Schema Forskningstraditioner, vetenskapsteori och forskningsetik HT 2012 (Alla salar ligger på Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Övre Husargatan 25) Onsdag 19 september Litteratur: Bulterman-Bos, Sandin & Säljö. 10.00-10.30 Kursintroduktion (Marie Carlson och Cathrin Wasshede) 10.30-12.30 Föreläsning 1: Det utbildningsvetenskapliga forskningsfältet Föreläsare: Eva Forsberg, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet. 13.30-16 Seminarium 1 (Cathrin Wasshede) Onsdag 26 september Litteratur: Latour. Kompendium 1: Bloor, Kuhn, Collins. 10.00-12.00 Föreläsning 2: Introduktion till vetenskapsteori vetenskapsteori I Föreläsare: Ingemar Bohlin, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, avdelningen för teknik- och vetenskapsstudier, Göteborgs universitet. 13.00-16 Seminarium 2 (Ingemar Bohlin) Onsdag 3 oktober Litteratur: Lykke. Kompendium 1: Scott, Haraway. 10.00-12.00 Föreläsning 3: Kunskapens kön feministiska perspektiv Föreläsare: Cathrin Wasshede, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, GU 13.00-16 Seminarium 3 (Cathrin Wasshede) Onsdag 17 oktober Litteratur: Mauthner et. al., Vetenskapsrådet (2011). 10.00-12.00 Föreläsning 4: Forskningsetik Föreläsare Marie Carlson, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet. 13.00-16.00 Seminarium 4 (Marie Carlson) 1
Onsdagen 31 oktober Litteratur: Kompendium 2: Bourdieu, Holgersson, Skeggs. 10.00-12.00 Föreläsning 5: Kunskapens klass: Homo Academicus Föreläsare: Marita Flisbäck, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet. 13.00-16 Seminarium 5 (Marita Flisbäck). Onsdagen 14 november Litteratur: Loomba. Kompendium 2: Horst, De los Reyes, Molina & Mulinari. 10.00-12.00 Föreläsning 6: Kunskapens etnicitet: postkolonial teori Föreläsare: Håkan Thörn, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, GU 13.00-16 Seminarium 6 (Håkan Thörn) Onsdagen 21 november Litteratur: Feuer, Towne & Shavelson, Hammersly, Hodkinson, Lather. 10.00-12.00 Föreläsning 7: Vetenskapsteori II Föreläsare: Ingemar Bohlin, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, avdelningen för teknik- och vetenskapsstudier, GU 13.00-16 Seminarium 7 (Ingemar Bohlin) Onsdagen 28 november Litteratur: Öhrn. Kompendium 2: Weiner & Öhrn. 10.00-12.00 Föreläsning 8: Kön, klass, etnicitet och utbildning Föreläsare: Elisabeth Öhrn, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, GU 13.00-16 Seminarium 8 (Cathrin Wasshede) Onsdagen 5 december: Inlämning av hemtentamen Onsdag 12 december Sal: D137 10.00-16.00 (om stort antal 9-17) Seminariebehandling av tentamensessäerna samt muntlig utvärdering Lokal: D137 Seminarieledare: Marie Carlson, Cathrin Wasshede & Ingemar Bohlin. 2
OBS! Kursens föreläsningar och seminarier hålls på sociologiska institutionen, ingång på Sprängkullsgatan 25 Kursansvarig: Marie Carlson, Institutionen för sociologi & arbetsvetenskap, Göteborgs universitet (marie.carlson@socav.gu.se) Seminarieledare: Cathrin Wasshede, Institutionen för sociologi & arbetsvetenskap, Göteborgs universitet (cathrin.wasshede@socav.gu.se) Övriga föreläsare och medverkande: Ingemar Bohlin (ingemar.bohlin@socav.gu.se) Eva Forsberg (eva.forsberg@edu.uu.se) Marita Flisbäck (marita.flisback@socav.gu.se) Håkan Thörn (hakan.thorn@socav.gu.se) Elisabet Öhrn (elisabet.ohrn@ped.gu.se) LITTERATUR Böcker: Latour, Bruno (1987). Science in Action: How to Follow Scientists and Engineers Through Society. Cambridge, Ma.: Harvard University Press. (259 sidor) Loomba, Ania (2005). Kolonialism/Postkolonialism. Stockholm: Tankekraft. (266 sidor) Lykke, Nina (2009). Genusforskning: En guide till feministisk teori, metodologi och skrift. Malmö: Liber. 7-176, 202-217. (184 sidor) Mauthner, Melanie; Birch, Maxine; Jessop, Julie, & Miller, Tina (2002). Ethics in qualitative research. London: SAGE. (166 sidor) Sandin, Bengt & Säljö, Roger (Red.). (2006). Utbildningsvetenskap. Ett kunskapsområde under formering. Stockholm: Carlssons. (s. 7-175, s. 328-376) Nedladdningsbara artiklar/tidskrifter/rapporter (samtliga avgiftsfria): Bulterman-Bos, Jacquelien A. (2008). Will a clinical approach make education research more relevant for practice? Educational Researcher, 37(7), 412 420. Feuer, Michael J., Towne, Lisa, & Shavelson, Richard J. (2002). Scientific Culture and Educational Research. Educational Researcher, 31(8), 4 14. Hammersley, Martyn (2005). Countering the New Orthodoxy in Educational Research: A Response to Phil Hodkinson. British Educational Research Journal 31, 139-155. Hodkinson, Phil (2004). Research as a Form of Work: Expertise, Community and Methodological Objectivity. British Educational Research Journal, 30, 9-26. Lather, Patti (2004). This is Your Father s Paradigm: Government Intrusion and the Case of Qualitative Research in Education. Quantitative Inquiry, 10, 15-34. 3
Öhrn, Elisabet (2009). Challenging Sexism? Gender and Ethnicity in the Secondary School. Scandinavian Journal of Educational Research, 53(6) 579-590. Nås via: http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/00313830903302091 Vetenskapsrådet (2011). God Forskningssed. VR-rapport nr 1/2011 (130 sidor). Nås via: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2011_01.pdf Kompendium 1: Bloor, David (1976/91). Knowledge and Social Imagery. Chicago, Ill.: The University of Chicago Press, kap 1, s. 3-23. Collins, H.M. (1981). "What is TRASP? The Radical Programme as a Methodological Imperative". Philosophy of the Social Sciences 11, s. 215-24. Kuhn, Thomas S. (1962). (sv. övers. 1981) De vetenskapliga revolutionernas struktur. Stockholm: Bokförlaget Thales, (kap. 1-4, s. 15-45). Kuhn, Thomas S. (1962). The Structure of Scientific Revolutions. Chicago, Ill.: University of Chicago Press, Chapter XI, The Invisibility of Revolutions, s. 136-43. Scott W, Joan (1992). Experience, i Butler, J & Scott W, J (eds) Feminists Theorize the Political. New York, London: Routledge, s.22-39. Haraway, Donna (1991/2008). Apor, cyborger och kvinnor: att återuppfinna naturen. Eslöv: Brutus Östlings Förlag, s. 231-46. Kompendium 2: Bourdieu, Pierre (1993). Utdrag i Distinktion (s. 250-265) i Kultursociologiska texter. Stockholm: Stehag, B. Östlings bokförlag Symposion. Bourdieu, Pierre (1996). En bok för bålet i Homo Academicus. Bourdieu, Pierre. Eslöv: B. Östlings bokförlag Symposion, s. 33-67 Holgersson, Ulrika (2008). Klass och postmodernism ett feministiskt val, i Tidskrift för genusvetenskap. Nr 3-4, s. 63-84. Länk: http://dspace.mah.se/dspace/handle/2043/9618 Skeggs, Beverley (2000). (Dis)identifikation med klass: om att inte vara arbetarklass i Att bli respektabel Konstruktioner av klass och kön. Göteborg: Daidalos, s.119-155. Skeggs, Beverley (2004). Context and background: Pierre Bourdieus analysis of class, gender and sexuality i Feminism after Bourdieu (eds) Adkins, Lisa & Beverley Skeggs. Oxford: Blackwell, s. 19-33. De los Reyes, Paulina, Molina, Irene, Mulinari, Diana (red.) (2002) Introduktion i Maktens (o)lika förklädnader. Stockholm: Atlas, s. 11-30. 4
Horst, Christian (2006) Legitimering av etnisk diskriminering i skolan i Bortom etnicitet (red) Räthzel, Nora & Mulinari, Diana. Umeå: Boréa, s. 61-72. Weiner, Gaby & Öhrn, Elisabet (2009). En talande tystnad. Om frånvaro och närvaro i forskning om utbildning och kön i Genus i förskola och skola. Förändringar i policy, perspektiv och praktik, (red) Inga Wernersson. Göteborg: Göteborg studies in educational sciences, 283, s. 157-170. Länk: http://hdl.handle.net/2077/20411 Fördjupningslitteratur: C:a 250 s. Valet görs i anslutning till ett av de åtta seminarierna se närmare anvisningar för seminariet längre fram. Valet görs utifrån följande alternativ. OBS! Ni väljer parvis en bok att redovisa. Seminarium 1: Det utbildningsvetenskapliga forskningsfältet Askling, B. (2006). Utbildningsvetenskap - ett vetenskapsområde tar form Vetenskapsrådets rapportserie 2006:16. http://cm.eline.nu/servlet/us_pyra?wts.page=h_ix3.htm&wts.action=loginguest&p=h Fransson, Karin & Lundgren, Ulf P. (2003). Utbildningsvetenskap ett begrepp och dess sammanhang. Vetenskapsrådets rapportserie: 2003:01, 115 s. http://cm.eline.nu/servlet/us_pyra?wts.page=h_ix3.htm&wts.action=loginguest&p=h Seminarium 2: Introduktion till vetenskapsteori Vetenskapsteori I Collins, H.M. (1992) Changing Order: Replication and Induction in Scientific Practice, 2nd ed. Chicago: The University of Chicago Press. Latour, Bruno (2005) Reassembling the Social: An Introduction to Actor-Network Theory. Oxford: Oxford University Press. Seminarium 3: Kunskapens kön feministiska perspektiv Hellman, Anette (2010). Kan Batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Göteborg studies in educational sciences, 299. Widerberg, Karin (1995). Kunskapens kön. Minnen, reflektioner och teori. Stockholm: Norstedts. Seminarium 4: Forskningsetik Meeuwise, A. och H. Swärd. (2003). Den ocensurerade verkligheten. Stockholm: Carlssons Van den Hoonaard, Will C. ed. (2002) Walking the Tightrope: Ethical Issues for Qualitative Researchers. Toronto: University of Toronto Press. Seminarium 5: Kunskapens klass Bourdieu, P. & Passeron, J-C. (1990). Reproduction in Education, Society and Culture, London: Sage. 5
Bunar, Nuhad (2001). Skolan mitt i förorten fyra studier om skola, segregation, integration och multiculturalism. Stockholm. Brutus Östlings Bokförlag Symposion. Seminarium 6: Kunskapens etnicitet Harding, S. (2006) Science and Social Inequality: Feminist and Postcolonial Issues (2006) Part 1 "The Social World of Scientific Research", Urbana & Chicago: University of Illinois. León Rosalaes, René (2010). Vid framtidens hitersta gräns om maskulina elevpositioner i en multietnisk skola. Stockholm; Botkyrka: Mångkulturellt centrum. Södertörn Doctoral Dissertations, 43. Seminarium 7: Vetenskapsteori II Thomas, Gary & Richard Pring (eds.) 2004. Evidence-Based Practice in Education. Buckingham: Open University Press. Hammersley, Martyn (ed.) 2007. Educational Research and Evidence-Based Practice. London: Sage & Buckingham: Open University Press. Seminarium 8: Kön, klass, etnicitet och utbildning Berggren, Inger (2001). Identitet, kön och klass hur arbetarflickor formar sin identitet. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Göteborg studies in educational sciences, 157. Skeggs, Beverley (2000). Att bli respektabel Konstruktioner av klass och kön. Göteborg: Daidalos. Tentamensform, seminarieintroduktioner, fördjupningslitteratur och närvaro. Kursen tenteras genom aktiv närvaro på samtliga seminarier, genomförande av seminarieinledning, samt inlämning av essä (se nedan) samt opposition på det avslutande seminariet Ni bör göra era seminariepresentationer parvis. Ni väljer ett av tillfällena och en av de två böcker som utgör fördjupningslitteratur vid varje tillfälle. Vi kan ha max en presentation per tillfälle, vilket innebär att ni gärna får ange ert första, andra och tredjehandsalternativ. Skicka era alternativ på mail så snart som möjligt till Klas Eriksson. Seminarieintroduktionen : Seminarieintroduktionen av teman ska a) framför allt bygga på den fritt valda fördjupningslitteraturen, men också b) knyta an till de texter på det aktuella temat som samtliga kursdeltagare läser. Introduktionen bör vara ca 20 min och ska innehålla en kort översikt över texterna, en betoning på några aspekter ni anser vara särskilt relevanta, samt mynna ut i några diskussionsfrågor för seminariet. En sammanfattning av introduktionen i punktform ska lämnas in efter introduktionen. 6
Tentamensuppgift Du skall som hemtentamen skriva en mini-essä (c:a 8 sidor) på temat Forskningstraditioner, vetenskapsteori och forskningsetik. Du kan t ex välja att diskutera vad som utmärker utbildningsvetenskap som en vetenskap och hur den förhåller sig till andra vetenskaper. Du kan också välja att diskutera kursens frågeställningar (så som de kommit till uttryck i kurslitteraturen och på föreläsningar) i förhållande till något specifikt empiriskt studieområde, t ex till ert eget avhandlingsämne. Formulera inledningsvis några frågeställningar som texten sedan försöker besvara. Du måste på något sätt förhålla dig till, och referera till, ett urval av texterna på kursen. När du skriver gäller följande: Du besvarar alltså i essäform, vilket innebär att du självständigt, men med utgångspunkt i, och tydliga referenser till, kurslitteraturen diskuterar dig fram till svar på de frågeställningar du behandlar. Referenser till kurslitteraturen görs med en parantes (t ex Loomba 2005). Citera gärna, men inte för långt och inte för ofta, och undvik referat som ligger nära originaltexten. Du skriver med 1,5 raders avstånd och 12 punkter, minst 7,5 max 10 sidor. Datum för inlämning: Tentamen lämnas in på sociologiska expeditionen senast onsdag den 5 december. I tentamensuppgiften ingår också att kommentera på en essä i samband med det avslutande seminariet den 12 december. Kursansvarig: Marie Carlson Lektor, docent i sociologi Institutionen för sociologi & arbetsvetenskap Göteborgs universitet E-post: marie.carlson@socav.gu.se Tel: 031/ 786 4776 Samordnande seminarieledare: Cathrin Wasshede Lektor, FD i sociologi Institutionen för sociologi & arbetsvetenskap Göteborgs universitet E-post: cathrin.wasshede@socav.gu.se Tel: 031/ 786 5830 Lycka till! /Marie & Cathrin 7