SCHEMA. Schema Forskningstraditioner, forskningsetik och vetenskapsteori, ht 2011

Transkript

1 SCHEMA Schema Forskningstraditioner, forskningsetik och vetenskapsteori, ht 2011 Ons 21/9 Litteratur: Latour, Kompendium 1: Bloor, Kuhn, Collins Sal: E : Kursintroduktion (HT) Föreläsning 1: Introduktion till vetenskapsteori Föreläsare: Ingemar Bohlin, sociologiska inst., avdelningen för teknik- och vetenskapsstudier Seminarium 1 Ons 5/10 Litteratur: Lykke. Kompendium 1: Scott, Haraway Sal: D : Föreläsning 3: Kunskapens kön feministiska perspektiv Föreläsare: Cathrin Wasshede, sociologiska institutionen Seminarium 2 Ons 12/10 Litteratur: Kompendium 2: Bourdieu, Skeggs, Holgersson Sal: D250 (förel.) och D 138 (sem) Föreläsning 2: Kunskapens klass: Homo Academicus Föreläsare: Marie Carlson, sociologiska institutionen Seminarium 3 Tis 18/10 OBS! dagen Litteratur: Loomba. Kompendium 1: Kompendium: Horst, De los Reyes, Molina & Mulinari Sal: E Föreläsning 4: Kunskapens etnicitet: postkolonial teori Föreläsare: Håkan Thörn, sociologiska institutionen Seminarium 4

2 Ons 2/11 Litteratur: Fransson, & Lundgren, Rosengren & Öhrngren. Artikar: Bulterman-Bos, Carlgren, I. & Lindblad, S., Labaree, Gustafsson., Hermerén, & Petersson. Kompendium 2: Lindblad, S. & Goodson, Sal: F417 (förel) och D250 (sem) Föreläsning 5: Utbildningsvetenskapliga forskningstraditioner Föreläsare: Sverker Lindblad, pedagogiska institutionen Seminarium 5 Ons 23/11 Litteratur: Birch et. al., Vetenskapsrådet 2011 Sal: D Föreläsning 6: Forskningsetik Föreläsare Marie Carlson, sociologiska institutionen Seminarium 6 Ons 7/12: Inlämning av hemtentamen Ons 14/12 Seminarium 7 Sal: E 202 (9-13) och D 250 (13-17) Seminariebehandling av uppsatser (tentamensessäerna) Muntlig utvärdering Lokal: OBS! Kursens föreläsningar och seminarier hålls på sociologiska institutionen, ingång på Sprängkullsgatan 25 Kursansvarig: Håkan Thörn, sociologiska institutionen, Göteborgs universitet (hakan.thorn@sociology.gu.se) Seminarieledare: Cathrin Wasshede, sociologiska institutionen (cathrin.wasshede@ sociology.gu.se ) Övriga föreläsare: Ingemar Bohlin (ingemar.bohlin@sts.gu.se) Marie Carlson (marie.carlson@sociology.gu.se) Sverker Lindblad (sverker.lindblad@ped.gu.se)

3 LITTERATUR Böcker: Birch, M., Miller, T Mauthner, M. and J. Jessop (2002) Ethics in qualitative research London: SAGE, 166 s.. Latour, Bruno (1987) Science in Action: How to Follow Scientists and Engineers Through Society. Cambridge, Ma.: Harvard University Press, 259 s. Loomba, A. (2005) Kolonialism/Postkolonialism, Stockholm: Tankekraft, 266 s. Lykke, Nina (2009) Genusforskning: En guide till feministisk teori, metodologi och skrift. Malmö: Liber, s samt Rosengren, K & Öhrngren, B (Eds) (1997): An evaluation of Swedish Research in Education. Stockholm: HSFR. Urval, ca 100 sidor (OBS! Kommer att distribueras i pdf). Nedladdningsbara artiklar/tidskrifter/rapporter (samtliga avgiftsfria): Bulterman-Bos, J. A. (2008). Will a clinical approach make education research more relevant for practice? Educational Researcher, 37(7), Carlgren, I. & Lindblad, S. (1991): On Teachers' Practical Reasoning and Professional Knowledge: Considering Conceptions of Context in Teachers' Thinking. Teaching and Teacher Education, Vol 7, No 5-6, p Fransson, Karin & Lundgren, Ulf P. (2003). Utbildningsvetenskap ett begrepp och dess sammanhang. Vetenskapsrådets rapportserie: 2003:01, 115 s. Labaree, D. F. (2008): The Dysfunctional Pursuit of Relevance in Education Research. Educational Researcher, Vol. 37, No. 7 pp Vetenskapsrådet (2011) "God Forskningssed", VR-rapport nr 1/ finns att hämta på länken: Kompendium 1: Bloor, David (1976/91) Knowledge and Social Imagery. Chicago, Ill.: The University of Chicago Press, kap 1. Collins, H.M. (1981) "What is TRASP? The Radical Programme as a Methodological Imperative". Philosophy of the Social Sciences 11, s Kuhn, Thomas S. (1962) (sv. övers. 1981) De vetenskapliga revolutionernas struktur. Stockholm: Bokförlaget Thales. (kap. 1-4, s )

4 Scott W, Joan (1992) Experience, i Butler, J & Scott W, J (eds) Feminists Theorize the Political. New York, London: Routledge Haraway, Donna (1991/2008) Apor, cyborger och kvinnor: att återuppfinna naturen. Eslöv: Brutus Östlings Förlag De los Reyes, Paulina, Molina, Mulinari, Diana (red.) (2002) Introduktion i Maktens (o)lika förklädnader, s Horst, Christian (2006) Legitimering av etnisk diskriminering i skolan i Räthzel, Nora & Mulinari, Diana Bortom etnicitet, s Kompendium 2: Bourdieu, Pierre (1993) Utdrag i Distinktion (s ) i Kultursociologiska texter. Stockholm: Stehag, B. Östlings bokförlag Symposion. Bourdieu, Pierre (1996) En bok för bålet i Homo Academicus. Bourdieu, Pierre. Eslöv: B. Östlings bokförlag Symposion. S Holgersson, Ulrika (2008) Klass och postmodernism ett feministiskt val, i Tidskrift för genusvetenskap. Nr 3-4, s Länk: Skeggs, Beverley (2000) (Dis)identifikation med klass: om att inte vara arbetarklass i Att bli respektabel Konstruktioner av klass och kön. Göteborg: Daidalos. S Skeggs, Beverley (2004) Context and background: Pierre Bourdieus analysis of class, gender and sexuality i Feminism after Bourdieu (eds) Adkins, Lisa & Beverley Skeggs. Oxford: Blackwell. S Lindblad, S. & Goodson, I. F. (2010). Researching the Teaching Profession under Restructuring. In Goodson, I & Lindblad, S (Eds): Professional Knowledge and Educational Restructuring in Europe. s Rotterdam: Sense Publishers.

5 Fördjupningslitteratur: C:a 250 s. Valet görs i anslutning till ett av de sex första seminarierna. Valet görs utifrån följande alternativ. OBS! Varje par väljer alltså en bok att redovisa. Moment 1: Introduktion till vetenskapsteori Collins, H.M. (1992) Changing Order: Replication and Induction in Scientific Practice, 2nd ed. Chicago: The University of Chicago Press. Latour, Bruno (2005) Reassembling the Social: An Introduction to Actor-Network Theory. Oxford: Oxford University Press. Moment 2: Kunskapens klass: Bourdieu, Pierre (1996) Homo Academicus. Stockholm: Brutus Östlig Symposion. Bourdieu, P. & Passeron, J-C. (1990) Reproduction in Education, Society and Culture, London: Sage. Moment 3: Kunskapens kön Widerberg, Karin (1995) Kunskapens kön. Minnen, reflektioner och teori. Stockholm: Norstedts. Young, I. M. (2000) Att kasta tjejkast: Texter om feminism och rättvisa, Stockholm: Atlas förlag (finns endast att köpa som e-bok Moment 4: Kunskapens etnicitet: Harding, S. (2006) Science and Social Inequality: Feminist and Postcolonial Issues (2006) Part 1 "The Social World of Scientific Research", Urbana & Chicago: University of Illinois. Said, E.(1995) Orientalism, Stockholm: Ordfront förlag. Moment 5: Utbildningsvetenskapliga forskningstraditioner Askling, B. (2006). Utbildningsvetenskap - ett vetenskapsområde tar form Vetenskapsrådets rapportserie 2006:16. Kroksmark, T. (1991). Pedagogikens vägar till dess första svenska professur. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences 78. Moment 6: Forskningsetik Meeuwise, A. och H. Swärd. (2003) Den ocensurerade verkligheten. Stockholm: Carlssons Van den Hoonaard, Will C. ed. (2002) Walking the Tightrope: Ethical Issues for Qualitative Researchers. Toronto: University of Toronto Press.

6 Tentamensform, seminarieintroduktioner, fördjupningslitteratur och närvaro. Kursen tenteras genom aktiv närvaro på samtliga seminarier, genomförande av seminarieinledning, samt inlämning av essä (se nedan) samt opposition på det avslutande seminariet Ni bör göra era presentationer parvis. Ni väljer ett av tillfällena och en av de två böcker som utgör fördjupningslitteratur vid varje tillfälle. Vi kan ha max en presentation per tillfälle, vilket innebär att ni gärna får ange ert första, andra och tredjehandsalternativ. Skicka era alternativ på mail så snart som möjligt till Klas Eriksson. Seminarieintroduktionen Seminarieintroduktionen av teman ska a) framför allt bygga på den fritt valda fördjupningslitteraturen, men också b) knyta an till de texter på det aktuella temat som samtliga kursdeltagare läser. Introduktionen bör vara ca 20 min och ska innehålla en kort översikt över texterna, en betoning på några aspekter ni anser vara särskilt relevanta, samt mynna ut i några diskussionsfrågor för seminariet. En sammanfattning av introduktionen i punktform ska lämnas in efter introduktionen.

7 Tentamensuppgift Ni har två alternativ för hemtentamen. För båda alternativ gäller följande: Ni besvarar i essäform, vilket innebär att ni självständigt, men med utgångspunkt i, och tydliga referenser till, kurslitteraturen diskuterar er fram till svar på de frågeställningar ni behandlar. Referenser till kurslitteraturen görs med en parantes (t ex Loomba 2005). Citera gärna, men inte för långt och inte för ofta, och undvik referat som ligger nära originaltexten. Ni skriver med 1,5 raders avstånd och 12 punkter, minst 7,5 max 10 sidor. Datum för inlämning: Tentamen lämnas in på sociologiska expeditionen senast 8 december. Resultat meddelas senast 22 december. I tentamensuppgiften ingår också att kommentera på en essä i samband med det avslutande seminariet den 15 december. Alternativ 1: Skriv en mini-essä (c:a 8 sidor) på temat Forskningstraditioner, forskningsetik och vetenskapsteori. Ni kan t ex välja att diskutera vad som utmärker utbildningsvetenskap som en vetenskap och hur den förhåller sig till andra vetenskaper. Ni kan också välja att diskutera kursens frågeställningar (så som de kommit till uttryck i kurslitteraturen och på föreläsningar) i förhållande till något specifikt empiriskt studieområde, t ex ert eget avhandlingsämne. Formulera inledningsvis några frågeställningar som texten sedan försöker besvara. Ni måste på något sätt förhålla er till, och referera till, ett urval av texterna på kursen. Om ni vill diskutera en idé med mig eller Fredrika är det bara att höra av sig. Alternativ 2: Skriv tre mini-essäer (c:a 2,5-3 sidor) som svar på följande tre frågor (i samtliga fall gäller att ni ska redogöra för några olika synsätt i kurslitteraturen och formulera en egen ståndpunkt): 1. Vad är vetenskap? Vilka skillnader/likheter finns mellan å ena sidan naturvetenskap och å andra sidan samhällsvetenskap och humaniora. Om det finns skillnader, är de av ontologisk eller epistemologisk karaktär? 2. Vad är utbildningsvetenskap? Är begreppet relevant? Vad inbegriper begreppet idag och bör det utvidgas och/eller avgränsas tydligare? 3. Vad innebär forskarrollen? Diskutera framför allt med avseende på a) på vad som skiljer denna yrkesroll i förhållande till läraryrket och vad de eventuellt har gemensamt; b) vilka etiska problemställningar som denna roll kan vara förknippad med. Lycka till/håkan och Cathrin