Kriminologiska institutionen Alkohol som kvinnorollssymbol Bloody Mary eller Virgin Mary? Uppsats 15 hp Kriminologi Påbyggnadskurs i allmän kriminologi (30 hp) Vårterminen 2008 Anja Sundin
- 1 -
SAMMANFATTNING: Genom den mellanmänskliga sociala interaktionen (samspelet i vardagen) lär vi oss om normerna kring socialt accepterade beteenden. Hur vi bör agera/bete oss i en given situation internaliseras således genom socialisationen. Denna inlärningsprocess är ständigt pågående och normerna för vårt beteende ständigt föränderliga. Detta bidrar till att dessa normer inte är helt igenom självklara, enhetliga eller tydliga vilket i sin tur kan göra framförallt ungdomstiden till en turbulent tid för vissa som kan komma att överskrida ramarna för samhällets normer. Vad som definierats som ungdomsproblem är bland annat avhängigt vuxenvärldens normer och värderingar men trots att normerna för vad som är accepterat beteende förändras återkommer ungdomsproblem som rör alkohol (miss)bruk, (vålds)brottslighet och sexuella riskbeteenden. Dessa nämnda problemområden har alltjämt associerats huvudsakligen till män och då män utgjort normen i samhället har dessa också kommit att till viss del definiera maskulinitet. Bland annat igenkänns den svenska dryckeskulturen av att alkoholberusning symboliserat manlighet och detsamma gäller våldsbrottslighet och sexuella riskbeteenden, medan dessa beteenden för kvinnors del snarare symboliserat okvinnlighet, en avvikelse från den normativa eller ideala femininiteten/kvinnorollen. Därigenom kan man dra slutsatsen att genusstrukturer i samhället påverkar strukturen på alkoholberusning, våldsbrottslighet och sexuella riskbeteenden. Mot bakgrund av detta är huvudintresset i denna studie att belysa vilka beteenden som i relation till de problemområden som här tagits upp istället definierar femininitet. Jag har därför valt att rikta mitt intresse mot de unga kvinnorna i det sekundärdatamaterial som stått till mitt förfogande inför denna studie. Materialet som studien baseras på är avidentifierade transkriberingar av fokusgruppsintervjuer som hållits med unga i Stockholmsområdet under år 2000 som del i ett projekt framarbetat av Centrum för socialvetenskaplig Alkohol och Drogforskning vid Stockholms Universitet (SoRAD). Syftet med min studie baseras på tesen att alkohol kan fungera som en ursäkt för handlingar som begås under berusning samt att alkoholen av den anledningen ändrar betydelsen i beteenden som uppträder under berusning. Syftet är att genom unga kvinnors beskrivningar av berusningens funktioner och betydelser - om kvinnorna kan göra avsteg från rådande normer - 2 -
och om handlingar som begås under berusning kan ursäktas - synliggöra ramarna kring den normativa femininiteten. Förhoppningen är att vi genom detta kan nå ytterligare kunskap om varför kvinnor tycks agera annorlunda än män i relation till ovan nämnda samhällsproblem samt vilka föreställningar avseende beteende kvinnor har att förhålla sig till i vårt samhälle. Av analysen framgår att de unga kvinnorna i materialet berusar sig dels av sociala skäl dels för att de menar att det är en svensk kulturellt förankrad företeelse. Vidare visar analysen att kvinnornas handlingsutrymme expanderar under berusning då andra regler gäller för hur man bör bete sig. Kvinnorna tillåts handla mer frigjort och ohämmat eftersom vissa beteenden kan ursäktas med alkohol, vilket samtidigt tyder på inskränkning i de vardagliga kvinnorollsnormerna. Att beteenden kan ursäktas under berusning betyder ju samtidigt att de inte accepteras i nyktert tillstånd. Det finns även normer som begränsar berusningsbeteendet och överträdelse av sådana normer är behäftade med fördömelse. Ramarna kring kvinnorollen beskrivs av de unga kvinnorna i materialet som mångtydiga och motsägelsefulla, kvinnorna ska få göra som de vill och utnyttja sin frihet (klä sig som de vill, berusa sig), men bör samtidigt inte göra det i vidare stor utsträckning. - 3 -
Innehållsförteckning 1. INLEDNING... - 6-1.1 Bakgrund... - 6-1.2 Syfte och frågeställningar... - 9-1.3 Avgränsningar... - 10-1.4 Reflektioner... - 10-1.5 Disposition... - 11-1.6 Begreppsoperationalisering... - 11-2. LITTERATURGENOMGÅNG... - 12-2.2 Kvinnor och alkohol en historisk tillbakablick... - 12-4. TEORETISKA FÖRANKRINGAR OCH UTGÅNGSPUNKTER... - 17-4.1 Vetenskapsteoretiskt ställningstagande... - 18-4.2 Alkoholteoretiska förankringar... - 19 - Reflektioner... - 20-4.3 Den sociala konstruktionen av kön... - 21 - Reflektioner... - 24-5. METOD... - 24-5.1 Empiriskt material... - 24-5.2 Den föreliggande studiens material... - 26-5.3 Forskarroll och tolkningsförfarande... - 27-5.4 Förförståelse... - 28-5.5 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet... - 29-6. ANALYS OCH RESULTAT... - 31-6.1 Hur beskriver de unga kvinnorna i materialet alkoholberusningens funktioner och betydelser?... - 32-6.2 Kan man ur kvinnornas beskrivningar synliggöra ramar kring den normativa femininiteten/kvinnorollen?... - 39-7. SAMMANFATTANDE DISKUSSION... - 42-8. AVSLUTANDE DISKUSSION... - 45-9. REFERENSER... - 46 - - 4 -
- 5 -
1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Enligt det socialkonstruktivistiska perspektiv denna studie motiveras ifrån finns det sociala livets grund och därmed konstruktionen av samhället i den mellanmänskliga sociala interaktionen (samspelet) i vardagslivet (Bäck-Wiklund, 2000: 80). Samhället och dess normer är således en produkt skapad av den sociala människan. Normerna för vårt beteende, handlingsmönster, det vill säga hur vi bör agera/bete oss i en given situation, internaliseras genom socialisation. Det är den växelvisa inlärningsprocess i vilken individen genom interaktion med äldre generationer, kamrater och media införlivar medvetande om gränser mellan det manliga kvinnliga, normala onormala, tillåtna otillåtna, kort sagt vilka beteenden som anses vara accepterade respektive icke accepterade i olika sammanhang och tidsepoker (Lalander & Svensson, 2002: 192). Men därmed inte sagt att denna inlärningsprocess är någon enkel sådan och inte heller att gränserna för hur vi bör bete oss är stabila, enhetliga och/eller tydliga. Tvärtom förändras dessa normer och värderingar ständigt i takt med samhällets utveckling och kan göra framförallt ungdomstiden till en turbulent period för vissa som kan komma att överskrida ramarna för samhällets normer. Ungdomar som grupp har därför länge varit föremål för forskning och sociala insatser av olika slag. Vad som definierats som ungdomsproblem är bland annat avhängigt vuxenvärldens normer och värderingar men trots att normerna för vad som är accepterat beteende förändras över tid är det ändå ungefär samma beteenden som återkommer som ungdomsproblem, nämligen; alkohol (miss)bruk, (vålds)brottslighet och sexuella riskbeteenden 1 (von Greiff, 2008: 27). När det gäller ungdomars alkoholvanor är kunskapen om vad de konsumerar och hur mycket stor och vi vet också att den ökade alkoholkonsumtionen i Sverige under det senaste decenniet lett till en ökning av alkoholrelaterade problem och skador. Exempelvis ser man en ökning i våldsbrottslighet som misshandel, alkoholrelaterad sjuklighet, dödlighet och rattfylleri. I analogi med detta har tidigare undersökningar visat att ca 70-80 procent av alla våldsgärningsmän och ca hälften av alla offer för våld är alkoholpåverkade då brottet begås (Leifman 2002: 57). Sambandet mellan alkoholkonsumtion och våldsbrott har genom forskning visat sig vara positivt i Sverige och vidare även genomgående starkt över tid 2. 1 Med sexuella riskbeteenden menas här tillfälliga sexuella kontakter (Forsberg 2005: 12). 2 Detta positiva samband har visats genom flera undersökningar, bland annat har man både genom modern tidsserie analys och genom naturliga experiment sett att lagföringar för våldsbrott förändras och följer alkoholkonsumtionens utveckling i Sverige (Lenke 1989:2). - 6 -
Genom denna forskning har det också visat sig att storkonsumenternas alkoholkonsumtion främst påverkar den grova våldsbrottsligheten och mot bakgrund av det kan man dra slutsatsen att det alltså finns stöd för att variationer i ungdomars alkoholkonsumtion ger effekt på våldsbrottslighet bland ungdomar (Lenke 1989: 4). Detta är en av anledningarna varför det är relevant att belysa de värden som ungdomarna förknippar med att berusa sig. Genom att göra det kan vi öka möjligheterna att tillägna oss mer kunskap om de problem som associeras med alkoholberusning 3 (se till exempel Room, 1996: 237). Huvudsakligen har dock forskningen kring alkohol i Sverige fokuserats på människors beteende vid alkoholberusning, hur detta beteende förändras och varför. I den vetenskapliga debatten kring alkohol har framförallt två förklaringar till detta ansetts särskilt viktiga; den farmakologiska och den sociologiska. Det förstnämnda perspektivet karakteriseras av synen på berusat beteende som ett resultat av alkoholens toxiska effekt på hjärnan. Alkoholens påverkan på människans sensomotoriska system 4 anses vidare inom farmakologiskt perspektiv leda till minskade hämningar och ökad aggressivitet, som i förlängningen exempelvis kan leda till våldsamt beteende som därigenom möjligen förklarar viss del av ovan nämnd våldsbrottslighet hos ungdomar som dricker sig berusade (Lenke 1989:50). Men antropologiska studier har visat att det är en stor variation i berusat beteende mellan olika kulturer, kontext och över tid vilket innebär att alkoholberusning inte enbart har farmakologiska förklaringar utan också kan förstås utifrån ett socialt perspektiv. För att kunna belysa normerna kring berusat beteende och på varför ungdomar dricker alkohol utgår denna studie därför ifrån en sociologiskt förankrad tes om att beteenden som uppträder vid alkoholberusning är socialt inlärda och beror på de normer och förväntningar som förknippas med alkoholberusning i den kontext alkoholen förtärs. Man brukar beskriva det som att alkoholen har en time out funktion som skapar utrymme för andra tolkningar av framförallt outtalade regler (som slagsmål eller tillfälliga sexuella kontakter) där alkoholpåverkan då kan användas som ursäkt för vissa beteenden som i vardagen anses vara 3 Alkoholberusning är ett fysiologiskt tillstånd som påverkar individen dels psykiskt (inklusive dennes omdöme) och som kan framkalla positiva såväl som negativa känslor dels beteendemässigt. Graden av berusning kan mätas objektivt genom olika tester eller bedömas subjektivt av den berusade eller av omgivningen. Alkoholberusning avser i denna studie den subjektiva upplevelsen av användandet av alkohol hos den som druckit och effekten av detta, berusningsbeteendet, definieras här av de handlingar som individen utför i relation till denna upplevelse. Det är beteendet och inte berusningen som är väsentligt (Ibid.). 4 Alkohol ökar tranmissionen av den inhibitoriska transmittorn GABA i kroppen. Denna signalsubstans utgör en viktig faktor vad gäller hämning och balansering av nervcellernas funktionstillstånd. Studier har visat att alkohol inte bara påverkar systemet genom att göra människan lugn (hämningseffekt) utan kan även förorsaka ökade nivåer av aggressivitet och minskade hämningar (Miczek et al, 2003). - 7 -
oacceptabla eller normbrytande (von Greiff 2008: 32 som refererar till MacAndrew och Edgerton 1969: 166). En viktig aspekt i ungdomarnas socialiseringsprocess in i vuxenvärlden är behovet av utlevelse. Genom att utsätta sig för risker av olika slag får ungdomarna nya erfarenheter som leder till mognad och eftertanke. Att genom alkoholberusning experimentera och leva ut sina sidor som man kanske inte vill eller vågar i nyktert tillstånd kan vara ett exempel på detta. Många uppfattar exempelvis att det är lättare att ta kontakt eller inleda relationer med alkohol i kroppen och vidare ursäktas beteenden som slagsmål och tillfälliga sexuella kontakter i större utsträckning om ungdomarna vid tillfället var berusade. Dessutom kan även explicita regler anpassas till alkoholberusning, exempelvis har gärningsmän i våldbrottsmål fått mildare straff i mål där offret varit berusad (se till exempel Demant & Järvinen 2006, von Greiff, 2008). När det gäller våldsbrott eller i synnerhet våld har det varit och är alltjämt starkt associerat med män. Kriminologiska forskare menar att detta kan bero på att våld eller framförallt viljan och önskan att slåss är den mest påtagliga markeringen av manlighet (se Pettersson 2002: 131f som refererar till Messerschmidt, 1993 och Kimmel, 1994). I likhet med det igenkänns den svenska dryckeskulturen av att alkoholberusning symboliserat manlighet. Likaledes har män utgjort normen för sexualitet och sexuell utlevelse medan alla nämnda karakteristika för kvinnors del snarare symboliserat okvinnlighet, en avvikelse från den normativa eller ideala femininiteten/kvinnorollen (Lalander, 1998: 53, Trulsson, 2006: 60). Eftersom maktstrukturen i samhället är sådan att män har makt, kontroll och auktoritet över kvinnor blir dessa karakteristika även en del av definitionen av maskulinitet. Kriminologen Messerschmidt menar att individen och samhällsstrukturen påverkar varandra i ett växelspel, sociala strukturer (så som ojämlikhet mellan män och kvinnor) påverkar hur människor beter sig, och människors beteenden reproducerar i sin tur dessa strukturella förhållanden (se Pettersson, 2002: 131). Det maskulina utgör normen och definitionen av det har alltså i all tid stått i kontrast till definitionen av femininitet. I detta sammanhang blir det högst intressant att fråga sig vilka beteenden som idag betraktas som normativt feminina i synnerhet i relation till dessa ovan nämnda karakteristika mot bakgrund av att desamma åtminstone tidigare till stor del definierat maskulinitet. Kanske kan man genom svar på frågan nå ytterligare kunskap om varför unga kvinnor tycks agera annorlunda än unga män i relation till ovan nämnda samhällsproblem samt vilka föreställningar avseende beteende kvinnor har att förhålla sig till i vårt samhälle. - 8 -
Den här studien är baserad på sekundärdata, bestående av avidentifierade transkriberingar av fokusgruppsintervjuer 5 som hållits i Stockholmsområdet under år 2000. Transkriberingarna stod till mitt förfogande inför denna C-uppsats och mot bakgrund av det som står här ovan tillsammans med ovanligheten att genusaspekter lyfts fram inom den kriminologiska forskningen inspirerades jag till att rikta mitt intresse mot de unga kvinnorna i materialet. Eventuellt kan man vid fokusgruppsintervjuer urskilja tendenser och därmed utveckla lösa generaliseringar som kan kopplas samman med vissa sorters kategorier av människor, till exempel kvinnor. Min förhoppning är därför att vi genom denna studie ska kunna bringa viss klarhet kring normativ femininitet. 1.2 Syfte och frågeställningar Utgångspunkten för studien är att alkohol kan fungera som en ursäkt för vissa handlingar som begås under berusning. Det innebär också att alkoholen av den anledningen ändrar betydelsen i beteenden som uppträder under berusning. Syftet är att genom några unga kvinnors beskrivningar förhoppningsvis kunna synliggöra normerna kring normativ femininitet, det vill säga de beteenden som förknippas med kvinnlighet. Detta mot bakgrund av att alkoholberusning, våld och sexuell utlevelse åtminstone tidigare, symboliserat okvinnlighet eller avvikelse från den normativa femininiteten. Min tanke är att om normativa föreställningar gällande kvinnors berusning och beteende kvarstår kan det avspeglas i beskrivningarna de unga kvinnorna gör i mitt material angående sitt berusningsbeteende - om kvinnorna kan göra avsteg från rådande normer och om handlingar som begås under berusning kan ursäktas. Frågeställningarna som genererats ur syftet och som används för att uppfylla det är: Hur beskriver de unga kvinnorna i fokusgruppsmaterialet alkoholberusningens funktioner och betydelser för dem? Kan man ur dessa beskrivningar nå förståelse för och synliggöra ramar kring den normativa femininiteten/kvinnorollen? 5 Fokusgruppsintervjuer är en kvalitativ forskningsmetod som innebär att man samlar en grupp människor som har till uppgift att gemensamt diskutera ett av forskaren givet ämne. Människors åsikt eller syn är nämligen ofta konstruerad i en kontext tillsammans med andra (Tryggvesson, 2005: 32). Interaktionen i gruppen står i fokus och metoden kan användas för att nå djupare förståelse kring föreställningar och värderingar om ett fenomen (Gilje & Grimen, 1999: 195) Se mer under 5.1. - 9 -
1.3 Avgränsningar Eftersom intresset för studien riktas mot de unga kvinnorna i materialet och deras beskrivningar av sitt berusningsbeteende kommer ingen jämförelse med män att göras. Man skulle kunna ha invändningar mot denna avgränsning eftersom syftet eller förhoppningen är att synliggöra normerna kring kvinnlig berusning och beteende. En utgångspunkt i min studie är ju att normerna för hur man får bete sig under alkoholberusning skiljer sig mellan män och kvinnor (se ovan). Man skulle kunna mena att det behövs en jämförelse med män för att kunna påvisa skillnaderna i normerna könen emellan och genom denna skillnad synliggöra normerna för kvinnornas beteende (se till exempel Tryggvesson, 2005: 30, Lander, 2003: 8). En annan invändning mot denna studie skulle kunna vara huruvida kvinnorna i materialet verkligen talar om kvinnors beteende och berusning. Det är därför viktigt att understryka att jag valt att begränsa mig till att endast studera de unga kvinnornas diskussioner och resonemang kring frågor som handlar om deras berusningsbeteende. Studien rör bara hur kvinnorna i materialet beskriver sitt berusningsbeteende, deras handlingsutrymme och funktioner och betydelser av alkoholberusning för dem. Eftersom det är unga kvinnor som beskriver sina uppfattningar, föreställningar och upplevelser menar jag att det är just beskrivningar av kvinnors beteende som studeras. 1.4 Reflektioner Eftersom normerna gällande berusning och beteende varierar i olika grupper, kulturer, kontext och över tid är det av vikt att understryka att det är just denna grupp kvinnor och deras beskrivningar i denna specifika kontext som ska studeras. Men genom kvinnornas beskrivningar är förhoppningen att gränserna för vad som är det socialt accepterade kvinnliga berusningsbeteendet synliggörs. Fördelen med den här studien är att beskrivningarna också kan påvisa icke- accepterat kvinnligt berusningsbeteende som genom norm definierats som avvikande samt belagts med skuld och skam. Därmed kan idealen som förknippas med den sociala kvinnorollen ifrågasättas. Men samtidigt finns en risk med att ifrågasätta dessa normer, nämligen att man istället förstärker och/eller reproducerar den normativa föreställningen om det accepterade kvinnliga berusningsbeteendet och ytterligare begränsar kvinnornas handlingsutrymme (Börjesson, 1998: 25f). - 10 -
1.5 Disposition Jag har valt att dela in uppsatsen i åtta kapitel. Detta inledande kapitel avlutas med operationalisering av för studien centrala begrepp. Studiens fortsatta framställning i kapitel två innehåller en litteraturgenomgång som syftar till att ge en kulturhistorisk tillbakablick på kvinnor och alkohol. Därefter presenteras tidigare forskning i kapitel tre, som följs av de filosofiska samt teoretiska grunder och utgångspunkter i vilka studien förankrats i kapitel fyra. I kapitel fem, metodkapitlet, redogörs för materialet, forskningsansatsen samt tillvägagångssättet vid analysförfarandet. I följande kapitel sex presenteras analys och resultat och i kapitel sju en sammanfattande diskussion. Slutligen finns i kapitel åtta en avslutande diskussion. 1.6 Begreppsoperationalisering Detta avsnitt syftar till att definiera samt förklara betydelsen av centrala begrepp i studien. Genus ges i denna uppsats betydelsen av ett socialt konstruerat kön och anses inte vara något naturligt eller inneboende hos människan utan istället sociala och kulturella tolkningar och konstruktioner av de biologiska skillnaderna män och kvinnor emellan. Skapandet av dessa skillnader ger upphov till isär - hållande av vad som betraktas som manligt/maskulint och kvinnligt/feminint samt underordnande av det feminina. (Ljung, 2000: 242f). Könsroll innebär att kvinnor och män tillskrivs olika roller efter vilka sociala normer, förväntningar och attityder som riktas mot dem i egenskap av representanter för kategorin kvinna respektive kategorin män. Dessa av samhället tillskrivna könsroller bestämmer kvinnor och mäns handlingsmönster och formar deras könsidentitet, det som benämns normativ femininitet/kvinnoroll (Trulsson, 2006: 22). Könsrollerna omfattar såväl normativa drag, normer, värderingar, ideologier och föreställningar om könen, som beteendemässiga aspekter, personlighet, attityder och beteenden. Dessa förändras i takt med historiens gång och samhället i övrigt (Gothlin, 1995: 5f). Feministiska forskare menar att begreppet könsroll inte tar hänsyn till de stora variationerna i maskuliniteter och femininiteter och kritiserar därför användningen av begreppet. Något kortfattat menar jag dock att själva uttrycket roll implicerar att samma individ kan ge rollen olika tolkningar beroende av vilken kontext hon befinner sig i. Se mer utförligt resonemang kring detta på sidan 16 i denna uppsats. - 11 -
Normer och regler som attitydskapare: Samhälleliga normer och regler skapar former av generella och varaktiga inställningar och föreställningar mot ett objekt, det man i vardagligt språk refererar till som attityder. Ett sådant objekt kan vara abstrakt materiellt eller en person, som exempelvis en berusad ung kvinna. Dessa attityder fyller olika funktioner som är behjälpliga för människan i syfte att definiera samhället hon lever i (Brante et al, 2001: 221f). Informant: I kvalitativa studier refererar man vanligtvis till de deltagande individerna med denna term då man menar att den speglar deras aktiva roll, dels som forskarens informatörer vad avser miljön och dess kulturella regler dels som spegling av forskarens kunskapssyn och val av undersökningsdesign (Depoy & Gitlin, 1999: 225). 2. LITTERATURGENOMGÅNG 2.1 Kvinnor och alkohol Kön är tillsammans med ålder den starkaste statistiska determinanten i Sverige för hur mycket alkohol människor dricker och speglar på så sätt den svenska dryckeskulturen. Detta betyder bland annat att skillnader i hur mycket man dricker är beroende av handlingsmönstren inom könsrollerna. Emellertid har unga kvinnors alkoholkonsumtion starkt ökat under den senare tiden. Den traditionella kvinnliga helnykterheten har minskat över åren och det har skett en polarisering generationerna emellan där unga kvinnor alltså står för ett omfattande bruk. Men skillnaderna i dryckesmönstren könen emellan är dock fortfarande ansenliga (CAN, 2005: 18). Eftersom denna studie utgår från att berusat beteende och bilden av kvinnan och hennes roll i det sociala livet är sociala och kulturella konstruktioner är det viktigt att presentera en kulturhistorisk tillbakablick på kvinnligt berusningsbeteende. Då samhällsstrukturen påverkar hur vi människor beter oss kan denna tillbakablick bidra till djupare förståelse av kvinnornas beskrivningar av deras berusningsbeteende och normerna som reglerar detsamma för dem (Trulsson, 2006: 58). 2.2 Kvinnor och alkohol en historisk tillbakablick Alkoholberusning har i Sverige, och i många andra länder, varit ett manligt privilegium och män har utgjort normen för det beteende/handlingsmönster som förknippats med berusning. - 12 -
Manlighet/mansrollen har genom detta berusningsbeteende konstituerats och tillsammans med den första sexuella erfarenheten anses alkoholbruket till viss del fortfarande som en av de fundamentala handlingar som förvandlar en pojke till man (Hilte, 1999: 51). Historiskt sett har det motsatta gjorts gällande för kvinnors del. Den kvinnliga onykterheten var i samhället tidigare förbundet med fördömelse förknippat med ansvarslöshet och sexualmoraliskt förfall. Den berusade kvinnan tillskrevs epitetet hora och ansågs vara lösaktig och emotionellt okontrollerbar. Filosofen Simone de Beauvoir menar i sin bok, Det andra könet (1986: 224f.) att sexualiteten är den grundläggande faktorn från vilken man kunde/kan urskilja den ideala kvinnorollen. Horans antipol var kvinnoidealet, den nyktra och oskuldsfulla madonnan. Jesus mor, Maria, beskrivs bland annat i Bibeln, som det hyllade helgonet (madonnan), en oskuldsfull mor som aldrig erfarit sexuellt möte och inte heller lust 6. Hon beskrivs som ren, god, ansvarsfull, skötsam och medgörlig och därmed kvinnlig och ansågs utgöra förebilden eller rollmodellen för de beteenden som definierade den bästa och ideala kvinnligheten (Beauvoir, 1986: 178 f; Trulsson, 2006: 58f). Under 1900 - talets första hälft gällde det svenska borgerliga samhällsidealet med dess förväntningar att kvinnan skulle axla rollen som undergiven maka och mor (Trulsson, 2006: 57). Olikheterna i perspektiven på alkoholbruk och berusningsbeteenden könsrollerna emellan förklarades av denna anledning med könsspecifik biologisk determinism. Kvinnans bundenhet till hemmet genom hennes förmåga att föda barn ansågs göra henne mindre benägen att bruka alkohol. Detta avspeglades även i moralsynen där ansvar, omsorg och skötsamhet var ideala värden (Ljung, 2000: 233). Under motbokstiden (1920 1955) granskades kvinnliga ansökningar om inköpstillstånd av alkohol noggrant i syfte att fastställa att behovet var legitimt. Det var nämligen inte självklart att kvinnor hade rätt till egen alkoholranson. Idealbilden av kvinnan i den ansvarsfulla rollen som maka och mor bidrog till att förstärka föreställningen om att kvinnor i bättre kretsar avhöll sig helt från alkohol. Kvinnor som ingick äktenskap fick ofta sin alkoholranson (motbok) indragen. Att kvinnor fick så mycket mindre ranson eller inte fick någon tilldelning 6 Jungfru Maria, engelskans Virgin Mary anses fortfarande vara det främsta helgonet i kristen teologi. Virgin Mary är också namnet på en alkoholfri drink (Webdokument A, 070616). Underrubriken för denna studie syftar till båda dessa betydelser. - 13 -
alls, motiverades med att kvinnor endast behövde alkohol för medicinskt bruk. Av den anledningen gjordes kontroller av vilka dryckessorter kvinnorna köpte kontinuerligt och upprepade brännvinsuttag väckte misstankar om oriktig användning. Under hela denna period översteg kvinnliga motboksinnehavare aldrig 11 %. Motsvarande tal motboksinnehavare för männen var 77 % (Stare, 1986: 22). Historikern Sidsel Eriksen (1991: 47f) förklarar att denna skeva fördelning berodde på den samtida uppfattningen att en kvinna som berusar sig, särskilt offentligt, anpassar sig också sämre till den ovan beskrivna traditionella (ideala) kvinnorollen och hotar således den sociala ordningen: Public drinking by men was a symbol of manliness, and sobriety in the private sphere was a symbol of femininity (Ibid.). Efter motbokens avskaffande ökade kvinnors alkoholkonsumtion långsamt och år 1980 motsvarade den 40 % av männens och genom fortsatt ökning är den idag betydligt högre än på 1990 talet (CAN, 2005: 19). Detta avspeglas i en ökad alkoholrelaterad sjuklighet, exempelvis i Stockholms län. Störst var denna ökning bland kvinnor i åldern 16-24 år, vilket vittnar om att unga kvinnor som nämnts står för en stor del av den ökade alkoholkonsumtionen (Folkhälsoinstitutet 2005:5f). Eftersom män har varit norm för alkoholberusning ses förändringen av kvinnornas alkoholbruk som drastisk och alarmerande vilket vidare avspeglas medialt tillika forskningsmässigt (Lalander, 1998: 29). I vårt samtida samhälle förklarar forskare att kvinnors alkoholvanor drastiskt förändrats genom att åberopa konvergenshypoteser för att styrka underlag i resonemanget att kvinnor och mäns livsvillkor närmar sig varandra. Karin Helmersson-Bergmark (2005: 28) menar att det eftersträvansvärda målet i vårt moderna njutningsinriktade konsumtionssamhälle är att uppnå maximal nytta och nöje vilket innebär både kontroll och utlevelse. Individen lämnas med uppmaningen att använda sin frihet att göra vad hon vill, så länge hon gör det rätt valfrihet under moraliskt ansvar. Denna val och handlingsfrihet utgör en viktig del i skiftet av moralens mening och position. Bell beskriver detta skifte som en moralisk förskjutning, från den tidigare betoningen på goodness morality (skötsamhetsmoral) till en utveckling mot en fokusering på livets hedonistiska sidor fun morality eller upplevelsesamhälle. Detta skulle innebära att könsrollsrelaterade skillnader i alkoholvanor minskat i samhällen som präglas av jämlikhet, lika resurser och möjligheter för könen (Ibid., 31f). Långt ifrån alla håller dock med om denna typ av - 14 -
iakttagelse. Historikern Sidsel Eriksen (1991: 47f) menar till exempel att trots att det i vårt samtida samhälle i större utsträckning är tillåtet för kvinnor att berusa sig, kvarstår föreställningar om kvinnor, kvinnors berusning och beteende. Detta förklarar hon i sin studie Alkohol som könssymbol (1991) där hon fann att könsrollsnormer var den främsta faktorn för hur kvinnor beskrev socialt accepterat berusningsbeteende (Ibid.). Om föreställningar kvarstår mot kvinnor, deras berusning och beteende som Eriksen menar ovan är det möjligt att detta avspeglas i de beskrivningar kvinnorna i min studie gör avseende sitt berusningsbeteende. Om de kan gå utanför det sociala livets spelregler och/eller om de avhåller sig från gränsöverskridande handlingar kan därför som nämnts vara av intresse för studiens frågeställningar. 3. TIDIGARE FORSKNING Svensk alkoholforskning har tidigare huvudsakligen fokuserats på människors konsumtionsmängd. Det har varit mindre vanligt att man intresserat sig för alkoholens betydelse och funktion för våra mellanmänskliga relationer 7. Under de senaste tio åren har svensk alkoholforskning dock börjat intressera sig för alkoholen i förhållande till exempelvis identitetsskapande. Sociokulturell (antropologisk) alkoholforskning har tittat på alkoholens symboliska funktion, vilka normer som finns kring berusningsbeteende, hur alkohol som rusmedel används samt dess betydelse som identitetsverktyg (Hilte, 1999: 56). Jag har avgränsat redovisningen av tidigare forskning till sådan forskning som jag anser vara mest relevanta för denna studie: dels till studier som har anknytning till sociokulturella perspektiv på alkohol dels studier som rör ungas berusningsbeteende. Kalle Tryggvesson har i sin avhandling, Freedom in a bottle (2005), studerat unga svenskars attityder, erfarenheter och förväntningar gällande berusat beteende. Avhandlingen bygger på två olika projekt som arbetats fram på Centrum för socialvetenskaplig Alkohol och Drogforskning (SoRAD). Syftet var att genom fokusgruppsintervjuer studera normer kring alkohol och dess potentiella förklaringsfaktor när det gäller att ursäkta våld (Tryggvesson, 2005: 28). Resultatet av fokusgruppsintervjuerna visar att olika normsystem gäller angående nyktert respektive berusat beteende. Det innebär att det socialt accepterade beteendet utgörs av olika handlingsmönster eller utrymmen/roller beroende på nykterhet eller berusning. De 7 Det är möjligt att den stegrande konsumtionen och de negativa individuella och samhälleliga konsekvenser detta medfört förklarar denna problemorienterade fokusering. - 15 -
unga svenskarna menade att man under berusning kunde vara mer ohämmad, våga mer och att man i större utsträckning lever för stunden, något som då leder till att man bortser från konsekvenserna av sitt beteende. Exempelvis upplevde ungdomarna att det finns ett samband mellan alkohol och våld och menade att den ökade risken för våldsbrott under alkoholpåverkan beror på människors förändrade beteende vid berusning. Konsekvenserna av berusningsbeteendet kan i viss mån ursäktas men det råder viss ambivalens hos de intervjuade när det gäller i vilken utsträckning alkohol fungerar som ursäkt (Ibid., 105). De unga svenskarna hävdar vidare att man inte bör använda sig av alkohol som ursäkt för socialt oursäktliga beteenden, detta förklaras som moraliskt förkastligt. Med oursäktligt beteende menas handling som skrider över gränsen för vad som accepteras, exempelvis våld. Samtidigt uppgav de också att man trots detta ändå ofta förklarar sådant beteende som våld med orsaken jag var full. Det gjordes då i syfte att bli ursäktad av andra för sitt beteende med alkohol som orsaksförklaring. Det finns alltså en skillnad mellan vad ungdomarna upplever att man bör göra och vad de faktiskt gör. Intressant för föreliggande studie är att Tryggvesson alltså finner att de ungdomarna kan ursäkta vissa beteenden som uppträder under alkoholberusning (Ibid., 114). Det skulle kunna innebära att också kvinnorna i min studie i viss mån kan göra avsteg från rådande kvinnorollsnormer i vardagen genom att vissa beteenden kan ursäktas under berusning. Genom att belysa vilka beteenden som enligt kvinnornas beskrivningar kan ursäktas eller inte under berusning kan vi förhoppningsvis bringa viss klarhet kring normativ femininitet. Angelica Eriksson har i sin studie Frihet vid berusning behandlat samma material som Tryggvesson ovan. Fokus för hennes studie riktades mot relationen mellan handlingsutrymme och berusning. Vidare anlade hon ett genusperspektiv för studiens huvudsyfte, något som saknades i Tryggvessons studie. Resultatet påvisar att de unga deltagande informanternas handlingsutrymme expanderar vid berusning. Men dock uttrycker informanterna även begränsningar i detta expanderade handlingsutrymme. Begränsningarna, menar Eriksson (2006: 1), kan skönjas i skillnaderna mellan könsrollsnormerna, det vill säga i föreställningarna om hur de manliga och kvinnliga deltagande informanterna bör bete sig vid berusning. Begränsningar i det ökade handlingsutrymmet var mest framträdande hos de kvinnliga informanterna menar Eriksson vidare (Ibid., 32). Detta visar att kvinnor och män förhåller sig olika till alkohol och att kvinnornas handlingsutrymme begränsades i större utsträckning än männens. - 16 -
Även Stina Jeffner har i sin avhandling Liksom våldtäkt typ behandlat skillnaderna i unga kvinnors och mäns handlingsutrymmen under berusning (1997: 239f). Hon intervjuar unga om synen på sexuellt våld. Likt resultaten av Tryggvessons avhandling menar också Jeffner att alkohol kan användas som ursäkt för handlingar som i andra sammanhang skulle kunna klassificeras som normbrytande. Normbrytande handlingar som våldtäkt ursäktas genom att båda är berusade. Men man minskar gärningsmannens skuld och ökar offrets skuld vid berusning. Jeffner menar att unga män förses med ökat handlingsutrymme under berusning och att detta underlättar för dem att gå utanför ramarna för idealrelationen utan att bli anklagade för våldtäkt. De unga kvinnornas handlingsutrymme begränsas däremot eftersom de måste tänka på hur de agerar för att inte bli våldtagna (Ibid.). Kriminologen Measham påvisar, i en omfattande engelsk studie, unga kvinnors och mäns fundamentalt väsensskilda förhållningssätt till alkohol. Hon diskuterar alkoholens sociokulturella kontext och den centrala betydelsen av kön och drar slutsatsen att alkoholanvändning inte bara förmedlas via kön utan än viktigare, att användandet skapar maskulina och feminina identiteter, könsroller. Signifikativt för unga kvinnors berusning var önskan om kontrollerad kontrollförlust. Unga kvinnor vill ha roligt och koppla av men avhåller sig från gränsöverskridande handling (som exempelvis medför kontrollförlust) då detta kan medföra socialt fördömande (Abrahamsson som refererar till Measham, 2004: 14). Kön, menar Measham är således av avgörande betydelse för alkoholkonsumtion, inte enbart för att påvisa skillnader i dryckesmönster utan även för att konstituera könsrollerna (Ibid.). Både Jeffner och Measham finner alltså att det finns normer kring unga kvinnors berusningsbeteende som är begränsande för dem. De måste tänka på hur de agerar för att inte utsättas för sexuellt våld eller socialt fördömande. Om detta även gäller för kvinnorna i mitt material kan det avspeglas i deras beskrivningar och uppfattningar om hur både de själva och andra kvinnor bör bete sig under berusning. 4. TEORETISKA FÖRANKRINGAR OCH UTGÅNGSPUNKTER Socialisationsteoretiska och socialkonstruktivistiska inriktningar utgör, som tidigare nämnts, utgångspunkten i denna studie för hur det sociala livet är beskaffat och därmed tolkningarna och konstruktionerna av verklighet, identitet och handlingsmönster vi använder för att definiera dessa. För att skapa förståelse för och kunna förklara beskrivningarna av - 17 -
alkoholberusningens funktioner används MacAndrews och Edgerton teori om det socialt inlärda berusningsbeteendet. Sedan följer en beskrivning av den sociala konstruktionen av kön som syftar till att belysa mina utgångspunkter när det gäller hur könsidentitet och självbild konstrueras i samspel med andra. Denna beskrivning syftar också till att skapa förståelse för hur vi lär oss innebörden som ligger i sociala roller och beteenden och används som underlag i analysen för att tolka beskrivningar av normer som kan förknippas med kvinnligt beteende. 4.1 Vetenskapsteoretiskt ställningstagande Den socialkonstruktivistiska riktning, vilken utgör denna studies grundläggande bas, är behäftad med hermeneutiskt paradigm. Det innebär att man fokuserar på hur människan som historisk varelse genom social interaktion konstruerar meningar, beteendemönster, normer och regler för det sociala livet (Sohlberg & Sohlberg, 2002: 218). Dessa sociala konstruktioner är resultat av rådande samhällsnormer och kan handla om så olika företeelser som identitet, könsroller, berusningsbeteende och världsbilder. Något förenklat kan man beskriva det som att människor tillsammans (i en viss kultur eller grupp) skapar olika definitioner av olika fenomen som de sedan lever efter. Hermeneutiker utgår ifrån att det inte finns någon objektiv generell sanning eller verklighet utan att människors tolkningar av verkligheten är central. I detta sammanhang brukar man tala om det så kallade Thomasteoremet, det vill säga att det människor definierar som verkligt också får verkliga konsekvenser (Ibid., 49). Här blir alltså människors definitioner och uppfattningar grundläggande för vad som sker i ett samhälle. Syftet med studien är ju att söka förståelse för unga kvinnors beskrivningar av normer kring deras berusningsbeteende samt normer kring kvinnorollen. Eftersom jag utgår ifrån att dessa fenomen är sociala konstruktioner konstruerade ur rådande samhällsnormer och i en social kontext i detta fall fokusgruppsintervjuer bestående av unga svenska kvinnor eftersöker jag kvinnornas upplevelser och uppfattningar, inte hur det verkligen är eller förhåller sig. Jag har alltså för avsikt att tolka just dessa kvinnors beskrivningar av fenomenen vid det specifika tillfället när fokusgruppsintervjuerna ägde rum. Enligt socialkonstruktivismen söker man förståelse för hur sociala och kulturella förhållanden påverkar uppfattningar om exempelvis berusat beteende eller föreställningar om hur kvinnor bör bete sig. Uppfattningarna och föreställningarna kan vara olika för olika människor. Vilka normer som gäller för en grupp behöver alltså inte gälla för en annan och normerna kan se olika ut i olika situationer. - 18 -
4.2 Alkoholteoretiska förankringar Den teoretiska utgångspunkten för denna studie är som ovan nämnts förankrad i uppfattningen att det sätt på vilket vi uppfattar användningen, betydelsen och funktionen av alkoholberusning är socialt konstruerat och skapat av aktörer i ett socialt meningsbärande sammanhang. Craig MacAndrews och Robert B Edgertons kulturteori har publicerats i boken Drunken Comportment, A social Explanation (1969) och har varit ett viktigt bidrag till alkoholforskningen. Författarna motsätter sig och kritiserar tidigare dominerande teorier om alkoholens toxiska effekter och betydelse på berusningsbeteendet och menar att det sistnämnda är inlärt genom socialisationen (Tryggvesson, 2005: 6). De grundar sina slutsatser bland annat med stöd av antropologiska studier där de undersöker hur befolkningen i olika kulturer uppför sig under berusning. Det huvudskapliga budskapet är att människans reaktion på alkohol är ett sociokulturellt konstruerat fenomen. Hur människor reagerar på alkohol är därför en fråga om socialt inlärda beteenden och förväntningar. Författarna förklarar tolkningen på följande tre sätt: Det var en stor variation i det berusade beteende som uppvisades kulturerna emellan. I en del kulturer uppvisade människorna inga effekter av alkoholen medan människor i andra kulturer förändrades till det värre när de druckit alkohol. Flera av de studerade kulturerna visade på att människornas berusningsbeteende förändrades över tid. Berusat beteende varierade mellan olika grupper och sammanhang i samma kultur eller samhälle. Av dessa anledningar är berusat beteende en social konstruktion menar författarna (MacAndrews & Edgerton, 1969: 61, Tryggvesson, 2005: 9, von Greiff, 2008: 27). Over the course of socialization, people learn about drunkenness what their society knows about drunkenness; and accepting and acting upon the understandings thus imparted to them, they become the living confirmation of their society s teaching (MacAndrews & Edgerton, 1969: 88). MacAndrew och Edgerton (1969: 166) har lagt fokus på hur normerna påverkas av alkohol och menar att alkoholberusning fungerar som en ursäkt för det som i vardagen anses vara oacceptabelt beteende. Normerna för nyktert beteende skiljer sig alltså från normerna för - 19 -
berusat beteende. De beskriver alkoholens sociala betydelse och funktion som en social timeout, en situation i vilken de normer och förväntningar som påverkar individen i vardagen (exempelvis könsrollsnormer) blir möjliga att sätta åt sidan eftersom berusningen ger utrymme för andra tolkningar av rådande normer. I ett socialt sammanhang, som exempelvis en fest, behöver individen i sin kulturkrets inte följa det sociala livets spelregler utan kan i större utsträckning agera ohämmat och frigjort i relation till dessa (Ibid.). Handlingar och beteenden vi i nyktert tillstånd inte skulle tillåta oss att visa/utföra, som olika former av öppen känslosamhet, till exempel ilska, glädje och lust ursäktas med alkoholens hjälp (Hilte, 1999: 50). Eftersom beteenden kan ursäktas genom alkoholberusning menar MacAndrews och Edgerton att time-out situationen har en viktig roll i samhällen där människor inte kan eller vill leva i enlighet med de krav och normer som samhället ställer på dem. Diskrepansen mellan ideal och verklighet kan aldrig undvikas i ett samhälle menar författarna och för att hantera de normbrott som denna diskrepans resulterar i kan man tillåta alkoholen ursäkta normbrotten (MacAndrews & Edgerton 1969: 168). MacAndrews och Edgerton beskriver vidare att trots viss ansvarsbefrielse från normbrytande berusningsbeteende utifrån det som förklarades som en time-out situation saknades normbrott av allvarligare karaktär helt i rapporteringen. Författarna förklarar detta med begreppet within-limit-clause. Detta begrepp syftar till att påvisa att vissa normbrott eller beteenden (exempelvis incest) inte kan ursäktas eller förklaras genom berusning. Detta styrker teorin om berusningsbeteendet som socialt konstruerat och inlärt eftersom denna norm sällan eller aldrig överträds trots berusning (1969: 67f., 73). Reflektioner Det finns en del begränsningar i MacAndrews och Edgertons tes som är betydelsefulla att ta upp i min studie. Exempelvis tar författarna inte upp när, hur eller vilka beteenden som kan ursäktas respektive inte ursäktas under berusning. De begränsar sig istället vid att endast mena att det finns normer (exempelvis incest) som aldrig överskrids oavsett hur berusade människor är. Den förklaringen kan tyckas vara alltför förenklad. Normerna som reglerar bruket av alkohol och berusningsbeteendet är ju varken entydiga eller enkla utan omdefinieras i enlighet med samhällets förändring, utveckling över tid och därmed ändrade konstruktion av dessa normer och det som förväntas (Hilte, 1999: 51). Vidare varierar normerna och därmed även reaktionerna och upplevelserna av/på berusning beroende av olika sociala och kulturella - 20 -
sammanhang, något författarna också tar upp. Vad de inte närmare diskuterar är att den omgivande kontexten kan vara av avgörande betydelse för vad som kan ursäktas. Författarna bortser också ifrån att även genus kan vara av stor betydelse för hur man förväntas uppträda vid berusning. Skillnaderna i föreställningarna om hur män och kvinnor bör bete sig kan alltså påverka vad som kan ursäktas under berusning. I likhet med att berusningsbeteenden är socialt inlärda utgår jag även från att normerna kring vad som är manligt och kvinnligt är socialt konstruerade. Av den anledningen redogörs nu närmare för utgångspunkter gällande den sociala konstruktionen av kön, det vill säga genus. 4.3 Den sociala konstruktionen av kön Utgångspunkten för denna studie är att även könsidentiteten är socialt konstruerad. Enligt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv finns det sociala livets grund, och därmed konstruktionen av samhället, i den mellanmänskliga sociala interaktionen (samspelet) i vardagslivet (Bäck- Wiklund, 2000: 80). Socialisationen är som tidigare nämnts en ständigt pågående inlärningsprocess i vilken människor reproducerar och skapar tolkningar och konstruktioner av verkligheten. Därur skapas vidare förståelser av gällande normer, regler och föreställningar om olika fenomen, exempelvis genus och moral (Lalander & Svensson, 2002: 193). Genus ges i denna uppsats betydelsen av ett socialt konstruerat kön och anses inte vara något naturligt eller inneboende hos människan. Istället är kön sociala och kulturella konstruktioner som konstitueras genom roller. Detta innebär att kvinnor och män tillskrivs olika roller efter vilka sociala normer, förväntningar, föreställningar och attityder som riktas mot dem i egenskap av representanter för kategorin kvinna respektive kategorin män. Dessa av samhället tillskrivna könsroller bestämmer kvinnor och mäns handlingsmönster och formar deras könsidentitet, det som benämns normativ femininitet/kvinnoroll (Trulsson, 2006: 22). Vidare betyder detta att föreställningar om kön konstrueras genom en dikotomi där olika egenskaper, beteenden och karakteristika associeras med och tillskrivs män respektive kvinnor (Berglund, 2000: 75). Socialization is the process whereby we learn and internalize the values, beliefs and norms of our culture and, in so doing, develop a sense of self (Croteau & Hoynes, 1997: 14). - 21 -
Identitet(en) uppfattas här som ett konstruktivistiskt begrepp knutet till socialisationen mellan individ och samhälle. Begreppet identitet används också som hänvisning till individers och gruppers egen definition av sig själva, men även till den identitet de tillskrivs av andra i förhållande till aspekter som exempelvis kön och/eller ålder. Således består samhället av individer med aktiva, skapande och självrefererande jag som präglar och tolkar sina omgivningar (Lalander & Svensson, 2002: 192). Det är genom dessa tolkningar människan konstruerar och skapar den subjektiva förståelsen av världens och tingens beskaffenhet och på detta sätt även sin identitet. Människans sätt att erfara och tolka världen sker med hjälp av typifieringar av rutinmässiga företeelser, människor och upplevelser. Sådana typifieringar tillägnar vi oss genom den mellanmänskliga sociala interaktionen i vardagslivet (Bäck-Wiklund, 2000: 80). När A och B interagerar, på vilket sätt som helst, kommer relativt snart typifieringar att produceras. A ser B agera. Hon tillskriver motiv till B:s handlande och, när hon ser att handlingen upprepas, typifierar hon även motiven som återkommande. (...) Samtidigt kan A anta att B gör samma sak gentemot henne. Redan från början antar A och B att denna typifiering sker ömsesidigt. I deras fortsatta interaktion uttrycks dessa typifieringar i specifika handlingsmönster. Detta innebär att A och B börjar spela roller gentemot varandra. (Bäck-Wiklund 2000: 80 som refererar till Berger och Luckmann, 1979) Berger och Luckmann menade att en social roll är summan av de normer och förväntningar (attityder) som hänför sig till en viss uppgift. Det är ett organiserat mönster av konstruerade handlingar som rymmer föreställningar om hur man handlar rätt, det vill säga det socialt accepterade beteendet, det normala. Det är på detta sätt vi definierar verkligheten, oss själva, andra och exempelvis könsrollen (Ibid., 81). När den amerikanska sociologen Nancy Chodorow kom ut med den numera klassiska The Reproduction of Mothering (1978) blev denna en viktig milstolpe när det gällde forskning om socialisation och könsidentitet. Huvudtesen är att könsidentitetsbildningen i socialisationen skiljer sig åt för flickor och pojkar och att det är i samklang med detta som könsrollsnormerna reproduceras. Denna reproduktion ser Chodorow som en central och grundläggande funktion i samhällets hela organisation och i de sociala förhållandena mellan könen. Hon menar att ett barn uppfattar sig som exempelvis flicka först i motsats till sin far och som samma kön i förhållande till sin mor. Dottern utvecklar en specifik identitet i relation med modern genom tolkning av hennes handlingsmönster som definierar hennes könsroll (Ljung, 2000: 233 som - 22 -
refererar till Chodorow 1978). Vi människor förstår således en handling i relation till den individ som utför den och definierar människan i relation till den utförda handlingen. Sekvenser av egna handlingar utgör det mest väsentliga råmaterialet till ett medvetet själv, en identitet. Våra identiteter är alltså inte ett uttryck för något essentiellt jag, utan ses här som konstruktioner och tolkningar av effekterna av de roller vi är inbegripna i och tillskrivs (Bäck- Wiklund i Månson et al, 2000: 81). Kvinnans roll präglas av samröre, beroende och av att vara underordnad mannen. Dottern internaliserar därmed genom tolkning den konstruerade innebörden av att vara kvinna. Hur vi utvecklas och blir medvetna om oss själva, vår identitet och även den aktuella könsrollen är som nämnts beroende av våra tolkningar av omgivningens normer och värderingar (Ljung, 2000: 244 som refererar till Chodorow 1978). Dessa av samhället tillskrivna/konstruerade könsroller bestämmer alltså kvinnors och mäns handlingsmönster och formar på så vis deras könsidentitet (Trulsson, 2006: 22f). Det betyder mer konkret att föreställningarna om hur kvinnor och män bör handla eller förväntas bete sig skiljer sig från varandra. Den normativa femininiteten är en social konstruktion av hur kvinnor bör bete sig som både kvinnor och män förhåller sig till. Dessa stereotypa föreställningar påverkar våra attityder och föreställningar kring både normalt och normöverskridande beteende. Kriminologin har tidigare kritiserats av feministiska forskare för att vara genusblind eftersom pojkar och män utgjort norm för forskningsområdet och genom att man inte problematiserat kön har kvinnor förbisetts inom detsamma. Detta har lett till att även kriminologer har kritiserat den då rådande forskningen och anlagt ett genusteoretiskt perspektiv på kriminologin. En ny kunskapsordning har därigenom skapats som syftar till att studera och förstå socialt konstruerade skillnader könen emellan och även grunderna till manlig dominans, för att samtidigt ifrågasätta och förändra föreställningarna om kategorierna femininiteter/maskuliniteter. Man betonar att det finns olika sorters femininiteter och maskuliniteter och att hur dessa ser ut varierar inom socialt givna kontexter, kulturella och historiska sammanhang. Vidare menar man samtidigt att det finns en normativ femininitet som kvinnor har att förhålla sig till genom att uppträda som en respektabel kvinna och att det är just genom denna föreställning som kontrollen av kvinnor utövas i det vardagliga livet. En kontroll som kvinnor internaliserat till en självkontroll och som även utövas kvinnor emellan (Lander, Pettersson & Tiby, 2003: 26f). - 23 -