22 jlilli 1976. Herr A. Ankar. " Å. Blomgren " B. Kvillfors " B. Kärnbrink. H. van Mameren. B. Molander. G. ~<le r stam J. Wallander. " B.



Relevanta dokument
~kumen t namn. Ärende Sammanträde Skyddskomrnitten å Göteborgs Stuveri AB och. Vid protokollet! Undertecknad Rune -~ohansson

J t~p-~~--:hl PROTOKOLL. Förhandlingar. Närvarande: A Helleman It. K öd man B Molander protokollf K-A Kandevik Hamnarb förb, avd 4 G Malmgren "

Du har ansvar för arbetsmiljön

Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön

Du har ansvar för arbetsmiljön

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

DAGORDNING. För skyddstyrelsens extra möte kl. 8:00 Plats: Sannegårdens fackexp. 1. Mötets öppnande.

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

Peter Kaxling, Bertil Kvillfors, Lars Akerll.Did och. Kjell Ödman. Trygg.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Bestämmelser om fördelning av arbetsmiljö- uppgifter

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Samverkansavtal Utgångspunkter

Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs

Samverkan skall ytters stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninnevånarnas krav på effektivitet och service.

ARBETSMILJÖ- AVTAL. Grafiska Företagens Förbund. Grafiska Fackförbundet Mediafacket. Ledarna. Grafiska Medieförbundet. Sif

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser

ARBETSMILJÖAVTAL. Detta avtal utgör ett komplement och förtydligande till gällande arbetsmiljölagstiftning.

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen

Kommunstyrelseförvaltningen Personalenheten

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

Personalavdelningens PA-handbok

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Lokal löneprocess på ABB Sverige för medlemmar i Sveriges Ingenjörer/akademikerförbunden

ESLÖVS KOMMUN. Riktlinjer för arbetsplatsträffar. Planera för arbetsplatsträff. Genomföra arbetsplatsträff

Blekingesjukhuset. Internkontroll. Marie Edvardsson

Skyddsombud i hundra år

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Avtal om lokal lönebildning i företagen mellan Föreningen Vårdföretagarna och SKTF

En säkrare arbetsdag för dig som är bemanningsanställd

Sigvard Holm -"- Bertil Ulriksson -"- Karl Hallgren Sv. Hamnarb.förb. avd.4 Åke Norrby -"- -"- -"-

Avtal om Samverkan inom

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Arbetsmiljöavtal Infranord 2012

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 18 januari 1969

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE GRUNDUTBILDNING

KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

OAGORO:\ll\G STYR ELSEMÖTE Mö te nr, 10

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER VID DISKRIMINERING, TRAKASSERIER, SEXUELLA TRAKASSERIER, REPRISALIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

ANTECKNINGAR. Goda råd inför lönesättningssamtal

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Motioner nr år Mot Nr av herr Hermansson i Stockholm m. fl.

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Avtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan IT&Telekomföretagen inom Almega, arbetsgivarsektionen och Unionen

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis

Samverkansavtal Lunds kommun

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

Vägledande råd och bestämmelser för fördelning av arbetsmiljöuppgifter

REGLER FÖR ARBETSMILJÖANSVAR FÖR GEMENSAMMA ARBETSSTÄLLEN

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig?

REHABILITERINGSPOLICY

Vem vinner på en bra arbetsmiljö?

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Planering och budgetering av facklig tid. Jane, butiksanställd

Medbestämmande-, arbetsmiljö- och hälsofrågorna integreras i Samverkanssystemet

Arbetsmiljöpolitik inom Sverige och EU och möjliga effekter för svensk industri. Bodil Mellblom Svenskt Näringsliv

Bilaga till policy Kränkande särbehandling

ARBETSMILJÖDELEGATION I TIBRO KOMMUN

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad 1 Styrelsen

Skyddsombud UPPDRAG: SKYDDSOMBUD

Överenskommelse om premielön

Riktlinjer för att förebygga hot mot journalister

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.

Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola

Mångfald och jämställdhet

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Delegering av arbetsmiljö 2016

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens Lantbruksmässa: Borgeby Fältdagar 2017

ÖVERENSKOMMELSE Avtalet om allmänna anställningsvillkor prolongeras med följande ändringar:

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Systematiskt arbetsmiljöarbete

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

ENERGIFÖRETAGENS ARBETSGIVAREFÖRENING

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET

Konsekvensbeskrivning vid förändringsarbete enligt AFS 2001:1 8

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Transkript:

r-- Protokoll, fört vid extra sanunanträde med Skyddskommitten å Göteborgs Stuveri AB, tisdagen den 22 jlilli 1976. ~ Närvarande i för arbetsgivarna Herr A. Ankar " Å. Blomgren " B. Kvillfors " B. Kärnbrink H. van Mameren B. Molander G. ~<le r stam J. Wallander " B. Wiberg K. Öd man för arbetsledarna för arbetstagarna för tjänstemännen för företagshälsovården " R. Wahlberg " s. Andersson " L. Attefors " E. Isberg " A. Jansson " D. Kast in " c. Rånge " Th. Hagberg " Reine Johansson " Rune Johansson " L. Lehmann Vid Erotokollet: undertecknad R. Johansson 1. K. Ödman hälsade kommitterade välkomna samt förklarade sanunanträdet öppnat. 2. S. Andersson ville inte alltför mycket uppehålla sig vid vad som varit men

r-1' 2. måste ändå beröra några händelser. Vid skyddskorrnnittens marsmöte krävde "facket" att företagets chefer skulle kallas till ett extra skyddskorrnnittemöte för att man gemensamt skulle kt.mna utarbeta den framtida skyddsverksamheten så att den fyller de krav arbetsmiljölag och korrnnande PTK-avtal ställer. Iör etagstedningen måste i klara ordalag redovisa att man allvarligt menar att följa de arbetsprogram vi i samförstånd utarbetar eller i övrigt kan vara överens om. I detta sammanhang måste påtalas återigen de synpunkter vi hade vid rnarsmötet och som bl.a berörde truckinköpen, tillsättande av projektgrupper etc. Under en övergångsperiod, som den som varit kan man förstå att man ibland måste ta initiativ, som kan framkalla protester från gruppen eller personer, som känner sig mer eller mindre överkörda för att nå sina mål. Har man däremot för avsikt att fortsätta som hittills från ansvariga chefer och avd.direktörer måste "facket" säga ifrån på det bestämdaste att detta kan man inte gå med på../ När arbetarsidan nu har ett laga ansvar för de beslut, s om fattas i skyddskornmi tten kan man heller inte acceptera någon särskild skyddsverksarnhet eller beslut i de olika harnnavsnitten eller att olika personer agerar i skyddsfrågor utan skyddsverksarnheten ska bedrivas av skyddskorrnnitten vid Göteborgs Stuveri och alla berörda parter måste förklara sig villiga att godkänna och följa beslutande arbetsprogram. Skyddskornrnitten är den instans, som ska fatta beslut och "facket" korrnner inte att godkänna några som helst avsteg från vad lagar och avtal säger utan överenskorrnnelser och samråd ska ske i Skyddskornrnitten. Ingen ska på eget initiativ göra uppköp av maskiner, redskap, bygga nya lokaler planera nya arbetsplatser och produktionsmetoder m.rn. utan att skyddskornrnitten eller grupper utsedda av kornmitten varit inkopplade. I slutskedet ska projekten underställas skyddskorrnnitten, som fattar avgörande beslut. Underorgan till skyddskornmitten kan bildas för beslut i mellanperioder mellan möten. Vidare bör skyddsområden och klara befogenhetsbestärnrnelser för skyddsombud och arbetsledning utarbetas.

r--" 3. A. Jansson påminde om den resa som gjordes för att studera truckar och i vilken "facket" inte fick deltaga. Det har framförts kritik mot detta vilket man på arbetsgivaresidan haft svårt att förstå. Nu efter 6 mån. ser vi resultatet, ett antal nya truckar. En konsekvens av ett sådant handlande kan bli att maskinerna inte köres. A. Blomgren deklarerade att företagsledningen har för avsikt att följa lagar och de beslut som fattas samt att man penetrerat sk1d<lsverksarnheten. Därvid har framkommit att det är nödvändigt att definiera vad som ska ligga inom skyddstjänsten samt att utarbeta skriftliga instruktioner, som reglerar förhållandet. Även om det finns traditioner att falla tillbaka på får man nog ändå börja från början. Dessutom måste det finnas resurser att genomföra våra intentioner. D. Kastin framhöll att man i allmänhet planerar allting i god tid och kunde inte förstå varför detta ej skulle gälla på arbetsmiljöområdet. Kastin ansåg att företagsledningen inte fattat hela vidden av dagens lagstiftning. Kastin riktade också stark kritik mot den långa tid som förflutit sedan beslut om extra möte fattats. G. Söderstarn ansåg att man klart måste skilja på vad som är skydds- och rena driftsfrågor. Även om mycket är detsannna finns det stora skiljaktigheter. Även när det gäller studieresor föreligger olika arbetsuppgifter i dessa. Som svar på tidigare fråga om våra representanter i skyddskommitt3n klli1 sägas att dessa är beslutsfattare och inga hinder av ekonoiniskc1skäl får föreligga i deras agerande. De grupper som ev. kan korruna att bildas efter samråd måste få fattla beslut och i vissa fall få detta ske snabbt. S. Andersson var fullt införstådd med G. Söderstarns ansvar för produkttioncn. '.'1an måste emellertid komma ifrån det rena produktionstänkandet och se till lagens mening att anpassa produktionen ti 11 människan. Samarbetet måste prioriteras och "skyddet" ska hjälpa till så att produktionen löper så friktionsfritt som möjligt.

4. Betr. de 10 maskiner som ska levereras med trippelstativ i början av aug. har inget samråd skett utan den prod.grupp som var i Norrland på besök enades om trippelstativ. Detta stora antal trippelstativ behövs inte och beställningen är enligt vår mening ett misstag. Trippelstativ behövs men inte i den utsträckning man vill göra gällande. I själva verket är det så att arbetsledningen endast vill gardera sig och har man maskiner med trippelstativ vet man att man alltid klarar sina problem. De hade varit psykologiskt riktigt att i första leveransen haft truckar med lågt stativ, sikten på trippelmaskiner är den avgjort sämsta och därför bör denna maskintyp användas endast till nödvändiga höglyft. Dessa höglyft är inte så omfattande att de motiverar det stora antal trippelmaskiner som är inköpta. En förare ska inte behöva köra med en sådan dålig sikt i 8 tim. för att kanske endast göra ett enstaka höglyft. Följden blir att man anser trippelstativet så omotiverat att maskinens ställes och en annan maskin begäres. A. Blomgren medgav att en hel del säkert inte gått helt efter "regelboken' men inget har gjorts i ond avsikt samt framhöll att det finns en god vilja att få ett bra arbetarskydd. G. Söderstam förklarade att den grupp, som reste till Norrland skulle lära sig maskinerna och inte avgöra frågan om trippel eller ej. Det har de olika produktionsmedarbetarna diskuterat fram. Det har även förts samtal med rederie111a om behovet av trippelstativ. Vidare arbetas det på andra tekniska lösningar, som i i:rinc.ip innebär att man byter stativ för olika arbetsuppgifter då trippelstativ inte önskas av företaget l1eller. A. Jansson vidhöll uppfattningen att rnaskintyper diskuterats vid Norrlands besöket samt ställde frågan av vilket skäl man hade beställt en ny typ av förarstolar utan att företagshälsovården, som arbetat med dessa problem sedan länge kopplats in? Vi måste få expertis inkopplad i tid före inköp.

s. D. Kastin framhöll att med arbetannajoritet i skyddskornmitten kan ----- beslut fattas även i ekonomiska frågor. Hittills har man fått vetskap om alla inköp när dessa gjorts istället för innan. Annars hade vi kanske stått varandra nännare. K. Ödrnan föreslog att den tidigare tillsatta gruppen ev. med komplettering får arbeta fram regler före årsskiftet. S. Andersson ville ha besked om hur många trippelmaskiner som var beställda. Beställningen hade inte sanktionerats vare sig av "facket" eller "skyddet". S. Andersson förutsatte att nästa leverans har stativ, som ur siktsynpunkt är bättre. L. Attefors ansåg att mycket kunde göras om så att bef. trippelstativ fick bättre sikt och att det vore bättre att utveckla dess'a istället för anskaffning av flera olika stativtyper. B. Molander framhöll att alla de regler man refererar till ännu inte antagits rent fonnellt. Vi ska dock redan nu arbeta efter reglernas an:lemening. S. Andersson svarade att reglerna antagits centralt. G. Söders tam framhöll att stolfrågan är llllder behandling av C. Andersson och L. Lehmann. A. Jansson svarade att C. Andersson inte avgör vilka stolar, som ska anskaffas. Det ska ske i samråd. Den kritik som hela tiden framförts har man tvingats till genom att våra rättigheter åsidosatts. R. Johansson redogjorde för den preliminära skyddsorganisationen som utarbetats samt att denna vunnit gehör hos såväl företagsledning som fack förening men ännu återstod utförande av skriftliga instruktioner, indelning av skyddsområde etc. D. Kastin ansåg att den utsedda gruppen måste få veta mer om hamnens framtida utformning om den ska kunna arbeta.

6. En annan sak som gruppen eller företagsledningen måste taga ställning till är frågan om två skyddsorganisationer i hamn.en. Sanuna misstag i miljön får inte göras som gjordes vid projektering av Skandiahamnen. Redovisning av vad som ska ske med arbetsmiljöfonden krävs. A. Jansson tog upp den utannonserade tjänsten s om skyd<lsförman. ;'Facket" accepterade inte en skyddsförnian utanför den etablerade organisationen. Det som tidigare existerat får bero men nu är det ett enda företag och detta förändrar bilden. Det finns nu ett enda stuveriföretag med ett centralt arbetarskydd. All personal och all tid som lämnas för uppdrag utanför denna organisation är vi motståndare till. Den centrala skyddsorganisationen står till allas förfogande och räcker inte personalen till får den utökas. Det får inte bli en ny situation lik den som varit på f.d. Skandiaterminalen AB. Å. Blomgren framhöll att många stora frågor kräver sin lösning. På företaget arbetar man på en skriftlig personalpolitik, det har diskuterats anpassningsfrågor och nu arbetas på en skyddsorganisation. De närmaste åren konuner att åtgå för en lösning av dessa frågeställningar. När det gäller truckinköpen är vi så stora att vi kan påverka marknaden att göra förändringar. Detta ska företaget också satsa på. De nya projekten för Älvsborgshamn.en kommer att ställa stora krav på skyddsorganisationen och vi är beslutna att i samråd diskutera frågorna. Betr. skyddsfönnan har det fattats beslut om att denne ska tillhöra centrala arbetarskyddet. Det finns dock önskemål från prod.avd. om vissa arbetsuppgifter men detta bör inte inkräkta på organisationstillhörighet. 3. K. ödrnan tackade de närvarande vid mötet och förklarade sanunanträdet avslutat. Vidare förekom icke till anteckning i protokollet.

7. r./) Justerat..,/_ ///} / /d:/l/~/' _/ ~ / 1 t1,, L '/ //.....I....... -... ~....