Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Projektgruppen. Preventionsprogram bygger på förändring av beteenden, tankesätt och relationer



Relevanta dokument
Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn


VIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE OCH VERKSAMHETSCHEFER

Agneta Pettersson

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn en systematisk litteraturöversikt

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Förebygg för barnens skull. Om SBU:s utvärdering av program mot psykisk ohälsa hos barn

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn

Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta?

SBU:s sammanfattning och slutsats

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte

Protecting YOU Protecting ME

Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar Psykiatriska kliniken Ryhov

Föräldrautbildningsprogrammet STRATEGI. för föräldrar till barn med ADHD i åldern 4-12 år Agneta Hellström

SLUTRAPPORT OM UTVECKLING AV FÖR- STÄRKT KOMET

Föräldrastöd i samverkan

Föräldrastöd i Skåne Metoder och spridning

KAPITEL 9 kunskapsluckor och forskningsbehov

Behandling av depression hos äldre

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

Om risk- och skyddsfaktorer

Familjeterapi som behandling av barn som utsatts för trauma

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.

UPP-centrum. Nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som riskerar svårare psykisk ohälsa

Ett stärkt föräldrastöd för barnets rätt till trygga uppväxtvillkor

DISA din inre styrka aktiveras

KAPITEL 5 program för att förebygga internaliserade problem

DISA. Din Inre Styrka Aktiveras. En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor. Eva-Mari Thomas - Borås 4/ evamari@mac.

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Sammanfattning Connect (U)

Lösningsfokuserat arbetssätt med manualstyrd föräldrautbildning. Utbildning för föräldrar som har mycket konflikter med sina barn i åldern 3-11 år

Datum Villkor Företaget ska i all sin marknadsföring och annan information tydligt informera om ovanstående begränsning.

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Hur beräknas värdet av sociala investeringar? Hälsoekonomiskt beslutstöd -så fungerar det!

En rimlig teori räcker inte

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Litteraturstudie som projektarbete i ST

Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Hans Löfgren Barn och ungdomspsykiatriska enheten. Elevers (o)hälsa

Spridning av nya metoder för föräldrastöd i förskoleoch skolåldern fram till år 2008

Ledsna barn. Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad Rekommendationer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

Föräldrastöd i Åre kommun -utredning av behov och resurser

Dagens Nyheter. Måndagen 6 september 2004

E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö Heljä Pihkala

Hälsoekonomiska aspekter av förebyggande insatser för barn och ungdomar

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

Egenkontroll avseende riskhantering

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar

Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning

FORUM SPEL. Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende. Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping april 2014

Same same but different : sophantering ur ett socialpsykologiskt perspektiv.

Nationella riktlinjer för diabetesvården Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer

Stöd till föräldrar för att främja barns och ungdomars psykiska hälsa

Psykisk ohälsa bland äldre

Humanas Barnbarometer

Depression och ångestsyndrom

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management

FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Sammanfattning på lättläst svenska

KAPITEL 7 program som används i sverige

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013

Lyssna på oss! barn och ungas inflytande på vård och stöd. Karin Engberg Anna Råde Hanna Hildeman

Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå

ANTD-förebyggande arbete

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid.

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

PYC. ett program för att utbilda föräldrar

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra

Manual till Genomförandeplan

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa?

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Transkript:

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Projektgruppen Ann-Charlotte Smedler (ordf) Anders Hjern Björn Kadesjö Eva Clausson Gert Helgeson (etiker) Hans Smedje Lisbeth Lundahl Stefan Wiklund Sten Anttila Agneta Pettersson, Anneth Syversson, Ingemar Eckerlund, Sophie Werkö Preventionsprogram bygger på förändring av beteenden, tankesätt och relationer Strukturerade metoder med manual Riktas mot föräldrar och/eller barnen själva Består ofta av flera komponenter Universell, selekterad eller indikerad insats

Den systematiska litteraturöversikten Formulera forskningsfrågorna Formulera inklusionskriterier Systematisk sökning Systematisk granskning Sammanvägning av det vetenskapliga underlaget (evidensstyrka) Våra frågor Finns det vetenskapligt stöd för att program kan förebygga psykisk ohälsa av utagerande och/eller inåtvänd typ? Finns det några risker med programmen? Finns det några etiska problem med att använda program? Finns det några program som är kostnadseffektiva? Inklusionskriterier Barn 2-19 år Program som syftar till att förebygga psykisk ohälsa Kontrollerade studier, med ingen åtgärd, väntelista eller psykologisk placebo som jämförelse Utfallsmått för psykisk ohälsa hos barnen: symtomskattning, beteendeobservationer, psykiatrisk diagnos, mått på antisocialt beteende Uppföljningstid, minst sex månader

Litteratursökning PubMed, PsycInfo, CENTRAL, ERIC, IBSS Kompletterat med Webbsidor för programmen Google för att finna svenska utvärderingar (+ DiVA) IMS databas över pågående kontrollerade studier URVAL: sållning av artiklar 13953 abstrakts i sökningarna 1361 artiklar beställdes i fulltext 149 artiklar till granskning Uppfyller inte kriterierna Inte relevanta (kontext) Det vetenskapliga underlaget (medelhög kvalitet) 38 randomiserade studier (68 artiklar) om att förebygga utagerande problem 21 randomiserade studier (36 artiklar) om att förebygga ångest och depression En randomiserad studie om självmordsbeteende Inga studier om självskadehandlingar eller ätstörningar Effekt: Skiljer sig gruppen som deltagit i preventionsprogrammet från kontrollgruppen, 6 månader efter programmets slut? Effektstorlekar bedömdes i största möjliga mån med Cohen s d

Den sammanvägda styrkan på det vetenskapliga underlaget kategoriseras som ++++: starkt vetenskapligt underlag +++: måttligt vetenskapligt underlag ++: begränsat vetenskapligt underlag +: otillräckligt vetenskapligt underlag Underlagets studiedesign, kvalitet, precision, grad av samstämmighet och överförbarhet avgör hur starkt underlaget är GRADE-kriterier Universella program mot utagerande problem - få och små effekter Skolbaserade Good Behavior Game som universell insats minskar graden av utagerande beteende enligt studier i USA och Nederländerna (++) Beträffande andra universella skolprogram går det inte dra några slutsatser Inga studier på universella föräldra- och familjestödsprogram uppfyllde inklusionskriterierna Några föräldra- och familjestödsprogram som vänder sig till riskgrupper kan minska utagerande problem hos barnen Föräldrastödet Triple P (++). Föräldrastödet Incredible Years (De Otroliga Åren) (++) Familjeprogram för familjer med inre påfrestningar (skilsmässa, förälders död) (++).

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma om övriga program som vänder sig till riskgrupper kan förebygga psykisk ohälsa av utagerande typ (+) Indikerade program då det individuella barnet har förhöjd risk att utveckla utagerande psykisk ohälsa Family Check Up (++). Skolprogrammet Coping Power (++). Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma om några andra indikerade program minskar utagerande beteende (+) Därtill visar granskningen att Ungdomar med höga nivåer av utagerande beteenden, som deltar i program med gruppintervention, kan påverka varandra och övriga deltagare i negativ riktning (++)

Det går inte att bedöma om universella skolprogram kan förebygga depression Experimental Control Std. Mean Difference Std. Mean Difference Study or Subgroup Mean SD Total Mean SD Total Weight IV, Fixed, 95% CI IV, Fixed, 95% CI 2.5.1 Gillham 2007 Gillham07 CDI PRP AB 06m 5.68 6.2 96 7.01 5.29 83 14.3% -0.23 [-0.52, 0.07] Gillham07 CDI PRP C 06m 7.9 7.32 70 6.97 8.76 77 11.8% 0.11 [-0.21, 0.44] 166 160 26.1% -0.07 [-0.29, 0.14] Heterogeneity: Chi² = 2.35, df = 1 (P = 0.13); I² = 57% Test for overall effect: Z = 0.66 (P = 0.51) 2.5.2 Pössel 2005 Pössel05 CES-D hiself 06m 12.75 7.87 71 12.77 8.65 45 8.9% -0.00 [-0.38, 0.37] Pössel05 CES-D loself 06m 12.68 6.4 52 17.2 8.21 37 6.7% -0.62 [-1.05, -0.19] 123 82 15.5% -0.27 [-0.55, 0.01] Heterogeneity: Chi² = 4.52, df = 1 (P = 0.03); I² = 78% Test for overall effect: Z = 1.86 (P = 0.06) 2.5.3 Pössel 2008 Pössel08 SBB-DES boy 06m 0.67 0.66 91 0.74 0.66 70 12.8% -0.11 [-0.42, 0.21] Pössel08 SBB-DES girl 06m 0.55 0.48 72 0.71 0.45 68 11.1% -0.34 [-0.68, -0.01] 163 138 23.9% -0.22 [-0.44, 0.01] Heterogeneity: Chi² = 1.03, df = 1 (P = 0.31); I² = 3% Test for overall effect: Z = 1.85 (P = 0.06) 2.5.4 Horowitz 2007 CBT Horowitz07CBT CES-D 06m 17.82 12.31 88 15.51 11.64 142 17.5% 88 142 17.5% Heterogeneity: Not applicable Test for overall effect: Z = 1.42 (P = 0.15) 2.5.5 Horowitz 2007 ITP Horowitz07IPT CES-D 06m 17.42 11.55 84 17.4 11.64 142 17.0% 84 142 17.0% Heterogeneity: Not applicable Test for overall effect: Z = 0.01 (P = 0.99) 0.19 [-0.07, 0.46] 0.19 [-0.07, 0.46] 0.00 [-0.27, 0.27] 0.00 [-0.27, 0.27] Total (95% CI) 624 664 100.0% -0.08 [-0.19, 0.03] Heterogeneity: Chi² = 15.35, df = 7 (P = 0.03); I² = 54% -1-0.5 0 0.5 1 Test for overall effect: Z = 1.37 (P = 0.17) Favours experimental Favours control Test for subgroup differences: Chi² = 7.45, df = 4 (P = 0.11), I² = 46.3% Kan depression förebyggas hos barn med individuell förhöjd risk? Skolbaserade, indikerade program kan i någon grad minska depressiva symtom i upp till två (++) Coping with Stress minskar risken för att få diagnosen depression i ett år efter avslutad prevention (++). Det vetenskapliga underlaget för att bedöma Beardslees familjeintervention är otillräckligt (+) Kan ångest förebyggas? FRIENDS som universellt skolprogram minskar symtomen på ångest hos barn mellan 10 och 13 år (++) Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma värdet av program som riktar sig till riskgrupper (+), eller till barn med individuell förhöjd risk (+)

Kostnadseffektiviteten kan inte bedömas! Det vetenskapliga underlaget utgörs av två studier som beskriver två olika program Vilka program finns i Sverige? Inget av de cirka 125 program som används i Sverige har utvärderats här i randomiserade studier med minst sex månaders uppföljning. Programmen De Otroliga Åren, Triple-P och Family Check Up har begränsat vetenskapligt stöd i internationella studier. Programmen KOMET, COPE, SET, StegVis, Beardslee s familjeintervention, Connect och DISA har undersökts i minst en kontrollerad studie vardera men har inte tillräckligt vetenskapligt stöd för effekt. Övriga program som används i Sverige är inte vetenskapligt utprövade som preventionsprogram Det finns många etiska aspekter, t ex På övergripande samhällsnivå - programmen bygger på värderingar som kan vara främmande för svenska förhållanden - föräldrarollen påverkas För det individuella barnet Samtycke? Timeout och ignorering Poängsättning av beteendet Risk för stigmatisering

Önskvärda praxisförändringar avstå från att införa program som saknar eller har otillräckligt vetenskapligt stöd som preventionsprogram göra egna utvärderingar av program som redan är lokalt förankrade men som har otillräckligt stöd överväga alternativ till program undvika program som bygger på gruppaktiviteter för ungdomar med utagerande problem Önskvärda förändringar på nationell nivå Långsiktig, nationell samordning av utvärderingar av ett urval av metoder med visst vetenskapligt stöd Nationella resurser som idag läggs på föräldrastödsprogram vars effekter vi vet mycket litet om, öronmärks för randomiserade studier Rapporten kan hämtas på www.sbu.se Tack för uppmärksamheten!

Vad visar andra översikter för effekter på barnen av program? Utagerande problem: post test : Små effekter (0,21-0,41) Varierande uppföljningar: små effekter (0,21 0,28) Inåtvända problem: post test : mycket små/små (0,16 0,26) Varierande uppföljningar: obetydlig utom för indikerade program Resultat: vi har ett begränsat vetenskapligt stöd för effekt av Fem program riktade mot utagerande problem: två föräldrastödsprogram (Triple P och Incredible Years). Liten effekt ett universellt skolprogram (Good Behavior Game *). Liten effekt ett indikerat familjestödsprogram (Family Check-Up). Måttlig effekt ett indikerat skolprogram (Coping Power). Liten effekt. två program riktade mot inåtvända problem: ett universellt skolprogram för att minska ångest (Friends) *. Liten effekt ett indikerat program för att minska depression (Coping with Stress). Måttlig effekt men vi vet inte om de fungerar i Sverige * används inte i Sverige