Gäller för: Godkänd av: Utarbetad av: Revisionsansvarig: Vårdcentralerna Karlstad Psykiatriska öppenvården Karlstad Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Karlstad Eva Bergqvist Vårdcentralerna Karlstad/Hammarö Mari Engdahl Friberg Psykiatriska öppenvården Karlstad Marita Halvarsson Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Karlstad Eva Bergqvist Vårdcentralerna Karlstad Åsa Storm Psykiatriska öppenvården Karlstad Ann-Sofie Nordenberg Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Karlstad Eva Bergqvist Vårdcentralerna Karlstad Åsa Storm Psykiatriska öppenvården Karlstad Ann-Sofie Nordenberg Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Karlstad Utgåva: Giltighetstid: Reviderad: 4 2011-01-01 dock längst t o m 2014-12-31 Utgåva 1: 2011-01-01 Rev 2011-07-13 Rev 2012-03-30 Rev 2013-09-01 Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer 18 år och äldre med riskbruk, skadligt bruk och beroende i Karlstad i Karlstad Vårdcentralerna Karlstad 1
BAKGRUND OCH SYFTE 4 LÄNSÖVERGRIPANDE AKTÖRER 4 LOKALA AKTÖRER 4 ANSVARSFÖRDELNING OCH SAMVERKAN PÅ LOKAL NIVÅ 4 DET GEMENSAMMA ARBETSSÄTTET 5 GEMENSAMMA BEGREPP 5 PREVENTION OCH TIDIGA INSATSER 6 BEDÖMNING OCH DOKUMENTATION 7 1. Psykosociala screenings- och bedömningsinstrument 7 2. Biologiska markörer 7 Allmänmedicin 7 7 Socialtjänst Karlstad 8 ABSTINENSBEHANDLING 8 Alkohol (öppenvård) 8 Allmänmedicin 8 8 Narkotika eller blandmissbruk (öppenvård) 9 9 Slutenvård (Alkohol/narkotika) 10 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN 10 PSYKOSOCIAL BEHANDLING 10 Allmänmedicin 11 11 Socialtjänst Karlstad 11 LÄKEMEDELSBEHANDLING 12 Allmänmedicin 12 12 2
LÄKEMEDELSASSISTERAD UNDERHÅLLSBEHANDLING VID OPIATBEROENDE 12 Länsgemensam psykiatri/laro-mottagningen 12 ANHÖRIGSTÖD 12 122 Socialtjänst Karlstad 13 BARN TILL FÖRÄLDRAR SOM HAR MISSBRUKS- ELLER BEROENDEPROBLEM 13 13 Socialtjänst Karlstad 13 GRAVIDA KVINNOR MED MISSBRUK ELLER BEROENDE 13 Allmänmedicin 13 Socialtjänst Karlstad 14 SAMSJUKLIGHET 14 NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER OCH MISSBRUK ELLER BEROENDE 15 Allmänmedicin 15 15 LÄKEMEDELSBEROENDE 15 Allmänmedicin 165 16 BILAGOR 16 Flödesschema Nationella riktlinjer 17 Hälsoval 18 Kontaktlista 19 Antabusbehandling 20 3
Bakgrund och syfte Värmlands läns Vårdförbund/Värmlands kommuner samt landstinget i Värmland har utarbetat ett gemensamt länsövergripande styrdokument för missbruks- och beroendevården. http://varmlandsvardforbund.se/kunskap-till-praktik/styrdokument/ Det är utformat i enlighet med befintlig kunskap om effektiva metoder och arbetssätt baserat på Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerformissbruks-ochberoendevard Syftet är att utifrån ett klient/patientperspektiv beskriva hur ansvarsfördelningen ser ut mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Karlstad och hur samverkan mellan dessa huvudmän är utformat Länsövergripande aktörer Värmlands läns Vårdförbund Beroendecentrum Värmland Landstinget och framförallt psykiatri och allmänmedicin Region Värmland Lokala aktörer Allmänmedicin (allmänmedicinsk mottagning, mödra- och barnhälsovård, ungdomsmottagning och familjecentral) i Karlstad (allmänpsykiatrisk mottagning, behandlings- och rehabiliteringsenhet, psykosenhet och beroendeenhet) i Karlstad Socialtjänst (försörjningsstöd, barn och familj, socialpsykiatri, missbruks- och beroendevård) i Karlstad Ansvarsfördelning och samverkan på lokal nivå Socialtjänsten ska arbeta med tidig upptäckt och kort rådgivning baserat på MI (motiverande samtal) för personer med riskbruk av alkohol och narkotika. Vid missbruk eller beroende ska socialtjänsten utifrån ett helhetsperspektiv genomföra en kvalificerad utredning och bedömning av vårdbehov samt planera och genomföra insatserna i samråd med den enskilde och i förekommande fall med dennes anhöriga. Allmänmedicin ska arbeta med tidig upptäckt och kort rådgivning (baserat på MI-motiverande samtal) för personer med riskbruk av alkohol samt erbjuda möjlighet till poliklinisk avgiftning för människor med alkoholmissbruk, alkoholberoende eller läkemedelsberoende. Vid 4
läkemedelsberoende ska allmänmedicin upptäcka och ta ställning till möjlighet till poliklinisk nedtrappning utifrån principen att den vårdgivare som startat en medicinering också primärt ansvarar för att försöka avsluta denna. Om detta ej är möjligt ta ställning till remittering. När det gäller narkotika finns ett ansvar när det gäller att upptäcka och remittera. ska arbeta med tidig upptäckt och kort rådgivning för personer med riskbruk av alkohol och narkotika. Detta innebär inte att utredning och behandling alltid erbjuds utan där hänvisas till den överenskommelse som finns mellan allmänmedicin och psykiatri. För patienter med missbruk eller beroende av narkotika erbjuda utredning och ställningstagande till ev. behandling. För personer med komplexa vårdbehov/samsjuklighet på grund av psykisk störning och missbruk finns ett uppdrag av att utreda, diagnostisera och behandla. Det gemensamma arbetssättet Utmärkande för det gemensamma arbetssättet ska vara samverkan. För att förhindra missbruk och tillgodose den enskildes behov krävs en långtgående samverkan mellan kommunen och landstinget. Personer med missbruk och beroende ska ges kvalitativt stöd, vård och behandling. Bemötande ska präglas av respekt för individen som ska erbjudas delaktighet i planering och beslut om den egna vården. Samverkan mellan huvudmännen ska leda till att individens behov av insatser blir organiserade så att denne inte hamnar mellan olika ansvarsområden. Former ska finnas för ett samlat ansvarstagande för personer som har behov av insatser från flera aktörer. Det är viktigt att i varje samverkansärende med patientens/klientens godkännande upprätta en samordnad individuell plan (SIP) som tydligt anger vilken vårdorganisation som är ansvarig för de olika insatserna. Vård och behandling ska även ske i samarbete och i förekommande fall tillsammans med arbetsgivare. Konsultation och kompetensstöd i enskilda ärenden ska erbjudas vårdgrannar och andra myndigheter. Gemensamma begrepp Utifrån kommunicering och samarbete/samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård förutsätter det användning av gemensam terminologi, definitioner och skattnings- och bedömningsinstrument. Avgiftning ska benämnas abstinensbehandling (avgiftning/nedtrappning + behandling av abstinenssymtom) Missbrukare ska benämnas personer med missbruks- eller beroendeproblem Riskbruk - är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt, men där missbruk eller beroende inte förekommer Dubbeldiagnoser ska benämnas samsjuklighet dvs. personer med missbruks- eller beroendeproblematik och samtidig psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom 5
Hälso- och sjukvården använder ICD 10 som diagnosinstrument http://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/sokdiagnoskodicd-10 Socialtjänsten definierar inte missbruk och beroende via diagnosinstrument. Se vidare diskussion om detta i Nationella riktlinjer s 36 38. Prevention och tidiga insatser Strävan är att alla verksamheter ska arbeta med tidig upptäckt av riskbruk/missbruk/beroende. Som hjälp för att identifiera riskfylld alkoholkonsumtion/drogkonsumtion skall den personal som ansvarar för att möta patienter/klienter ha kompetens för att använda och analysera resultatet av bedömningsinstrument som anvisas av socialstyrelsens riktlinjer (AUDIT/DUDIT). Motiverande samtal (MI) som förhållningssätt ska användas vid alla samtal kring levnadsvanor och återkoppling av resultat från AUDIT/DUDIT. Följande riskområden skall särskilt beaktas inom socialtjänst Parrelaterade problem och våld inom familj Försummelse av barn Kriminalitet, t ex. rattfylleri och stöld Upprepade eller långvariga ekonomiska problem Känt missbruk hos närstående Följande riskområden skall särskilt beaktas inom psykiatri och allmänmedicin Depression (t ex utmattningsdepression och sömnstörning) Upprepat självdestruktivt beteende Olika slag av ångestsymtom Olycksfall Hjärtarytmi Högt blodtryck Bukspottskörtelinflammation Mag- och tarmbesvär Leversjukdomar Olika cancerformer 6
Våld i nära relationer Känt missbruk hos närstående Kriminalitet Upprepade eller långvariga ekonomiska problem Särskild uppmärksamhet ska inom alla verksamheter ges till att förebygga och upptäcka riskbruk/missbruk hos gravida kvinnor. Se bilaga 1 Flödesschema nationella riktlinjer Bedömning och dokumentation 1. Psykosociala screenings- och bedömningsinstrument För att kunna följa effekterna av insatserna för enskilda klienter och patienter inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården är det viktigt att insatserna och resultaten av dessa är systematiskt dokumenterade. Kvalitetssäkrade och standardiserade biologiska och psykologiska test ökar sannolikheten för att bedömningen av problem blir likartad oberoende av var man söker hjälp. I Karlstad skall personal inom socialtjänst och hälso- och sjukvård kunna använda nedanstående bedömningsinstrument; AUDIT/DUDIT - screening för bedömning av riskbruk, missbruk och beroende. Gäller socialtjänst och hälso- och sjukvård ASI (addiction severity index) - bedömning av problemtyngd och hjälpbehov samt uppföljning av insatser. Gäller specialiserad verksamhet för missbruk/beroende Medicinska prover /biologiska markörer. Gäller hälso- och sjukvård (i viss mån även socialtjänst) 2. Biologiska markörer Allmänmedicin Utandningsprov CDT, ASAT/ALAT, MCV, GT Drogtest i urin Vid psykiatrisk utredning och behandling kan följande biologiska markörer användas; 7
Utandningsprov CDT, ASAT/ALAT, MCV, GT Drogtest i urin i enlighet med Socialstyrelsen meddelandeblad mars 2008 (se länk nedan) Drogteststickor vid behov av snabba svar http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-1-3 Socialtjänst Karlstad Under pågående utredning jml SoL Under pågående öppenvårdsinsats samt vid skyddade boenden Vid anmälan, vid eget önskemål kan följande biologiska markörer användas; Utandningsprov med alkometer Drogtest i urin med drogteststickor. Drogtest utförs vid Drogtestmottagningen på Tingvallagatan 1D för förvaltningens klienter. Verifierar positiva svar vid behov via laboratorium. Abstinensbehandling Alkohol (öppenvård) Allmänmedicin Kontakta någon av de 9 vårdcentralerna (den vårdcentral där personen är passivt eller aktivt tecknad se bilaga 2 Hälsoval ) under vardagar 8 17. Övrig tid se rubrik abstinensfas i Överenskommelsen mellan allmänmedicin, psykiatri och medicinska specialiteter. http://www.liv.se/sidkat/2802/psykiatri/2013-03-27%20alkoholproblem.pdf Abstinensbehandling av alkohol ges endast när det finns en psykiatrisk sjukdom i grunden. I övrigt gäller den överenskommelse som finns mellan allmänmedicin och psykiatri. Behandlingen ges till patienter som har en måttlig abstinens och inte är i behov av sluten vård. Om så är fallet hänvisas patienten till psykiatriska jourmottagningen för bedömning. Nybesök Psykiatriska Jourmottagningen 054-61 56 03 (akut) Remiss till Bedömningsgruppen inom psykiatriska öppenvården. 8
Adress Bedömningsgruppen Centralsjukhuset 651 85 Karlstad Remissen kan skrivas av personal på vårdcentralen, socialtjänsten, frivården eller annan som har behandlings eller stödkontakt med patienten. Patienten kan även skriva en egenremiss I remissen ska finnas med uppgift om; typ av missbruk. hur länge det pågått, social och ekonomisk situation, pågående eller planerade insatser av den som remitterar samt patientens egen motivation. Känd sedan tidigare Ta direktkontakt med tidigare behandlare inom psykiatriska öppenvården via vårdgrannetelefon nummer 070-210 70 09 Narkotika eller blandmissbruk (öppenvård) Nybesök Psykiatriska Jourmottagningen 054-61 56 03 (akut) Remiss till Bedömningsgruppen inom psykiatriska öppenvården. Adress Bedömningsgruppen Centralsjukhuset 651 85 Karlstad Remissen kan skrivas av personal på vårdcentralen, socialtjänsten, frivården eller annan som har behandlings eller stödkontakt med patienten. Patienten kan även skriva en egenremiss I remissen ska finnas med uppgift om; typ av missbruk. hur länge det pågått, social och ekonomisk situation, pågående eller planerade insatser av den som remitterar samt patientens egen motivation. Känd sedan tidigare Ta direktkontakt med tidigare behandlare inom psykiatriska öppenvården via vårdgrannetelefon nummer 070-210 70 09 Se vidare Samverkansöverenskommelse division allmänmedicin och division psykiatri (länk nedan) http://www.liv.se/sidkat/2802/psykiatri/vårdrutin%20samverkansöverenskommelse%20divisi on%20allmänmedicin%20och%20division%20psykiatri%202009-06-08).pdf 9
Slutenvård (Alkohol/narkotika) Beroendecentrum är en gemensam resurs för Landstinget i Värmland och Värmlands Läns Vårdförbund. Beroendecentrum ansvarar för abstinensbehandling när behovet av slutenvård är aktuellt. Beroendecentrum erbjuder medicinsk abstinensbehandling, samt psykiatriska och psykosociala bedömningar. Abstinensbehandlingen är på ca tre veckor, kan vara kortare eller längre tid, beroende på socialtjänstens uppdrag. Beroendecentrum tar emot klienter/patienter från Värmland via ett biståndsbeslut från socialtjänstens vistelsekommun. Ansökan om plats sker via en Vårdbegäran (se länk nedan). http://varmlandsvardforbund.se/beroendecentrum/ Samordnad individuell plan När det inom kommun eller landsting upptäcks att det finns behov av insatser från den andra huvudmannen ska man initiera till en kontakt och påbörja arbete med en Samordnad individuell plan (SIP). Arbetet med planen ska påbörjas skyndsamt, så snart behov av en plan har upptäckts. I normalfallet inom några dagar, men ibland kan det vara nödvändigt med en omedelbar planeringsinsats från kommun och landsting. Lagtext, faxmall samt SIP-mall finns under följande länk: http://varmlandsvardforbund.se/kunskap-till-praktik/dokument/ Psykosocial behandling Med psykosocial behandling avses metoder som syftar till att motivera till en förändring eller bearbeta den enskildes problem och som riktar sig både mot den enskildes missbruk och eventuellt andra problem som kan ha funnits före eller är konsekvenser av missbruket. Systematiska och teoretiskt grundade tekniker eller metoder som används för att hjälpa enskilda individer att komma från sitt missbruk eller beroende. (Nationella riktlinjer för missbruks och beroendevård, s 32) Man skiljer på psykosocial behandling och psykosocialt stöd och poängterar att psykossocial behandling ska ha ett uttalat fokus på missbruk eller beroende. När båda huvudmännen har motsvarande resurser inom psykosocial behandling regleras ansvaret i den samordnade individuella planen. 10
Allmänmedicin Alkohol MI - motiverande samtal med mål att höja motivationen till förändring KBT - Kognitiv beteende terapi som syftar till förändring av själva missbruk- eller beroendeproblemet. Följande behandlingsformer kan erbjudas av kurator: I huvudsak ges behandlingar i form av korttidsterapi. Krisbearbetning (utvecklingskris, livskris och sorg) Behandlande samtal (stöd- jagstärkande och insiktsbehandling) Alkohol och Narkotika Inom öppenvården ges psykosocial behandling med fokus på missbruk eller beroende. Metoder som används är MI (motiverande samtal) eller KBT (kognitiv beteendeterapi). Arbetet syftar till att påverka patientens motivation, beteende, attityder, tankar och känslor för att bryta sitt missbruk. Vid tillfällen för läkemedelsadministration finns även möjlighet till korta samtal. Ett viktigt hjälpmedel för både patient och berörda behandlare är att skriva en Samordnad individuell plan, särskilt i de fall där flera behandlare är inblandade. Socialtjänst Karlstad Vid vuxenavdelningen finns fem behandlingskonsulenter och tre alkohol- och drogterapeuter. En av dessa behandlingskonsulenter är placerad inom heldygnsverksamheten vid Ullebergsgården. Dessutom arbetar tre boendepersonal med behandlande samtal. Personal som arbetar med behandling har grundläggande utbildning om behandling vid missbruk och beroende. Alla har påbyggnadsutbildningar med olika inriktningar och flera har steg 1 utbildningar i psykoterapi. Strävan är att arbeta både i grupp och enskilt och med utgångspunkt i evidensbaserad praktik. Följande evidensbaserade metoder erbjuds/används inom verksamheterna ÅP: Återfallprevention enskilt eller i grupp 12 stegsbehandlingen Kompassen: Motivationsgrupp, Primärprogram i grupp 3 månader samt eftervård 9 mån. HAP: Haschavvänjningsprogram. MI: Motiverande samtal. 11
CRA: Community Reinforcement Approach. För vissa insatser krävs en utredning och ett biståndsbeslut. För personer över 25 år: Kontakta Mottagningsgruppen vid Vuxenavdelningen, tel nr 540 5200 För personer yngre än 25 år, kontakta Enhetsen för Unga Vuxna tel 054/540 5060. Enheten har ett helhetsperspektiv på målgruppen co tar emot, samt utreder behov av bistånd från socialförvaltningen. Kontakt kan också tas direkt med verksamheten Nexus (öppenvård för unga upp till 25 år) på tel nr 540 5266, 540 5269 eller 540 5270. Läkemedelsbehandling Allmänmedicin Behandling med Antabus, Campral och Revia tillsammans med medicinsk rådgivning, stöd och noggranna medicinska uppföljningar Behandling med Antabus, Campral och Revia tillsammans med medicinsk rådgivning, stöd och noggranna medicinska uppföljningar Se bilaga 4 Antabusbehandling Läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende Länsgemensam psykiatri LARO-mottagningen För patienter med opiatmissbruk och som önskar att bryta sitt missbruk skrivs remiss till bedömningsgruppen LARO-mottagningen Den kan skrivas av personal på vårdcentralen, socialtjänsten, frivården, psykiatri eller annan som har behandlings eller stödkontakt med patienten. Patienten kan även skriva en egenremiss. I remissen ska finnas med uppgift om typ av missbruk. hur länge det pågått, social och ekonomisk situation, pågående eller planerade insatser av den som remitterar samt patientens egen motivation. Adress LARO-mottagningen Centralsjukhuset Rosenborgsgatan 2 651 85 Karlstad Anhörigstöd Stöd kan ges för vuxna/närstående i begränsad omfattning. Kontakt tas med patientens ordinarie behandlare som förmedlar stödet. 12
Socialtjänst Karlstad Program och insatser finns både enskilt, för par och i grupp riktat till anhöriga och närstående. Anhörigskolan är en gruppverksamhet för anhöriga till personer med risk-/missbruk eller beroende, som träffas en kväll i veckan under 8 veckor. För mer information och kontakt, ring anhörigkonsulenter: 054-540 5171, 054-540 5208 Barn till föräldrar som har missbruks- eller beroendeproblem Hälso- och sjukvården har en skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd och ska på socialnämndens initiativ, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har missbruks- eller beroendeproblem. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2004/2004-101-1 http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/barnsomfarilla/anmalanarbarnfarilla Inom psykiatriska öppenvården finns ett anhörig/närstående program där vikten av att uppmärksamma barnens situation. Riktlinjer gällande barnperspektivet finns inom den psykiatriska verksamheten. När det finns behov ska anmälan göras till socialtjänsten. Information ska även ges om de stödgrupper som finns i Karlstad/Hammarö kommuner. Socialtjänst Karlstad Bäcken är en stödgrupp för barn och ungdomar till föräldrar med psykiska problem. Verksamheten är ett samarbete mellan Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstad, psykiatriska öppenvården/barn- och ungdomspsykiatrin i Karlstad. Hopptornet är en stödgrupp för barn och ungdomar till föräldrar med missbruk eller beroende. Verksamheten är ett samarbete mellan Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstad och Svenska kyrkan. http://karlstad.se/omsorg-och-hjalp/familj-barn-och-ungdom/familjehuset--- behandling/stodgrupper-for-barn-och-unga/ Kontakt via tel: 054-540 5014, 5015 eller 5016 Gravida kvinnor med missbruk eller beroende Allmänmedicin: 13
Mödravården har vid inskrivning av gravida kvinnor ett särskilt ansvar och uppdrag att utföra screening (AUDIT) av de blivande föräldrarna. Identifieras ett riskbruk ska kort rådgivning initieras enligt metoden motiverande samtal / MI. Om screeningen visar på mer omfattande problematik ska kontakt tas med socialtjänsten. Socialtjänst Karlstad Socialtjänstlagen, SoL (2001:453) 14 kap. Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m.m. 1 Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa: 1. myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom, 2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården, 3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och 4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. När socialtjänsten kommer i kontakt med gravida kvinnor med missbruks- eller beroendeproblem inleds utredning. Bistånd kan ges i form av motiverande samtal, återfallsprevention och psykosocialt stöd. Samarbete med vårdcentralen, MVC, påbörjas. En Samordnad individuell plan upprättas. Om kvinnan motsätter sig hjälp måste socialtjänsten fortsätta att försöka motivera kvinnan till stöd med tanke på det ofödda barnet. Beslut om omedelbart omhändertagande eller beslut om ansökan om vård med stöd av LVU kan inte fattas innan ett barn har fötts. Endast om kvinnans situation är sådana att det finns förutsättningar för ingripande mot henne med stöd av LVM eller LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård) kan tvångsåtgärder användas. Se vidare länk nedan, Handlingsguide för stöd åt gravida (under revidering) http://varmlandsvardforbund.se/docs/skl/i-c-6-vardprogram-handlingsguide-for-stod-atgravida-kvinnor-o-missbruk.pdf Samsjuklighet Med samsjuklighet menas att en klient/patient med missbruk- och beroendeproblem samtidigt uppfyller diagnostiska kriterier för ett psykiatriskt och/eller somatiskt tillstånd. Detta samband är relativt vanligt. Personer med missbruks- och beroendeproblem har ofta psykiatriska symptom, somatisk ohälsa och social problematik. Om socialtjänsten misstänker att en klient med missbruks och beroendeproblem har psykisk problematik eller somatisk sjukdom ska, med klientens samtycke, omedelbar kontakt tas med allmänmedicin eller psykiatriska öppenvården för bedömning. 14
Om hälso- och sjukvården misstänker att patient med psykiatrisk problematik och/eller somatisk ohälsa har missbruks och beroendeproblem ska, med patientens samtycke, omedelbar kontakt tas med kommunens socialtjänst. För lämplig behandling vid samsjuklighet är det viktigt att behandlingen för båda problemen sker samtidigt och i samordnande former efter den första akuta insatsen. Rutinen för Samordnad individuell plan mellan socialtjänsten Karlstad och allmänmedicin/psykiatriska öppenvården används när samsjuklighet är identifierad Då påverkan av alkohol och droger kan uppvisa psykiatriska/somatiska tillstånd skall hänsyn tas till detta då diagnos fastställs. Det finns ingen evidensbaserad behandling för samsjuklighet specifikt, men inget talar emot att använda metoder som idag är effektiva för missbruks och beroendeproblem respektive psykiatriska problem Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och missbruk eller beroende Allmänmedicin Vårdcentralerna medverkar när patienten har behov av medicinsk utredning och/eller behandling som inte ligger inom psykiatrins ansvarsområde. Se ovan Samsjuklighet För patienter med neuropsykiatrisk problematik och ett missbruk eller beroende av narkotika skrivs remiss till bedömningsgruppen psykiatriska öppenvården Centralsjukhuset 651 85 Karlstad för bedömning. Den kan skrivas av personal på vårdcentralen, socialtjänsten, frivården eller annan som har behandlings eller stödkontakt med patienten. Patienten kan även skriva en egenremiss. I remissen ska finnas med uppgift om typ av missbruk, hur länge det pågått, social och ekonomisk situation, pågående eller planerade insatser av den som remitterar samt patientens egen motivation. När bedömning och eventuell utredning gjorts påbörjas behandling. Socialtjänst Karlstad När socialtjänsten misstänker/upptäcker att en person med missbruks- eller beroendeproblematik även har neuropsykiatriska funktionshinder ska kontakt tas med allmänmedicin när det gäller alkohol. kontaktas när det gäller narkotika. Remiss faxas till allmänmedicin, se bilaga 5 kontaktlista alternativt skickas till bedömningsgruppen psykiatriska öppenvården Bryggaregatan 1, 653 40 Karlstad för bedömning. Remissen kan skrivas av personal som har behandlings eller stödkontakt med klienten. Klienten kan även skriva egenremiss. Gällande innehåll i remissen se skrivning ovan (Psykiatrisk öppenvård) 15
Fax ska skickas till allmänmedicin alternativt psykiatriska öppenvården för upprättelse av ett samarbete i form av en samordnad individuell plan. Läkemedelsberoende Allmänmedicin Principen är att den vårdgivare som startat medicineringen också primärt ansvarar för att försöka avsluta denna. Det handlar om att upptäcka ett missbruk/beroende och ta ställning till en poliklinisk nedtrappning. Då det finns behov ska det finnas möjlighet till somatiskt omhändertagande. För närvarande finns möjlighet att vårdcentralen remitterar patienter till smärtkliniken om det är så att man inte kan klara nedtrappningen själv. Patienter med läkemedelsberoende ska i första hand skötas i den verksamhet som initierat medicineringen. Inom allmänmedicin bedöms och görs en nedtrappning när det är möjligt. Därefter remitteras patienten till psykiatriska öppenvården om beroendet är komplicerat enligt överenskommelse med allmänmedicin För personer med mer komplex problematik där behov av insatser finns från socialtjänsten görs Samordnad individuell plan. Bilagor 1. Flödesschema nationella riktlinjer 2. Hälsoval 3. Kontaktlista 4. Antabusbehandling 16
Bilaga 1 Flödesschema nationella riktlinjer 17
Bilaga 2 Hälsoval Hälsoval Värmland ett vårdvalssystem Den 3 maj 2010 startade Hälsoval Värmland. Med Hälsoval Värmland kan du välja vilken vårdcentral du vill gå till. Du kan välja en vårdcentral som landstinget ansvarar för eller en vårdcentral som landstinget har bett ett privat företag att sköta. Om att välja Det finns flera alternativ när det gäller val av vårdcentral o Är du redan listad på en vårdcentral (eller tidigare valt familjeläkare) och är nöjd, behöver du inte göra någonting. Ditt tidigare val följer med in i det nya systemet o Gör du inget val (och inte heller tidigare aktivt valt) får du plats på vårdcentralen som ligger närmast den adress du är folkbokförd o Du kan när som helst välja en annan vårdcentral o Alla vårdcentraler är skyldiga att ta emot de invånare som väljer dem Du ska fylla i en blankett för att välja Blanketten finns på webbplatsen www.halsovalvarmland.se, vårdcentraler, sjukhus och apotek. Skicka valblanketten till: Landstinget i Värmland Hälsovalskansliet 651 82 Karlstad 18
Bilaga 3 Kontaktlista Karlstad Socialtjänsten Karlstad Växel Karlstad kommun Tel nr 054 540 00 00 Vuxenavdelningen Utredningsenheten Tel nr 054-540 5200 Reception Fax nr 054-18 59 15 Tel nr 054-540 5210 Enhetschef Behandlingskonsulenter Nexus (öppenvård för unga upp till 25 år) Tel nr 054-540 5266 540 5269 540 5270 540 5271 540 5208 Anhörigkonsulenter Tel nr 054-540 5171 540 5208 Hopptornet och Bäcken Tel 054-540 5014, 540 5015, 540 5016 Vårdcentralerna Karlstad Faxa till nr Gripen 054-18 88 52 Herrhagen 054-61 67 68 Kronoparken 054-61 69 54 Molkom 0553-415 66 Rud 054-83 29 18 Skåre 054-61 75 73 Vålberg 054-770 88 21 Västerstrand 054-61 87 38 Åttkanten 054-14 55 20 Länsgemensam psykiatri LARO-mottagningen 054-619754 Psykiatriska Akutmottagningen Tel nr 054-61 56 03 (akut) Bedömningsgruppen Fax nr 054-153825 Adress; Bedömningsgruppen Centralsjukhuset 651 85 Karlstad Vårdgrannetelefon Tel nr 070-210 70 0 19
Bilaga 4 Antabusbehandling När antabusbehandling är aktuell för patient/klient som har samtidig insats inom socialtjänsten gäller följande organisation/rutiner: Läkemedelsordination Läkare ordinerar antabusbehandling: 1 Landstingets hälso- och sjukvård ansvarar för ordinationen och utför läkemedelsadministrering. 2 Kommunens hälso- och sjukvård utför läkemedelsadministrering men Landstingets hälsooch sjukvård är ansvarig för ordinationen. När kommunen skall utföra läkemedelsadministrering kontaktas Vård och Omsorgsförvaltningen. Gäller läkemedelsadministrering patient/brukare inom kommunens socialpsykiatri som samtidigt har insats enligt SoL är sjuksköterska inom Socialtjänsten/ASP-ANA ansvarig för att utföra läkemedelsadministrering. Egenvård Läkare beslutar i samråd med patient/brukare/klient om egenvård. Krav finns om en utsedd person som ska övervaka medicineringen. Patienten har ett eget ansvar att, under övervakning av personal från kommunens socialtjänst eller landstinget, iordningsställa och ta sin medicin utifrån ansvarig läkares ordination. I personalens uppgift ingår enbart att övervaka att medicineringen genomförs, inte att förvara eller att lösa upp medicinen, det ansvarar patienten/brukaren/klienten själv för. Om patienten/brukaren/klienten tar sin medicin på en mottagning inom landstinget kan medicinen förvaras på mottagningen om patienten/brukaren/klienten så önskar. Uppföljning av egenvård Huvudansvaret för behandlingen har förskrivande läkare. Den person som blir utsedd till att kontrollera medicineringen får instruktion av förskrivande läkare. Denna person ska aldrig vara en anhörig eller patienten själv. Ansvarig läkare kontrollerar att medicineringen genomförs via återkoppling från kontrollpersonen samt via provtagning av levervärden. Delegationsregler mellan vårdgrannar. Sjuksköterska inom Liv kan delegera läkemedelsadministrering till personal inom kommunen Delegering av arbetsuppgifter över vård- eller verksamhetsgräns kan göras förutsatt mottagaren av uppgiften har tillåtelse från sin arbetsledning att utföra arbetsuppgiften. SOS FS 1997:14 delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. 20