REGIONALT PROGRAM FÖR 2003

REGIONALT PROGRAM FÖR 2003 Inventering och efterbehandling av förorenade områden i Skåne län samt ansökan om medel för utredning av förorenade områden Malmö 2002-11-29 Broby bruk som det brukade se ut

1 FÖRORD Riksdagen har beslutat om ett delmål för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö (område förorenade områden). Den nationella målsättningen är att förorenade områden ska vara identifierade och för minst 100 av de områden som är mest prioriterade med avseende på riskerna för människors hälsa och miljön skall arbetet med sanering och efterbehandling ha påbörjats senast år 2005. Under 2002 har Länsstyrelsen arbetat med att regionalisera miljömålen. Ambitiösa mål har satts upp för förorenade områden- giftfri miljö. Länsstyrelsen i Skåne län har, liksom övriga länsstyrelser, startat upp ett långsiktigt arbete för att identifiera förorenade områden i länet. Verksamheten finansieras delvis av ett särskilt anslag för inventering, undersökning, sanering och återställande av förorenade områden. Detta arbete kommer att fortsätta med hög intensitet. I vårt andra regionala program för Sanering och återställning av förorenade områden i Skåne län så redovisar vi dagsläget och Länsstyrelsen i Skånes planer för framtiden. Arbetet med förorenad mark, med målsättningen att inventeringen ska vara slutförd vid utgången av 2005, fortsätter branschvis. Under 2002 tog Svalövs kommun på sig huvudmannaskapet för arbetet med att återställa det förorenade området i anslutning till BT Kemi. Vi kan nu äntligen se framför oss att ett av Sveriges mest kända förorenade markområden slutligt kan återställas. Vi kan även konstatera att arbetet med huvudstudie för Klippans Läderfabrik går framåt, senast med detaljerad undersökning inklusive åtgärdsförslag. Objektet närmar sig en åtgärdsfas. Vår förhoppning för 2003 är att ytterligare några kommuner ska ta på sig huvudmannaskap för undersökningar och efterbehandling av förorenade områden och att vi inom något år kommer igång med faktisk återställning av några områden i Skåne. Malmö 2002-11-29 Ann-Christine Vösu Miljödirektör

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ARBETET MED FÖRORENADE OMRÅDEN I SKÅNE LÄN BAKGRUND, MÅL, STRATEGI OCH ORGANISATION 4 INLEDNING 4 SKÅNE LÄN I ETT EFTERBEHANDLINGSPERSPEKTIV 4 STRATEGI FÖR EFTERBEHANDLINGSARBETET 7 ORGANISATION AV EFTERBEHANDLINGSARBETET I LÄNET 10 SAMVERKAN I LÄNET FÖR SANERING AV FÖRORENAD MARK 13 UTREDNING OCH EFTERBEHANDLING AV FÖRORENADE OMRÅDEN 2002 15 PROGRAM FÖR INVENTERING OCH UNDERSÖKNING SAMT ÅTGÄRDER UNDER PERIODEN 2003-2010 19 EFTERBEHANDLINGSÅTGÄRDER 2003 KOPPLING TILL REGIONALA MILJÖMÅL 19 INVENTERINGAR, UNDERSÖKNINGAR OCH UTREDNINGAR 20 ANSÖKAN OM STATLIGT BIDRAG TILL EFTERBEHANDLINGSARBETET 25 Bilagor 1. Nyckeltal 2. 30-listan

3 SAMMANFATTNING Inventeringsarbetet fortskrider och beräknas intensifieras under de kommande åren. Under 2003 kommer inventeringen att inriktas på kemindustrisektorn. Efterbehandlingsarbetet och eventuella samordningsvinster vid efterbehandling som kan göras är i många fall beroende av resultatet från MIFO-inventeringen. Eftersom denna inventering beräknas vara slutförd till 2005 är det inte möjligt att lägga upp fullständiga strategier för eventuellt efterbehandlingsarbete. Under det gångna året har fyra objekt initierats och för tre av dessa objekt har kommunen tagit på sig huvudmannaskap för en översiktlig undersökning. Undersökningarna kommer att genomföras under vintern. De numera välkända objekten BT Kemi och Klippans läderfabrik är inne i ett huvudstudieskede som beräknas vara genomförd under 2003. Länsstyrelsens förhoppning är att båda dessa projekt kan bli aktuella för åtgärdsram under 2003 eller första kvartal 2004. Tabell 1. Status för de projekt som initierats av Länsstyrelsen. fas 1 fas 2 OBJEKT RISK- KLASS INITIERADE OBJEKT FÖRSTUDIE RISK- KLASS HUVUD- STUDIE FÖR- BEREDELSE ÅTGÄRD UPP- FÖLJNING BT Kemi Teckomatorp Klippans Käderfabrik Johanneslustomr Malmö G Sofielund, Malmö Bekämpningsm. tillv. i Getinge Broby bruk Östra Göinge Äsperöds svarv Sjöbo kommun Hbg Pälsberederi Helsingborg 1 1 1 1 1 1 1 2 2

4 ARBETET MED FÖRORENADE OMRÅDEN I SKÅNE LÄN BAKGRUND, MÅL, STRATEGI OCH ORGANISATION INLEDNING Enligt regleringsbrevet för länsstyrelserna för 2002 skall länsstyrelserna revidera och uppdatera det regionala program för sanering och återställning av förorenade områden samt avsättning av miljöriskområden som upprättats. Uppdraget skall redovisas till Naturvårdsverket senast den 30 november 2002. Programmen skall beskriva helhetssynen på arbetsområdet och strukturen för hur arbete med inventering och efterbehandling skall läggas upp. Efterbehandlingsarbetet och eventuella samordningsvinster som kan göras vid efterbehandling är i många fall beroende av resultatet från MIFO-inventeringen. Eftersom denna inventering beräknas vara slutförd till 2005 är det ännu inte möjligt att lägga upp fullständiga strategier för eventuellt efterbehandlingsarbete. De primära drivkrafterna för efterbehandlingsarbetet är: Risk för hälsoeffekter från föroreningar i mark. Risk för oacceptabel påverkan på miljön Hinder för annan markanvändning SKÅNE LÄN I ETT EFTERBEHANDLINGSPERSPEKTIV Geologiska och hydrologiska förhållanden Berggrunden i norra och nordöstra Skåne består av urberg med gnejsdominerande bergarter. Urberget överlagras av sedimentära bergarter men går i dagen i de skånska urbergshorstarna som sträcker sig i NV-SO riktning. I Skånes sydvästra delar är berggrunden av sedimentär karaktär och består av allt från yngre kalkstensberggrund till äldre sand-, silt- och lerstenar. De skånska jordarterna är skapade av inlandsisens deposition och omlagring av jordarter. I Skåne dominerar två typer av moräner, den mer sandiga i landskapets norra delar samt den leriga som återfinns i de sydvästra delarna. Leriga jordar förkommer på många platser i Skåne. Dessa leror har utnyttjats för tillverkning av keramiktillsatser och byggnadsmaterial. De skånska dräneringsområden är små och åarna har förhållandevis låg vattenföring. Skåne är jämfört med andra delar av landet välförsett med grundvatten. Generellt är dock grundvattentillgången sämre i landskapets urberg. Kristianstadslätten har Sveriges största grundvattentillgång i ett sandlager. På Kristianstadsslätten finns idag uppskattningsvis 3000-4000 borrade brunnar som nyttjar grundvatten från denna formation. Industrihistoria Skåne är en av Sveriges mest betydande jordbruksbygder. Stora delar av industrin har därför varit kopplad till livsmedelsproduktion, verksamheter viktiga för livsmedelsindustrin t ex förpackningsindustrin. Skåne har länge haft tillverkning av konstgödsel och betydande tillverkning av bekämpningsmedel. I Skåne har fyra större fabriker för tillverkning av

5 bekämpningsmedel identifierats och samtliga bedöms kunna medföra stor eller mycket stor risk för människa och miljö enligt MIFO-inventeringen. Trots prägeln som jordbrukslandskap har Skåne även haft en betydande träindustri. Landskapet har under åren hyst fyra pappersmassafabriker. Klippans finpappersbruk som har anor från 1500-talet är det äldsta. I Skånes norra delar har träförädlingsindustrin, bland annat sågverksindustrin och möbeltillverkning varit viktig. Perstorp AB, Skånes största kemiföretag har sitt ursprung i den skogsbaserade industrin då man torrdestillerade trä och framställde koloch trätjära samt ättiksyra. Andra betydelsefulla historiska industriella verksamheter är industrierna som växt upp kring alunbruk och stenkolsbrytningen i nordvästra Skåne, tegelbruksindustri samt den viktiga hamn- och varvsindustrin. Förekomst av förorenade områden Förorenade områden förknippas främst med områden där det under någon tidsperiod förekommit industriell verksamhet. Skåne län har idag 92 km 2 industriområden vilket motsvarar ca 0,8 procent av Skånes landareal. Stora problem finns troligen i de utfyllnadsområden som finns i anslutning till de större städerna t ex hamnområden i Malmö och Landskrona. Inom många av de idag kända förorenade områdena pågår fortfarande industriell verksamhet. I tabellerna nedan presenteras en sammanfattning av resultat från den inventering som pågår. Tabell 2 redovisar resultatet från länet exklusive Malmö stad och tabell 3 redovisar resultatet för Malmö stad. Tabell 2. Resultat från Länsstyrelsens/kommunernas inventering, MIFO fas 1, Skåne län exklusive Malmö. Bransch Identifierade objekt Riskklassade objekt Objekt i riskklass 1 och 2 Sågverk* 76 67 24 Träimpregnering* 25 24 10 Garverier* 21 5 3 Framställning av bekämpningsmedel* 9 3 3 Bilskot och skrothandel 183 61 24 Kemtvätt 155 84 7 Gjuteri 44 6 Massa och pappersindustri 4 (5) Ytbehandling av metall 31 TOTALT 549 250 71 * Resultatet har presenterats (juni 2001) i PM nr 1 angående förorenade områden i Skåne län. Rapporten finns på Länsstyrelsens hemsida.

6 Inventering av förorenade områden i Malmö stad har pågått sedan 1994 i egen regi, se tabell 3. Kommunen har lagt in alla data, som tidigare fanns i rapporter, i en MIFO-databas. I tabellen nedan redovisas de objekt som lagts in i databasen till 2002-11-15. Tabell 3. Förorenade områden i Malmö stad Identifierade objekt Objekt i riskklass 1 och 2 Riskklassade objekt (totalt) 245 112 Riskklassade objekt efter fas 2 100 SPIMFAB har identifierat ca 500 bensinstationer som är eller misstänks vara förorenade. I Försvarsmakten databas över Försvarets Miljöfarliga Lämningar har 136 objekt registrerats i Skåne. Hittills har sammanlagt ca 1600 förorenade områden identifierats. För närvarande uppskattas antalet objekt i länet till totalt ca 2500. Miljörisker i samband med förorenad mark Miljöarbetet vid exempelvis länets industrier har medfört minskade punktutsläpp varför diffusa utsläpp, till exempel från förorenade områden, relativt sett får ökad betydelse för den totala miljöbelastningen. Industriernas punktutsläpp kontrollernas idag löpande genom kontrollprogram och det system för egenkontroll som införts i samband med miljöbalkens ikraftträdande. Dessa punktutsläpp kan alltså kvantifieras medan läckage från förorenade områden är svårbedömda. Eventuell spridning från förorenade områden till mark, vatten eller luft är på de flesta platser dåligt utredd. Det kan inte göras någon uppskattning av det totala läckaget eftersom nödvändiga data saknas. Förutsättningarna för läckage kan variera då förhållandena på platsen ändras t ex vid ändrad markanvändning, schaktarbeten, ändrade grundvattenförhållanden etc. Det är därför viktigt att vara uppmärksam på sådana ändrade förhållanden. Regionala miljömål Länets arbetsgrupp för miljömålet giftfri miljö har arbetat fram förslag till regionala miljömål för länet. Det förslag till regionala mål som berör förorenade områden redovisas nedan. Arbetet med att ta fram regionala miljömål för Skåne beräknas vara klart under våren 2003. 1. Verksamheter och fastighetsägare bör undersöka om föroreningar finns i mark, vatten, byggnader och anläggningar och informera tillsynsmyndigheter om en förorening upptäcks i enlighet med Miljöbalkens krav på egenkontroll. (år 2003-) 2. Branschorganisationer och enskilda företag bör påskynda arbetet genom ett ökat samarbete kring inventeringar och åtgärder, med oljebolagens SPI Miljösaneringsfond AB som förebild. (år 2003-) 3. Länsstyrelsen och kommunerna bör identifiera och riskklassificera Skånes förorenade områden i enlighet med Regionalt program för inventering och efterbehandling av förorenade områden i Skåne län. (-år 2005)

7 4. Länsstyrelsen och kommunerna bör gemensamt med verksamhetsutövare ha påbörjat saneringen eller efterbehandlingen av tio av de mest prioriterade objekten i Skåne och minst tre ska vara slutbehandlade. (-år 2005) 5. Försvarsmakten bör ha åtgärdat sina områden av riskklass 2 till 2006 och riskklass 3 före år 2015. (skrivelse från Försvarsmakten (HKV nr:24 610:70208) 2001-09-11) STRATEGI FÖR EFTERBEHANDLINGSARBETET Angreppssätt och metod Inventering enligt MIFO Länsstyrelsen inventerar länets förorenade områden enligt den metodik som Naturvårdsverket tagit fram och som används på alla Sveriges länsstyrelser. Inventeringen presenteras i Naturvårdsverkets rapport 4918 och kallas MIFO-inventeringen. MIFO står för Metodik för Inventering av Förorenade Områden. Inventeringen inleds med orienterande studier (fas 1), därefter prioriteras objekt för vidare undersökning (fas 2). Orienterade studier, Fas 1 Objekten identifieras genom eftersökning bland de miljöfarliga verksamheter som varit i kontakt med myndighet (kommun eller Länsstyrelsen) och genom uppgifter från handelsregister och kalendrar. Vid intervjuer med personer engagerade inom branschen framkommer ytterligare objekt. Alla objekt som identifieras förs in i MIFO-databasen oavsett om efterforskningarna resulterar i en riskklassning eller ej. Personal på kommunernas avdelningar för miljö och hälsa samt tekniska förvaltning har ofta stor kunskap om verksamheter som misstänks ha förorenat mark och grundvatten och kan även tillföra objekt som av någon anledning inte upptas i branschinventeringen. Inventeringen utförs i huvudsak branschvis men kan även komma att inriktas på industriområden med komplex industrihistoria samt förorenade områden i expansiva regioner. Vid riskklassning av objekt inom branschen bilskrot och skrothandel har främst nedlagda objekt prioriterats. Även aktiva verksamheter som är belägna inom skyddsvärda (m a p natur eller friluftsliv) områden eller vattenskyddsområden har inventerats och riskklassats. Utöver dessa har samtliga skrotar som fick anmärkningar angående miljöstatus vid den egna branschorganisationens inventering uppmärksammats. Bland kemtvättarna har vissa objekt enbart identifierats eftersom det finns många små anläggningar där det varit mycket svårt att finna information om verksamheten. Vi är dock övertygade om att de största kemtvättarna identifierats. Efter att ha påbörjat inventering av länets verksamheter inom metallindustrisektorn är det uppenbart att en begränsning blir nödvändig. Miljötekniska markundersökningar, Fas 2 Efter den första fasens inventering prioriteras objekt för vidare undersökning. I de fall där den eventuellt förorenande verksamheten är i drift uppmuntras verksamhetsutövaren att själv genomföra markundersökningar. Uppgifter om föroreningssituationen inom fastigheter inkommer till Länsstyrelsen och kommunerna i samband med markundersökningar vid överlåtelser av fastigheter, undersökningar som en del i aktiva verksamheters miljöarbete och i samråd med tillsynsmyndigheten.

8 Prioriterade områden för sanering Objekt som i MIFO-inventeringen placerats i riskklass 1 eller 2 prioriteras för vidare undersökning eller åtgärder. Väsentligt i frågan om prioritering av objekt för undersökningar och efterbehandlingar är frågan om huvudmannaskap. Följden blir att objekt som ligger i kommuner som är positiva till att ta på sig huvudmannaskap prioriteras vid fördelning av statliga medel. Objekten måste självklart även ha en hög risklassning. Naturvårdsverket har angett vägledande kriterier för prioritering av objekt för vidare undersökningar och åtgärder. Prioritera i första hand: Akut hot mot människors hälsa eller mot områden med mycket stora naturvärden. Hot mot vattenförsörjningsintressen Områden med föroreningar i halter eller mängder av betydelse. Prioritera i andra hand: Objekt där hot föreligger mot ekologiskt känsliga områden eller områden som är särskilt skyddsvärda. Objekt med risk för omfattande och långvarig spridning av föroreningarna. Objekt med markanvändningskonflikter. Objekt där samordningsvinster med avseende på kostnad och miljönytta kan göras. Objekt som är akuta ur ansvarssynpunkt. Ex förestående nedläggning. Riskvärdering i ett länsperspektiv Vid riskvärdering vägs tekniska möjligheter och kostnad mot miljönytta med en efterbehandling. Principer för riskvärdering samt åtgärdsmål och -krav för förorenade markområden och efterbehandling styrs av miljölagstiftning samt riktlinjer från Naturvårdsverket presenterade i de rapporter som framställts. Kostnadseffektiviteten kan knappast sägas vara speciellt länsspecifik. Däremot påverkas bakomliggande faktorer som riskbedömning av faktorer som t ex skyddsvärde och känslighet. Efterbehandlingstakten eller valet av metod kan påverkas av exploateringstryck, samt den ansvariges möjligheter att driva projektet. Nedanstående faktorer kan sägas ha länsspecifika aspekter: Många intressen på liten yta Markanvändningen, pågående eller planerad, påverkar riskvärderingen. Skåne har en stor del områden med hög känslighet och stort skyddsvärde. Skåne har en landareal på ca 11028 km 2. Ungefär 485 km 2 eller 4,5 % av den totala landarealen är mark bebyggd med bostäder eller fritidshus. 5211 (ca 47 %) av marken används för jordbruksändamål (åker och betesmark). Idag uppfyller ca 5 % av åkermarken kraven för ekologiskt odling, en andel som enligt regionala målsättningar skall ökas till 20 % före utgången av 2005.

9 2001-12-31 fanns ca 472 km 2 (ca 4,2 %) lagstadgade områden med skydd för naturintressen. Bland länen har Skåne dessutom överlägset flest rödlistade arter med koppling till sötvattenmiljöer och havsområden. Grundvattenintressen Tillgången på grundvatten för vattenförsörjning är en av våra viktigaste naturresurser och kraven på en långsiktig planering och ett hållbart utnyttjande av marken är höga då dagens handlande kan få återverkningar på den framtida grundvattenkvaliteten. I Skåne finns omkring 175 vattenskyddsområden som fastställts av Länsstyrelsen, samt en del kommunala vattenskyddsområden. Flera skånska kommuner hämtar delvis vatten från sjön Bolmen i Småland. På vägen mot konsumenterna passerar även det småländska vattnet Ringsjöverket i Stehag där det renas. De skånska sjöarna Ringsjön och Vombsjön är också kopplade till systemet som försörjer ca 650000 av Skånes 1,1 miljoner invånare. Det finns även ett stort antal borrade eller grävda brunnar. Bara i Kristianstads kommun finns 3000-4000 borrade brunnar (utnyttjande grundvattnet inom glaukonitsanden eller övriga sedimentära berggrunden) samt ca 3000 grävda brunnar för enskild vattenförsörjning. Övriga stora grundvattentillgångar finns i kalkstensberggrunden i sydvästra Skåne, i de lösa jordlagren i Alnarpsströmmen samt i sprickor i berggrunden på Bjärehalvön. Dessutom finns stora grundvattentillgångar i större grus- och sandavlagringar t ex Vombfältet och Kvidingefältet. Skåne har redan idag ett av Sveriges mest förorenade grundvatten (orsakat av framförallt bekämpningsmedel) och det är av stor vikt att situationen inte förvärras. Ansvariga utan resurser I Skåne län har Länsstyrelsen och kommunerna erfarit att många mindre verksamhetsutövare inte har kapital att efterbehandla förorenade områden i erforderlig omfattning. Detta kan t ex gälla mindre industriella verksamheter som kemtvättar, bilskrotar etc. Förorenade områden blir om verksamhetsutövaren drivs i konkurs inte efterbehandlade om objektet inte är så prioriterat att Länsstyrelsen anser att det bör prioriteras för statliga medel. Detta kan tolkas som en typ av riskvärdering. Exploatering I Skåne har ett antal större exploateringar drivit på efterbehandlingstakten och även i vissa fall påverkat saneringsmålen. Flera områden har sanerats för att möta kraven för områden med bostäder t ex Sockerbruksområdet i Ängelholm, flera områden i Malmö, väveriet i Kävlinge etc. Exploatering av industriområden för en mer känslig markanvändning påverkar i högsta grad saneringsmål och riktvärden. I många områden, speciellt i västra och södra Skåne är exploateringstrycket förhållandevis högt och kan jämföras med landets övriga storstadsregioner. Man uttrycker att städernas (nuvarande yta) bör utnyttjas effektivare och mer ändamålsenligt istället för att exploatera den värdefulla åkermarken. Ett område i Helsingborg som skall hysa IKEAs framtida huvudkontor har sanerats till gräns för KM efter påtryckningar från företaget. Detta område ligger i en mer industriell del av Helsingborgs hamn och viss spontning har genomförts för att undvika återförorening av det sanerade området. De skärpta saneringsmålen skulle kunna tolkas som att företags miljötänkande och/eller oro inför framtida ekonomiska repressalier kan påverka riskvärderingen.

10 Jordarter Skåne förknippas ofta med jordlager bestående av mer eller mindre leriga moräner som har bedömts ha mindre spridningsförutsättningar och därmed ett större skydd för yt- och grundvatten. Moränlerans förträfflighet som barriär har dock ifrågasatts. Dessutom förknippas mer än hälften av Skånes yta med jordarter där urberggrundens mer sandiga och steniga moräner dominerar. Skåne har dessutom rikligt med isälvsavlagringar, även om detta inte alltid uppmärksammas eftersom få är direkt åsformade, och i dessa är spridningsförutsättningarna större. Allmänt anser Länsstyrelsen i Skåne län att följande punkter vara särskilt viktiga vid arbete med förorenade markområden: Åtgärdsmål och åtgärdskrav skall utarbetas inför varje efterbehandling. Åtgärdsmål bör vara mätbara och vid upprättande av åtgärdsmål skall åtgärdens miljönytta, kostnad och tekniska förutsättningar vägas in. En sanering skall vara långsiktigt hållbar. Ett mål bör vara att efterbehandla förorenade markområden så långt att markrestriktioner kan undvikas. I den mån anläggningar/byggnader uppförs i anslutning till förorenad mark bör de inte utgöra ett hinder för framtida efterbehandlingar i närområdet. Återkontaminering av redan efterbehandlade områden bör undvikas. Föroreningar skall vid saneringar så långt som möjligt behandlas så att de förstörs eller omvandlas till ofarliga eller mindre farliga substanser. Då detta inte är möjligt (t ex för grundämnen) bör man eftersträva att begränsa föroreningarnas volym, utbredning och spridningsbenägenhet samt risken för exponering. ORGANISATION AV EFTERBEHANDLINGSARBETET I LÄNET Samordning av Länsstyrelsens efterbehandlingsarbete Efterbehandlingsfrågorna behandlas främst av den så kallade EBH-gruppen inom Länsstyrelsens funktion för Miljö och Hälsa. Efter årsskiftet 2002/2003 kommer fem och en halv heltidstjänst att vara sysselsatta med handläggning, åtgärder och inventering. Minst tre av tjänsterna beräknas arbeta med inventeringen. EBH-gruppen, 2003 Tabell 4. Anställda inom Länsstyrelsen som arbetar med förorenade områden. Namn Funktion Finansiering Övrigt Mats Andersson EBH-samordnare Ramanslag Paul Svensson Anna Sorelius Johan Wigh Under tillsättning Elsa von Poehl/ Ann Westerdal handläggare/inventering förorenade områden handläggare/inventering förorenade områden handläggare/inventering förorenade områden handläggare/inventering förorenade områden Jurist, 50% Ramanslag Bidrag för utredning av förorenade områden Bidrag för utredning av förorenade områden Bidrag för utredning av förorenade områden Ramanslag Tjänstledig majdec 2003

11 Styrgrupp för efterbehandling Resultatet från inventeringen diskuteras i en styrgrupp. MIFO-styrgruppens medlemmar, förutom EBH-gruppen är Länsstyrelsens miljödirektör samt funktionsansvarig för Industrifunktionen, Planfunktionen, och Miljö och Hälsafunktionen. Inventering och undersökning Länsstyrelsen uppmuntrar att kommunerna engagerar sig i inventeringsarbetet och för att undersökning av föroreningssituationen kommer till stånd, både för verksamheter där det finns någon ansvarig för föroreningen och där sådan saknas. Kommunerna saknar i allmänhet resurser att inventera i egen regi. Kommunernas engagemang i inventeringen varierar. Svalövs kommun, Malmö stad samt Eslövs kommun har tagit på sig huvudmannaskap för undersökning av prioriterade förorenade områden. Malmö stad och Ängelholms kommun har övertagit tillsynen för alla förorenade områden och planerar dessutom att inventera i egen regi. Några kommuner, bland annat Malmö, Hässleholm, Höganäs och Helsingborg, har upprättat sårbarhetskartor över kommunerna. Sårbarhetskartorna fokuserar på skydd för grundvattnet och värderar skadan då en förorening når grundvattenmagasinet. Även Länsstyrelsens beredskapsfunktion har upprättat en regional sårbarhetskarta. Samordning av åtgärdsverksamheter i länet Eftersom arbetet i stora drag hittills har inriktats på inventeringsarbete och eftersom antalet åtgärdsobjekt som efterbehandlats är litet har det inte skett någon samordning av åtgärdsverksamheterna. Den samordning av efterbehandlingsverksamheter som finns i länet idag är den systematiska undersökning och sanering som genomförs i SPIMFABs regi. Uppföljning av genomförda projekt Länsstyrelsen kräver att genomförda efterbehandlingsprojekt följs upp i form av en skriftlig saneringsrapport. För vissa objekt kan det vara aktuellt att upprätta ett mer långsiktigt kontrollprogram. För projekt som finansieras med statliga medel för efterbehandling krävs en redovisning av: Projektet, med en beskrivning av vidtagna åtgärder och uppnådda resultat. Positiva och negativa erfarenheter av saneringen/behandlingsmetoden Ekonomisk redovisning med specificering av kostnaderna Ansvar för uppdatering av Länsstyrelsens efterbehandlingsprogram För uppdatering av Skåne läns regionala program för arbete med efterbehandling av förorenade områden svarar EBH-gruppen. Projektets samordnare är från 2002-02-01 Mats Andersson. Ansvar för bidragsansökningar EBH-gruppen sammanställer kommunens synpunkter och ansökningar om bidrag samt prioriterar dessa. Länsstyrelsen ansöker även om medel för inventering och undersökningar. Beslutande i frågor rörande bidragsansökningar är Länsöverdirektör Lise-Lotte Reiter.

12 Tillsynsansvaret i enlighet med Miljöbalken Tillsynsansvaret är fördelat på kommunerna och länsstyrelsen i enlighet med miljöbalken. Två kommuner har övertagit tillsynen över förorenade områden, Ängelholm samt Malmö kommun. Tillsynen över de förorenade områden som förknippas med verksamheter som är aktiva idag och som Länsstyrelsen har tillsyn över, sköts av respektive handläggare på Länsstyrelsens Industrifunktion eller funktionen för Miljö och Hälsa. EBH-gruppen fungerar som ett stöd i dessa ärenden. Förorenade områden där den förorenande verksamheter har avvecklats efter 30 juni 1969 och där Länsstyrelsen hade tillsynen, handläggs av EBH-gruppen. Tillsynsvägledning gentemot kommunerna För vägledning av kommunerna svarar EBH-gruppen. Sedan EBH-arbetet startade med MIFO-inventeringen har två kommunträffar (för samtliga kommuner) arrangerats. Den första träffen hölls i samband med att inventeringen inleddes hösten 1999. En andra träff anordnades hösten 2000. Under 2002 har Länsstyrelsen anordnat en mindre kommunträff för kommuner som har varit särskilt aktiva i inventeringen eller har efterbehandlingsprojekt på gång. Träffen var uppskattad och det mest positiva med att arbeta i en sådan liten grupp är möjligheten att diskutera fritt. Även Länsstyrelsens jurist med erfarenhet av frågor som rör förorenade områden deltog. En anledning till att ingen kommunträff med alla skånska kommuner närvarande arrangerades var att Kommunförbundet anordnade en temadag om förorenade områden i Hässleholm i oktober 2002. Tillsynsvägledning sker även i samband med besök som Länsstyrelsen löpande gör vid länets kommuner. Miljöövervakning som kontroll av läckage från förorenad mark/sediment För vissa förorenade områden som efterbehandlats, t ex med övertäckning, finns det löpande kontrollprogram för att kontrollera läckage från området. Som exempel på detta kan nämnas: BT-kemi där prover tas på vatten som dräneras från det förorenade dammområdet samt vattenprovtagning i den å som gränsar till området. Länsstyrelsen i Skåne län har en funktion för miljöövervakning. Funktionen ansvarar för en årlig sammanställning över miljötillståndet i Skåne. Det genomförs viss recipientkontroll med provtagning som indikerar vattenkvaliteten. Analysernas omfattning är dock begränsade eftersom de inte alltid är anpassade till frågeställningar som rör läckage från förorenade områden. Kommunalt huvudmannaskap I ett framgångsrikt efterbehandlingsprojekt är ett kommunalt engagemang av mycket stor vikt. Det är viktigt att kommunen står som beställare för åtgärder och är ansvariga för upprättande av övergripande åtgärdsmål. Kommunalt huvudmannaskap eftersträvas även vid undersökningar. Svalövs kommun har tagit på sig huvudmannaskapet för en huvudstudie för BT kemi.

13 Eslövs kommun (Miljö och samhällsbyggnadskontoret) har ansökt om medel för att genomföra en översiktlig miljöteknisk markundersökning. Miljöförvaltningen i Malmö stad har engagerat sig i frågor kring förorenade områden under många år och har delvis finansierat både undersökningar och inventering själva. Diskussioner har förts med Fastighetskontoret och VA-verket gällande huvudmannaskap respektive delfinansiering av utredningar eftersom dessa båda aktörer kommit i kontakt med problemet inom sina respektive områden. Länsstyrelsen ser detta som en av de viktigaste uppgifterna under kommande år: att hjälpa kommunerna att se möjligheterna i rollen som huvudman. Vi befarar dock att det kan finnas ett visst motstånd i kommunerna då objekt som tidigare varit helt okända blir aktuella. SAMVERKAN I LÄNET FÖR SANERING AV FÖRORENAD MARK Nätverk för kommuner och Länsstyrelser Sydlänens samarbete för inventering och efterbehandling De åtta sydligaste länen har träffats för diskussion kring arbetet med inventering och efterbehandling. Den senaste träffen, då MIFO-inventering - metodik och genomförande diskuterades, anordnades av Länsstyrelsen i Halland (2002-11-19). Storstadslänen Under hösten 2001 har ett samarbete med länsstyrelsen i Västra Götaland initierats. Ett erfarenhetsutbyte är bland annat intressant eftersom båda länen har ett stort antal kommuner samt storstadsregioner. Under 2002 utvidgades gruppen med Stockholms länsstyrelse och samarbetet planeras att utvecklas. Renare mark Det har bildats ett nätverk för Renare Mark. Nätverket ordnar utbildningar och diskussionsgrupper kring problemfrågor inom området. Ett fortsatt engagemang inom föreningen bedöms som värdefullt. Nätverk inom miljömålsarbetet Nya miljömål för Skåne I regi av Länsstyrelsen drivs projektet Nya miljömål för Skåne. Projektet drivs i bred samverkan med kommuner och representanter från olika sektorer. Arbetet med miljömålen följs upp och presenteras årligen vid ett seminarium samt i en årsrapport. Årsrapporten för 2002 presenterades 2002-11-25 och finns att hämta på Länsstyrelsens hemsida. För regionalisering av miljömålen har delprojektgrupper bildats. Arbetsgruppen Giftfri miljö behandlar frågorna om förorenade områden. Till var och en av arbetsgrupperna är en expertgrupp knuten.

14 Miljömålen skall under våren 2003 presenteras i ett miljöhandlingsprogram. En remissversion skall under november månad distribueras till berörda. Mål för verksamheten som rör förorenade områden har presenterats i avsnitt om Regionala miljömål för EBH-arbetet. Landshövdingens miljöråd Rådet består av representanter för näringsliv, forskning, ideella organisationer, politiker m fl. Rådet har skapats för att förankra miljömålsarbetet bland inflytelserika personer i länet och för att ge miljömålsarbetet tyngd. Informationsstrategi Länsstyrelsen har ännu inte utarbetat någon strategi för att informationen från inventeringen skall nå kommunerna som underlag för kommunal planering. Följande kan dock sägas om Länsstyrelsens sätt att sprida informationen: Ett försök att distribuera databasen med kommunicerade objekt till en kommun har genomförts under hösten och resultatet kommer att utvärderas under 2003. I övrigt meddelas varje kommun (miljökontoren) samt fastighetsägare och eventuella verksamhetsutövare) om riskklassningen och kopia av blanketterna översänds i pappersform. Efter varje avslutad bransch läggs en sammanställning av resultatet ut på Länsstyrelsens hemsida. Likaså presenteras det regionala programmet på samma plats. Länsstyrelsens ledning uppmuntrar till ett nära samarbete med media och pressmeddelande skrivs då intressanta frågeställningar behandlas. Malmö kommun, som inventerar områdesvis gör sitt material (rapporter) tillgängligt via sin hemsida. Databas för förorenade områden MIFO-databas Länsstyrelsen förvaltar länets databas för förorenade områden. Länsstyrelsen håller databasen uppdaterad med avseende på undersökningar och efterbehandlingsåtgärder som kommer Länsstyrelsen till känna. Eftersom inventeringen fortfarande pågår förs nya objekt in i databasen och uppgifter ändras eller tillkommer dagligen. Det bör poängteras att riskklassning enligt fas 1 i stor utsträckning bygger på hypoteser om föroreningssituationen och skall betraktas som ett arbetsmaterial. Syftet med riskklassningen är att vara ett hjälpmedel vid prioritering av objekten inom länet. En stor fördel med databasen är att den är sökbar och myndigheten emottager ofta förfrågningar angående fastigheter. Malmö kommun inventerar i egen regi. Malmö kommun förvaltar den databas som rör objekt inom Malmö stad. Denna databas delges Länsstyrelsen ca en gång per år. Registrering med GIS Länsstyrelsen håller på att utveckla en funktion för presentation av resultatet från inventeringen (kommunicerade objekt), först och främst på Länsstyrelsens intranät.

15 UTREDNING OCH EFTERBEHANDLING AV FÖRORENADE OMRÅDEN 2002 Tio-listan för 2002 Inför regionala programmet inför 2002 upprättades en tio-lista med de objekt som bedömdes vara de mest prioriterade förorenade områdena i Skåne. Länsstyrelsens anser det vara av största vikt att följa upp dessa objekt under året. Sedan listan upprättades har fler förorenade objekt identifierats och prioriteringslistan för 2003 kommer därför att se annorlunda ut. Tabell 5. Tio-listan som upprättades i samband med regionala programmet för 2002. Objekt Hotbild Vad har hänt under 2002. BT-Kemi Fd Klippans läderfabrik Kemtvättarna inom Gamla Sofielund, Malmö SJ s f d impregneringsanläggning i Hässleholm (Kärråkra) Kv Heliotropen, f d bekämpningsmedelstillverkning, Malmö Lomma hamn/habo deponiområde Trebolit, Trelleborg F d skrotningverksamhet m m, Helsingborg Pumpning och avledning av dräneringsvatten pågår. Området avgränsas av Braån. Risk för läckage till Bäljane å samt återkontaminering av det efterbehandlade deponiområdet. Förorenat område i anslutning till bostadsområde. Förorenat område där undersökningar har genomförts Förorenat område i anslutning till bostadsområde. Område aktuellt för exploatering, bostadsbebyggelse. På sikt risk för kontaminering av grundvatten i kalkberggrund. Område ev aktuellt för exploatering, industriverksamhet? Föroreningar i ytliga jordlager. Kommunen har tagit på sig huvudmannaskapet och Länsstyrelsen har tilldelat kommunen 2,5 miljoner kronor för genomförande av en huvudstudie. Under 2002 har en detaljerad undersökning av fabriksområdet genomförts. Undersökningarna inom objektet har fortsatt under året. Klorerade kolväten Objektet har initerats av kommunen och kommunen har erhållit statliga medel för en översiktlig undersökning. Fördjupade markundersökningar har tidigare utförts. Länsstyrelsen utreder nu ansvar för efterbehandlingsåtgärder. Fördjupade undersökningar färdiga i nov. 2001. Fortsatta diskussioner pågår. Ljungbyhed, F5 Risk för läckage till Rönne å. En detaljerad undersökning av de två förorenade områdena inom området har genomförts. En tidsplan för efterbehandlingen har upprättast och närmast förestående är erfarehetsinsamling och metodutvärdering. Ett kontrollprogram har Grevie skjutbana, Staffanstorp Risk för läckage till Torrebergabäcken. upprättats.

16 Inventeringen Under 2002 har branscherna bilskrot och skrothandel samt kemtvättar inventerats enligt MIFO fas 1. PM angående inventeringen kommer att läggas på Länsstyrelsens hemsida. Dessutom pågår inventering av branscherna ytbehandling av metaller, gjuterier och sekundära metallverk. Initierade objekt (objekt som finansieras med statliga medel, helt eller delvis) Under året har objekten Bekämpningsmedelstillverkning i Getinge samt Broby bruk (massa och papperstillverkning samt träimpregnering/sågverk) initierats av Länsstyrelsen. Malmö kommun som har tagit över tillsynen över alla förorenade områden samt genomför inventering i egen regi har initierat ytterligare två objekt som Länsstyrelsen lämnat bidrag för undersökningar till. Resultatet från dessa undersökningar har ännu inte presenterats varvid objekten bedöms tillhöra initieringsfasen. Tabell 6. Kort om objekt som initierats av Länsstyrelsen Skåne län eller aktuell kommun Aktivitet Getinge, Eslöv Johanneslust, Malmö Preliminär riskbedömning MIFO fas 1, riskklass 1 Preliminär ansvarsbedömning Ansvarig saknas, verksamheten upphörde för 1969 MIFO fas, riskklass Föroreningens ursprung okänt Gamla Sofielund MIFO fas, riskklass Föroreningens ursprung okänt Broby bruk, Östra Göinge MIFO fas 1, riskklass 1 Ansvarig saknas konkurs Storleksordning/resursbehov Litet Medelstort Litet Medelstort (m kr)* Svårighetsgrad ** Medelsvårt Medelsvårt Medelsvårt Medelsvårt Innehåll förstudie + kostnader Ca 100 000 kr Ca 100 000 kr Ca 120 000 kr Huvudman förstudie Eslövs kommun, Miljö och samhällsbyggnads kontoret Malmö kommun, Miljökontoret Malmö kommun, Miljökontoret *) Litet (< 10 Mkr), medelstort (10-25 Mkr), stort (25-50 Mkr Mkr) eller mycket stort (>50 Mkr). **) Enkelt, medelsvårt eller komplicerat. Förstudier Länsstyrelsen i Skåne län Helsingborgs Pälsberederi Under 2000 genomfördes en översiktlig undersökning av området i anslutning till Helsingborgs Pälsberederi, ett garveri som låg i direkt anslutning till den av riksintresse för naturvård utmärkta Råån. Vid undersökningen konstaterades förorening i fyllnadsmassor, bland annat kvicksilver, klorerade kolväten och bly. I grundvattnet påvisades förhöjda metallhalter men föroreningsnivån i grundvattnet bedöms som mindre allvarlig enligt bedömningsgrunderna. Föroreningssituationen motiverar inte omedelbara åtgärder. Länsstyrelsen kommer dock att överväga att prioritera området för efterbehandling om fastigheten anpassas till omgivande grönområde (ändrad markanvändning).

17 Äsperöds svarv Utredning motsvarande en förstudie har utförts vid Äsperöds svarv i Sjöbo kommun. Inom verksamheten har hanterats skärvätskor. På fastigheten skedde även i slutet av 1970-talet ett läckage av eldningsolja. Oljeförorenad jord schaktades bort i samband med upptäckten. På intilliggande fastighet finns en produktionsbrunn som använts som kommunal vattentäkt. Utifrån undersökningsresultaten bedöms inga större sammanhängande markområden vara förorenade. Oljans utbredning i djup och plan bedöms som begränsad. Förhöjda halter av metallerna zink, koppar och kadmium uppmättes ställvis i ytliga jordlager. Konsultens slutsats efter utredningen är att efterbehandlingsåtgärder inte erfordras utifrån nuvarande verksamhet på fastigheten. Huvudstudie BT Kemi i Teckomatorp Svalövs kommun har 2002 beslutat ta på sig huvudmannaskapet för BT Kemi-området i Teckomatorp. Länsstyrelsen har beviljat kommunen bidragsmedel för att utföra en huvudstudie. Tidigare har Naturvårdsverket och Länsstyrelsen ansvarat för de arbeten som genomförts. Länsstyrelsen har under åren låtit utföra ett antal undersökningar och utredningar, vilka nu ska kompletteras och sammanställas till en huvudstudie. I den senast utförda konsultrapporten sägs att hittills utförd sanering med styrd dränering med urtvättning har nedbringat halterna markant i dräneringsvattnet. Urlakningen har dock sedan flera år avstannat. De kvarvarande halterna av klorfenoler och fenoxisyror i marken är dock fortfarande förhållandevis höga. Situationen är inte akut men eftersom halterna i grundvattnet ställvis är kraftigt förhöjda bör åtgärder snarast övervägas. Kommunen har upphandlat en konsult för att utföra kompletterande undersökningar, karaktärisering och avgränsning av föroreningar, riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering. Huvudstudien ska utmynna i ett huvudförslag till åtgärd med aktivitetsplan, tidplan och budget. Enligt Svalövs kommuns planering ska slutlig huvudstudierapport föreligga senast i maj 2003. Under juni 2003 avser kommunen utarbeta ansökan om medel för förberedelser och genomförande. Länsstyrelsen svarar tills vidare för skyddspumpning samt kontrollprovtagning av Braån och stora dammen. En viktig uppgift för Länsstyrelsen första halvåret 2003 är att utföra en fullständig ansvarsutredning. Klippans Läderfabrik Fördjupade undersökningar har genomförts inom industriområdet vid fd Klippans Läderfabrik och dessa visar att betydande mängder föroreningar fortfarande finns inom fabriksområdet. Undersökningarna visar också att förorenat vatten läcker ut från fabriksområdet och att detta vatten bland annat innehåller sexvärt krom. Förutom undersökning av mark och grundvatten har översiktliga mätningar gjorts på golv och väggar i byggnaden. Även dessa visar på höga föroreningshalter. Undersökningen stärker motiven att i samband med efterbehandlingen av området även åtgärda byggnaderna. Utredningen innehåller även förslag på åtgärder där de ekonomiska, miljömässiga och tekniska aspekterna belyses. Ytterligare motiv för att prioritera Klippans läderfabrik för vidare komplettering av huvudstudie.

18 Det aktuella området ligger uppströms det område som sanerades 1996 (sanering av sedimentationsdammarna invid ån, samt en öppen spaltläderdeponi). Förorenat yt- och grundvatten leds från fabriksområdet till en uppsamlingsbassäng som anlades vid saneringen och förorenat grundvatten passerar det sanerade området innan det når recipienten, Bäljane å. Området berörs av förordningen (SFS 2001:554) om miljökvalitesnormer för fisk- och musselvatten. Denna förordning trädde i kraft 1 september 2001. Från och med den 25 april 2002 gäller Naturvårdsverkets förteckning (NFS 2002:6) över fiskvatten som skall skyddas enligt förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. I Skåne pekar Naturvårdsverket ut tre sjöar och två vattendrag (NFS 2002:6), bland annat Bäljane å som ett laxfiskvatten som behöver skyddas eller förbättras i kvalitet. Åtgärder för att slutföra huvudstudien: 1. Fullständig ansvarsutredning skall genomföras av Länsstyrelsens jurister. 2. Diskussioner med Klippans kommun angående huvudmannaskap för saneringen skall återupptas. Kommunen har sedan länge uppmärksammat problemet med läderfabriken och är angelägna att finna en lösning på problemet. 3. Komplettera och sammanfatta åtgärdsutredningen. 4. Upprätta projekteringsdirektiv för saneringen. 5. Upprätta direktiv för miljökontroll. 6. Upprätta ett underlag för informationsprogram. 7. Planering och budgetering för arbetet under förberedelseskedet (innehållande bland annat detaljerad projektering, ansökningar och övriga myndighetskontakter och uppstart av program för miljökontroll ). 8. Sammanställning av huvudstudien i en ansökan om medel för efterbehandling.

19 PROGRAM FÖR INVENTERING OCH UNDERSÖKNING SAMT ÅTGÄRDER UNDER PERIODEN 2003-2010 EFTERBEHANDLINGSÅTGÄRDER 2003 KOPPLING TILL REGIONALA MILJÖMÅL EBH-gruppen har inför 2003 ställt upp preliminära mål för efterbehandlingsarbetet, delvis med koppling till de regionala miljömålen. Nedan följer aktiviteter som är kopplade till åtgärder för att uppnå regionala miljömålen. Verksamheter och fastighetsägare bör undersöka om föroreningar finns i mark, vatten, byggnader och anläggningar och informera tillsynsmyndigheter om en förorening upptäcks i enlighet med Miljöbalkens krav på egenkontroll. (år 2003-) Information till tillsynsmyndigheterna, kommunen och Länsstyrelsen om möjligheterna att använda lagstiftningen vid misstankar om föroreningar vid idag aktiva verksamheter. Fokusering på den av Länsstyrelsen framtagna 30-listan och de efterbehandlingsansvariga. (helt eller delvis) samt information till dessa företag. Behandla frågan Vad händer efter MIFO fas 1? Upprätta en lathund, ett flödesschema för att belysa tillsynsmyndigheternas roll vid utredning och efterbehandling av förorenade områden. Branschorganisationer och enskilda företag bör påskynda arbetet genom ett ökat samarbete kring inventeringar och åtgärder, med oljebolagens SPI Miljösaneringsfond AB som förebild. (år 2003-) Kartläggning av samarbetsformer mellan företag i länet för att utreda möjlighet till samarbete inom t ex en bransch, ett geografiskt avgränsat område, avrinningsområde etc. Genom information och kontakt uppmärksamma problemet med förorenade områden samt fördelarna med ett samarbete. Exempel på fungerande samarbete skall belysas (t ex Glasbruksföreningens engagemang). Länsstyrelsen och kommunerna bör identifiera och riskklassificera Skånes förorenade områden i enlighet med Regionalt program för inventering och efterbehandling av förorenade områden i Skåne län. (-år 2005) 2003 kommer inventeringen att inriktas på riskklassning av: de objekt på 30-listan som inte är riskklassificerade enligt MIFO. kvarvarande objekt inom metallindustrisektorn. objekt inom kemiindustrisektorn enligt regionalt program för efterbehandling. Länsstyrelsen och kommunerna bör gemensamt med verksamhetsutövare ha påbörjat saneringen eller efterbehandlingen av tio av de mest prioriterade objekten i Skåne och minst tre ska vara slutbehandlade. (-år 2005) Under 2003 beräknar Länsstyrelsen att två sådana objekt kommer att bli aktuella för efterbehandlingsåtgärder. Försvarsmakten bör ha åtgärdat sina områden av riskklass 2 till 2006 och riskklass 3 före år 2015. (skrivelse från Försvarsmakten (HKV nr:24 610:70208) 2001-09-11)

20 INVENTERINGAR, UNDERSÖKNINGAR OCH UTREDNINGAR Orienterade studier, fas 1, 2003-2005 Inventering (orienterande studie enligt MIFO fas 1) skall i enlighet med nationella och regionala delmål för en giftfri miljö vara utförd till och med 2005. För att uppfylla målet har en preliminär tidsplan för en branschvis inventering upprättats. Tidsplanen presenteras i stora drag nedan. Parallellt med de branschvisa inventeringarna planeras inventering av något eller några industriområden med komplex industrihistoria. Det kan även finnas behov av inventering av områden som kan bli aktuella för exploatering. Frågan om inventering av förorenade områden i anslutning till någon recipient (eventuellt ett helt avrinningsområde) som anses särskilt utsatt och belastad av föroreningar kommer att övervägas. 2003, Kemisk industri Inventeringen kommer under 2003 att fokuseras på gasverk, färgindustri, övrig oorganisk och organisk industri, samt oljedepåer, oljeraffinaderier och bensinstationer som inte ingår i SPIMFAB:s inventering. Branscherna gjuterier och ytbehandlare kommer också att avslutas under året. Alla de objekt som prioriterats av länsstyrelsen i den s k 30-listan har inte inventerats enligt MIFO. Under 2003 kommer dessa objekt att läggas in i databasen och riskklassas, minst enligt MIFO fas 1. 2004, Övriga branscher placerade i riskklass 1 och 2 enligt branschkartläggningen (BKL) Inventeringsarbetet under 2004 avses bedrivas inom de övriga branscher som enligt branschkartläggningen placerats i riskklass 1 och 2 exempelvis flygplatser, textilindustri. gummiindustri, glasindustri, behandling av farligt avfall. 2005, Övriga branscher inom riskklass 3 och 4 enligt BKL Under året kommer inventeringen att fokusera på för länet viktiga branscher som enligt branschkartläggningen placerats i riskklass 3 och 4. Branscher som kan komma att ingå i inventeringen är grafisk industri, läkemedelsindustri, hamnar samt tegelbruk. Utöver dessa branscher kommer länsstyrelsen att ha en genomgång med kommunerna av eventuellt förbigångna förorenade områden eller enskilt prioriterade objekt. Prioritering av objekt för undersökningar sker fortlöpande, företrädesvis bland objekt i risklass 1 och 2. Färdig riskklassning kommuniceras för varje objekt med respektive kommun, fastighetsägare och eventuell verksamhetsutövare. Undersökningar under 2003-2004 Under 2003 planerar Länsstyrelsen bl a att gå vidare med undersökningar inom branscherna kemtvättar och träimpregnerare. Vidare planeras översiktliga undersökningar vid ett av länets två nedlagda pappersbruk, Broby bruk. Uppgifter som inkommer genom de utförda undersökningarna kommer att läggas till grund för ny riskbedömning och eventuell revidering av riskklassningen.

21 Under ledning av Svalöv kommuns huvudmannaskap, med hjälp av tilldelade statliga medel, beräknas en huvudstudie rörande BT Kemi i Teckomatorp var färdigställd i slutet av första halvåret 2003. Förutsättningar bedöms även finnas för att under 2003 slutföra utredningar avseende f d Klippans Läderfabrik. Under 2002 har bl a fördjupade undersökningar av föroreningssituationen gjorts. Målsättningen är en färdig huvudstudie. Ansvarsutredningar Utredningen av ansvar för förorenad mark är många gånger tidskrävande och juridiskt komplicerad. Särskilt gäller detta när det på berörda områden har bedrivits flera verksamheter utsträckta i tiden. Från 2003 har Länsstyrelsen avsatt en 50 %-juristtjänst för juridiskt stöd ifråga om förorenade områden. En stor del av resursen beräknas kunna användas till arbeten med ansvarsutredningar. Åtgärder Saneringsobjekt där åtgärder baseras på insatser från efterbehandlingsansvariga utgörs oftast av områden som är föremål för exploatering i någon form. Framförallt gäller detta i anslutning till befolkningscentra i västra Skåne. Efterbehandlingsåtgärder anmäls enligt miljöbalken till de kommunala miljöförvaltningarna eller motsvarande. Några av de större industrierna upprättar program för markundersökningar och eventuella åtgärder vidtas efter samråd med tillsynsmyndigheten (Länsstyrelsen eller kommunen). I samband med tillståndsprövning av industriverksamhet överväger Länsstyrelsen särskilda villkor rörande efterbehandlingsåtgärder där så bedöms skäligt. För närvarande pågår inga efterbehandlingsåtgärder i länet där insatsen baseras på statligt bidrag. De objekt som närmast kan komma ifråga bedöms vara BT Kemi Teckomatorp i Svalövs kommun samt f d Klippans Läderfabrik i Klippans kommun. Som övergripande åtgärdspolicy använder sig Länsstyrelsen av riktlinjer angivna i Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för efterbehandling av förorenade områden (remissversion 2002-07-11). Detta avser såväl prioriteringskriterier som grundläggande krav och principer för efterbehandlingsåtgärder. Prioritering av de tio mest angelägna åtgärdsobjekten I bilaga 2 till programmet redovisas de 30 hittills högst prioriterade objekten (de tio första i rangordning). I listan nedan redovisas de tio hittills högst prioriterade objekten. Bland objekten finns både sådana där ansvar för efterbehandling enligt miljöbalken bedöms saknas och sådana där ansvar i någon form bedöms finnas. Länsstyrelsen vill påminna om att inventeringen i länet kommer att pågå till 2005. Följaktligen har inte alla förorenade områden, som kan komma att prioriteras identifierats.