Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Örebro län

Transkript

1 Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Örebro län Elgerus Färgeri/Björns kemtvätt. Bildkälla: Örebro stadsarkiv. Publ. nr 2012:37

2 2

3

4 4

5 Innehåll Förord Mål och bakgrund Inledning Mål för arbetet med förorenade områden Regionala miljömål Tillsynsmål Naturvårdsverkets utgångspunkter för efterbehandling Regleringsbrev Ansvar och finansiering Organisation och samverkan Länsstyrelsens organisation av arbetet Tillsyn, tillsynsfördelning Miljösamverkan Samverkan utanför länet Information om förorenade områden Länsstyrelsernas databas för förorenade områden Strategi för arbetet med förorenade områden Identifiering och inventering Undersökningar och utredningar förstudie och huvudstudie Åtgärder Prioriteringsgrunder i länet Läget i länet Regionala förutsättningar Geologiska och hydrologiska förhållanden Industrihistoria Koppling till risker med förorenade områden Förorenade områden i länet Externa aktörer Behandlingskapacitet De mest förorenade områdena i länet - Prioriteringslistan Miljöriskområden och andra restriktioner i markanvändning till följd av föroreningar Program för inventering, utredningar och åtgärder Inventering Undersökningar och utredningar Ansvarsutredningar Översiktliga undersökningar Detaljerade undersökningar - Huvudstudier Åtgärder Tillsynsvägledning Aktiviteter Aktiviteter Tidplan för tillsynsvägledning och projekt Bilaga 1 Prioriteringslista Örebro län

6 6

7 1 Mål och bakgrund 1.1 Inledning Ett förorenat område är en plats som är så förorenad att den kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. På ett sådant område överskrider halterna av en förorening den lokala bakgrundshalten, det vill säga halten av ett ämne som förekommer naturligt i omgivningen. Området kan utgöras av mark, vatten, sediment och/eller byggnader och anläggningar. Miljöarbetet i samhället har under senare tid gjort stora framsteg. Kunskapen om hur vi påverkar vår miljö har ökat både hos industrier och allmänhet. Förr trodde vi att naturen var oändlig och oförstörbar vilket bidrog till att mängder av miljöfarliga ämnen släpptes ut eller deponerades i våra marker och vattendrag. Miljöfarliga ämnen har hamnat i miljön genom olika typer av mänsklig aktivitet. Det kan vara allt från större industriell verksamhet till läckande villaoljecisterner. De ämnen som hamnat i miljön blir ofta kvar där under lång tid om vi inte gör något. Vid för höga halter kan människor eller miljön ta skada. Sakta men säkert kan föroreningarna sippra ut i grundvatten och vattendrag, förorena brunnar och skada känsliga vattenmiljöer. Det är i regel en långsam spridning som påverkas av nederbörd, grundvattenrörelser, biologiska och kemiska processer. Även mänskliga aktiviteter kan påverka spridningen av föroreningar som dittills kanske legat relativt stilla. Förorenad mark påverkar vår möjlighet att bebygga och bruka marken. För att vi och kommande generationer ska kunna leva i en hälsosam miljö räcker det inte med att åtgärda dagens utsläpp utan vi måste också ta hand om gamla miljöskador. Vid Sveriges länsstyrelser pågår ett intensivt arbete med kartläggning och inventering av landets förorenade områden. Totalt har platser lokaliserats där någon form av miljöoch hälsofarlig verksamhet förekommit som kan ha orsakat mark- och vattenföroreningar. Arbetet har fortsatt med undersökningar och saneringar, men mycket återstår att göra. Åtgärder av enbart de värst förorenade områdena beräknas ta cirka 40 år i anspråk och kosta minst 45 miljarder kronor. Även om alla förorenade områden på grund av de mycket stora kostnaderna inte kommer att bli sanerade, så vet vi genom inventeringsarbetet åtminstone var någonstans man ska vara försiktig med att sätta spaden i marken. 1.2 Mål för arbetet med förorenade områden Det övergripande målet för miljöarbetet i Sverige är att vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Som ett riktmärke finns 16 nationella miljömål fastställda av riksdagen. Ett av dessa är Giftfri miljö som innebär att förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället, ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. För att uppnå de nationella miljömålen har de brutits ner till mål på olika nivåer, t.ex. regionala miljömål, tillsynsmål, regionala tillsynsmål etc. Det finns även annan vägledning i efterbehandlingsarbetet med förorenade områden, t.ex. har Naturvårdsverket tagit fram sju utgångspunkter för efterbehandling. 7

8 1.2.1 Regionala miljömål Regionala miljömål och delmål utreds för närvarande. Nuvarande mål är delvis inaktuella vad gäller målår men gäller i tillämpliga delar tills vidare. Målen kommer att revideras så snart nya nationella etappmål är antagna. Regionala delmål för efterbehandlingsarbetet i Örebro län: Vid förorenade områden i Örebro län som innebär akuta risker vid direktexponering och som idag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden ska undersökningar vara påbörjade vid utgången av Områdena ska vid behov vara åtgärdade vid Åtgärder ska under perioden vara genomförda, vid i genomsnitt 3 prioriterade förorenade områden per år, så att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak kan vara löst allra senast år Tillsynsmål Enligt länsstyrelsernas regleringsbrev ska länsstyrelserna särskilt verka för att andelen privatfinansierade åtgärder när det gäller efterbehandling av förorenade områden ökar. Naturvårdsverket har under 2010 formulerat övergripande nationella mål för detta tillsynsarbete. Länsstyrelsen har även tagit fram regionala tillsynsmål för Länsstyrelsens tillsynsarbete och tillsynsvägledning. Regionala tillsynsmål Länsstyrelsen ska i arbetet med ansvarsutredningar och tillsyn prioritera föroreningsskador vid pågående verksamheter och nedlagda objekt med ansvarig part. Samtliga objekt som anses utgöra mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa och miljön ska ha inventerats och riskklassats enligt MIFO fas 2 senast vid utgången av år Länsstyrelsen ska under åren stärka tillsynsvägledningen inom området inventering av föroreningsskadade områden vid pågående verksamheter och nedlagda objekt med ansvarig part. Förstärkningen innebär att kommunerna ska ges goda förutsättningar att genomföra utredningar och riskklassningar enligt MIFO på de mest prioriterade objekten. Länsstyrelsen ska även fortsätta att fördjupa stödet till kommunerna i arbetet med ansvarsutredningar Naturvårdsverkets utgångspunkter för efterbehandling Naturvårdsverket har tagit fram sju stycken utgångspunkter som verket anser bör vara vägledande i arbetet med efterbehandling av förorenade områden. De listas nedan. Bedömning av miljö- och hälsorisker vid förorenade områden bör göras i såväl ett kort som långt tidsperspektiv. Grund- och ytvatten är naturresurser som i princip alltid är skyddsvärda. Spridning av föroreningar från ett förorenat område bör inte innebära vare sig en höjning av bakgrundshalter eller utsläppsmängder som långsiktigt riskerar att försämra kvaliteten på ytvatten- och grundvattenresurser. 8

9 Sediment- och vattenmiljöer bör skyddas så att inga störningar uppkommer på det akvatiska ekosystemet och att särskilt skyddsvärda och värdefulla arter värnas. Markmiljön bör skyddas så att ekosystemets funktioner kan upprätthållas i den omfattning som behövs för den planerade markanvändningen. Lika skyddsnivåer bör eftersträvas inom ett område som totalt sett har samma typ av markanvändning, exempelvis ett bostadsområde. Exponeringen från ett förorenat område bör inte ensam stå för hela den exponering som är tolerabel för en människa Regleringsbrev Utöver de generella regelverken om ekonomisk styrning och myndigheternas befogenheter och skyldigheter, beslutar regeringen om förutsättningarna för den enskilda myndighetens verksamhet. Det sker dels i årliga så kallade regleringsbrev och dels genom förordningar. I regleringsbreven står det bland annat vilka mål en myndighet ska uppnå med sin verksamhet, hur mycket pengar myndigheten har till sitt förfogande och hur pengarna ska fördelas mellan myndighetens olika verksamheter. Enligt regleringsbreven ska länsstyrelserna bl.a. svara för den regionala samordningen av arbetet med miljökvalitetsmålen. Det innebär bl.a. att i bred förankring i länet utveckla regionala åtgärdsprogram för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Länsstyrelserna ska översiktligt redovisa insatser för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Länsstyrelserna ska särskilt redovisa: Viktigare insatser inom de miljöpolitiskt prioriterade områdena: klimat, havsmiljö (i berörda län), biologisk mångfald samt giftfri miljö. Viktigare insatser i arbetet med att andelen privatfinansierade åtgärder, när det gäller efterbehandling av förorenade områden, ska öka. 1.3 Ansvar och finansiering Grundtanken i miljöbalken är att den som orsakat skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess att skadan upphört. Den som har bedrivit den verksamhet eller vidtagit den åtgärd som orsakat föroreningen är skyldig att betala efterbehandlingen i syfte att förebygga, hindra eller motverka skada eller olägenhet för människors hälsa och miljön (enligt principen PPP- Polluter Pays Principle - Förorenaren betalar). Om ingen ansvarig verksamhetsutövare finns kan fastighetsägaren ha ett ansvar för föroreningen. Förutsättningen för detta är att fastigheten förvärvats efter miljöbalkens ikraftträdande den 1 januari 1999, samt att fastighetsägaren vid köpet känt till eller borde ha känt till att fastigheten var förorenad. Det är i de flesta fall komplicerat att fastställa ansvar och en juridisk utredning görs i varje enskilt fall. Finns ingen ansvarig kan Länsstyrelsen eller kommunen i vissa fall utföra undersökningar och saneringar med hjälp av statliga bidrag. Naturvårdsverket administrerar bidraget och prövar bidragsansökningar för utredningar och efterbehandlingsåtgärder av förorenade områden. Kommunerna söker bidrag hos Länsstyrelsen. Länsstyrelsen i sin tur ansöker om bidrag hos Naturvårdsverket. Regeringen har bestämt hur det statliga bidraget får användas i en förordning (2004:100). Bidraget får användas till: 9

10 Undersökningar för att ta reda på om ett område är förorenat Ansvarsutredning för att försöka hitta någon som eventuellt är ansvarig för föroreningen Utredningar som behövs för att efterbehandlingsåtgärder ska kunna genomföras Efterbehandlingsåtgärder Uppföljning och utvärdering av efterbehandlingsåtgärder 1.4 Organisation och samverkan Det är många myndigheter och andra aktörer som arbetar med förorenade områden och efterbehandling. Efterbehandlingsarbetet i Sverige är uppdelat mellan olika myndighetsnivåer. Naturvårdsverket är den centrala myndighet som samordnar arbetet med efterbehandling av förorenade områden i Sverige. Länsstyrelserna och kommunerna i Sverige driver en stor del av efterbehandlingsarbetet. I arbetet med efterbehandling av förorenade områden i Sverige har Naturvårdsverket ansvar för att: samordna och prioritera på en nationell nivå ge vägledning om tillsyn enligt miljöbalken administrera bidraget för att utreda och efterbehandla förorenade områden följa upp och utvärdera effekterna av bidraget rapportera till regering och EU delta i EU- och internationella sammanhang Länsstyrelsen driver en stor del av efterbehandlingsarbetet och arbetar med: övergripande regionalt arbete och regional prioritering inventering och riskklassning av potentiellt förorenade områden bidragsförmedling undersökningar och utredningar tillsyn och tillsynsvägledning granskning av översikts- och detaljplaner enligt PBL prövning av miljöfarlig verksamhet Många kommuner arbetar aktivt med efterbehandlingsarbete. De arbetar bland annat med: undersökningar och utredningar huvudmannaskap för bidragsfinansierade åtgärder tillsyn och anmälningsärenden översikts- och detaljplaner enligt PBL Kommunen arbetar framförallt med egna tillsynsobjekt, men även som huvudman vid bidragsfinansierade efterbehandlingsåtgärder. Ett kommunalt tillsynsärende börjar ofta genom att en verksamhetsutövare på frivillig väg har utfört en markundersökning och hittat föroreningar. Många efterbehandlingsåtgärder genomförs i samband med exploatering, till exempel då man omvandlar ett gammalt industriområde till ett bostadsområde. Länsstyrelsen deltar och stödjer kommunerna så långt det är möjligt under förstudie/huvudstudie- och åtgärdsskede. 10

11 Mark- och miljödomstolarna är domstolar för miljöfrågor och vattenfrågor. Vid domstolarna sker den rättsliga prövningen för överklaganden av beslut och förelägganden som rör förorenade områden. Besluten kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen. Flera andra aktörer både statliga och privata aktörer arbetar aktivt med förorenade områden t.ex. Sveriges geologiska undersökning, SGU, Statens geologiska institut, SGI, Generalläkaren och SPIMFAB Länsstyrelsens organisation av arbetet Länsstyrelsen i Örebro län består av tre avdelningar och 13 enheter under länsledningen. Miljöskyddsenheten tillhör Miljöavdelningen. Miljöskyddsenhetens handläggare är fördelade på tre grupper, tillsynsgruppen, prövningsgruppen och efterbehandlingsgruppen (EBHgruppen). Det är EBH-gruppen som huvudsakligen arbetar med efterbehandlingsfrågorna. Vidare fungerar gruppen som internt stöd vid handläggning av tillståndsärenden som rör förorenade områden enligt miljöbalken samt i plan- och vattenverksamhetsfrågor. Miljöskyddsenheten samarbetar även internt med övriga enheter, t.ex. Vattenenheten, Service och juridik (t.ex. ansvarsfrågor) och Naturvårdsenheten Tillsyn, tillsynsfördelning Tillsynsansvaret för förorenade områden bedöms enligt förordningen (2011:13) om tillsyn enligt miljöbalken. Miljödepartementet har under 2010 gett Länsstyrelsen i Västra Götaland i uppdrag att ta fram ett förslag på hur fördelningen av tillsynsansvar kan göras enkel, entydig och ändamålsenlig. Förslaget har varit ute på remiss och redovisades till Miljödepartementet i september Om och när förordningen ändras är ännu inte beslutat. Tillsyn av de förorenade områdena i länet bedrivs av både Länsstyrelsen och länets kommuner. För all tillsyn enligt miljöbalken gäller att tillsynen ska planeras och genomföras i behövlig omfattning och med tillräcklig kompetens. För detta ändamål ska tillsynsmyndigheten: 1. Göra en behovsutredning som uppdateras årligen 2. Föra register över de verksamheter som fodrar återkommande tillsyn 3. För varje verksamhetsår upprätta en samlad tillsynsplan baserad på behovsutredningen och registret över verksamheter 4. Regelbundet följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten Miljösamverkan Samverkan i länet för sanering av förorenade områden sker i form av framförallt tillsynsvägledningsaktiviteter. I Länsstyrelsens arbete med tillsynsvägledning ingår att ge råd och stöd till kommunerna i syfte att skapa förutsättningar för att balkens mål ska kunna uppfyllas. Här ingår också att samordna tillsynsarbetet och informationsförsörjningen i länet. För Länsstyrelsens sammantagna vägledning har en flerårsplan upprättats i nära samarbete med länets kommuner. Några av vägledningsaktiviteterna är: Länets samverkansgrupp, för arbetet med förorenade områden, träffas normalt 1-2 ggr per år. Handläggarträffar anordnas vanligtvis 1 gång per år. Till dessa inbjuds samtliga handläggare vid kommunerna som arbetar med förorenade områden. 11

12 Miljösamråd anordnas vår och höst för kommunerna. Riktade utbildningsinsatser till kommunerna genomförs efter behov och i den mån nödvändiga resurser finns tillgängliga. Löpande rådgivning till kommunernas handläggare vid telefonsamtal och besök. Miljöcheferna träffas med jämna mellanrum där enhetschefen för Länsstyrelsens miljöskyddsenhet är sammankallande. Länsstyrelsen har också ett mycket aktivt samarbete med Forskningscentrum Människa- Teknik-Miljö (MTM) vid Örebro Universitet Samverkan utanför länet Länsstyrelsen i Örebro län medverkar i Mälarlänsgruppen där länsstyrelserna i Uppsala, Stockholm, Södermanland, Västmanland och Gotlands län ingår. Samordnarna träffas två till tre gånger per år. Mälarlänsgruppen tillsammans med länsstyrelsen i Dalarna anordnar årligen en gemensam utbildning för miljöinspektörer i länens kommuner. Varje år ordnas också en handläggarträff för länsstyrelsernas EBH-handläggare, med rullande värdskap. Gruppen genomför också olika gemensamma tillsynsvägledningsprojekt och informationsprojekt, t.ex. har en informationsbroschyr tagits fram riktad mot mäklare Information om förorenade områden Information om arbetet med förorenade områden finns på Länsstyrelsens hemsida. Där finns bland annat inventeringsrapporter, material från tillsynsprojekt, förstudie- och huvudstudierapporter och information om olika projekt. I GIS finns lager över arbetet om förorenade områden som kan användas. Information om förorenade områden finns också tillgängligt via GIS där ett lager över förorenade områden finns åtkomligt för Länsstyrelsens medarbetare samt för allmänheten. GIS-lagret för Länsstyrelsen uppdateras dagligen medan lagret för allmänheten uppdateras varannan månad. Målgrupp för informationen är kommuner, länets invånare, konsulter, fastighetsmäklare, fastighetsköpare med flera. Informationen används även internt på Länsstyrelsen. 1.5 Länsstyrelsernas databas för förorenade områden 2010 togs en ny databas för förorenade områden i drift under namn EBH-stödet. Databasen har utvecklats i ett samarbetsprojekt mellan Naturvårdsverket och länsstyrelserna. Databasen ersatte och kompletterade de 21 MIFO-databaser som fanns på länsstyrelserna. Databasen ägs och förvaltas av länsstyrelserna gemensamt. Systemet är i dagsläget tillgängligt för länsstyrelserna och Naturvårdsverket. Ett projekt pågår för att kommunerna ska få tillgång till databasen. Syftet med databasen är att samla information om misstänkt och konstaterat förorenade områden så att informationen kan användas för prioritering av efterbehandlingsinsatser (lokalt, regionalt och nationellt), användas i den fysiska planeringen, vid exploatering etc. Databasen kan också användas för att bevara information om var och vilka eventuella föroreningar som lämnats kvar efter åtgärder. På lite längre sikt är målsättningen att delar av informationen i databasen ska kunna vara allmänt tillgänglig. Krav på tillhandahållande av miljöinformation finns bland annat i Århuskonventionen och i EU:s INSPIRE-direktiv. Databasen ligger även till grund för det nationella GIS-lager över misstänkt förorenade områden. 12

13 1.6 Strategi för arbetet med förorenade områden I arbetet med förorenade områden använder sig Länsstyrelsen bl.a. av Naturvårdsverkets Metodik för inventering av förorenade områden (Rapport 4918), för att prioritera de mest angelägna områdena, samt Naturvårdsverkets vägledningsmaterial (rapport 5976, 5977, 5978). Vägledningsmaterialet togs fram 2009 och är ett omfattande vägledningsmaterial bestående av tre rapporter och ett beräkningsprogram. Rapporterna heter Att välja efterbehandlingsåtgärd (rapport 5978), Riskbedömning av förorenade områden (rapport 5977) och Riktvärden för förorenad mark (rapport 5976). Materialet är en god vägledning för dem som arbetar med förorenade områden, t.ex. myndigheter, konsulter och verksamhetsutövare. Inför undersökningar och åtgärder utförs en ansvarsutredning. Om inget ansvar bedöms finnas ansöks om medel hos Naturvårdsverket för att utföra undersökningar eller åtgärd vid objekten. Målsättningen är att kommunerna ska vara huvudman för undersökningarna. Om detta inte är möjligt står Länsstyrelsen som huvudman. Om det bedöms finnas en ansvarig för föroreningen finns det möjlighet att via tillsynen ställa krav på undersökningar och åtgärder. Nedan följer en beskrivning av de ingående arbetsmomenten i efterbehandlingsprocessen Identifiering och inventering Identifiering Uppgifter om förorenade områdena och de verksamheter som orsakat dessa samlas in från Länsstyrelsens databaser, gamla inventeringar, hembygdsföreningar, äldre kartmaterial, olika myndigheters arkiv, personal på de olika myndigheterna, företag samt från allmänheten. Alla identifierade misstänkt förorenade områden registreras i en databas hos Länsstyrelserna (EBH-stödet), se stycke 1.5. Huvudkriteriet för registrering i databasen är att verksamheten finns inom en bransch som kan förmodas orsaka föroreningar. Som grund för urvalet av branscher ligger den s.k. branschkartläggningen (Naturvårdsverkets branschlista). Efter identifiering av nya objekt som registreras i databasen, skickas information om detta ut till berörda fastighetsägare. Det huvudsakliga arbetet med identifiering blev i Örebro län klart under år Inventering Vid inventering av ett misstänkt förorenat område samlas information in bl.a. genom arkivstudier, intervjuer och platsbesök. Den insamlade informationen sammanställs och en riskklassning enligt MIFO-metodiken genomförs. Riskklass 1 och 2 innebär mycket stor respektive stor risk och riskklass 3 och 4 innebär måttlig respektive liten risk. Riskklassningen utförs i slutet av inventeringen som en samlad bedömning av de risker för negativa effekter på människor och miljö, som föroreningarna på området kan orsaka. Riskklassningen bygger på en sammanvägd bedömning av föroreningarnas farlighet, föroreningsnivån, spridningsförutsättningar samt känslighet och skyddsvärde. Bedömning görs också av risken för och konsekvenser av exponering för eventuell förorening och hur pass allvarlig denna anses vara. Bedömningen ska resultera i att objektet inordnas i någon av de fyra riskklasserna som hjälp för att prioritera vilka objekt som bör undersökas ytterligare. Områden med hög riskklass (1 och 2) bör undersökas mer noggrant genom markundersökningar och provtagningar. Platser där riskerna bedöms som måttliga eller låga (klass 3 och 4) prioriteras normalt inte för vidare undersökningar eller åtgärder. Ändrar man markanvändningen på dessa objekt kan det dock bli aktuellt med undersökningar. Det kan också komma fram nya uppgifter som gör att riskklassningen kan ändras. Därefter sker kommunicering med berörda 13

14 parter genom att Länsstyrelsen skickar utdrag ur databasen. För att säkerställa kvaliteten och effektiviteten inom inventeringsarbetet finns en intern instruktion Undersökningar och utredningar förstudie och huvudstudie Förstudie De objekt som efter inventeringen är prioriterade (i första hand objekt som tilldelats riskklass 1) undersöks mer noggrant genom markundersökningar och provtagningar. Oftast börjar man med en mindre undersökning för att ta reda på om området överhuvudtaget är förorenat. Visar det sig att området är förorenat förtätar man sedan provtagningen. Provtagning kan behöva ske i jord, grundvatten, ytvatten, sediment, inomhusluft, byggnadsmaterial mm. Proverna skickas till godkända laboratorier där analyserna utförs. Resultatet från analyserna, tillsammans med annan information om området, används sedan för att bedöma föroreningssituationen på platsen. Allt sammanställs i en rapport, där man också översiktligt redovisar vilka risker som är förknippade med föroreningarna på området. Huvudstudie Endast ett fåtal av de objekt som identifieras och inventeras prioriteras för detaljerade undersökningar i en huvudstudie. Undersökningar görs oftast av erfarna konsulter eftersom kunskaper om kemikalier, jord- och grundvattenförhållanden krävs. Föroreningarna karaktäriseras och avgränsas i detalj och risker och miljönytta för olika åtgärdsalternativ utreds. Ansvarsfrågan utreds slutgiltigt och projektering och eventuella tillstånd förbereds. Huvudmannaskap och finansiering fastställs. I samtliga fall bör kontakt tas med tillsynsmyndigheten som avgör i vilken omfattning undersökning eller utredning ska ske. Finns det ingen ansvarig kan kommunen söka bidrag hos Naturvårdsverket via länsstyrelsen för åtgärder av förorenade områden Åtgärder Det finns många olika åtgärder att ta till för att efterbehandla ett förorenat område. Vilken eller vilka åtgärder som är lämpligast bedöms från fall till fall. Det kan ta lång tid från det att ett förorenat område upptäcks till att platsen blir sanerad. Saneringar är oftast mycket kostsamma. Den vanligaste åtgärden är att man gräver upp och transporterar bort de förorenade massorna till en deponi eller en anläggning där man behandlar eller renar dem. Massorna kan också renas på plats med olika metoder. Valet av åtgärd är beroende av vilken typ av förorening det rör sig om. Under och efter saneringsarbetet görs miljökontroller som syftar till att styra arbetet och följa upp att målen för åtgärden nås. 1.7 Prioriteringsgrunder i länet Prioriterade områden för undersökning och efterbehandling i länet är i första hand de objekt som tilldelats riskklass 1 enligt MIFO-modellen. Prioriterade riskklass 2-objekt kan dock också vara aktuella. Prioriteringen av de mest angelägna åtgärdsobjekten redovisas i bifogad tabell i bilaga 1, Prioriteringslista Örebro län. Prioritering mellan dessa objekt sker i huvudsak enligt följande vägledande kriterier: Objekt som kan innebära ett akut hot mot människors hälsa, mot naturområden med stora skyddsvärden eller mot betydande vattenförsörjningsintressen. Objekt med skadliga halter av föroreningar som har hög prioritet i miljöarbetet på grund av deras bedömda hälso- och miljöfarlighet och där föroreningarna riskerar att spridas till omgivningen. 14

15 Objekt som utgör ett hot mot arbetet för en god vattenstatus. Objekt där åtgärderna eller en samordning av åtgärderna är kostnadseffektiva med avseende på miljönyttan. Objekt som är akuta från ansvarssynpunkt, d.v.s. förestående förändringar som kan försvåra kostnadstäckning exempelvis genom att ett företag är på väg att gå i konkurs eller lägga ned sin verksamhet. 15

16 2 Läget i länet 2.1 Regionala förutsättningar Geologiska och hydrologiska förhållanden Berggrunden i Örebro har en mycket växlande ålder från vulkanisk hälleflinta och leptit som är nära 2 miljarder år gammal, till kalksten och alunskiffer som bildades för bara 450 miljoner år sedan. Länets mellersta delar, från norr till söder, domineras av ett bälte av leptit och leptitgnejs med inslag av sedimentära bergarter som sedimentgnejs och karbonatsten. I länets västra och södra delar dominerar graniter, Askersundsgranit i söder och Filipstadsgranit i väster. Närkesslättens urberg täcks av kambriska bergarter i form av sandsten som är en rest av det hav som översvämmade området för 570 miljoner år sedan. Ovanpå sandstenen vilar alunskiffer och ett tunt lager av lersten och därefter kalksten 1. Till övervägande del används förstärkt grundvattenbildning genom infiltration av ytvatten för den kommunala vattenförsörjningen i Örebro län. Av det totala årliga uttaget i länet, ca 30 miljoner kubikmeter, utgörs 80 procent av sådant vatten. De större tätorterna i Örebro, Karlskoga, Kumla, Hallsberg och Lekebergs kommuner försörjs huvudsakligen genom konstgjord grundvattenbildning. Askersund och Nora använder uteslutande eller till största delen ytvatten för sin vattenförsörjning medan Degerfors, Laxå, Ljusnarsbergs, Lindesbergs och Hällefors kommuner främst utnyttjar naturligt bildat grundvatten. Enligt Länsstyrelsens sammanställning över vattentäkter finns det 54 kommunala vattentäkter i länet. Av dessa är sex ytvattentäkter, nio har konstgjord infiltration och 39 är grundvattentäkter. Fastställda skyddsområden med tillhörande skyddsföreskrifter finns framförallt vid kommunala vattentäkter i länet. Många kommunala täkter liksom flertalet enskilda saknar dock sådant skydd. I länet finns på sina håll grundvatten som är olämpligt att använda som dricksvatten p.g.a. naturliga förhållanden. Det gäller t.ex. områden med salt grundvatten som en rest från den senaste istiden, samt alunskiffer med grundvatten innehållande exempelvis höga sulfat- och metallkoncentrationer Industrihistoria Utmärkande för länets industrihistoria är främst den omfattande bergshanteringen som under lång tid bedrivits i stora delar av länet. Denna har dels resulterat i ett stort antal gruvhål, som ofta använts som deponier när gruvdriften avslutats, och dels ett nästan lika stort antal upplag eller magasin där bortsorterat material deponerats i form av varp eller sand. Äldre tiders bearbetningsmetoder klarade inte av att sortera ut metaller i lika hög grad som idag och betydande mängder metaller ligger därför kvar i deponierna och läcker, eller riskerar att läcka, till omgivningen. I länet finns dessutom ett stort antal lämningar från smältverk. Från dessa är dagens miljöpåverkan begränsad i och med att materialet, slaggresterna, generellt sett inte har lika stor lakningspotential. Bergshanteringens spår är tydliga i den nordliga delen av länet, i Nora, Hällefors, Ljusnarsberg och Lindesbergs kommuner, men även i Askersund i länets södra del. 1 Berg och malm i Örebro län, SGU PM 1987:3 2 Miljömål för Örebro län

17 I Kvarntorpsområdet, i Kumla kommun, bedrevs från 1942 till 1960-talet brytning och bearbetning av alunskiffer i syfte att producera bränsle och drivmedel. De stora mängder restprodukter som erhölls deponerades dels i de utbrutna dagbrotten men även i den numera välkända cirka 100 meter höga Kvarntorpshögen. Även annan kemisk industri, som t.ex. ammoniaktillverkning, har bidragit till föroreningssituationen i området. Tillgången på skog har resulterat i ett flertal sågverk och massafabriker i länet. Vid sågverken har ofta impregnering och doppning förekommit vilket ibland har medfört att marken blivit förorenad. I Karlskoga och Nora har sprängmedelstillverkning förekommit under lång tid. Både produktionen och avfallshanteringen av explosiva ämnen och produkter aktualiserar efterbehandlingsfrågor. Figur 1 ger en överblick vilka branscher som flest objekt är identifierade i länet. Vissa branscher som är uppdelade har i diagrammet slagits ihop för att ge en mer samlad bild över hur situationen ser ut i länet. Figur 1. En överblick över hur branschfördelningen ser ut i Örebro län av identifierade objekt. Observera att en stapel kan innehålla fler än en bransch Koppling till risker med förorenade områden Dagens miljöfarliga verksamheter har genom ökad kunskap, hårdare miljökrav, bättre råvaror, tillverkningsprocesser och reningsteknik fått minskad betydelse som källor för föroreningar. Samtidigt har de gamla miljösynderna i form av förorenade områden därigenom fått en ökad relativ betydelse för föroreningsbelastningen på miljön. Kunskapen om utsläppen från de 17

18 befintliga miljöfarliga verksamheterna är förhållandevis god genom mätningar och fortlöpande rapportering. Idag finns inte lika god kunskap om de miljörisker som kan förknippas med de förorenade områdena. Det går trots det att konstatera att de förorenade områdena i länet står för betydande utsläpp (se figur 2) Läckage A och B-anl log kg/år Läckage Silvergruvan Läckage Rosthyttan Zn Pb Cd Figur 2. Beräknat/uppskattat utsläpp/läckage av zink (Zn), bly (Pb) och kadmium (Cd) till vatten år 2006 från Örebro läns A- och B-anläggningar och två av länets förorenade områden, Silvergruvans vaskverk (numera efterbehandlad) och Rosthyttan. Observera den logaritmiska skalan. (Källa: EMIR 2007 och utförda undersökningar/beräkningar) Arbetet med vattendirektivet och målet om en god vattenstatus har gjort att kopplingen mellan miljöövervakningen som underlag för bedömning och prioritering i arbetet med förorenade områden har förbättrats. De undersökningar och den kunskap som finns inom efterbehandlingsområdet har tagits tillvara vid statusbedömningarna av länets vatten. Kontinuerliga diskussioner förs numera också mellan oss som arbetar med förorenade områden och de som arbetar med miljöövervakning och vattenförvaltning Förorenade områden i länet Kartläggningen av förorenade områden i Örebro län startade med en översiktlig genomgång Denna kartläggning uppdaterades, kompletterades och kvalitetssäkrades genom inventeringar mellan åren Inventeringsarbetet bedrevs kommunvis och var främst inriktat på nedlagda objekt som enligt branschkartläggningen tillhörde riskklass 1 eller 2. Identifieringen av förorenade områden i Örebro län blev i huvudsak klar år 2005 i enlighet med Naturvårdsverkets krav. Under år 2007 blev dessutom samtliga identifierade objekt införda i EBH-databasen, även detta i enlighet med instruktionerna från Naturvårdsverket. Under våren 2008 slutfördes det kommuniceringsprojekt som bedrivits i länet där information om samtliga identifierade objekt i EBH-databasen skickats ut till berörda fastighetsägare. Projektet har utvärderats och en rapport har skrivits och publicerats på länsstyrelsernas gemensamma EBH-sida. 18

19 Inventeringen sker numera branschvis utifrån Naturvårdsverkets branschlista där de branscher som innehåller flest objekt kommer inventeras först. I tabell 1 ses branscher som berör länet samt läget i de olika branscherna. Tabell 1. De branscher i Örebro län som ingår i länsstyrelsen inventeringsansvar enligt Branschlistan. Antal objekt som ska inventeras byggs på Länsstyrelsens inventeringsplan Externa aktörer Inom Örebro län finns flera aktörer som själva genomför inventeringar och åtgärder inom de områden som den egna verksamheten har förorenat. Det är exempelvis Svevia, Transportstyrelsen och Spimfab. Från och med 2007 redovisar Försvarsmakten sina saneringsobjekt direkt till Naturvårdsverket och inte som tidigare till Länsstyrelserna. Länsstyrelsens uppgift är att samla in denna information och lagra den i EBH-stödet. SPIMFAB Inom ramen för SPIMFAB:s ansvar finns totalt 155 efterbehandlingsobjekt i länet. Av dessa har 46 stycken rapporterats som sanerade, av SPIMFAB eller annan aktör, 74 objekt benämns 19

20 som rena (mindre än 10 ton jord har fraktats bort) och 39 projekt har avslutats av övriga skäl. Övriga skäl kan vara att fastighetsägaren inte vill teckna avtal, fastigheten redan är sanerad av annan, fastigheten är överbyggd, bensinstationen är stängd före den 1 juli 1969, stängde efter den 31 december 1994 eller fortfarande är i drift. Objektstatus Antal Sanerade 46 Undersökta och rena enligt SPIMFAB:s definition d.v.s. mindre än 10 ton förorenade massor har transporterats iväg 74 Besökta, men ej åtgärdade, avslutade av övriga skäl 39 Under utredning, markundersökning och eventuell sanering 6 Totalt 155 Tabell 2. SPIMFAB-objekt Behandlingskapacitet I Örebro län finns 3 anläggningar som tar emot och behandlar förorenade massor. SAKAB AB i Kumla kommun är en av Sveriges största behandlingsanläggningar av förorenade massor. Anläggningen erbjuder behandling av förorenade jordar, kvicksilverstabilisering, högtemperaturförbränning, våtkemisk behandling, indunstning samt deponi för farligt avfall. Atleverkets avfallsanläggning i Örebro kommun behandlar, genom kompostering, lätt förorenade massor där den huvudsakliga föroreningen är olja. Anläggningen får även deponera förorenade massor som inte klassas som farligt avfall. Mosseruds avfallsanläggning i Karlskoga kommun får deponera farligt avfall och icke farligt avfall, däribland förorenade massor och förorenad jord. Anläggningen får även genom kompostering behandla oljeförorenade uppgrävda massor samt ta emot massor som är akut förorenade av oljeprodukter. I dagsläget bedömer Länsstyrelsen att det inte finns något behov av ytterligare mottagningseller behandlingsanläggningar. 2.2 De mest förorenade områdena i länet - Prioriteringslistan Länsstyrelsen har tagit fram en prioriteringslista (bilaga 1) med de objekt/områden som kommer att prioriteras i arbetet med förorenade områden inom länet. Listan omfattar de objekt som bedöms kunna innebära störst risk för hälsa och miljö med preliminär rangordning för de 10 mest prioriterade objekten. Prioriteringslistan uppdateras regelbundet vilket kan innebära att uppgifter och bedömningar ändras eller att objekt tas bort eller läggs till. Till grund för prioriteringen av objekt på prioriteringslistan ligger MIFO-klassningen enligt fas 1 och fas 2. Kriteriet för att ett objekt ska komma med på prioriteringslistan är att objektet tilldelats riskklass 1 och i vissa fall 2 enligt MIFO 1 och 2. Om objektets risk bedöms lägre (riskklassen sänks) efter gjorda undersökningar kan objektet komma att lyftas bort från prioriteringslistan. 20

21 Figur 3. Karta över Örebro län med de mest prioriterade förorenade områdena markerade (se prioriteringslista som bilaga 1). De tio första objekten har rangordnats på prioritetslistan. De övriga objekten har alla placerats på plats 11. Copyright Lantmäteriet Ur GSD Översiktskartan ärende /188 T. Nedan beskrivs kortfattat objekten på prioriteringslistan. Kvarntorp (1) Kommun: Kumla Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen/Miljö- och byggnadsnämnden Kumla kommun Ansvarig finns: Delvis Länets största efterbehandlingsobjekt är Kvarntorpsområdet i Kumla kommun. Området är mycket stort och kan indelas i ett stort antal delområden med sinsemellan stora olikheter i föroreningsbilden. Inom området bröt staten alunskiffer för oljeframställning under drygt 20 21

22 års tid. Man utvann även olja genom värmebehandling av skiffern in situ. Dessutom bedrevs ammoniakframställning från 1956 till Detta har medfört att området idag är kraftigt förorenat av organiska föroreningar och tungmetaller, bl.a. PCB, PAH, dioxin, arsenik och kadmium. Området inventerades och riskklassades enligt MIFO fas 1 av KEMAKTA år Totalt 31 delområden identifierades varav 11 objekt tilldelades riskklass 1. Under år 2004 fick SGU i uppdrag att undersöka området enligt MIFO fas 2. Detta resulterade under år 2005 i 3 stycken rapporter; en för Kvarntorpshögen, en för grundvattnet och en för markföroreningarna i övrigt. I rapporten om markföroreningarna i övrigt tilldelades sju stycken av de ursprungligen 11 objekten riskklass 1. För att driva efterbehandlingsfrågorna inom Kvarntorpsområdet startades en arbetsgrupp under år 2005 bestående av representanter från Länsstyrelsen, Kumla kommun, Yara AB och SGU. Under 2006 gjorde Länsstyrelsen en ansvarsutredning för, i första hand, de sju objekt som i MIFO fas 2-undersökningen tilldelats riskklass 1. Miljö- och byggnadsnämnden i Kumla kommun bedöms vara tillsynsmyndighet för de tre riskklass 1-objekten där kommunen i ansvarsutredningen också utpekats som ansvarig för ytterligare undersökningar. Ett helhetsgrepp bör tas avseende riskbedömningar inom Kvarntorpsområdet. För att komma vidare och nå fram till de nödvändiga åtgärderna krävs antagligen en unik lösning anpassad just efter de förutsättningar och den historia som finns i Kvarntorpsområdet. Åsbro gamla impregnering (2) Kommun: Askersund Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Ansvarig finns: Under utredning Åsbro gamla impregnering, som ligger i anslutning till sjön Tisaren, har impregnering av trä med kreosot, kopparvitriol och metallsalter pågått under perioden Detta har medfört att ett stort område idag är kraftigt förorenat med PAH, koppar, krom och arsenik. Området ligger mellan två sommarstugeområden i anslutning till sjön Tisaren som används som råvattentäkt för Kumla och Hallsbergs kommuner. Sedimenten utanför anläggningen är förorenade av kreosot. Objektet har tilldelats riskklass 1 enligt MIFO fas 2. Länsstyrelsen anser att objektet har en mycket hög prioritet vad gäller fortsatta undersökningar och åtgärder och arbetar därför aktivt med detta objekt. En huvudstudie med Vattenfall AB som frivillig huvudman påbörjades under Under 2008 fortsatte utredningarna och en riskbedömning togs fram av Kemakta. Riskbedömningen visade bl.a. på att de delar av området där det finns mycket höga halter av arsenik och PAH kan medföra en hälsorisk vid exponering. Under 2009 tog Länsstyrelsen fram en ansvarsutredning som nu pekade ut staten som ansvarig för fortsatta undersökningar. SGU, som företrädare för staten, åtog sig att slutföra huvudstudien med vissa kompletterande undersökningar samt åtgärdsutredning och riskvärdering. Huvudstudien slutfördes under Rosthyttan i Åmmeberg (3) Kommun: Askersund Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Ansvarig finns: Ja Vid det gamla rosthytteområdet i Åmmeberg har deponering av anrikningssand skett från mitten av 1800-talet till början av 1900-talet. Anrikningssanden innehåller höga zink- och blyhalter, uppemot 15% respektive 4%. I en metallbalans för Kärrafjärden (norra Vättern) framkom att en okänd källa bidrar med ett mycket stort årligt zinktillskott. Sandmagasin vid Rosthyttan i Åmmeberg visade sig bidra med kvantiteter som till stor del kan förklara detta tillskott. Efterbehandling av detta område bör sannolikt medföra en minskad belastning på Kärrafjärden. Området har tilldelats riskklass 1 enligt MIFO fas 2. Eftersom detta område 22

23 troligen är den enskilt största punktkällan avseende zinkläckaget till norra Vättern bedöms fortsatta insatser vara mycket viktiga. Kompletterande undersökningar genomfördes i januari Under 2012 har ytterligare undersökningar påbörjats i området. Undersökningarna kommer att redovisas under Yxsjöberg (4) Kommun: Ljusnarsberg Tillsynsmyndighet: Bergslagens miljö- och byggnämnd Ansvarig finns: Delvis Under och 1800-talen bröts kopparmalm i olika etapper vid Yxsjöberg. Den första produktionen av volfram pågick mellan 1918 och Ett nytt anrikningsverk byggdes 1937 efter att gruvan återstartades I början av 60-talet lades gruvan ned och vattenfylldes Ett nytt anrikningsverk byggdes 1970 och produktionen kom igång I samband med omstarten togs ett nytt sandmagasin i drift. Sommaren 1989 lades verksamheten återigen ned på grund av låga volframpriser utfördes en efterbehandling av nya sandmagasinet med rötslam och möjligen med visst inslag av pappersfiberavfall. På grund av damningsproblem täcktes även det gamla sandmagasinet till stor del med rötslam under SGU agerar huvudman för undersökningar vid Yxsjöbergsområdet då staten varit verksamhetsutövare men den statliga verksamhetsutövaren inte längre fanns kvar (AB Statsgruvor likviderades 1994). KEMAKTA har genomfört en undersökning där Yxsjöbergs gamla sandmagasin tilldelats riskklass 1, främst på grund av den pågående vittringen med läckage av beryllium. Nya sandmagasinet har tilldelats riskklass 2 på grund av höga halter volfram. Objekten bedöms hota Nittälven som är klassad som både nationellt och regionalt särskilt värdefull i det nationella åtgärdsprogrammet för skydd av vatten. Bergslagens miljöoch byggnämnd (BMB) som har bedömts vara tillsynsmyndighet över sandmagasinen (förvaringsfall) har tagit fram ansvarsutredningar för både nya och gamla sandmagasinet. Enligt ansvarsutredningen finns ett fastighetsägaransvar då sandmagasinen är att betrakta som förvaringsfall. BMB förelade under 2010 fastighetsägarna att genomföra kompletterande undersökningar och åtgärder för att minska miljöpåverkan från sandmagasinen. Samtliga förelägganden överklagades till Länsstyrelsen, som gick på BMBs linje. Föreläggandena har överklagats till Mark- och miljödomstolen. Silvergruvans samhälle (5) Kommun: Hällefors Tillsynsmyndighet: Bergslagens miljö- och byggnämnd Ansvarig finns: Nej I samband med projektering och miljökontroll vid saneringen av Silvergruvans vaskverk i Hällefors kommun uppmärksammades att vasksand med bl.a. mycket höga arsenikhalter (ca 7000 mg/kg TS) fanns inom åtminstone en bostadsfastighet i samhället Silvergruvan. En undersökning motsvarande MIFO fas 2 genomfördes under På nästan alla undersökta fastigheter påträffades arsenik i halter över Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning, KM. På flera fastigheter har även halter över mindre känslig markanvändning, MKM, påträffats. Förutom arsenik har även höga halter kadmium, bly och zink påträffats på fastigheterna. Analyser av brunnsvatten i området visar på klart förhöjda metallhalter i vissa brunnar och arsenikhalterna ligger i flera fall över riktvärdet för Socialstyrelsens riktvärden för enskild förbrukning. De förhöjda arsenikhalterna finns uteslutande i de bergsborrade brunnarna. Föroreningsbilden efter den översiktliga undersökningen är fortfarande oklar både vad gäller mängd och utbredning av föroreningarna. Utredningsbidrag för en huvudstudie har beviljats från Naturvårdsverket. Huvudstudien har påbörjats 2012 och kommer att bli klar under

24 Stribergs sågverk (6) Kommun: Nora Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Ansvarig finns: Nej Stribergs sågverk i Nora kommun har bedrivit verksamhet sedan tidigt 1920-tal fram till Det finns uppgifter om att virket blånadsskyddades genom doppning i pentaklorfenolpreparat på 60- och 70-talet. Nedströms sågverket har tidigare starkt förhöjda halter av pentaklorfenol uppmätts. Två bostadshus finns på området och 250 m från objektet finns en badplats. En förstudie som genomfördes på området visar att dioxiner förekommer i höga halter och därmed betraktas föroreningsnivån som mycket stor. Spridningsförutsättningarna till ytvatten har bedömts vara stor till mycket stor och då området i viss omfattning utnyttjas och inte är inhägnat har känsligheten bedömts som stor. Objektet har bedömts utgöra en mycket stor risk och har tilldelats riskklass 1. Hösten 2009 påbörjades en huvudstudie vid sågverket med hjälp av utredningsbidrag från Naturvårdsverket. Huvudstudien ska slutrapporteras vid årsskiftet 2012/2013. Rönneshytta sågverk (7) Kommun: Askersund Tillsynsmyndighet: Sydnärkes Miljönämnd Ansvarig finns: Nej Rönneshytta sågverk i Askersunds kommun startade i slutet på 1800-talet och var i drift fram till Det ska ha varit ett av Sveriges största sågverk. Uppgifter finns om att doppning har bedrivits och en förstudie som har genomförts på området visar att marken i anslutning till doppningsplatsen innehåller mycket höga halter av dioxin i ytskiktet. Vad gäller pentaklorfenol indikerar resultaten mycket allvarligt tillstånd. Föroreningsnivån vad gäller klorfenoler i grundvattnet bedöms också som mycket stor. Området är tillgängligt för allmänheten och ligger ett tiotal meter från en cykelväg som boende använder för att ta sig till sjön Multen. Volymen förorenade massor bedöms som stor ( m 3 ). Objektet har vid förstudien tilldelats riskklass 1. Medel för en huvudstudie har beviljats av Naturvårdsverket och huvudstudien är planerad att genomföras under 2012 och Johannesborgs vaskverk (8) Kommun: Askersund Tillsynsmyndighet: Sydnärkes Miljönämnd Ansvarig finns: Nej Johannesborgs vaskverk, som ligger vid sjön Åmmelången i Askersunds kommun, var i drift under senare hälften av 1800-talet. Verksamheten efterlämnade stora mängder vasksand både på land och ute i Åmmelången. Vasksanden innehåller mycket stora mängder arsenik, bly, kadmium, koppar och zink. Det finns också höga halter bly, kadmium och zink i grundvattnet samt mycket höga halter bly i ytvattnet. Spridningsförutsättningarna bedöms vara mycket stora i mark och grundvatten samt stor i ytvattnet. Området är välbesökt av allmänheten och är omgjort till rastplats med bl.a. grillmöjligheter. Platsen används också för bad och på två grannfastigheter finns sommarstugor. Området dränerar direkt mot Kärrafjärden och norra Vättern. Åtgärdsbidrag erhölls från Naturvårdsverket 2008 och 2010, motsvarande sammanlagt kr. En sanering av området pågår sedan sommaren 2011 med Askersunds kommun som huvudman. Vaskverket har ett högt kulturhistoriskt värde då det är ett av totalt två Koboltvaskverk som finns i Sverige. Samtidigt med saneringen pågår därför en arkeologisk slutundersökning. Ytterligare bidrag har sökts under 2012 för fortsatta åtgärder. 24

25 Kaveltorps koppar- och blyverk (9) Kommun: Ljusnarsberg Tillsynsmyndighet: Bergslagens miljö- och byggnämnd Ansvarig finns: Nej Kaveltorps koppar- och blyverk är beläget i de centrala delarna av Kopparberg, Ljusnarsbergs kommun. Verksamheten påbörjades i mitten av 1800-talet och pågick fram till början av 1900-talet. Vid verket smältes malm för att utvinna silver, bly och koppar. Hela området är utfyllt av fyllnadsmassor, som till stor del består avfall i form av slagg. Avfallets mäktighet är som störst närmast Garhytteån som rinner längs nordöstra sidan av området. På platsen finns idag flerbostadshus som är byggda ovanpå avfallet. Enligt de översiktliga undersökningar som har genomförts vid objektet förekommer mycket höga halter av arsenik, bly, koppar och zink i avfallet. Det totala området som är påverkat av avfall bedöms vara i storleksordningen m 2. Den totala volymen och mängden avfall i området bedöms uppgå till ca m 3 respektive ton. Spridningsförutsättningarna är stora till mycket stora då avfallet är tämligen genomsläppligt och flödet i Garhytteån är relativt stort. Objektet har placerats i riskklass 1 enligt MIFO fas 2. Bergslagens miljö- och byggnämnd är tillsynsmyndighet för objektet. Utredningsbidrag för en huvudstudie beviljades av Naturvårdsverket Huvudstudien kommer att pågå under 2012 och F.d. skrotverksamheten Klockartorp (10) Kommun: Laxå Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Ansvarig finns: Utredning pågår F.d. skrotverksamheten vid Klockartorp är beläget mellan två bostadsfastigheter i utkanten av Laxå. Verksamheten har pågått sedan före 1950-talet och avslutades under 1970-talet. Verksamheten har bestått av att pressa gamla tunnor för återvinning, skrotning av bilar och andra fordon. De föroreningar som har hittats på området är spårelementen arsenik, barium, kadmium, kobolt, koppar, nickel, bly, zink och kvicksilver, tyngre kolväten som alifater och PAH H samt cyanid. Det uppskattade mängden avfall inom området bedöms vara i storleksordningen 200 till m 3 vilket motsvarar ca ton. Föroreningsnivån i mark bedöms vara mycket stor. Spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten samt ytvatten bedöms som stora. I närheten av området finns två dricksvattenbrunnar samt ett försumpat kärrområde, varvid känsligheten bedöms vara mycket stor och skyddsvärdet vara måttligt. Objektet har placerats i riskklass 1 enligt MIFO fas 2. Håkansboda gruvfält (11) Kommun: Lindesberg Tillsynsansvar: Bergslagens miljö- och byggnämnd Ansvarig finns: Delvis Håkansboda gruvfält är beläget i Lindesbergs kommun. Inom området finns en gammal koppar- och järngruva som bearbetades från 1400-talet och fram till Den MIFO fas 2- undersökning som genomfördes under 2008 visar på att de primära föroreningarna vid gruvfältet är arsenik, kadmium, kobolt, koppar, bly och zink. Gruvavfallet, som endast är ställvis vittrat, ligger på många ställen i eller mycket nära Jönshyttebäcken och samtliga gruvhål avvattnas direkt till bäcken. Inom området bedöms föroreningsnivån i mark vara mycket stor, medan föroreningsnivån i ytvattnet anses vara måttligt allvarligt (med avseende på arsenik, koppar och bly) och i grundvattnet allvarligt (med avseende på arsenik och bly). I undersökningen bedöms spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten, samt till och i ytvattnet vara stora till mycket stora. 25

26 Håkansbodafältet ligger inom Kloten (riksintresse för rörligt friluftsliv) och det finns permanentbostäder med brunnar för dricksvatten i nära anslutning till området, något som medför att känsligheten för området bedöms vara stor till mycket stor. Områdets skyddsvärde anses även det vara mycket stort då det nedströms i Storån finns öring och i sjön Råsvalen finns glacialrelikta kräftdjur. Håkansboda gruvfält bedöms utgöra mycket stor risk och har tilldelats riskklass 1 enligt MIFO fas 2. Objektet bedöms utgöra ett förvaringsfall varför fortsatta undersökningar måste drivas fram av tillsynsmyndigheten som bedömts vara Bergslagens miljö- och byggnämnd. Silverhöjdens sågverk (11) Kommun: Ljusnarsberg Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Ansvarig finns: Delvis Längs riksväg 50 i samhället Silverhöjden, Ljusnarsbergs kommun, bedrevs sågverksamhet med doppning under ca 30 år. Verksamheten lades ner Sågverksområdet ligger intill sjön Södra Hörken som via en kanal är sammanlänkad med sjön Norra Hörken. Norra Hörken fungerar idag som dricksvattentäkt för Grängesbergs kommun. Sågverksområdet är öppet och idag finns det bl.a. stall, ridbana och butik på platsen. Permanent bebyggelse finns dels inom området samt m väster, öster och norr om området. Öster om vägen finns även en campingplats. Ca 700 m sydost om området ligger en barkdeponi där bark från verksamheten har deponerats. Översiktliga undersökningar har gjorts på området vilka har påvisat både pentaklorfenol och dioxiner i halter överstigande mycket allvarligt tillstånd. Klorfenoler har även påträffats i Södra Hörken utanför sågverksområdet och nedströms barkdeponin. Dioxinhalten i sedimenten är också mycket hög vilket tyder på en pågående spridning av föroreningar. Objektet har tilldelats riskklass 1 enligt MIFO fas 2. Det är dock fortfarande oklart vilken eller vilka de primära källorna av föroreningarna är. Ytterligare undersökningar är prioriterade på området för att få en bättre kännedom om föroreningssituationen och risken för exponering och spridning av föroreningarna. Länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet, håller på att ta fram en ansvarsutredning för objektet. Bofors trä (11) Kommun: Karlskoga Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Ansvarig finns: Delvis Under 1970-talet och en bit in på 1980-talet bedrevs tryckimpregnering av virke vid Bofors Trä i Karlskoga. För impregnering användes ett sk CCA-medel som innehöll krom, koppar och arsenik. Spill och dropp av CCA-medlet har medfört att delar av området är kraftigt förorenat. Objektet har tilldelats riskklass 1 enligt MIFO fas 2. En huvudstudie har genomförts vid objektet och då påträffades höga halter arsenik i direkt anslutning till den plats där impregneringen utfördes. Enstaka förhöjda halter av andra metaller har också påträffats, men då alltid i samband med höga arsenikhalter. Grundvattenprover visardepå höga arsenikoch kromhalter i direkt anslutning till impregneringsplatsen, men betydligt lägre halter i andra delar av området. De påträffade arsenikhalterna vid impregneringsplatsen bedöms vara akuttoxiska. De påträffade halterna på andra delar av området kan även utgöra en risk för människors hälsa. Spridningen till Svartälven bedöms som försumbar. Hälsoriskerna motiverar dock att åtgärder utförs. Länsstyrelsen har bedömts vara tillsynsmyndighet och en ny ansvarsutredning håller på att tas fram. Fortsatta diskussioner med Naturvårdsverket och tomträttsägarna behövs för att fastställa kostnadsfördelningen. 26

27 Ljusnarsbergsfältet (11) Kommun: Ljusnarsberg Tillsynsmyndighet: Bergslagens miljö- och byggnämnd Ansvarig finns: Delvis Ljusnarsbergsfältet är beläget i centralorten Kopparberg, Ljusnarsbergs kommun och där har bedrivits gruvverksamhet från 1600-talet fram till Inom gruvområdet i centrala Kopparberg finns ett stort antal varphögar och ett 30-tal större gruvöppningar. Volymen varp har uppskattats till mellan och m 3. Gruvfältet består huvudsakligen av skogsmark och används främst som strövområde. Objektet har tilldelats riskklass 1 enligt MIFO fas 2. En huvudstudie har genomförts vid objektet och den visade bl.a. att varpen innehåller höga halter av främst bly, kadmium, koppar och zink. Grundvattnet i jordlagren inom och nedströms gruvfältet är kraftigt påverkat av lakvatten från varpen och uppvisar, förutom förhöjda metallhalter, kraftigt förhöjda sulfathalter samt mycket låga ph-värden och låg alkalinitet. Läckaget av metaller från Ljusnarsbergsfältet till Garhytteån utgör en betydande del av transporten i ån. Vid den bottenfaunaundersökning som genomförts bedömdes bottenfaunan vara påverkad. Då ån är reglerad är det dock troligt att bottenfaunan påverkats av både regleringen och av höga metallhalter. I den riskbedömning som utförts bedöms varpen utgöra en viss hälsorisk för barn som vistas mer än 20 dagar per år i området och som exponeras genom att de intar varp. Risken för akuttoxiska effekter p.g.a. exponering för gruvavfallen bedöms som mycket liten men kan inte uteslutas avseende barn. Vad gäller intag av grundvatten så innehåller det nedströms gruvfältet så höga halter metaller att det bedöms utgöra en risk för människors hälsa om det används som dricksvatten. De enda brunnar som finns i närheten av gruvfältet är dock belägna uppströms och intag av vatten från dessa bedöms inte medföra någon hälsorisk. Då objektet bedöms utgöra ett förvaringsfall har Bergslagens miljö- och byggnämnd som tillsynsmyndighet diskuterat de fortsatta åtgärderna med Ljusnarsbergs kommun som är fastighetsägare. Ett informationsmöte hölls hösten 2009 för närboende där de informerats om det huvudsakliga innehållet i huvudstudien och kommunen har redogjort för de åtgärder som kommer att vidtas fortsättningsvis (kontrollprogram, delvis fortsatta undersökningar av hälsorisker för barn etc). Venafältet (11) Kommun: Askersunds kommun Tillsynsansvar: Sydnärkes miljö- och byggnämnd Ansvarig finns: Delvis Vena gruvfält är beläget i Askersunds kommun, intill sjön Åmmelången. Här bedrevs verksamhet från 1770-talet fram till slutet av 1800-talet. Den förstudie som genomförts visade att gruvavfallet på Venafältet innehåller höga halter av arsenik, koppar och kadmium. Dessa ämnen återfinns också i ytvattnet på området. Även grundvattnet inom området är påverkat av metaller och innehåller höga halter av bly och kobolt. Avfallet innehåller metaller och den totala mängden avfall bedöms vara mycket stor. Metallerna bedöms kunna spridas via yt- och grundvatten till bland annat Vättern som är mycket skyddsvärd. Objektet har bedömts tillhöra riskklass 1. För att bättre kunna bedöma i vilken utsträckning Vättern påverkas av metaller från Venafältet behöver ytterligare undersökningar utföras på området, främst i form av fler ytvattenprover. Sydnärkes miljönämnd är tillsynsmyndighet för objektet då det bedöms vara ett förvaringsfall. 27

28 Svensk Blacking Industri (11) Kommun: Örebro Tillsynsmyndighet: Miljönämnden Örebro kommun Ansvarig finns: Nej Svensk Blacking Industri är en före detta gummicementfabrik, även med tillverkning av skoputsmedel, läderfärger och färgningsmedel, rostskyddsfärger för bilar och lösningsmedel m.m. Användare av halogenerade lösningsmedel. Objektet ligger i ett bostadsområde i Örebro tätort. På objektet har stora mängder trikloretylen använts på 40-talet. Objektet är riskklassat till riskklass 1 i MIFO fas 1. Utredningsbidrag för förstudie har erhållits från Naturvårdsverket. Förstudien påbörjas 2012 och kommer att vara klar Elgerus Färg/Björns kemtvätt (11) Kommun: Örebro Tillsynsmyndighet: Miljönämnden Örebro kommun Ansvarig finns: Nej Objektet är en före detta kemtvätt och färgeri. Det ligger väldigt centralt i Örebro med närhet till Svartån. På objektet har använts bl.a. trikloretylen, perkloretylen och varnolen. Objektet är riskklassat till riskklass 1-2 i MIFO fas 1. Utredningsbidrag för förstudie har erhållits från Naturvårdsverket. Förstudien påbörjas 2012 och kommer att vara klar Finngruvefältet (11) Kommun: Ljusnarsberg Tillsynsansvar: Bergslagens miljö- och byggnämnd Ansvarig finns: Delvis Finngruvans gruvfält är beläget i Ljusnarsbergs kommun och kännetecknas liksom Ljusnarsbergsfältet av mycket stora mängder varp som innehåller metaller med mycket hög och hög farlighet i mycket stora mängder. Området är undersökt enligt MIFO fas 2 och har bedömts tillhöra riskklass 1. Undersökningarna visar att det främst är kadmium och koppar som förorenar gruvområdet, men även arsenik och bly finns i höga halter. Spridningsförutsättningarna bedöms vara mycket stora i mark och grundvatten samt stor i ytvattnet. Området är kulturminnesmärkt och Bergslagsleden går genom området. Enskilda brunnar finns i närheten för både permanent- och säsongsbostäder och utsiktspunkt och rastplats finns anlagd på den högsta punkten. Känslighet för mark, grund- och ytvatten får därmed betecknas som stora. Bergslagens miljö- och byggnämnd är tillsynsmyndighet för Finngruvefältet då objektet bedöms vara ett förvaringsfall. Rågrecksgruvorna (11) Kommun: Nora Tillsynsansvar: Bergslagens miljö- och byggnämnd Ansvarig finns: Delvis I Rågrecksgruvorna vid sjön Rågrecken, 15 km nordväst om Nora, har kopparbrytning pågått sedan början av 1700-talet fram till början av 1900-talet. Brytningen har genererat stora mängder sulfidhaltigt avfall som innehåller höga halter av koppar, bly och zink. Rågrecken avvattnar till sjön Grecken genom två reglerade fall. MIFO fas 2-undersökningar genomfördes för objektet 2002 och Då dessa gav så vitt skilda bedömningar av riskerna (riskklass 3 resp klass 1) har en kompletterande undersökning genomförts och redovisats under Rågrecksgruvorna bedömdes i denna undersökning tillhöra riskklass 2. Detta främst p.g.a den påverkan av koppar som gruvfältet kan ha på sjön Grecken. I sjön Grecken finns glacialrelikta kräftdjur och sjön klassas som ett riksintresse för naturvården då den är uppväxtlokal för Brunnshytteöring, en lokal öringart med mycket värdefulla ärftliga egenskaper. Eventuella fortsatta undersökningar bedöms behöva utföras av ansvariga via 28

29 tillsynen då objektet är ett förvaringsfall. Bergslagens miljö- och byggnämnd bedöms vara tillsynsmyndighet för objektet. Bofors skjutfält (11) Kommun: Karlskoga, Örebro och Nora Tillsynsansvar: Länsstyrelsen Ansvarig finns: Ja Skjutfältet är beläget i Karlskoga, Örebro och Nora kommuner och har en yta på ca ha. Verksamhet har pågått på området sedan 1912 och innefattar provning av olika försvarssystem samt destruktion av ammunition och sprängämnen. Föroreningsbilden inom området domineras av sprängämnen och tungmetaller, främst bly och kvicksilver. På området bedöms det finnas ca 25 st potentiellt förorenade områden, varav flera är dumpningsplatser för ammunition och sprängämnen. 20 st objekt har riskklassats enligt MIFO fas 1. Under 2008 avslutade SAAB Bofors Testcenter efterbehandlingsåtgärder vid destruktionsplatsen vid sjön Rösimmen. Munkhyttans skjutbana (11) Kommun: Lindesberg Tillsynsansvar: Bergslagens miljö- och byggnämnd Ansvarig finns: Ja Verksamheten på Munkhyttans skjutbana i Lindesbergs kommun har pågått sedan mitten av 1970-talet. Beräkningar visar på att uppemot 100 ton blyhagel finns i marken vid skjutbanan. Ytvattnet i området innehåller stora mängder bly samtidigt som ph i området är mycket lågt, något som leder till ökad utlakning av metaller. Då skjutbanan även används för lerduveskytte misstänks marken även kunna innehålla PAH:er. Skyddsvärdet för området bedöms som stort då området ligger intill Munkhyttans naturreservat och Natura 2000-område. Känsligheten bedöms vara mycket stor för mark, grundvatten och ytvatten eftersom området aktivt används som friluftsområde samt att det finns dricksvattenbrunnar i närheten. Efter inventering enligt MIFO fas 1 bedöms Munkhyttans skjutbana tillhöra riskklass 1. Bergslagens miljö- och byggnämnd är tillsynsmyndighet för objektet. Munkatorp skjutbana (11) Kommun: Örebro kommun Tillsynsansvar: Miljönämnden i Örebro Ansvarig finns: Ja Munkatorp skjutbana är belägen i Örebro kommun, strax nordost om Örebro. Verksamhet har bedrivits på platsen sedan 1980-talet och skjutbanan är i drift än idag. Beräkningar visar på att det kan finnas uppemot 70 ton blyhagel i marken. Skjutbanan används även för lerduveskytte varför marken även misstänks innehålla PAH:er. Provtagningar som genomförts i området visar på förhöjda halter av bly i marken och stora spridningsförutsättningar p.g.a. relativt hög andel extraherbart bly. Områdets skyddsvärde har bedömts vara mycket högt eftersom skjutbanan är belägen inom Hemfjärdens riksintresse för naturvård samt i direkt närhet till Rynningevikens naturreservat och Natura 2000-område. Att området frekvent besöks av människor ger en hög känslighet. Munkatorp skjutbana har bedömts tillhöra riskklass 1 enligt MIFO fas 1. Tillsynsmyndigheten, Miljönämnden i Örebro, har ställt krav på verksamhetsutövaren att genomföra en översiktlig undersökning av området. Aspa såg (11) Kommun: Askersund Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Ansvarig finns: Ja Sågverk har funnits på området sedan Dåvarande Munksjö AB förvärvade sågverket år 29

30 1918. År 1947 anlades ett impregneringsverk i anslutning till sågen. På området skedde även blånadsskydd av virke genom doppning. Det har framkommit information om att ett fåtal tunnor innehållande Bolidensalt ska ha grävts ned i området någon gång under Under år 1981 lades sågverket i sin helhet ned och bolaget sålde marken till Askersunds kommun. På den norra delen av området (i närhet av den f.d. doppningsanläggningen) har sågverk fortsatt att drivas av olika verksamhetsutövare. Ingen av dessa har emellertid bedrivit någon impregnerings- eller doppningsverksamhet. Området har bedömts tillhöra riskklass 1 enligt MIFO fas 1. Länsstyrelsen har som tillsynsmyndighet bedömt att Munksjö Sweden AB är ansvarig för att utföra undersökningar i området. Provtagning har genomförts under hösten Resultat från bolagets provtagning har redovisats under Under 2012 har fördjupade undersökningar påbörjats, vilka kommer att vara klara vid årsskiftet 2012/2013. Kaveltorp varp- och sandmagasin (11) Kommun: Ljusnarsbergs kommun Tillsynsmyndighet: Bergslagens miljö- och byggnämnd Ansvarig finns: Delvis Kaveltorpsfältet ligger i Ljusnarsbergs kommun och består av ett antal mindre gruvor som bearbetats från mitten av 1600-talet fram till början av 1970-talet. Malmerna har varit varierande blymalm, kopparmalm, zinkmalm och blandmalm. En MIFO fas 2-undersökning har genomförts på området, och den visar att de metaller som primärt förorenar fältet är bly, kadmium, koppar och zink. Den uppskattade mängden avfall (varp och sand) är ton vilket bedöms vara mycket stor mängd. Spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten bedöms vara stora till mycket stora medan de i och till ytvatten är måttliga eller stora. En annan viktig spridningsväg för sanden är via damning som enligt uppgift sker vid torr väderlek. Området ligger i närhet till bostadsbebyggelse. Kaveltorp varp- och sandmagasin är placerad i riskklass 2 enligt MIFO fas 2. Bergslagens miljö- och byggnämnd är tillsynsmyndighet för objektet då det bedöms vara ett förvaringsfall. Åsbro nya impregnering (fd Impregnor Sverige AB) (11) Kommun: Askersund Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Ansvarig finns: Ja Vid Åsbro nya impregnering, (fd Impregnor Sverige AB), har impregnering av framför allt stolpar utförts från mitten av 1950-talet till Både kreosot och CCA-medel har använts i impregneringsprocessen. Objektet ligger i samhället Åsbro strax norr om Askersund. Området gränsar till sjön Tisaren som fungerar som vattentäkt åt tätorterna Kumla och Hallsberg. På den del av fastigheten som gränsar till Tisaren finns ett sommarstugeområde. Impregnerad stolp lagrades framför allt på fastighetens östra del, men lagring av slipers har tidvis även förekommit på de centrala delarna av fastigheten. Den omfattande impregneringsverksamheten har lett till att delar av området är kraftigt förorenat av framförallt polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och arsenik. Flera översiktliga undersökningar och utredningar har gjorts angående föroreningssituationen och samtliga undersökningar har visat på höga till mycket höga halter av framförallt arsenik och PAH i mark. I grundvattnet har höga halter av PAH påträffats och provtagning på dikessediment i området har visat på förhöjda halter av arsenik och koppar. Undersökningarna indikerar också att det inte sker någon nämnvärd nedbrytning av PAH i marken. De mest förorenade områdena enligt undersökningarna är kring impregneringstuben, virkestorken, cisternanläggningen samt lagringsytorna för impregnerat virke. Då föroreningsbilden fortfarande är oklar behövs detaljerade undersökningar genomföras vid objektet, samt en fördjupad riskbedömning. Länsstyrelsen har under 2012 utrett ansvaret för vem som ska bekosta de detaljerade undersökningarna och riskbedömningen. 30

31 Skärets sågverk (11) Kommun: Ljusnarsberg Tillsynsmyndighet: Bergslagens miljö- och byggnämnd Ansvar: Nej Vid Skärets sågverk bedrevs sågverksamhet mellan 1899 och 1967, där verksamheten under ett par år under 40-talet innefattade doppning av virket i blånadsskyddsmedel. Provtagning på området har visat att det finns föroreningar i form av bl.a. dioxiner, kadmium, polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och pentaklorfenol i marken på fastigheten. Området är välbesökt och det gamla virkeslagret används numera som operalokal, Opera på Skäret, under sommarhalvåret. Objektet har placerats i riskklass 2 enligt MIFO fas 2. En förstudie genomfördes under hösten 2011 med medel från Naturvårdsverket. Resultatet från förstudien föranleder inte några ytterligare undersökningar vid objektet, förutom att en begränsad hotspot föreslås åtgärdas. Lilla Krigstjärnsfältet (11) Kommun: Ljusnarsberg Tillsynsansvar: Bergslagens miljö- och byggnämnd Ansvarig finns: Delvis Vid Lilla Krigstjänsfältet har det bedrivits gruvverksamhet och fältet är känt sedan Brytning har skett i omgångar med ringa lönsamhet och diverse svårigheter fram till Under 2008 färdigställdes en förstudie som visar att det finns uppskattningsvis ca m 3 avfall inom området. Akuttoxiska halter av arsenik i det vittrade avfallet är sannolika. Sammantaget bedöms föroreningsnivån i mark vara stor. Föroreningsnivån i ytvattnet är obefintlig medan den i grundvattnet är mycket allvarlig med avseende på bly. Spridningsförutsättningar i mark och grundvatten bedöms vara stora. Lilla Krigstjärnsfältet har bedömts tillhöra riskklass 2. Bergslagens miljö- och byggnämnd är tillsynsmyndighet för objektet då det bedöms vara ett förvaringsfall. Zinkgruvan gamla Isåsa (11) Kommun: Askersunds kommun Tillsynsansvar: Sydnärkes miljönämnd Ansvarig finns: Delvis Gamla Isåsa är beläget alldeles utanför Zinkgruvans samhälle i Askersunds kommun. Inom området har gruvverksamhet bedrivits sedan 1700-talet. Gamla Isåsa silvergruva bearbetades, från och till, fram till mitten av 1800-talet. Den MIFO fas 2-undersökning som genomfördes under 2008 visar på att de primära föroreningarna är arsenik, kadmium, koppar, bly och zink. Gruvavfallet är påtagligt vittrat, sterilt och ställvis kraftigt eroderat. Inom området bedöms föroreningsnivån i mark vara mycket stor och föroreningsnivån i ytvattnet (med avseende på kadmium och zink) och grundvattnet (med avseende på bly) bedöms vara mycket allvarlig. Belastningen på Vättern (utpekat som skyddsobjekt) som recipient från Gamla Isåsa betraktas som mycket liten. Gruvområdet ligger inom riksintresse för värdefulla ämnen och mineral. Utifrån detta har känsligheten bedömts vara liten till måttlig medan skyddsvärdet bedöms vara litet. Gamla Isåsa bedöms tillhöra riskklass 2 enligt MIFO fas 2. Sydnärkes miljönämnd är tillsynsmyndighet för objektet då det bedöms vara ett förvaringsfall. Jaburek & Söners Garveri AB (11) Kommun: Lekeberg Tillsynsmyndighet: Sydnärkes miljönämnd Ansvarig finns: Nej På detta objekt i Lekebergs kommun har det funnits såg, kvarn och garveri. Enligt uppgifter ska garveriet ha belastat Svartån med avfall och mängder av kemiskt förorenat avloppsvatten. Området ligger ca 50 m från Svartån. Verksamheten har varit aktiv under 40- och 50-talet, 31

32 varför misstanke om kromanvändning finns. Översiktliga undersökningar vid objektet har visat på mycket höga halter av krom samt förhöjda halter av arsenik, kadmium och koppar i området där den gamla garveridammen låg. Krom återfanns också i förhöjda halter i grundvattnet inom den gamla dammen. På området finns även en bostad för permanentboende samt två brunnar, vilket gör att känsligheten är mycket stor. Människor vistas i och omkring de gamla garverilokalerna varje dag i sitt arbete, samt i det permanenta bostadshus som finns på fastigheten. Ett intagningsområde för ytvatten ligger uppströms området. Objektet har tilldelats riskklass 2 enligt MIFO fas 2. Gälleråsen (11) Kommun: Karlskoga Tillsynsansvar: Samhällsbyggnadsnämnden i Karlskoga Ansvarig finns: Delvis Gälleråsens grustäkt ligger på en vattenförande rullstensås strax norr om Karlskoga. Vid objektet ska enligt uppgift grus och sand ha uttagits ner till grundvattenytan under och 1950-talen. Därefter ska gamla bildäck och annat avfall ha deponerats ner i den befintliga grustäkten. Grustäkten ligger inom ett yttre skyddsområde för grundvattentäkt. En förstudie som färdigställdes under 2008 visade att grundvattnet innehåller låga till måttliga halter alifatiska kolväten. Källstyrkans sammansättning och omfattning är okänd. Spridningsförutsättningarna bedöms vara mycket stora i grundvattnet och stora till ytvattnet. Känsligheten bedöms vara mycket stor för mark och grundvatten medan skyddsvärdet är litet. Objektet bedöms tillhöra riskklass 2. Fortsatta undersökningar bedöms behöva drivas fram genom tillsynen. Samhällsbyggnadsnämnden i Karlskoga bedöms vara tillsynsmyndighet för objektet. Björkborns industriområde (11) Kommun: Karlskoga Tillsynsansvar: Länsstyrelsen Ansvarig finns: Delvis Björkbornsidustriområdet omfattar cirka 300 hektar och industriell verksamhet har pågått sedan 1800-talets senare hälft. Till största delen har verksamheten varit inriktad på tillverkning av explosivämnen men den har även omfattat kemikalie- och läkemedelstillverkning samt verkstadsindustri. Inom området finns konstaterade rester av olja, PAH, tungmetaller och sprängämnen. Området ligger i direkt närhet till skyddsområdet för Gälleråsens grundvattentäkt som är beläget på västra sidan av Timsälven. Området har delats in i 48 stycken delområden. Av dessa har 42 objekt inventerats och riskklassats, 37 stycken enligt MIFO fas 1 och fem stycken enligt MIFO fas 2. Frågorna kring dessa objekt har hittills hanterats via Länsstyrelsens tillsyn av pågående verksamheter. För att driva efterbehandlingsfrågorna vidare behöver ansvarsförhållandena utredas. Orica Sweden AB (11) Kommun: Nora Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Ansvarig finns: Ja Nitroglycerinaktiebolaget grundades 1864, som Alfred Nobels första företag, med verksamhet förlagd till Stockholm. År 1920 flyttade företaget till Gyttorp utanför Nora i Örebro län ändrades namnet till Nitro Nobel AB och 1999 till Dyno Nobel Sweden AB. Ägandet av Dyno Nobel Sweden AB har från och med den 1 juni 2006 övergått till Orica Mining Services. Orica Mining Services är en internationell sprängämneskoncern med verksamhet över hela världen och är en av världens största producenter av civila sprängämnen. Orica Mining Services bedriver huvudsakligen produktion av civila sprängämnen och tändmedel. 32

33 Bolagets tidigare verksamhet har orsakat flera förorenade områden som undersöks eller har undersökts. Åtgärder har också vidtagits av bolaget vid flera av objekten. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för bolagets verksamhet. 2.3 Miljöriskområden och andra restriktioner i markanvändning till följd av föroreningar För närvarande pågår inga förberedelser för att avsätta något förorenat område i länet som miljöriskområde. 33

34 3 Program för inventering, utredningar och åtgärder Programmet gäller för perioden Detta gör att uppgifterna för vad som är aktuellt längre fram är osäkra och beroende på den tilldelning som sker av medel för Länsstyrelsens tillsyn, tillsynsvägledning och bidrag för undersökningar och åtgärder. 3.1 Inventering Länsstyrelsen har identifierat de områden som kan misstänkas vara föroreningsskadade. Efter identifiering sker inventering och riskklassning enligt Naturvårdsverkets rapport 4918 metod för inventering av förorenade områden (MIFO). Länsstyrelsen gjorde en översyn av de objekt som återstod att inventera hösten Totalt var det ca 500 objekt, inom flera olika branscher, kvar att inventera. Resultatet var att det krävs tre inventerare fram till 2013 för att inventeringen ska bli klar. I annat fall riskerar cirka 125 objekt att inte bli inventerade. Det som också framkom var att en inventering branschvis är att föredra, då detta leder till en inventering som går snabbare samt har en högre kvalitet. Under 2011 har ändringar gjorts i branschlistan, bland annat har branschen betning av säd tillkommit som BKL 2 och under 2012 har fler objekt än beräknat identifierats i branschen plantskolor. Detta ledde till att den översyn som gjordes under 2009 var nödvändig att uppdateras. En ny tidplan har tagits fram under hösten För att klara inventeringsmålet 2013 visar tidplanen på att det behövs 4 inventerare under Undersökningar och utredningar Utredningsarbetet omfattar ansvarsutredningar, översiktliga undersökningar (förstudier) och detaljerade undersökningar (huvudstudier). Detta genomförs såväl inom den bidragsfinansierade verksamheten som inom ramen för tillsyn över föroreningsskador. Länsstyrelsen i Örebro har gjort en prioritering av de mest angelägna objekten i länet som redovisas i en Prioriteringslista (bilaga 1). Eftersom arbetet med uppdatering och kvalitetssäkring av EBH-stödet pågår kontinuerligt samt att utredningar genomförs, kan riskklassningen av objekten ändras från år till år. Det är svårt att exakt ange vilken omfattning tillsynen och arbetet med åtgärder kommer att ha kommande år. En behovsutredning för att uppskatta behovet av resurser för att kunna bedriva en god tillsyn och tillsynsvägledning har gjorts. En plan för tillsynsarbetet (tillsynsplan) tas fram årligen Ansvarsutredningar Under 2013 till 2015 planerar Länsstyrelsen att fortsätta utföra ansvarsutredningar av Länsstyrelsens tillsynsobjekt bland annat i syfte att öka andelen privatfinansierade utredningar och åtgärder. Ansvarsutredningar som tidigare är utförda kan komma att behöva uppdateras inför en ny fas i handläggningen och med anledning av vägledande rättsfall. 34

35 Under 2012 har en ansvarsutredningsutbildning genomförts för miljöhandläggarna på kommunerna vilket även Länsstyrelsens medarbetare deltog i. I tabellen nedan framgår vilka ansvarsutredningar som planeras att genomföras under Ansvarsutredningar Status Kvarntorp Prio 2 Gamla Åsbro Pågår Bofors Trä Prio 1 Långsjön Pågår Höglundagruvan Pågår Utterbäcks såg Pågår Silverhöjdens sågverk Pågår Impregnor AB Pågår Storå Hytta sågverk Pågår Eurenco Syra kanalen Prio 3 Eurenco Bofors övriga objekt Prio 3 Stråssa Prio 3 Gusselby Såg Prio 4 Västra Laxsjön sågverk Prio 4 Bångbroverken Prio 4 Laxå Elzink Pågår Fd skrotverksamhet Klockartorp Pågår Tabell 3: Ansvarsutredningar Nedan beskrivs de objekt där ansvarsutredningar pågår. Kvarntorp Tillsynsansvar: Länsstyrelsen/ Miljö- och byggnadsnämnden i Kumla Ansvar finns: Delvis För att komma vidare med länets största efterbehandlingsobjekt Kvarntorp krävs antagligen en unik lösning och ett helhetsgrepp om hela området anpassad efter de förutsättningar och den historia som finns i Kvarntorp. Länsstyrelsen planerar att gå igenom och uppdatera befintliga ansvarsutredningen från 2006 med nu gällande praxis och information. Åsbro gamla impregnering Tillsynsansvar: Länsstyrelsen Ansvar finns: Utredning pågår Åsbro gamla impregnering, som ligger i anslutning till sjön Tisaren, har impregnering av trä med kreosot, kopparvitriol och metallsalter pågått under perioden Detta har medfört att ett stort område idag är kraftigt förorenat med PAH, koppar, krom och arsenik. Området ligger mellan två sommarstugeområden i anslutning till sjön Tisaren som används som råvattentäkt för Kumla och Hallsbergs kommuner. Sedimenten utanför anläggningen är förorenade av kreosot. Objektet har tilldelats riskklass 1 enligt MIFO fas 2. SGU har upphandlat en jurist som ska göra en ansvarsutredning för eventuella åtgärder vid impregneringen. Ansvarsutredningen beräknas vara färdig hösten

36 Långsjön Tillsynsansvar: Länsstyrelsen Ansvar finns: Ja Långssjön är en naturlig skogssjö belägen inom Bofors skjutfält. I sjön har deponering av industriavfall pågått mellan år I Långsjön har förutom explosivämnen, ammunition, krut och skrot även kemikalier, läkemedel och gift dumpats. Akzo Nobel International AB har i ansvarsutredningen daterad bedöms ansvariga för fortsatta undersökningar av området. Länsstyrelsen har under 2011 påbörjat en översyn av ansvarsutredningen utifrån nu gällande praxis och domar. Ansvarsutredningen beräknas vara färdig under Höglundagruvan Tillsynsansvar: Länsstyrelsen Ansvarig finns: Ja Höglundagruvan (fd, Utterbäcksgruvan) är ett gammalt gruvhål på Bofors skjutfält där dumpning av farligt avfall skett tex. spillolja. Länsstyrelsen anser att Akzo Nobel International AB har ett ansvar för undersökningar i enlighet med vad som redovisas i ansvarsutredningen daterad Länsstyrelsen har under 2011 påbörjat en översyn av ansvarsutredningen utifrån nu gällande domar och praxis. Ansvarsutredningen beräknas vara färdig under Silverhöjdens sågverk Tillsynsansvar: Länsstyrelsen Ansvar finns: Utredning pågår Vid Silverhöjdens sågverk har sågverksamhet bedrivits fram till mitten av 1980-talet. Under flera år blånadsskyddsbehandlades virket med klorfenolbaserade preparat. En barkdeponi finns sydöst om sågverket där städbark har deponerats. Sågverksområdet ligger naturskönt intill sjön Södra Hörken mitt i samhället Silverhöjden. På området bedrivs idag olika verksamheter, bl.a. camping- och lagerverksamhet. Översiktliga undersökningar som har gjorts på den del av området där doppningen bedrevs, visar på att området lokalt innehåller höga halter pentaklorfenol och dioxin. Prover har även tagits i ytvatten och sediment i S Hörken. Provtagningen visar på mycket höga halter av dioxin i sedimenten och i ytvattnet har klorfenoler påträffats över detektionsgräns. Objektet har placerats i riskklass 1 enligt MIFO fas 2. Länsstyrelsen arbetar med en ansvarsutredning för att komma vidare med undersökningar av objektet. Ansvarsutredningen beräknas vara färdig under Bofors Trä Tillsynsansvar: Länsstyrelsen Ansvar finns: Delvis Under 1970-talet och en bit in på 1980-talet bedrevs tryckimpregnering av virke vid Bofors Trä i Karlskoga. För impregnering användes ett sk CCA-medel som innehöll krom, koppar och arsenik. Objektet har tilldelats riskklass 1 enligt MIFO fas 2. Huvudstudien visar att höga halter arsenik påträffas i direkt anslutning till den plats där impregneringen utfördes. De påträffade arsenikhalterna vid impregneringsplatsen bedöms vara akuttoxiska. De påträffade halterna på andra delar av området kan även utgöra en risk för människors hälsa. Hälsoriskerna motiverar att åtgärder utförs. Länsstyrelsen har bedömts vara tillsynsmyndighet och en ny ansvarsutredning håller på att tas fram. Fortsatta diskussioner med Naturvårdsverket och tomträttsägarna behövs för att fastställa kostnadsfördelningen. 36

37 Åsbro nya impregnering (fd Impregnor Sverige AB) Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Ansvarig finns: Ja Vid Åsbro nya impregnering, (fd Impregnor Sverige AB), har impregnering av stolpar utförts från mitten av 1950-talet till I verksamheten har både CCA-medel och kreosot använts. Området gränsar till sjön Tisaren som är dricksvattentäckt för Hallsbergs och Kumla kommun. På området vid Tisaren finns även sommarstugor. Flera översiktliga undersökningar på området har visat att marken är kraftigt förorenad av framförallt kreosot (PAH) och arsenik. Höga halter arsenik har också påträffats i sediment i diken som går från industriområdet till Tisaren genom sommarstugeområdet. En ansvarsutredning har färdigställts under 2012, där ansvaret för att utföra en huvudstudie har utretts Översiktliga undersökningar 2007 genomfördes ett projekt som innebar riskklassning enligt MIFO fas 1 för Länsstyrelsens tillsynsobjekt. Totalt ingick 24 av tillsynsobjekten i projektet. Projektet resulterade i 38 stycken delobjekt som 2007 tilldelades riskklass 1 eller 2. Länsstyrelsen har därefter under arbetat aktivt med att dessa objekt ska undersökas och riskklass enligt MIFO fas 2. Mycket arbete har redan gjorts och nu återstår fem stycken objekt. Länsstyrelsen planerar att aktivt arbeta med kvarstående objekt under de närmsta åren. Vidare kommer Länsstyrelsen aktivt arbeta med andra verksamheter med ansvarig part för att öka efterbehandlingstakten. Några av de objekt där undersökningar kommer att genomföras under de närmaste åren listas nedan. Endast särskilt intressanta objekt och ärenden redovisas. De objekt som finns med på länets prioriteringslista statusredovisas i kapitel 2 och i bilaga 1. Nedan redovisas de objekt där översiktliga undersökningar pågår eller ska genomföras. Munksjö Aspa bruk Tillsynsansvar: Länsstyrelsen Ansvarig finns: Ja Munksjö Aspa Bruk är en massafabrik som idag är i drift. På området där massafabriken idag är belägen, bedrevs från 1200-talet fram till 1922 ett tegelbruk. Sulfatfabriken anlades Fram till 1957, då det första blekeriet tillkom, tillverkades endast oblekt massa. Munksjö Aspa Bruk har tagit fram en provtagningsplan för att genomföra miljötekniska markundersökningar motsvarande MIFO fas 2. Det troliga är att undersökningar enligt provtagningsplanen kommer att genomföras under Aspa Såg Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Ansvarig finns: Ja Aspa såg är ett gammalt nedlagt sågverk där doppning och impregnering har skett under mitten av 1950-talet till början av 1980-talet. Sågverk har dock funnits på platsen sedan Troliga markföroreningar är dioxiner och pentaklorfenol samt metaller. Munksjö Aspa Bruk har på området för Aspa Såg under 2010 genomfört miljötekniska markundersökningar motsvarande MIFO fas 2. Dessa har kompletterats under De föroreningar som har påträffats har framförallt hittats vid f.d. doppningskar, vid impregneringstuben och vid gamla sågen där viss impregnering har skett. I rapporten föreslås fortsatta undersökningar för att avgränsa områdena i yt- och djupled. Undersökningarna har påbörjats under

38 Ahlstrom Ställdalen AB Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Ansvarig finns: Ja Verksamheten vid Ställdalens bruk är mycket gammal. Under perioden 1797 till 1919 bedrevs järnframställning. En sulfitfabrik fanns vid vid bruket under perioden Ett kartongbruk har även funnits på platsen med verksamhet fram till hösten Idag ligger Ahlstrom Ställdalen AB, tidigare Dexter Nonwowens AB, på platsen. Verksamheten har fått riskklass 2 enligt MIFO fas 1. De föroreningar som troligen är mest förekommande är metaller och kolväten. Bolaget har inkommit med förslag på provtagningsplan för att genomföra miljötekniska markundersökningar motsvarande MIFO fas 2. Bolaget har genomfört en miljöteknisk markundersökning under 2012 och rapport är inlämnad till Länsstyrelsen. Provtagning i ytvatten återstår. En diskussion med bolaget kommer att föras om eventuellt ytterligare undersökningar. Korsnäs AB Frövi Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Ansvarig finns: Ja Korsnäs Frövi är ett pappersbruk i drift. På platsen har tidigare ett järnbruk funnits grundades Frövifors Pappersbruks AB. Korsnäs AB Frövi har genomfört miljötekniska markundersökningar enligt provtagningsplan under hösten 2011 och de har kompletterats under Resultatet kommer att redovisas till Länsstyrelsen under hösten Svensk Blacking Industri Tillsynsmyndighet: Miljönämnden Örebro kommun Ansvarig finns: Nej En före detta gummicementfabrik, där det även skett tillverkning av skoputsmedel, läderfärger, färgningsmedel, rostskyddsfärger för bilar och lösningsmedel mm. I processen användes bl.a. halogenerade lösningsmedel såsom trikloretylen. Svensk Blacking Industri ligger i ett bostadsområde i Örebro tätort. Objektet är placerat i riskklass 1 enligt MIFO fas 1. En förstudie kommer att genomföras under 2012 och 2013 med medel beviljade av Naturvårdsverket. Elgerus Färg/Björns kemtvätt Tillsynsmyndighet: Miljönämnden Örebro kommun Ansvarig finns: Nej En före detta kemtvätt och färgeri. Objektet är placerat centralt i Örebro. I processen har använts bl.a. trikloretylen, perkloretylen och varnolen. Objektet är riskklassat till riskklass 1-2 enligt MIFO fas 1. En förstudie kommer att genomföras under 2012 och 2013 med medel beviljade av Naturvårdsverket. Bofors Skjutfält Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Ansvarig finns: Ja Länsstyrelsen arbetar som tillsynsmyndighet aktivt med att få till stånd fortsatta utredningar och åtgärder vid de objekt på området som bedöms tillhöra riskklass 1 och 2. Under 2008 avslutade SAAB Bofors Testcenter efterbehandlingsåtgärder vid destruktionsplatsen vid sjön Rösimmen. Under 2010 fastställdes en provtagningsplan för vatten- och sedimentundersökning vid Rösimmens brännplats. Arbetet pågår med att se över recipientprovtagningarna i området. 38

39 Björkborns industriområde Tillsynsmyndighet: Ansvarig finns: Delvis Länsstyrelsen arbetar aktivt med förstudier inom vissa delområden t.ex. Cambrex industriområde. För att driva efterbehandlingsfrågorna vidare behöver ansvarsförhållandena utredas. Orica Sweden AB (fd Dyno Nobel Sweden AB) Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Ansvarig finns: Ja Bolagets tidigare verksamhet har orsakat flera förorenade områden. Bolaget har idag flera åtgärder på gång i flera olika stadier. Kvarteret Gasklockan Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Ansvarig finns: Ja Vid Kvarteret Gasklockan i Örebro framställdes gas under tiden Vid gasframställningen erhölls restprodukter innehållande främst tjära, cyanid och metaller. Området har fått riskklass 2, stor risk. Grundvattenprovtagningen sker 2 ggr/ år. Cambrex Karlskoga AB Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Ansvarig finns: Ja Cambrex Karlskoga AB bedriver tillverkning av aktiva läkemedelssubstanser inom Björkborns industriområde i Karlskoga. Bolaget genomför för närvarande miljötekniska markundersökningar enligt MIFO fas 2 på området. Undersökningarna planeras vara färdiga under Akzo Nobel Functional Chemicals AB Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Ansvarig finns: Ja Akzo Nobel Functional AB har bedrivit verksamhet inom Kvarntorpsområdet sedan Bolagets huvudsakliga verksamhet är att framställa organiska komplexbildare (kelater). Industriområdet har under 2011 tilldelats riskklass 2 enligt MIFO fas 2. Bolaget har gjort åtgärder under 2012 på grund av förhöjda halter av komplexbildare i grundvatten och ytvattnet. Uppföljande provtagning kommer ske under Wedevåg Färg AB Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Ansvarig finns: Ja Tillverkning av industrifärg har pågått sedan 1902 på platsen. Tidigare undersökningar har visat på höga halter av lösningsmedel i marken. MIFO fas 2 pågår och beräknas vara klar under Ovako AB Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Ansvarig finns: Ja Järnprodukter har tillverkats på platsen sedan 1600 talet. Stålverket lades ner 1991, nuvarande verksamhet utgör endast bearbetning av stålprodukter. Inom området bedöms det idag finnas 7 stycken objekt med riskklass 2 och 3. Bolaget arbetar aktivt med egenkontroll. 39

40 Outokumpu Stainless AB Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Ansvarig finns: Ja Vid järnverket har framställning och bearbetning av järn pågått i mer än 350 år. Inom området bedöms det idag finnas 7 stycken större objekt (3 st riskklass 2 och 1 stycken riskklass 1 och 1 stycken riskklass 3). Inom området finns det även mindre delområden där det har påträffats föroreningar. Området utgörs av fyllnadsmassor vilket innebär att anmälningsärenden och åtgärder är relativt vanligt förekommande. Svartå nedre bruk Tillsynsmyndighet: Degerfors bygg- och miljönämnd Ansvarig finns: Nej Svartå nedre bruk är ett gammalt bruk där bl.a. smedja med hammare och hytta har funnits, som användes mellan ca Idag ligger Svartå herrgård i anslutning till objektet. Enligt MIFO fas 1 är Svartå bruk placerat i riskklass 2. Verksamheten har bedrivits under en lång tid. En förstudie har genomförts och den resulterar i att Svartå nedre bruk placerats i riskklass 4. Svartå övre bruk Tillsynsmyndighet: Degerfors bygg- och miljönämnd Ansvarig finns: Nej Svartå övre bruk är ett gammalt bruk där det bl.a. har funnits smedja med hammare och masugn. Masugnen togs i bruk då masugnen i Svartå nedre bruk lades ner. Här har även smedja och snickeri funnits. Enligt MIFO fas 1 är Svartå bruk placerat i riskklass 2. Anledningen till detta är bland annat att metallhalterna i den närliggande sjön är förhöjda. Verksamheten har också bedrivits under en lång tid. Objekten består av flera olika delar, t.ex. snickeri, smedja, industriområde, masugn m.m. En förstudie har genomförts och den resulterar i att Svartå övre bruk har delats in i olika delobjekt, Snickeriet, Smedjan, Industriomårdet med kolhus och masugn och Utfyllnadsområdet. Snickeriet bedöms tillhöra riskklass 4, Smedjan och Industriområdet bedöms tillhöra riskklass 3 och Utfyllnadsområdet bedöms tillhöra riskklass 2. Lill-Björken Tillsynsmyndighet: Degerfors bygg- och miljönämnd Ansvarig finns: Nej Sjön Lill-Björken angränsar till Svartå Bruk. Måttligt höga halter metaller har påträffats här. Föroreningarna verkar komma norrifrån och är relativt jämt spridda över sjön. Bedömningen är att ca ett ton föroreningar finns i sedimenten. Föroreningarna ligger i huvudsak i de översta tio cm. Det finns tecken på överlagring av rena sediment. En förstudie har genomförts och den resulterar i att Lill-Björken bedöms tillhöra riskklass 2. Sikfors bruk Tillsynsmyndighet: Bergslagens miljö- och byggnämnd Ansvarig finns: Nej Sikfors bruk är ett gammalt bruksområde som har fått riskklass 2 enligt MIFO fas 1. Anledningen är att föroreningsnivån bedöms vara måttlig till hög i mark och sediment med tanke på all verksamhet som bedrivits under mer än 300 år. Känsligheten bedöms som mycket stor då människor bor permanent med brunn inom området. Därtill återfinns sommarstugor inom eller i närheten av bruksområdet. Objektet består av flera olika delar, t.ex. kolhuset, tjäroljelager, anrikningsverk, hytta, sediment i Norrälgen, industriområde och utfyllnadsområde (tjärdamm). Förstudier har genomförts och de resulterar i att kolhuset, 40

41 tjäroljelagret, anrikningsverket och industriområdet med hyttan bedöms tillhöra riskklass 3, medan tjärdammen och Norrälgens sediment bedöms tillhöra riskklass 2. Almbro kvarn och såg Tillsynsmyndighet: Miljönämnden i Örebro kommun Ansvarig finns: Nej Almbro kvarn och såg ligger i Almbro samhälle ungefär 5 km söder om Örebro. Precis i anslutning till kvarnbyggnaden rinner Täljeån. Det är känt att kvarnen har fungerat som kvarn från åtminstone 1937 och fram till 1997 då verksamheten gick i konkurs. Betning har skett inuti kvarnen. Enligt MIFO fas 1 är objektet riskklassat till 2. Motiveringen till detta är att Panogen har använts som betningsmedel. Panogen innehåller kvicksilver och spridningsförutsättningarna från området anses vara goda eftersom Täljeån passerar bakom byggnaden. Därtill finns ett bostadshus i anslutning till den gamla kvarnen. En förstudie har genomförts, med medel beviljade av Naturvårdsverket, och den resulterade i att objektet bedöms tillhöra riskklass 3. F.d. skrotverksamhet Klockartorp Tillsynsmyndighet: Sydnärkes Miljönämnd Ansvarig finns: Utredning pågår På området har tidigare en ganska omfattande skrotverksamhet funnits. Innehavaren av skroten hade en press där föremål pressades ihop till mindre format. Under 50- och 60-talet köptes gamla tunnor in från ESAB (ytbehandlingsindustri i Laxå), sköljdes ur, pressades samman och såldes sedan vidare. Tunnorna hade tidigare innehållit kaliumcyanid. Det finns även uppgift om att skrotningsverksamheten också omfattat skrotning av bilar och andra fordon. Idag finns rester av diverse bildelar att hitta på platsen. Bostadshus finns på båda sidor om aktuell fastighet. Objektet har placerats i riskklass 2 enligt MIFO fas 1. En MIFO fas 2-undersökning har genomförts och den resulterade i att objektet bedöms tillhöra riskklass 1. Medel kommer att sökas för att genomföra en förstudie vid objektet under Detaljerade undersökningar - Huvudstudier Länsstyrelsen arbetar med detaljerade undersökningar/huvudstudier där det är motiverat ur föroreningssynpunkt. Vid de tillsynsobjekt vid pågående verksamhet som bedöms vara prioriterade utifrån risksynpunkt, företrädesvis objekt som fått riskklass 1 och 2 efter översiktliga undersökningar/förstudier, kommer krav på ytterligare undersökningar eller åtgärder att diskuteras inom den framtida tillsynen. Då flera översiktliga undersökningar vid pågående verksamheter pågår, är det svårt att veta i dagsläget vilka som kommer att få krav på att genomföra detaljerade undersökningar. När det gäller objekt utan ansvarig part gör Länsstyrelsen bedömningen att motsvarande en huvudstudie per år kommer att genomföras med statliga bidrag de närmaste åren. Nedan listas de objekt där detaljerade undersökningar pågår eller kommer att genomföras. Kaveltorp koppar- och blyverk Tillsynsmyndighet: Bergslagens miljö- och byggnämnd Ansvar finns: Nej Kaveltorps koppar- och blyverk är placerat i de centrala delarna av Kopparberg. Verksamheten pågick under den andra hälften av 1800-talet och lämnade efter sig stora mängder med slagg innehållande mycket höga halter arsenik, bly, koppar och zink. På området finns idag ett antal flerbostadshus uppförda, vilket betyder att känsligheten är mycket hög. Kaveltorps koppar- och blyverk är placerat i riskklass 1 enligt MIFO fas 2. Utredningsbidrag för en huvudstudie erhölls Huvudstudien genomförs under 2012 och

42 Silvergruvan samhälle Tillsynsmyndighet: Bergslagens miljö- och byggnämnd Ansvarig finns: Nej I Silvergruvan samhälle i Hällefors kommun har påträffats vasksand med bl.a. mycket höga arsenikhalter på en bostadsfastighet. En undersökning motsvarande MIFO fas 2 genomfördes i hela Silvergruvan under Undersökningen visade på arsenik-, bly- och zinkhalter över MKM på flertalet fastigheter. Silverhöjden samhälle är placerat i riskklass 1. Föroreningsbilden efter den översiktliga undersökningen är fortfarande oklar både vad gäller mängd och utbredning av föroreningarna. Utredningsbidrag för en huvudstudie har beviljats från Naturvårdsverket och utredningen genomförs under Rönneshytta sågverk Tillsynsmyndighet: Sydnärkes miljönämnd Ansvarig finns: Nej Rönneshytta sågverk är beläget vid sjön Multen ca en mil nordost om Askersund. Vid sågverket har bedrivits sågverksamhet från slutet av 1800-talet fram till I processen doppades virket med blånadsskydd innehållande pentaklorfenol. Detta har resulterat i att delar av området är kraftigt förorenat av dioxiner och klorfenoler. Dioxin har även påträffats i sedimenten i Multen. Området används idag som strövområde och permanentbostäder samt lagerlokaler finns i närområdet. Ca 250 m från sågverksområdet finns en kommunal badplats. I den förstudie som genomfördes under 2008 placerades objektet i riskklass 1. En huvudstudie genomförs vid objektet under med medel beviljade av Naturvårdsverket. Rosthyttan i Åmmeberg Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Ansvarig finns: Ja Vid Rosthyttan har gruvdrift bedrivits från 1857 fram till 1970-talet. Idag består området till viss del av golfbana och till viss del av industriverksamhet. Flera undersökningar har genomförts och en åtgärdsutredning påbörjades under 2011, men bolaget har valt att ta ett steg tillbaka och genomföra ytterligare undersökningar under En provtagningsplan för de fortsatta undersökningarna har tagits fram av bolaget. Fortsatt provtagning har påbörjats under 2012 och kommer att fortsätta under Dessa ska sedan ligga till grund för åtgärdsbehov och ev åtgärdsförslag i en senare åtgärdsutredning. Stribergs sågverk Tillsynsmyndighet: Lst Ansvarig finns: Nej Stribergs sågverk i Nora kommun har bedrivit verksamhet sedan tidigt 1920-tal fram till Det finns uppgifter om att virket blånadsskyddades genom doppning i pentaklorfenolpreparat på 60- och 70-talet. Nedströms sågverket har tidigare starkt förhöjda halter av pentaklorfenol uppmätts. Två bostadshus finns på området och 250 m från objektet finns en badplats. En förstudie som genomfördes på området visar att dioxiner förekommer i höga halter och därmed betraktas föroreningsnivån som mycket stor. Spridningsförutsättningarna till ytvatten har bedömts vara stor till mycket stor och då området i viss omfattning utnyttjas och inte är inhägnat har känsligheten bedömts som stor. Objektet har bedömts utgöra en mycket stor risk och har tilldelats riskklass 1. Hösten 2009 påbörjades en huvudstudie vid sågverket med hjälp av utredningsbidrag från Naturvårdsverket. Huvudstudien ska slutrapporteras vid årsskiftet 2012/

43 Åsbro nya impregnering (fd Impregnor Sverige AB) Tillsynsmyndighet: Lst Ansvarig finns: Ja Vid Åsbro nya impregnering, (fd Impregnor Sverige AB), har impregnering av stolpar utförts från mitten av 1950-talet till I verksamheten har både CCA-medel och kreosot använts. Området gränsar till sjön Tisaren som är dricksvattentäckt för Hallsbergs och Kumla kommun. På området vid Tisaren finns även sommarstugor. Flera översiktliga undersökningar på området har visat att marken är kraftigt förorenad av framförallt kreosot (PAH) och arsenik. Höga halter arsenik har också påträffats i sediment i diken som går från industriområdet till Tisaren genom sommarstugeområdet. Impregnor Sverige AB gick i konkurs En ansvarsutredning har färdigställts under 2012, där ansvaret för att utföra en huvudstudie har utretts. 3.3 Åtgärder Efterbehandlingsåtgärder genomförs vid tillsynsobjekten när det är påkallat. Länsstyrelsen har under år drivit fram flera undersökningar där behov påkallats bl.a. av den sedan tidigare genomförda MIFO fas 1-inventeringen. Flera åtgärder har under året påbörjats eller slutförts. Genom tillsynen av pågående verksamheter sker saneringar i flera fall genom att verksamhetsutövare gör frivilliga åtaganden. Om arbetet inom Kvarntorpsområdet kan finna en lösning är det möjligt att det kan komma att ske med inslag av frivillighet. Då många objekt fortfarande är i förstudie- eller huvudstudiefas väntas inga planerade privatfinansierade åtgärder genomföras under 2012, men flera undersökningar och utredningar pågår som kan leda till detta på sikt. Länsstyrelsen bedömer att vid majoriteten av de objekt där huvudstudie genomförs kommer åtgärder eller delåtgärder att bli nödvändiga. Inom en 5-årsperiod kommer sannolikt även ett antal sågverk i länet att efterbehandlas. Precis som för privatfinansierade objekt är många bidragsfinansierade objekt fortfarande i förstudie- eller huvudstudiefas och det är därför svårt att i dagsläget säga hur många av dessa som kan komma att leda till en åtgärd. Följande objekt kan dock förväntas bli aktuella för ansökan om åtgärdsbidrag under de närmaste åren: Johannesborgs vaskverk Tillsynsmyndighet: Sydnärkes miljönämnd Ansvarig finns: Nej En sanering av vasksand förorenad med arsenik, bly och zink pågår för närvarande vid Johannesborgs vaskverk i Askersunds kommun. Parallellt med saneringen pågår även en arkeologisk slutundersökning vid objektet. Under saneringens gång har vasksand påträffats utanför saneringsområdet, bl.a. på två fastigheter för fritidsboende. Miljötekniska markundersökningar har genomförts under 2012 på det nytillkomna området, vilka har visat på samma föroreningsproblematik som på det ursprungliga saneringsområdet. Kompletterande åtgärdsbidrag kommer att sökas hos Naturvårdsverket under hösten 2012 för att åtgärda vasksanden på det nytillkomna området. Den ursprungliga saneringen skulle enligt tidplan genomföras under sommaren och hösten Om ytterligare medel beviljas för sanering av det nytillkomna området, kommer detta arbete att utföras under

44 Stribergs sågverk Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Ansvarig finns: Nej En huvudstudie genomförs för närvarande vid Stribergs sågverk i Nora kommun, då blånadsskydd innehållande pentaklorfenol användes i verksamheten. Undersökningen ska slutredovisas vid årsskiftet 2011/2012. Resultatet indikerar dock att ett åtgärdsbehov finns då mycket höga halter av dioxiner och klorfenoler har påträffats ställvis på området. Om den fördjupade riskbedömningen visar att det är nödvändigt att åtgärda området, kommer åtgärdsbidrag att sökas under 2013 och sanering påbörjas under 2013/2014 Rönneshytta sågverk Tillsynsmyndighet: Sydnärkes miljönämnd Ansvarig finns: Nej En huvudstudie ska genomföras vid objektet under 2012, då sågverket placerades i riskklass 1 i den förstudie som genomfördes Enligt undersökningen finns mycket höga halter dioxiner och klorfenoler på området som utnyttjas som fritidsområde av lokalbefolkningen och permanentbostäder finns strax intill. Länsstyrelsen bedömer det som högst troligt att huvudstudien kommer att visa på att åtgärdsbehov finns bl.a. med tanke på den mycket stora föroreningsnivån i området samt närheten till bostäder. En ansökan om åtgärdsbidrag kommer att bli aktuell tidigast under 2013 och eventuell åtgärd under Silvergruvans samhälle Tillsynsmyndighet: Bergslagens miljö- och byggnämnd Ansvarig finns: Nej En huvudstudie genomförs för närvarande vid Silvergruvans samhälle i Hällefors kommun. Undersökningen planeras att vara klar under första halvåret Resultatet indikerar på att det ställvis finns mycket höga halter av bl a arsenik. Om den fördjupade riskbedömningen visar att det finns ett åtgärdsbehov, kommer åtgärdsbidrag att sökas för åtgärd Kaveltorps koppar- och blyverk Tillsynsmyndighet: Bergslagens miljö- och byggnämnd Ansvarig finns: Nej En huvudstudie kommer att genomföras under vid Kaveltorps koppar- och blyverk, i Ljusnarsbergs kommun. Om den fördjupade riskbedömningen visar att det finns ett åtgärdsbehov, kommer åtgärdsbidrag att sökas för åtgärd Tillsynsvägledning I Länsstyrelsens arbete med tillsynsvägledning ingår att ge råd och stöd till kommunerna i syfte att skapa förutsättningar för att balkens mål ska kunna uppfyllas. Här ingår också att samordna tillsynsarbetet och informationsförsörjningen i länet. För Länsstyrelsens sammantagna vägledning har en flerårsplan upprättats i nära samarbete med länets kommuner. Några av vägledningsaktiviteterna beskrivs nedan: Länets samverkansgrupp, för arbetet med förorenade områden, träffas normalt 1-2 ggr per år. Här ingår representanter från 3 av länets kommunala tillsynsmyndigheter samt Länsstyrelsen. Syftet med gruppen är att genom samverkan och informationsutbyte skapa förutsättningar för bättre resursutnyttjande och högre kunskapsnivå. Kunskaper och erfarenheter från gruppens arbete förmedlas till alla miljöförvaltningar i länet vid bl.a. handläggarträffarna. Vidare etableras ett fortlöpande samarbete där gruppens medlemmar förväntas bidra med insatser för att 44

45 lösa gemensamma problem, planera och genomföra projekt m.m. Gruppen ska också kunna påtala problem hos centrala myndigheter. Handläggarträffar anordnas vanligtvis 1 gång per år. Till dessa inbjuds samtliga handläggare vid kommunerna som arbetar med förorenade områden. Miljösamråd anordnas vår och höst för kommunerna. Dessa omfattar alla vanligt förekommande frågeställningar inom miljöområdet och riktar sig till samtliga handläggare vid kommunerna. Riktade utbildningsinsatser till kommunerna genomförs efter behov och i den mån nödvändiga resurser finns tillgängliga. Löpande rådgivning till kommunernas handläggare vid telefonsamtal och besök. Nedan listas specificerade aktiviteter och utbildningsinsatser som planeras under perioden Aktiviteter 2013 Kommunbesök Om förändringar av tillsynsansvaret för förorenade områden genomförs planeras att påbörja kommunbesök under 2013 för att diskutera tillsynsansvaret. Vid kommunbesöken kommer vi också följa upp och utvärdera kommunernas arbete med förorenade områden och ge tillsynsvägledning. Deponiprojekt Under 2012 startas ett länsgemensamt deponiprojekt som kommer att pågå under Syftet med projektet är att få en bättre kunskap och en enhetlig sammanställning och analys av länets kommunala nedlagda deponier. Projektets upplägg är ännu inte helt fastställt utan kommer att diskuteras tillsammans med kommunerna under hösten Ett seminarium planeras om nedlagda deponier, där berörda inom kommunerna kommer att bjudas in. Utbildning i Naturvårdsverkets Vägledningsmaterial fortsättning av fördjupningsdel Länsstyrelsen i Örebro län genomförde under 2011 en utbildningsinsats för kommunernas inspektörer gällande Naturvårdsverkets vägledningsmaterial. Kursen bestod av fyra delar, självstudier, fördjupningsdel, självstudier av praktikfall och en avslutande workshop med praktikfall. Utbildningen var mycket uppskattad och kommunerna efterfrågade mer utbildning. Därför sökte Länsstyrelsen i Örebro län bidrag för ytterligare en utbildningsinsats under 2012 i NVs vägledningsmaterial. En fördjupningsdag med klorerade lösningsmedel har hållits för kommunerna på en handläggarträff och nu avser Länsstyrelsen att hålla en fördjupningsdag inom markkemi under Projektledning för projektet Tillsyn av markföroreningar samt lagring av avfall och kemikalier vid bilskrotningsanläggningar Länsstyrelserna i Mälarlänen genomför tillsammans med ett gemensamt projekt gällande Tillsyn av markföroreningar samt lagring av avfall och kemikalier vid bilskrotningsanläggningar. Projektets huvudsyfte är att åtgärda markföroreningar vid länets bilskrotningsanläggningar. 45

46 Projektet syftar till att arbeta för att tillsynen enligt 10 kap blir en integrerad del i övrig tillsyn över pågående miljöfarliga verksamheter minska pågående och tidigare miljöpåverkan från bilskrotningsanläggningar genom både förebyggande och uppföljande tillsyn verka för att nå miljömålen Giftfri miljö, God bebyggd miljö, Grundvatten av god kvalitet samt Levande sjöar och vattendrag. Projektet påbörjades under 2012 och avslutas Projekt för att höja kunskapen om förorenade fastigheter hos banker, försäkringsbolag etc. Länsstyrelserna i Mälarlänen driver ett gemensamt projekt för att under ett år förbättra informationsspridningen och höja kunskapen om föroreningsskador, efterbehandlingsarbetet och ansvarsförhållanden som följer av 10 kap. miljöbalken. Informationen riktas i första hand mot banker, försäkringsbolag etc och ska fungera som en fortsättning på den informationsinsats som genomfördes med mäklare som målgrupp Projektet syftar till att på plats träffa mäklarföretag, banker och försäkringsföretag för att förmedla informationen om förorenade områden, arbetsgången inom efterbehandling samt ansvarsförhållandet för förorenade områden. En möjlighet finns att utvidga insatsen till andra branscher, exempelvis entreprenörer och liknande, om tid för detta finns. Målet är att höja intressenternas kunskapsnivå om var information om eventuella föroreningsskador kan eftersökas, hur ansvarsförhållandet för förorenade områden ser ut och hur deras aktiviteter kan påverka ansvarsfrågan. Projektet påbörjades under 2012 och slutredovisas Samverkansträff för Länsstyrelserna i Mälardalen och Gotland Mälarlänen (Uppsala, Stockholms, Södermanlands, Västmanlands och Örebro län) samt Gotlands län har sedan flera år ett samarbete mellan länen där bl.a. erfarenhetsutbyte, gemensamma projekt m.m. genomförs. Varje år ordnas en träff för länsstyrelsernas EBHhandläggare och inventerare i Mälarlänen och Gotlands län. Syftet är ett ökat erfarenhetsutbyte, kompetenshöjande föredrag och studiebesök samt diskussioner som ökar möjligheter till samverkan och likartade bedömningar kring riskklassningar, tillsyn och tillsynsvägledning etc. Under 2013 är det Länsstyrelsen i Gotlands läns tur att arrangera samverkansträffen. Mälarlänsutbildning Mälarlänen samt Gotlands län och Dalarnas län genomför årligen en utbildning för kommunernas inspektörer som arbetar med förorenade områden. År 2013 kommer Länsstyrelsen i Örebro län att vara värdlän för utbildningen. Utbildningsdag fördjupning inom åtgärdsutredning och riskvärdering Länsstyrelsen avser att med hjälp av en eller flera konsulter genomföra en utbildningsdag med fördjupning inom åtgärdsutredning och riskvärdering. Utbildningsdagen följs sedan upp med en handläggarträff med temat inför åtgärdsfas. På handläggarträffen tar vi bl a upp vad det innebär att vara huvudman vid en saneringsåtgärd, erfarenheter från pågående och genomförda åtgärder samt övergripande om upphandling. 46

47 3.4.2 Aktiviteter 2014 Mälarlänsutbildning Mälarlänen samt Gotlands län och Dalarnas län genomför årligen en utbildning för kommunernas inspektörer som arbetar med förorenade områden. År 2013 kommer Örebro län att vara värdlän för utbildningen. Under 2014 kommer Västmanlands län vara värdlän, varvid de ansöker om bidragsmedel för utbildningsinsatsen Samverkansträff för Länsstyrelserna i Mälardalen och Gotland Mälarlänen (Uppsala, Stockholms, Södermanlands, Västmanlands och Örebro län) samt Gotlands län har sedan flera år ett samarbete mellan länen där bl.a. erfarenhetsutbyte, gemensamma projekt m.m. genomförs. Varje år ordnas en träff för länsstyrelsernas EBHhandläggare och inventerare i Mälarlänen och Gotlands län. Syftet är ett ökat erfarenhetsutbyte, kompetenshöjande föredrag och studiebesök samt diskussioner som ökar möjligheter till samverkan och likartade bedömningar kring riskklassningar, tillsyn och tillsynsvägledning etc. Under 2014 är det Länsstyrelsen i Södermanlands läns tur att arrangera samverkansträffen. 3.5 Tidplan för tillsynsvägledning och projekt I tabellen nedan visas under vilka år de olika tillsynsvägledningsaktiviteterna och projekten kommer att genomföras. Aktivitet Kommunbesök Deponiprojekt Markkemi Projekt bilskrotar Projekt banker Samverkansträff Mälardalen Mälarlänsutbildning Handläggarträff Utbildning i åtgärdsutredningar 47

48 Bilaga 1 Prioriteringslista Örebro län 2013 Län: Örebro Datum: Nr Objekt Kommun Bransch kod Riskklass Ansvarig finns? Primär förorening Status Kommentar 1 Kvarntorp Kumla Delvis PAH Förstudie Området är kraftigt förorenat av bensin- och oljeprodukter. Fri fas olja har påträffats på grundvattenytan vid platsen för raffinaderiet. Stor risk för spridning till Nordsjön. I området finns bl. a. tungmetaller, PCB, dioxiner, olja och klorerade kolväten. Jord och grundvatten är kraftigt förorenade. Spridningsförutsättningarna till ytvatten är mycket stora. Stor till mycket stor risk att människor exponeras för föroreningar 2 Åsbro gamla impregnering 3 Rosthyttan i Åmmeberg 4 Yxsjöberg nya och gamla sandmagasin 5 Silvergruvans samhälle Askersund Delvis As Huvudstudie Området kraftigt förorenat med As och PAH. Den del av objektet som var kraftigt förorenat av Cu har åtgärdats. Sjön Tisaren, som är råvattentäkt för Hallsbergs och Kumla kommuner, är kontaminerad med stora mängder kreosot. Vattenfall AB påbörjade en huvudstudie 2005 som just nu håller på att slutföras med SGU som huvudman. Askersund Ja Zn Huvudstudie Anrikad malm har kvarlämnats vid nedlagt anrikningsverk. Stort läckage av metaller (Zn, Cd, Pb) till Kärrafjärden som är en del av Vättern. Fortsatta undersökningar genomförs inför åtgärdsutredning. Ljusnarsberg och 2 Delvis Annan-Vad? Förstudie SGU har låtit undersöka båda objekten. Konsultrapport anger riskklass 1 för det äldre magasinet pga höga halter beryllium och riskklass 2 för det nya magasinet. I det nya magasinet har påträffats höga halter av Volfram. Hällefors Nej As Förstudie Höga arsenikhalter (upp mot 7000 mg/kg Ts) upptäcktes vid bostadsfastigheter i samhället Silvergruvan i samband med projektering och miljökontrollen vid saneringen av Silvergruvans vaskverk. En översiktlig undersökning genomfördes under 2010 av mark och vattnet i dricksvattenbrunnar. Förhöjda halter av As, Cd, Pb och Zn påträffades i marken och arsenikhalter i halter över tjänligt i brunnsvattnet. En huvudstudie har påbörjats 2012 och kommer att avslutas under 2013 med medel från Naturvårdsverket.

49 Nr Objekt Kommun Bransch kod Riskklass Ansvarig finns? Primär förorening Status Kommentar 6 Stribergs såg Nora Nej Dioxin Huvudstudie Sågverk som blånadskyddat virke i doppningsanläggning. Pentaklorfenolpreparat har använts. En förstudie genomfördes vid objektet Den visade på höga halter dioxin och pentaklorfenol i mark samt höga halter pentaklorfenol i grundvattnet och höga halter dioxin i sedimenten i Dammsjön. Huvudstudie har genomförts under Åtgärder planeras till Rönneshytta såg Askersund Nej Dioxin Förstudie Sågverk som var i drift fram till 1967 och då var ett av Sveriges största. Provtagning har bekräftat att marken är kraftigt förorenad med dioxiner och pentaklorfenol. En förstudie slutfördes sommaren En huvudstudie har påbörjats 2012 och kommer att avslutas under Johannesborg Askersund Nej As Förberedelse Äldre malmanrikningsverk vid Åmmelångens strand. Stor mängd metaller i höga halter, främst As och Pb. Saneringsåtgärder påbörjades våren Åtgärderna planeras vara klara under Kaveltorps koppar- och blyverk 10 Fd skrotverksamhete n i Klockartorp 11 Håkansboda gruvfält 11 Silverhöjdens sågverk Ljusnarsberg Nej Pb Förstudie Området är kraftigt förorenat med bl a bly, arsenik och koppar och ligger i Kopparbergs samhälle. På platsen finns idag ett bostadsområde och längs med området rinner Garhytteån. Exponeringsrisken är stor då föroreningarna förekommer mycket nära markytan och endast är överlagrat med ett mycket tunt jordtäcke. Huvudstudie påbörjas 2012, klar Laxå Under utredning As MIFO fas 2 Området är kraftigt förorenat av As, Cd, Co, Cu, Pb, Zn, bensen, PAH samt cyanid. Området ligger mellan två bostadsfastigheter i utkanten av Laxå med brunnar för dricksvatten. Lindesberg Delvis Pb Förstudie Gammal koppar och järngruva som bearbetats fram till På området finns idag ca ton gruvavfall som ställvis är kraftigt vittrat. Mycket stor känslighet och skyddsvärde. Ljusnarsberg Delvis Dioxin Förstudie Området innehåller lokat mycket höga halter av pentaklorfenol i mark och pentaklorfenol har även påträffats i den angränsande sjön Södra Hörken. Dioxin förekommer i mycket höga halter i sedimenten i Södra Hörken men även i mark. Området ligger mitt i samhället Silverhöjden och det bedrivs ridskola, minigolf, butik och camping i området. 49

50 Nr Objekt Kommun Bransch kod Riskklass Ansvarig finns? Primär förorening Status Kommentar 11 Bofors Trä Karlskoga Delvis As Huvudstudie Höga halter av As. Närhet till Svartälven och bebyggelse. 11 Ljusnarsbergsfältet 11 Venafältet (ca 7 objekt) Ljusnarsberg Delvis Pb Huvudstudie Koppar- och järnmalmsgruvor med upplag för sulfidhaltig varp. Stora mängder metaller med hög risk för utlakning. Nära till bebyggelse och Garhytteån. Huvudstudie har genomförts vid objektet vilken visar på utlakning av metaller från fältet. Huvudstudien färdigställdes i början av Askersund Delvis As Förstudie Stora mängder metaller, främst arsenik, kadmium och koppar. I objektet ryms flera objekt. 11 Svensk Blacking Industri AB Örebro Nej X-CH Initiering Verksamheten köpte in stora mängder trikloretylen framförallt på 40 talet med som mest 85 ton På det gamla verksamhetsområdet finns det nybyggda radhus. Inga större schaktningsarbeten gjordes innan nybyggnationen. Förstudie påbörjas 2012, klar Elgerus färgeri Örebro Nej X-CH Initiering Färgeri med olika metaller och kemtvätt där trikloretylen, varnolen och perkloretylen har använts. I de gamla lokalerna bedrivs det idag annan verksamhet. Förstudie påbörjas 2012, klar Finngruvefältet Ljusnarsberg Delvis Cu Förstudie Stor mängd metaller (främst Cd, Cu) med stora spridningsförutsättningar. Vegetationsskador i riktning med lakvattenströmmar. Bostäder med enskilda brunnar i närheten. Vandringsled passerar genom området. 11 Rågrecksgruvorna 11 Bofors skjutfält (ca 25 objekt) 11 Munkhyttan skjutbana Nora Delvis Cu Förstudie En betydande mängd Cu, Pb och Zn sprids till sjöarna Rågrecken och Grecken. Grecken är sedan 2000 ett riksintresse för naturvården. Karlskoga, Nora, Örebro till 3 Ja Annan-Vad? Förstudie Efterbehandlingsfrågor främst relaterade till destruktion, deponering och provningsverksamhet av ammunition. Delar av området är förorenat med tungmetaller och sprängämnen. Lindesberg Ja Pb Initiering Risk för blyläckage till privata vattentäkter 50

51 Nr Objekt Kommun Bransch kod Riskklass Ansvarig finns? Primär förorening Status Kommentar 11 Munkatorp Skjutbana Örebro Ja Pb Initiering Höga halter extraherbart bly. 11 Aspa såg Askersund Ja Dioxin Förstudie Stor verksamhet där doppning och impregnering ingått. Omedelbar närhet till Vättern som troligen påverkats genom bl a utfyllnad. Miljötekniska markundersökningar genomförda. Fortsätta undersökningar under Kaveltorp varpoch sandmagasin 11 Impregnor Sverige AB Ljusnarsberg Delvis Pb Förstudie Gruvavfall från både äldre och senare tid. Sulfidmalm med konstaterat läckage av tungmetaller. Askersund Ja PAH Förstudie Impregnering med kresosot och CCA-medel har bedrivits på platsen i nära 60 år. Området är kraftigt förorenat av framförallt PAH och As. Det gränsar till sjön Tisaren som är råvattentäkt för Hallsbergs och Kumla kommuner, På fastigheten frinns även ett sommarstugeområde. Verksamheten lades ner under våren Länsstyrelsen håller på att ta fram en ansvarsutredning för detaljerade undersökningar på området motsvarande en huvudstudie. 11 Skärets sågverk Ljusnarsberg Nej Dioxin Förstudie Vid Skärets sågverk bedrevs sågverksamhet mellan 1899 och 1967, där verksamheten under ett par år under 40-talet innefattade doppning av virket i blånadsskyddsmedel. Provtagning på området har visat att det finns föroreningar i form av bl a dioxiner, kadmium, polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och pentaklorfenol i marken på fastigheten. Området är välbesökt och det gamla virkeslagret används numera som operalokal, Opera på Skäret, under sommarhalvåret. Objektet har placerats i riskklass 2 enligt MIFO 2. En förstudie genomfördes under hösten 2011 med medel från Naturvårdsverket. Resultatet från förstudien föranleder inte några ytterligare undersökningar vid objektet, förutom att en begränsad hotspot föreslås åtgärdas. 11 Lilla Krigstjärnsfältet Ljusnarsberg 11 2 Delvis Pb Förstudie Ställvis kraftigt vittrad varp som innehåller mycket stora mängder zink, koppar, arsenik, bly och kadmium. Viss påverkan från punktkälla syns i ytvattnet. Området ligger nära bebyggelse och det finns även brunnar på området. 51

52 Nr Objekt Kommun Bransch kod Riskklass Ansvarig finns? Primär förorening Status Kommentar 11 Zinkgruvan gamla Isåsa Askersund Delvis Pb Förstudie Silvergruva där brytning skett fram till På området finns ca ton gruvavfall som innehåller stora mängder metaller som misstänks sprida sig till grundvattnet och eventuellt vidare till Vikasjön 11 Jaburek och söner garveri Lekeberg Nej Cr Förstudie Cr6+ har påvisats vid de gamla garceridammarna. Mycket hög känslighet då det finns en bostad på området och människor vistas i och omkring de gamla garverilokalerna dagligen. 11 Gälleråsen Karlskoga Delvis Oljeprod. Förstudie Uppgifter finns om deponering på 50-talet av allehanda sorters avfall. Objektet ligger i ett skyddsområde för vattentäkten i Gälleråsen. Det finns flera brunnar i närheten. Alifater har påvisats i grundvattnet. 11 Björkborn industriområde (ca 50 st) 11 Orica Sweden AB Karlskoga till 3 Delvis Annan-Vad? Förstudie Kemi- och sprängmedelsindustri har funnits inom området sedan slutet av 1800-talet som omfattar ca.300 ha. Nora Ja Hg Förstudie Stort industriområde. Kvicksilverkontaminerade sediment finns i recipienten nedströms. 52