Marknadsinsikt Kvartal 1 2016 2016 inleds med fallande aktiemarknader och räntor världen över. Rapporterna för årets fjärde kvartal kom in något svagare än analytikernas prognoser. Den globala tillväxtindikatorn upprätthåller goda nivåer. Marknadsutsikter Aktier vs Räntor/Alternativa placeringar neutral 2016 började i samma ton som 2015 avslutades, med fallande räntor och börser. Stockholmsbörsen noterar en nedgång på 6,3 % under januari och till och med den 11 februari uppgår nedgången till 13,9 % vilket gör inledningen på året till den sämsta starten på ett nytt börsår sedan finanskrisen. Stockholmsbörsen var dock inte sämst i klassen, Kina noterade en nedgång på 24,1 % under samma period. Råvaror fortsatte nedåt och oljan pressades i mitten av januari till under 28 dollar per fat, dess lägsta nivå sedan 2004. Vår bedömning är att marknaden fallit väl snabbt och sannolikheten för en rekyl ökat. Vi behåller vår rekommendation neutral till aktier. Svenska aktier neutral Stockholmsbörsen har fallit 18,5 % sedan december (30/11 till 11/2) När cirka tre fjärdedelar av börsvärdet på Stockholmsbörsen lämnat rapport, kan det konstateras att vinsterna stiger med knappt 5 % vilket är något svagare än väntat. Vidare ligger den svenska tillväxtindikatorn på cirka 6 % vilket är mycket högt i ett historiskt perspektiv. Vi behåller vår rekommendation neutral. Amerikanska aktier neutral Den amerikanska tillväxtindikatorn ligger på en årlig tillväxttakt på 1,7 % vilket är något under ett historiskt genomsnitt. Sedan december summeras nedgången till 16,0 %. Oro kring Kina och det fallande oljepriset har präglat marknaden. Även den amerikanska centralbankens höjning som dock var väntad om 0,25 procentenheter i december och dess agerande under 2016 skapar osäkerhet. Vi behåller vår rekommendation neutral. Europeiska aktier neutral Den europeiska tillväxtindikatorn går starkt och ligger på 3,0 %. Tyskland ligger på 2,0 % medan Storbritannien och Frankrike trendar upp till en bit över 3,0 %. Nedgången summeras till 18,8 % sedan december (30/11 till 11/2). Vi behåller vår rekommendation neutral. Tillväxtmarknader neutral Tillväxten i Kina slutade på 6,9 % 2015 och detaljhandeln uppvisade god tillväxt medan industriproduktion backar. Marknaden fortsätter oroas för valutafrågan och oron för en eventuell hårdlandning. Likt tidigare ser vi ett större intresse för tillväxtmarknader där förvaltarna hittar allt fler välskötta och attraktivt prissatta bolag. Vi behåller vår rekommendation neutral. Svenska obligationer undervikt Svenska statsobligationer steg med 2,2 % sedan december (30/11 till 11/2). Svenska räntor föll i likhet med de globala samtidigt som Riksbankens indikationer om valutainterventioner bidrog till att försvaga den svenska kronan. Vidare under januari meddelade ECB att man bibehåller styrräntan på 0,05 %. Även det pågående programmet för köp av obligationer om 60 miljarder euro per månad till och med mars 2017 ligger fast. Samtidigt flaggade man för att ytterligare stimulansåtgärder kan komma att presenteras vid mötet i mars. Vidare meddelade den japanska centralbanken, Bank of Japan, en sänkning till minus 0,10 %. Vi behåller vår rekommendation undervikt. Svenska krediter övervikt Kreditspreadarna utvidgades betydande under slutet av 2015 samt under inledningen av året vilket var särskilt tydligt inom det högavkastande segmentet. Besvikelsen över ECB, räntehöjningen från Fed och det fallande oljepriset var alla bidragande orsaker till utvidgningen. Vi behåller vår rekommendation övervikt. Alternativa placeringar övervikt Hedgefonder som grupp har haft det relativt svårt under den senaste turbulensen. Long/Short Equity förvaltarna som överlag gick relativ starkt under 2015 har haft stora problem under inledningen av 2016. Samtidigt som trendföljande förvaltare gått urstarkt. Vi överviktar framförallt förvaltare med låg korrelation till aktie- och räntemarknad. Vi behåller vår rekommendation övervikt.
Fallande aktiemarknader och räntor Avkastningsrapport Avkastning 30/11/2016 till 11/02/2016 2016 inleds med fallande aktiemarknader och räntor världen över 2016 inleddes med oro på marknaderna världen över och ännu en gång startade oron i Kina. Kraftiga kursfall på den inhemska aktiemarknaden följt av en fallande kinesisk valuta skapade återigen oro på marknaderna. Därefter hamnade det fallande oljepriset i fokus. Priset pendlar kring 30 dollar per fat, vilket är den lägsta nivån sedan 2004. Det är i stort sett samma faktorer som ledde till en korrigering på marknaderna i augusti och september förra året. Störst osäkerhet råder troligen kring valutapolitiken i Kina där man har gått ifrån en kontrollerad valutakurs som har varit låst mot dollarn till en friare valutakurs gentemot en korg med olika valutor. Det innebär att valutakursen har blivit mer marknadsbestämd, men den kinesiska centralbanken har ändå ingripit för att stabilisera valutan. Detta har kostat på i form av minskade valutareserver då kapital har flödat ut ur landet. Kapitalflykten har skapat betydande oro och fått somliga att dra paralleller till Asienkrisen 1997. Skillnaden är att kapitalflykten nu till en betydande del beror på att kinesiska företag betalar av dollarskulder och investerar i utlandet. Dessutom har Kina en fortsatt positiv bytesbalans till följd av en positiv handelsbalans, vilket innebär att landets fordringar på utlandet fortsätter att öka. Detta i kombination med fortsatt stora valutareserver gör landet mindre sårbart. Utöver oron kring Kina så har även oljeprisfallet och den ökade rädslan för recession i USA bidragit till marknadsoron. Korrelationen mellan oljepris och marknad har varit ovanligt tydlig men omständigheterna har också varit speciella. Historiskt så har fallande oljepriser varit positivt för de globala tillväxtutsikterna och riskfyllda tillgångar. Nu verkar förhållandet vara det motsatta. Det kan delvis förklaras med oron för en konkursvåg inom oljesektorn och kriser i råvaruexporterande tillväxtekonomier. Oron kring USA kopplas delvis samman med en svagare industriproduktion men kanske främst med det generella argumentet att USA befinner sig långt fram i konjunkturfasen och inte har upplevt någon konjunkturnedgång på sju år.
Svenska aktiemarknaden Vinstförändring, medianvärde % Rapporterna för årets fjärde kvartal kom in något svagare än analytikernas prognoser När cirka tre fjärdedelar av börsvärdet på Stockholmsbörsen lämnat rapport, kan det konstateras att vinsterna stiger med knappt 5 % vilket är något svagare än väntat. Det är dock åttonde årliga vinstförbättringen i rad, se diagram ovan. I förhållande till analytikernas prognoser, är utfallet minus 1,5 %. Samma bolags försäljning ligger drygt 8 % över föregående år och hamnade i enlighet med prognos. Vidare ligger den svenska tillväxtindikatorn på cirka 6 % vilket är mycket högt i ett historiskt perspektiv. Åttonde kvartalet i rad med stigande vinster.
Globala tillväxtindikatorn Den globala tillväxtindikatorn upprätthåller goda nivåer Tillväxtindikatorn som åskådliggör den aggregerade utvecklingen för den globala industriproduktionen, detaljhandeln och bilförsäljningen i det sju största utvecklade ekonomierna samt Kina ligger den kvar på 3,1 i årstakt vilket sammanfaller med den globala BNP tillväxten. Den amerikanska tillväxtindikatorn fortsätter ner och ligger på en årlig tillväxttakt på 1,7 %, vilket är något under ett historiskt genomsnitt. Industriproduktionen fortsätter ner samtidigt som detaljhandeln biter sig kvar på goda 1,8. Bilförsäljningen uppvisar fortsatt goda siffror och stiger från 5 till 6 %. I Europa går både detaljhandeln och industriproduktionen starkt. Detaljhandeln går från 2,1 % till 3,1 % och industriproduktionen går upp från 1,8 till 2,0 % i årstakt. Vidare ligger bilförsäljningen kvar på historiskt höga nivåer om 5,8 %. Tittar man på utvecklingen för den svenska ekonomin går den urstarkt. Tillväxtindikatorn ligger på 5,8 %. Detaljhandeln går från 4,1 till 5,0 %. Industriproduktionen går från minus 2,3 % till 5,1 % i årstakt. Vidare notera bilförsäljningen nya toppnoteringar och når 14,0 %. Tillväxtindikatorn Sverige
Sydportföljerna Portföljernas utveckling November 2015 till januari 2016 var en tuff period och samtliga fondportföljer gick minus och tappade något mot index. Alla portföljer utom portfölj 15 innehåller Catella Hedgefond som hade en tung månad i januari med en nedgång på 2,7 %. Orsaken till nedgången är en aktieexponering mot medelstora bolag som i januari gick sämre än större bolag. Under hela perioden sjönk fonden med 1,15 %. Även globalfonden Robur Global som finns i alla portföljer hade en sämre period med en nedgång på 9,13 % jämfört med index som sjönk med 7,19 %. De fonder i portföljerna som har klarat sig bättre än index under perioden är Sparbanken Tillväxt och Carnegie Sverigefond som har en defensiv strategi och överviktar i företag inom konsumentvaror som gör att fonderna blir mindre konjunkturkänsliga. I Sparbanken Tillväxt var det främst den underliggande fonden Vontobel som bidrog till att fonden gick bättre än index. Bäst relativt index gick Carnegie Småbolagsfond som finns i tre av våra portföljer och steg med 2,93 % under perioden jämfört med index som sjönk med 3,65 %. Under perioden har vi sålt Schroder ISF Frontier Markets Equity och höjt upp innehavet i Sparbanken Tillväxt i portföljerna 12, 14 och 15, detta gör vi för att ta bort exponeringen mot Frontier-marknaderna till fördel för tillväxtmarknader. Vår rekommendation Som långsiktig investerare bör du hålla fast vid den investeringsstrategi som du valt. Det är inte en självklarhet att göra ändringar baserade på kortsiktiga prognoser. Vi rekommenderar en balanserad portfölj med olika tillgångsklasser, sektorer och geografiska regioner. Figuren visar vår rekommendation för långsiktiga investerare med en medelhög riskprofil baserat på de tillgångsslag som vi menar bör ingå i en investeringsportfölj. Aktier 50%, Räntor 40%, Alternativa investeringar 10%. Normalportfölj Aktuell portfölj
RÄNTEINSIKT Låg inflation ger låga räntor Riksbanken slog till och gjorde styrräntan ännu mer negativ och det går inte att utesluta ytterligare stimulanser. Boräntorna har dock sannolikt nått botten. En ihållande låg inflation gör dock att vi justerar ned prognosen för hur snabbt räntorna kommer att stiga framöver. Det gör att det i dagsläget väger helt jämnt i valet mellan rörlig och bunden boränta. Den globala ekonomin verkar tuffa på i maklig takt, det saknas dock inte orosmoln om man blickar framåt. Stockholmbörsen har tappat omkring 9 % hittills i år. Jämfört med toppnivåerna förra våren har tappet som mest varit nere i drygt 20 %. Även på andra aktiebörser har det varit stormigt, liksom på valuta- och räntemarknader. Fortfarande är det oro och osäkerhet kring ekonomin och det finansiella läget i Kina som ligger bakom. Osäkerheten bidrar till att pressa ned olje-och råvarupriser, även om dessa stabiliserats något de senaste veckorna. Lägre råvarupriser, sätter i sin tur, press nedåt på inflationen, som redan är oroväckande låg i många länder. Och minskat inflationstryck innebär att förväntningarna ökar på ytterligare stimulanser från centralbankerna. Sammantaget uppstår ett tryck nedåt på ränteläget. På räntemarknaderna har det också varit en tydlig flykt till kvalitet, dvs räntorna på säkra investeringar, som statsobligationer i stabila länder, har gått ned medan räntorna på mindre säkra investeringar har stigit. För svensk del har detta överlag betytt att ränteläget sjunkit. Exempelvis har den svenska tioåriga statsobligationsräntan gått ned från drygt 1 % i slutet av december till kring 0,8 % i dagsläget. Även andra räntor (som bostadsobligationsräntor, interbankräntor osv) som påverkar bankernas finansieringskostnader för bolån har sjunkit något den senaste tiden. Däremot har olika sorters riskpremier ökat, vilket påverkat finansieringskostnaderna uppåt. Inflationsmålet styr För den svenska ekonomin finns det flera långsiktiga utmaningar men i nuläget går den från klarhet till klarhet. BNP-tillväxten är bland den högsta i Europa, sysselsättningen stiger, arbetslösheten sjunker och de offentliga finanserna förbättras. Till och med i exportindustrin, som släpat efter en del tidigare, ser det ljusare ut. En av få indikatorer som inte riktigt pekar dit den borde är inflationen. Och inflationen är det som Riksbanken har fokus på. En oenig Riksbanksdirektion två av sex ledamöter röstade mot valde att sänka styrräntan från -0,35 till -0,50 %. Argumenten bakom var främst att det handlar om att upprätthålla förtroendet för inflationsmålet och om att undvika en förstärkning av kronan. I takt med att det gått längre och länger tid sedan inflationen var i närheten av målet senast underliggande inflation låg kring 2 % var 2010 så har Riksbanken blivit allt mindre tålmodiga och mer kortsiktiga. Fokus ligger nu väldigt mycket på hur inflationen utvecklas från månad till månad. Inflationsförväntningarna, som de kan avläsas i enkäter, prognoser och räntemarknadens prissättning, är också en viktig indikator. Sjunker förväntningarna så blir Riksbanken mer benägen att sänka räntan ytterligare. Kronans värde har också blivit viktigt, i och med att en förstärkning av kronan kan hålla nere inflationen via billigare import. I och med att kronans värde blivit viktigt så har också andra centralbankers agerande kommit i fokus. Räntestimulanser i omvärlden riskerar att leda till en starkare krona om de inte balanseras av stimulanser i Sverige. Riksbanken höjer (kanske) i slutet av 2017 Frågan är om den extremt låga styrräntan och de andra stimulanserna i slutändan faktiskt leder till att inflationen stiger. Man kan ifrågasätta om inte gamla samband mellan räntor, efterfrågetillväxt och inflation har brutits eller åtminstone ser annorlunda ut idag. Internationalisering och digitalisering innebär en större press på kostnader och marginaler än tidigare. Kanske är det så att kopplingen mellan låga räntor och stigande konsumentpriser inte är så stark i dagsläget. Vår bild är att det kommer att dröja innan inflationen ligger i linje med inflationsmålets två procent, längre än vad Riksbanken prognostiserar. I och med det, och att vi räknar med att Riksbanken kommer att behålla sitt fokus på inflationsmålet, så bedömer vi nu att det kommer att längre tid innan det är dags för räntehöjningar än vad vi bedömde tidigare. Riksbanken räknar med att börja höja styrräntan under det första halvåret 2017, vi tror det tidigast blir aktuellt i slutet av det året. Kortsiktigt tror vi också att det inte går att utesluta vare sig ytterligare räntesänkningar, utökade obligationsköp, valutainterventioner eller andra åtgärder. Det dröjer innan boräntorna stiger I och med att vi ändrat vår syn på hur Riksbanken kommer att agera framöver så har vi också gjort lite större revideringar i boränteprognoserna. Vi gör fortfarande bedömningen att boräntorna sannolikt är på eller nära någon sorts bottennivå. Ytterligare stimulanser från Riksbanken eller internationella räntenedgångar lär knappast slå igenom i boräntorna. Stigande riskpremier på räntemarknaden lär motverka dessa effekter. Som tidigare räknar vi också med att det fortsätter komma regelskärpningar kring bankernas kapitaltäckning, finansiering och riskhantering som sannolikt kommer att fördyra finansieringen av bolån och bidra till att långsiktigt pressa bolåneräntorna uppåt. Sammantaget ser vi nu därför att bolåneräntorna ligger kvar kring nuvarande nivåer i upp till ett och ett halvt år innan de börjar stiga. Den rörliga tremånadersräntan väntas nu inte passera 2 % förrän under 2018. Uppgången bör börja lite tidigare för de bundna boräntorna än för de rörliga. Vi räknar med att den femåriga listräntan passerar 3 % och att tvååringen passerar 2 % under slutet av nästa år. Vi antar att en långsiktig jämviktsnivå för räntorna nås om fem till sex år. Vi bedömer, som tidigare, att 5-5,5 % är en sådan nivå för tremånadersräntan. Avvakta eller bind en del Om våra prognoser och antaganden slår in så kommer det att väga helt jämnt mellan olika räntebindningstider, möjligen med en liten fördel för riktigt långa räntebindningstider. Sammantaget talar detta för att men ska avvakta ett tag med att binda boräntan. Det kan komma att bli mer fördelaktigt att binda räntan senare under 2016 och 2017. Dagens låga räntenivåer innebär dock att en bunden ränta är en billig försäkring mot att ränteuppgången kommer tidigare eller blir snabbare än vän-
RÄNTEINSIKT forts. tat. Den som är försiktigt lagd och vill sprida riskerna bör därför ha åtminstone en del av lånet bundet. Det är osäkert hur bolånemarknaden kommer att utvecklas när det gäller listräntor, snitträntor och ränterabatter framöver. Än så länge utgår våra bedömningar från listräntor, men det kan behöva ändras. Prognos för SBAB Banks boräntor, olika bindningstider 18 februari 2016 Juni 2016 Dec 2016 Juni 2017 Dec 2017 Dec 2018 3 mån 1,69 1,70 (-0,05) 1,70 (-0,05) 1,70 (-0,30) 1,90 (-0,35) 2,70 (-0,55) 2 år 1,71 1,75 (-0,20) 1,75 (-0,20) 1,90 (-0,40) 2,20 (-0,60) 3,30 (-0,60) 5 år 2,44 2,45 (-0,25) 2,45 (-0,55) 2,70 (-0,70) 3,20 (-0,70) 4,40 (-0,70) Anm: Förändring i prognosen från Boräntenytt 21 januari inom parentes. Källa: SBAB Boräntenytt 2016 nr.3 Aktuella marknadsnoteringar Räntor Instrument Senast 31/12 Reporänta -0,50 % -0,35 % STIBOR 3M -0,45 % -0,29 % Stadsobl Sv 10 år 0,54 % 0,99 % Valutor Instrument Senast YTD % USD/SEK 8,45 + 0,08 EUR/SEK 9,41 + 2,65 GBP/SEK 12,09-2,83 DKK/SEK 1,26 + 2,65 Aktieindex Instrument Senast YTD % OMX 30 1 372-5,15 Dow Jones 16 454 1,59 DAX 30 9 403-12,45 Nikkei 225 16 197-14,90 DJ World 286,6-6,95 Råvaror Instrument Senast YTD % Olja Brent $ 33,01-11,45 Koppar 3M $ 4 564-2,91 Zink 3M $ 1 665 + 3,03 Guld $ 1 207 + 13,77 Noteringar per 2016-02-18 Denna rapport utgör ett informationsmaterial avsett för Sparbanken Syds kunder och andra intressenter. Rapporten gör inte anspråk på att vara fullständig och rapportens innehåll ska inte uppfattas som ett erbjudande om eller investeringsrådgivning att köpa, sälja eller behålla enskilda finansiella instrument. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning och referenser till historisk utveckling utgör inte en tillförlitlig indikator för framtida utveckling. Denna rapport utgör vid tidpunkten för dess upprättande Sparbanken Syds marknadssyn. Denna marknadssyn kan av skäl hänförliga till omvärldsfaktorer förändras. Sparbanken Syd ansvarar inte för direkta eller indirekta förluster eller kostnader relaterat till nyttjandet av denna rapport. Mer information återfinns på www.sparbankensyd.se. Genom inloggning har bankens kunder tillgång till hela bankens fondutbud med tillhörande faktablad.