Byggnadsrelaterade hälsobesvär på en arbetsplats Projektarbete inom arbetsmiljöingenjörsutbildningen vid Arbetslivsinstitutet 2005-11-16 Gun-Britt Berglund 1(10)
Förord Föreliggande arbete har utförts som enskilt projektarbete, motsvarande cirka fem veckors heltidsarbete, inom Arbetslivsinstitutets utbildning för arbetsmiljöingenjörer 2004-2005. Arbetet har utförts av arbetsmiljöingenjör Gun-Britt Berglund vid AB Previa i Kista, under handledning av docent Ing-Marie Andersson vid Arbetslivsinstitutet i Stockholm. Handledarens uppgift har varit att lämna råd och anvisningar beträffande arbetets uppläggning samt att i samråd med kursledningen bedöma den framlagda rapporten. Kista 2005-10-19 2(10)
Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Inledning 5 Byggnadsrelaterade hälsobesvär på arbetsplatser 5 Begrepp och förekomst av besvär 5 Möjliga orsaker till besvären 6 Prognos 6 Arbetsmiljölagstiftning 7 Mätningar 7 Hur utreder vi besvären? 7 Den utredda arbetsplatsen 8 Verksamheten 8 Arbetsmiljöproblemet 8 Företagshälsovård 8 Uppdraget till FHV 9 Vad har hänt efter avrapporteringen? 9 Diskussion 9 Referenser 10 Bilaga 1: Undersökning av inneklimat 2005-03-17 3(10)
Sammanfattning En stor del av arbetsmiljöingenjörens arbete inom företagshälsovården rör problem relaterade till byggnader och inomhusmiljö. Besvären har tidigare benämnts sjuka-hus-sjuka, men numera används oftare begreppet byggnadsrelaterade hälsobesvär. Individer med besvär kan vara markörer på att det är något fel med byggnaden. Kvinnor apporterar oftare symtom än män och besvären är vanligast i offentliga lokaler. Orsaken till besvären antas vara flera, och i de flesta fall förekommer besvär i samband med fuktskador. Arbetsplatsers förhållanden inklusive luftförhållanden regleras av arbetsmiljölagstiftningen. Arbetsmiljöverket har gett utt en handlingsplan som beskriver hur utredningar bör göras. Kartläggning av symtomförekomst kan göras mha Örebroformuläret från Yrkes- och Miljömedicin i Örebro. Mätning av MVOC är vanlig vid utredning liksom mätningar av ventilationens effektivitet. För företagshälsovården är det viktigt med en tydlig överenskommelse med uppdragsgivaren, om hur hanteringen ska ske. I rapporten har en arbetsplats med besvärsförekomst utretts. Enkätundersökning mha av Örebroformuläret visar en överfrekvens av klagomål på instängd dålig luft, torr luft och obehaglig lukt jämfört med referensmaterialet. I utredningen föreslås att kontakt tas med fastighetsägaren för undersökning av ventilationen och att en handlingsplan för fortsatt arbete upprättas. Några åtgärder har ännu inte genomförts. Det konstateras att problemen är svåra att hantera och komma tillrätta med, men att det är viktigt att problemet tas på allvar och att någon form av åtgärd görs. 4(10)
Inledning Besvär av inomhusmiljön står för en stor andel av de problem som arbetsmiljöingenjören ställs inför. På den företagshälsovårdscentral där jag arbetar är det den dominerande anledningen till att en enskild anställd tar kontakt med en arbetsmiljöingenjör. Den stadsdelsförvaltning som följande projektarbete beskriver, är sedan fyra år tillbaka kunder hos vår företagshälsovårdscentral. Av de kontakter som jag som deras arbetsmiljöingenjör haft med dem, har alla handlat om olika besvär relaterade till inomhusmiljön. Olika arbetssätt för att utreda och komma tillrätta med besvären har använts genom åren. Jag och mina kolleger använder i första hand, den utredningsmetodik (1) som finns beskriven på Arbetsmiljöverkets ämnessidor över sjuka hus. Två kolleger på centralen har gått utbildning till auktoriserad provtagare vid Pegasus Lab AB, för att kunna utföra en korrekt provtagning samt ge en korrekt helhetsbedömning av innemiljön i en fastighet. Trots detta är det ofta inte lätt att arbeta med utredning och åtgärder inom området. Problemet kan t ex inte hanteras utan att låta alla de berörda parterna vara delaktiga i arbetet. Förutom att involvera arbetstagare och arbetsgivare både i form av närmaste chef och högre chefer krävs ett gott samarbete med fastighetsägare, förvaltare och fastighetsdrift. I stadsdelsförvaltningen finns även den tekniska förvaltningen på stadsdelsnivå, liksom den del av förvaltningen som ansvarar för den enskilda verksamheten. Arbetsmiljöingenjören är i allmänhet endast med i den inledande delen av utredningen. När beslut ska tas om genomförande av åtgärder, anser kunden att det är för kostsamt att fortsätta att anlita företagshälsovården. Detta innebär tyvärr att vi inte kan delta i det fortsatta arbetet och inte heller vet om de föreslagna åtgärderna resulterade i några hälsoförbättringar. Byggnadsrelaterade hälsobesvär på arbetsplatser Begrepp och förekomst av besvär Det finns ingen bra svensk benämning för den typ av besvär som många drabbas av i inomhusmiljön. Begreppet Sick building syndrome eller på svenska sjuka-hus-sjuka, myntades 1983 och antas vara ett symtomkomplex orsakat av olika faktorer i inomhusmiljön. WHO har föreslagit att en byggnad ska definieras som ett sjukt hus, när 15-20 % av människorna i byggnaden har sjuka-hus-symtom. Bland dessa symtom finns bl a slemhinneirritation i ögon och luftvägar, hudirritation och allmänna symtom som trötthet, koncentrationssvårigheter och huvudvärk. Men även komfortproblem, som obehaglig lukt, torr, instängd eller dålig luft samt för hög eller för låg temperatur förekommer. Många av symtomen är vanliga och kan vara orsakade av andra faktorer än inomhusmiljön. Besvären minskar eller försvinner helt, när den drabbade är borta från den aktuella miljön en längre tid.(2). Eftersom sjuka-hus-syndromet inte är en medicinsk individdiagnos har man under senare år alltmer övergått till att benämna problematiken som byggnadsrelaterad ohälsa eller byggnadsrelaterade hälsobesvär. Besvären kan ju finnas hos enskilda användare av byggnaden även om byggnaden inte är sjuk. Individer med besvär kan vara markörer på att det är något fel med byggnaden. 5(10)
Utöver olika yttre faktorer som kan utlösa besvären, har även olika individfaktorer betydelse för hur besvären uttrycker sig. I epidemiologiska studier har man inte funnit ökad förekomst av allergiker i problembyggnader (3). Betydligt fler kvinnor än män anger besvär av inomhusmiljön. 1999 inkom t ex totalt 447 anmälningar till försäkringskassorna inom området, varav kvinnornas andel var ca 9/10. I 7 % av fallen har den drabbade varit frånvarande från arbetet mer än tre månader.(4). Kostnaderna för frånvaron belastar både individen, arbetsgivarna och samhället. Besvären är vanligast i offentliga lokaler som sjukhus och serviceinrättningar, skolor och daghem, där de flesta som arbetar är kvinnor (4). Möjliga orsaker till besvären Irritanter av olika slag antas utlösa besvären. Många menar att besvären orsakas av de metaboliter (flyktiga organiska föreningar VOC) som avges av mikroorganismer när de växer på olika material. Men även sporer och glukaner från mikroorganismernas cellväggar antas vara inblandade (5). Förutsättningarna för tillväxt är störst om materialet är fuktigt och besvär rapporteras oftare i fuktskadade byggnader. Men halterna av metaboliterna är inte ens i hus med mögelproblem så höga att de var för sig kan framkalla irritationsproblem. Man har heller inte kunnat visa någon god korrelation mellan individuella föreningar och symtom. En annan orsak som ofta anges är fuktskadade golv. Fukt från betongen kan bidra till att golvlim och mjukgörare i plastmattor bryts ned. Vid nedbrytningen bildas bl a 2-etyl-1- hexanol och 1-butanol. Ämnena kan transporteras genom golvmattan och avges till rumsluften, men de kan också diffundera djupt ner i underliggande betong och lagras där (6). Även emissioner från t ex nya möbler, byggnadsmaterial och installationer kan bidra till besvär. Det finns också beskrivet att de som upplever brister i den fysiska och psykosociala arbetsmiljön oftare rapporterar besvär av inomhusmiljön (7). En förklaringsmodell är att vårt luktsystem och det system som reagerar på irriterande substanser samspelar och aktiverar det sensoriska nervsystemet (8). Brister i drift och tillsyn av ventilations- och uppvärmningssystem är också en orsak till problem liksom felaktig användning av lokaler. Ventilationen är kanske dimensionerad för ett visst antal personer och en verksamhet som inte genererar särskilt mycket luftföroreningar och problemen visar sig när man placerar fler personer och annan verksamhet i lokalerna. Besvärsförekomsten har rapporterats vara hög i lokaler med låg tillförsel av uteluft. Det troligaste är att det är en samverkan av flera faktorer vid besvär. Prognos för tillfrisknande Det finns inget som tyder på att den som drabbats av symtom får några bestående men. De flesta blir symtomfria när exponeringen upphört (9). När någon drabbats av besvär, kan det ibland räcka med att byta rum för att symtomen ska minska eller upphöra. Även om åtgärder vidtas och de flesta blir besvärsfria, är det inte ovanligt att någon eller några personer inte blir symtomfria. Arbetsmiljölagstiftning I Arbetsmiljölagens kapitel 2, angående arbetsmiljöns beskaffenhet anges i 4 att luftförhållanden ska vara tillfredsställande. Arbetsgivaren har ansvaret för detta, men det finns också ett ansvar för den som t ex hyr ut lokalerna (10). I Arbetsplatsens utformning (11) 6(10)
föreskrivs hur arbetsplatser ska vara utformade avseende t ex luftkvalitet och ventilation. Föreskrifterna är allmänna, men i kommentarerna anges riktvärden för vissa parametrar. Mätningar För att kunna beskriva hur väl ventilationen fungerar kan t ex mätning av koldioxidhalt och temperatur i rumsluften göras liksom mätning av tilluftstemperaturen. Arbetsplatsens utformning, (11) anger ett riktvärde på 1000 ppm koldioxid, för att indikera om luftkvalitén är tillfredsställande eller inte. Mätning av luftflöden kan göras för att se om tillförseln av uteluft och frånluftsflöden är tillräcklig (11). Mätning av mikrobiellt producerade kolväten (MVOC) ett möjligt verktyg för att hitta växt av mikroorganismer. MVOC-mätning kan göras om man misstänker en skada orsakad av mögel och/eller fukt, men inte vet var skadan finns och därför inte kan analysera ett materialprov. Mätningen kan ge en indikation på om byggnaden behöver undersökas för att kunna förebygga spridning av eventuella skador. Analysen kan utföras av flera laboratorier. Pegasus Lab AB har valt ut ett antal indikatorämnen för mikrobiell tillväxt och kombinerar analysen av dem med analys av ämnen som avges vid nedbrytning av mjukgörare i plastmaterial. För att undersöka om symtomförekomsten är onormalt hög kan den enkät (örebroformuläret) som utvecklats vid Yrkes- och Miljömedicin i Örebro användas. Enkäten är väl utprovad och det finns formulär för kontorsenkät, skolenkät och föräldraenkät m m. Formulären liksom utvärdering beställs från Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Enkätundersökningen kan strukturera förekomsten av problem, fastlägga utbredningen och ger inriktning på kompletterande mätningar till en kostnad som är en bråkdel av kostnaden för andra mätningar och åtgärder. Undersökningen ska genomföras under eldningssäsong (september maj). Hur utreder vi besvären? Besvär av den här typen är varken lätta att utreda eller att åtgärda. Inom vår fhv föreslår vi utredning enligt den modell som finns beskriven i Arbetsmiljöverkets Handlingsplan för att hantera sjuka-hus-problem (1). Oftast får vi frågan om vi kan mäta mögel, men får då försöka förklara varför vi vill arbeta enligt följande modell. - Överenskommelse om hur ärendet ska hanteras, vilka roller var och en har, informationsöverföring m m. - Fastighetsägaren och förvaltaren ska alltid bli inkopplad. - Det måste finnas en person, utsedd av arbetsgivaren, med uppgift att hantera problemet. - Vid medicinska besvär, som kräver läkarvård, rekommenderar vi att besöken görs hos fhv. Behandlande läkaren och arbetsmiljöingenjören kan ha kontakt i enskilda fall (efter patientens medgivande) och diskutera åtgärder. - Okulär besiktning av byggnaden beträffande uppenbara brister i konstruktionen, fuktoch mögelskador. - Enkätundersökning mha av Örebroenkäten, bl a för att undersöka om symtomfrekvensen är onormalt hög och för att kunna lokalisera var problemen är störst. - Mätning av koldioxidhalt och temperatur under en vecka för att kunna utesluta att besvären beror på för hög temperatur och dåligt fungerande ventilation. - Kontroll av resultat från obligatorisk ventilationskontroll (OVK). - Avrapportering och diskussion om åtgärder 7(10)
- Handlingsplan för fortsatta åtgärder som kan vara kemiska luftmätningar, MVOC eller mikrobiologisk analys av materialprover. Den undersökta arbetsplatsen Verksamheten Den arbetsplats som utretts, är en av de dagliga verksamheter som stadsdelsnämnden driver inom ramen för LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Länsstyrelsen har tillsyn över verksamheten och har rätt att inspektera den. Den dagliga verksamheten (i fortsättningen benämnd DV) har verksamhet för ca 30 arbetstagare i en lokal som stadsdelen hyr av HSB.16 personer arbetar i lokalen vars yta är 1500 m 2 i ett våningsplan. I lokalen finns bl a flera våtrum, snickeriverkstad, tillagningskök, samlingsrum och gymnastiksal. Fastigheten byggdes i början av 1980-talet och stadsdelen bekostade en renovering av lokalerna år 2000. Felanmälan görs till HSB och föreningens vaktmästare åtgärdar enklare fel. Arbetsmiljöproblemet Sedan renoveringen 2000 har det varit känt att personalen besvärats av dåligt inomhusklimat. Temperaturvariationer t ex mellan 15 C och 25 C förekommer. Brev angående brister i lokalen inklusive ventilationen har sänts till HSB-föreningen i samband med arbetsmiljöronder, där problemen uppmärksammats. Mögelhundar har genomsökt lokalen, utan att hitta något (Muntliga uppgifter från verksamhetschef.). Problemet har varit känt i stadsdelsförvaltningen en längre tid. Vid en fysisk arbetsmiljörond 2005 uppmärksammades problemet igen och det togs upp i enhetens samverkansgrupp. Därefter kontaktades FHV på uppdrag av chefen, för att fåhjälp med problemet. Företagshälsovård Sedan ca fyra år tillbaka är stadsdelen kunder till vår företagshälsovårdscentral (FHV). I avtalet om företagshälsovård anges målsättningen att minska antalet rehabiliteringsärenden, att höja chefernas kompetens inom psykosocial arbetsmiljö och att höja samverkansgruppernas kunskap om arbetsmiljöfrågor. Tekniska arbetsmiljöinsatser finns med som ett av de åtta områden som företagshälsovården ska arbeta med. Någon rutin för hur stadsdelen arbetar med byggnadsrelaterad ohälsa finns inte. Varje chef svarar för beslut avseende åtgärder upp till 10 000 kr och beställning görs genom direkt överenskommelse mellan chefen och FHV. Det finns ett kundteam för stadsdelen bestående av företagsläkare, -sköterska,-sjukgymnast, psykolog och arbetsmiljöingenjör. Teamet träffas några gånger per år och träffar även stadsdelens kontaktperson för företagshälsovården.under åren har arbetsmiljöingenjören haft tolv uppdrag från stadsdelen och alla har rört problem som antagits vara orsakade av inomhusklimatet. Uppdraget till FHV I början av februari 2005 kontaktades jag av skyddsombudet på DV, på uppdrag av enhetschefen. Skyddsombudet beskrev att personalen besväras av dålig luft på arbetsplatsen 8(10)
och att flera har besvär av bl a huvudvärk och eksem. Enligt skyddsombudet orsakades besvären av bristande ventilation. Jag skickade en orderbekräftelse till verksamhetschefen och kom överens om en tid när jag skulle träffa chefen och skyddsombudet. Vid den träffen gjordes en överenskommelse om att jag skulle göra en okulär besiktning av lokalen, mäta koldioxidhalt, temperatur och tilluftstemperatur i några rum samt genomföra en enkätundersökning (Örebroformuläret). I en skriftlig rapport av undersökningen skulle ingå åtgärdsförslag med syfte att uppnå en tillfredsställande luftkvalitet för personalen. Kostnaden för undersökningen presenterades och uppgick inte till 10 000 kr. Undersökningen beskrivs i bilaga 1 och rapporten överlämnades till chefen via skyddsombudet 17 mars 2005. Rapporten skulle sedan lämnas vidare till stadsdelsförvaltningen och därefter skulle chefen återkomma när de behövde mer hjälp i ärendet. Dessutom gjordes en överenskommelse med chefen och stadsdelsförvaltningens personalchef om att jag skulle få använda uppdraget i mitt avslutande projektarbete i arbetsmiljöingenjörsutbildningen. Vad har hänt efter avrapporteringen? Verksamhetschefen har lämnat rapporten vidare till stadsdelsförvaltningens tekniska enhet som fått i uppdrag att handlägga ärendet. Efter det har en ny verksamhetschef tillträtt. Handläggaren på tekniska avdelningen har varit på besök i verksamheten. Därefter skulle en handlingsplan arbetas fram. Diskussion Att försöka kartlägga och utreda denna typ av besvär för att kunna komma tillrätta med dem är inte lätt och särskilt inte om resurserna är små. Det skulle vara till stor nytta om man kunde ha ett generellt förhållningssätt för att hantera frågorna. Det är inte troligt att man kan komma fram till ett sätt som passar alla organisationer, eftersom de skiljer sig så mycket åt när det t ex gäller egen kompetens, ansvarsfördelning, resurser och lokalförhållanden. En rutin som kan fungera för de lokala förhållandena skulle förmodligen kunna snabba upp processen och leda till att besvären minskar. Inom stadsdelen har det tidigare funnits en rutin för hur problemen ska hanteras inom förskolorna, men den rutinen används inte längre. Personalavdelningen har uttryckt önskemål om att ta fram en sådan rutin. Det som oftast är det svåraste att hantera, är att det är så många olika parter som berörs. Arbetsgivaren representeras i det här fallet i första hand av verksamhetschefen och stadsdelsförvaltningen, men ytterst ligger arbetsgivaransvaret på kommunfullmäktiges politiker. Fastighetsskötare, förvaltare och fastighetsägare är mycket viktiga, men oftast mycket svåra att engagera i problematiken. Oftast beror det nog på att de inte vet hur de ska hantera problemet men också på att de inte känner till vilket ansvar de har. Enligt Kjell Andersson vid Yrkes- och miljömedicin i Örebro, vet man att åtgärder lönar sig, men man vet inte varför åtgärderna lyckas. Kanske är det så, att det viktigaste är att man visar att man tar problemet på allvar och försöker göra de enkla åtgärderna först. När organisationen väljer att hantera den här typen av problem enbart som ett tekniskt problem, ser jag en uppenbar risk att arbetsmiljöaspekterna tappas bort. Personalens möjlighet 9(10)
till delaktighet i arbetet minskar när ärendet lämnas över till att skötas av enbart experter. Arbetsmiljöingenjören har genom sin kompetens goda möjligheter att vara ett stöd för organisationen, arbetsgruppen och de enskilda medarbetarna i hanteringen av arbetsmiljöfrågor. Anledningen till att den kompetensen inte utnyttjas är enligt min erfarenhet i första hand ekonomisk kortsiktigt kostar det naturligtvis att anlita företagshälsovården. En annan trolig anledning är att man kanske inte förstår att företagshälsovården har kompetens att bidra med. Kanske anser en del renodlade tekniker att vi är för flummiga och tror att vi enbart är ute efter att hitta problem. När besvären är stora hos arbetstagarna och kräver medicinsk behandling, förordar vi att åtminstone ett utredande läkarbesök görs hos fhv. Många har ju redan en väl fungerande kontakt med sin husläkare, men möjligheten för ingenjören att ta del av husläkarens kunskap om patienten finns ju inte. Eftersom läkarbesök hos fhv är avsevärt mycket dyrare än i primärvården, ges inte alltid möjlighet för patienten att utredas av företagsläkaren. Det skulle naturligtvis vara önskvärt att det fanns resurser att låta fhv utreda både drabbade individer och arbetsplatser. I kommunala förvaltningar finns ofta inte dessa resurser, trots att en stor andel av dem som är drabbade av byggnadsrelaterad ohälsa finns i offentlig förvaltning. De pengar som inte investeras i utredningar, används kanske att betala för den höga sjukfrånvaron i stället. Referenser 1. Vad innebär sjuka-hus?. Handlingsplan för att hantera sjuka-husproblem. 04 09 23, www.av.se, http://www.av.se/amnessidor/sjukahus/default.shtm 2. Hälsobesvär av inomhusmiljön. Faktablad. Arbets- och miljömedicin Stockholm, april 2003. http://www.folkhalsoguiden.se/upload/arbetsliv/inomhusmilj_med_ref.pdf 3. Byggnadsrelaterade överkänslighetsbesvär, Sjuka hus syndromet! Rapport 2/2002, Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala län. 4. Sjuka Hus 1997-1999,Korta arbetsskadefakta, Arbetarskyddsstyrelsen 2000, www.av.se, http://www.av.se/statistik/dok/0000069.pdf 5. Föreläsning. Anna-Lena Sunesson. Kemiska hälsorisker i arbetsmiljöingenjörsutbildningen vid Arbetslivsinstitutet. 6. Karl-Olof Schoeps, Joakim Honkanen och Torbjörn Hall. Artikel i Bygg&Teknik 7/03. 7. N Eriksson, J Höög, K Hansson Mild, M Sandström och B Stenberg. Förekomst av symtom liknande "sjuka hus-sjuka", bildskärmsrelaterade hudbesvär och "elöverkänslighet" i den vuxna svenska befolkningen. Arbetslivsrapport 2000:05, Arbetslivsinstitutet, Solna. 8. Lars Belin, Allergi, annan överkänslighet och stress hur kopplas dessa till innemiljön. Föredrag vid Inomhusklimat Örebro 2003. 9. Uppgift från Lennart Fries, företagsläkare Previa 10. Arbetsmiljölagen 11. AFS 2000:42, Arbetsplatsens utformning. Bilaga 1 undersökning av inneklimat, 2005-03-17 10(10)
Bilaga 1 Vår kontaktperson Gun-Britt Berglund Telefon 08-752 55 14 Datum 2005-03-17 Verksamhetschefen Dagliga verksamheten Undersökning av inneklimat och besvär Inledning På uppdrag av er har inneklimatet undersökts i dagliga verksamhetens lokaler Bland personalen har besvär som huvudvärk och eksem satts i samband med brister i ventilationen. Undersökningen gjordes för att ge en bild av besvär och symptom hos personalen och för att beskriva luftkvalitén i lokalerna för att ge förslag till fortsatt arbete för att uppnå en tillfredsställande luftkvalitet. Intervju och okulär besiktning av lokalerna Vid ett möte 4 februari med verksamhetschefen och skyddsombudet, ställdes frågor om lokalen och besvär hos personalen. Vid en rundvandring i lokalerna noterades ventilationens beskaffenhet och undersökning av luftrörelser gjordes med rök. Anteckningar från genomgången av lokalerna redovisas i tabell i bilaga 1. övrigt Skyddsombudet berättade att det låter som om det inte är ventilation ibland. Lokalytan är ca 1500 m 2. Hyresvärd är HSB. Något anslag om utförd OVK-besiktning finns inte i fastigheten. Fönstren är otäta och det har påtalats för HSB. Det finns ett flertal dörrar ut (två entrédörrar och terrassdörrar). Dörrarna ställs upp ibland för att vädra ur lokalerna. Eftersom lokalen är så stor och inte lätt överblickbar, innebär det en säkerhetsrisk för personal och brukare. Enkätundersökning För att kartlägga personalens besvär av inomhusklimatet gjordes en enkätundersökning mha. Örebroformuläret (Modell med frågeformulär (MM 040 NA) utarbetad av Yrkes- och miljömedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro). För utvärdering finns ett referensmaterial från vanliga kontorsbyggnader utan klagomål på
12(1 inomhusklimatet. I redovisningen jämförs den undersökta gruppen med detta referensmaterial. Enkäten delades ut till all personal via skyddsombudet och totalt har 18 personer svarat. Resultaten redovisas i figurerna 1 och 2 i bilaga 1. Kommentarer Av figur 1 framgår att instängd dålig luft, torr luft och obehaglig lukt besvärar i betydligt större utsträckning än hos referensmaterialet. Även för drag finns en överfrekvens av besvär. Av nuvarande besvär/symptom (figur 2) rapporteras främst besvär av trötthet, tung i huvudet, huvudvärk, heshet och halstorrhet. Det finns även en överfrekvens av klåda, sveda och irritation i ögonen. Svaren på frågorna om arbetsförhållandena visar inte på några problem i övrigt på arbetsplatsen. Mätning av koldioxid och temperatur För att få en uppfattning om ventilationens effektivitet mättes koldioxid, rumstemperatur och tilluftstemperatur under tre arbetsdagar på tre platser i lokalen. Mätning gjordes i receptionen, i dagrummet och i ett kontorsrum med Tiny Loggers från Intab. Resultatet av mätningen visas i figur 3 5 i bilaga 1. Kommentarer Koldioxidhalten används som en indikator på ventilationens effektivitet. Halter över 1000 ppm (riktvärde) visar att ventilationen inte är tillräckligt bra för att föra bort luftföroreningar som kommer från oss människor. I receptionen är koldioxidhalterna under riktvärdet (högsta värdet 750 ppm), temperaturen stiger till ca 23 C under dagen vilket är helt rimligt. Tilluftstemperaturen är ca17 C utom på fredag eftermiddag, när den stiger till ca 20 C vid mätningens slut. I dagrummet är koldioxidhalten som högst 800 ppm. Temperaturen går upp till 23 C. Tilluftstemperaturen är ca 20 C på måndag morgon och sjunker successivt till 18 C på tisdag men ökar sedan till 24 C från onsdag morgon. En så hög tilluftstemperatur gör att omblandningen av luften inte sker och ventilationen fungerar inte som avsett. (Utetemperaturen sjönk från 0 C till -10 C från måndag morgon till tisdag eftermiddag.) Eftersom personalen har ett rörligt arbete borde temperaturen ligga någon grad lägre. Vid temperaturer över ca 22 C rapporteras erfarenhetsmässigt ofta mera klagomål på dålig luft. I kontorsrummet ligger koldioxidhalten under onsdagen nära 1000 ppm, förmodligen beroende på att det vistats flera personer i rummet. Rumstemperaturen varierar mellan 22 C och 23,5 C. Även här syns samma mönster beträffande tilluftstemperaturen.
13(1 Sammanfattning Resultaten av undersökningen kan sammanfattas enligt följande. 1. enkätundersökningen visar överfrekvens av klagomål på instängd dålig luft, torr luft och obehaglig lukt, jämfört med ett referensmaterial; personalen besväras av trötthet, huvudvärk och tyngdkänsla i huvudet, heshet och halstorrhet. 2. toaletterna är dåligt ventilerade och ventilationen är tokigt utformad i vissa fall. 3. köksventilationen är inte bra, t ex med tanke på att överluft förs till angränsande rum och frånluft saknas. 4. vissa rum saknar frånluft efter ombyggnad 5. rumstemperaturen är något för hög 6. tilluftstemperaturen är alltför hög vid några tillfällen Rekommendationer Med tanke på undersökningsresultatet bör fastighetsägaren kontaktas för att planera fortsatt utredning av ventilationen och mätning av luftflöden i lokalen. Det är lämpligt att stadsdelsförvaltningen upprättar en handlingsplan för fortsatt arbete tillsammans med enhetschef, skyddsombud och fastighetsägare. I samband med detta kan jag som arbetsmiljöingenjör vid er företagshälsovård konsulteras. Krav på luftkvalitet ställs av Arbetsmiljöverket AFS 2000:42, Arbetsplatsens utformning, med tillhörande allmänna råd. Gun-Britt Berglund, arbetsmiljöingenjör gun-britt.berglund@previa.se bilaga 1: tabell 1, figur 1 5.
Bilaga 1, 1(4) Noteringar från genomgång av lokalerna, 4 februari 2005 Rum Noteringar kommentar Kök, allmänt Kök, stekbord Kök, disk Tilluft i vägg och tak Kåpa, filteraggr., cirk. luft Överluft till förvaringsutrymme Frånluft saknas Snickeri Separat vent med spånsug Toaletter Handikapp 1 Handikapp 2 Handikapp 3 Avloppslukt, låga frånluftsflöden? Lågt frånluftsflöde Frånluft saknas, överluft till angränsande rum. Frånluft fungerar ej Luftrörelse testat med rök, frånluftsventilationen verkar bristfällig i de flesta toaletterna. Vid ombyggnad har överluftsventil lämnats mitt på väggen. Stort dagrum Tilluft och frånluft finns Gympasal Tilluft och frånluft sitter nära varandra. Små luftrörelser. Tvättstuga Värmeväxlare, frånluft, Det blir mycket varmt när maskinerna körs. Spelhåla Väggar och tak klädda med svart Tilluft? Frånluft? tyg, svårt att se var ventilationsdon finns. Ombyggda rum Frånluft saknas Nya väggar har satts upp, utan att se till behovet av ventilation
Bilaga 1,2(4) Miljöfaktorer (ofta besvär) % Drag Damm och smuts För hög rumstemperatur Belysning Varierande rumstemperatur Buller 40% 80% För låg rumstemperatur Totalt n=18 Referens n=319 Andras tobaksrök, parfym etc Instängd "dålig" luft Statisk elektricitet Torr luft Obehaglig lukt Figur 1. Miljöfaktorer, svarsalternativ ofta besvärad, gruppen jmf med referens. Trötthet Besvär (ja ofta) % Annat Tung i huvudet Torr, kliande, rodnad hud på händer Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron Illamående/yrsel 20% 40% Torr eller rodnad hud i ansiktet Koncentrationssvårigheter Hosta Klåda, sveda, irritation i ögonen Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Figur 2. Nuvarande besvär/symptom svarsalternativ ofta besvär, gruppen jmf med referens.
Bilaga 1,2(4) 068 Kista Daglig... AB Previa C 25,0 24,0 23,0 22,0 21,0 20,0 19,0 18,0 17,0 16,0 15,0 2005-02-15 14: C1 2005-02-15 14:01:52 2,99 d 2005-02-18 14: Ons Tor Fre rumsluft koldioxid tilluft ppm 1 000 950 900 850 800 750 700 650 600 550 500 450 400 350 300 250 200 2005-02-16 2005-02-17 2005-02-18 Figur 3. koldioxidhalt, rumstemperatur och tilluftstemperatur, receptionen. 048 CO2 Kista DV+ AB Previa PPM 1 000 950 900 850 800 750 2005-02-18 14: C1 2005-02-18 14:01:00 6,04 d 2005-02-24 15: Lör Sön Mån Tis Ons Tor rumstemperatur C 25,0 24,0 23,0 22,0 21,0 700 650 600 550 500 450 koldioxid tilluft 20,0 19,0 18,0 17,0 16,0 400 15,0 2005-02-19 2005-02-21 2005-02-23 Figur 4. koldioxidhalt, rumstemperatur och tilluftstemperatur, dagrum
060 CO2, Kista DV+ AB Previa PPM 1 000 950 900 850 800 750 700 650 600 550 500 450 2005-02-18 14: C1 2005-02-18 14: 6,04 d 2005-02-24 15: Lör Sön Mån Tis Ons Tor rumsluft tilluft koldioxid C 30 28 26 24 22 20 18 16 14 12 400 10 2005-02-19 2005-02-21 2005-02-23 Figur 5. koldioxidhalt, rumstemperatur och tilluftstemperatur, Kerstin Hildemar. 17(10)