Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Saint Vincent och Grenadinerna 2012 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Situationen för mänskliga rättigheter anses generellt sett vara god. Rapporter förekommer om straffrihet för poliser som använt brutalt våld. Förhållandena i landets fängelser är svåra och överbeläggning fortsätter utgöra ett problem. Lagen föreskriver ett oberoende rättssystem, vilket i praktiken respekteras. Rättssystemet är dock ineffektivt och överbelastat. Enligt uppgift finns inga politiska fångar. Våld mot kvinnor och övergrepp mot barn utgör allvarliga problem. Det finns uppgifter om att homosexuella utsätts för diskriminering. Korruptionsnivån anses allmänt vara relativt låg. Konstitutionen föreskriver yttrande-, press- och informationsfrihet, vilket i praktiken upprätthålls. Åsikter kan uttryckas fritt i media. Det förekommer rapporter om att regeringskritiska journalister blivit utsatta för tillrättavisningar vilket ska ha lett till ett visst mått av självcensur. Det finns inga rapporter om restriktioner på internet, inte heller förekommer övervakning av e-post eller andra typer av sociala medier, inklusive bloggar och chat. Dödsstraffet finns kvar som möjlig påföljd för mord och förräderi. Det verkställdes senast år 1995. Landet kan därför betraktas ha ett de facto moratorium för verkställande. Regeringspartiet sedan år 2001, Unity Labour Party (ULP), vann det senaste valet 2010, med åtta mandat mot oppositionens sju. Internationella observatörer har betecknat valet som fritt och rättvist.
2 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Saint Vincent och Grenadinerna har anslutit sig till följande centrala konventioner: Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR) ratificerad 1981, och det fakultativa protokollet om enskild klagorätt, ratificerat 1981. Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) ratificerad 1981. Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, International Convention on the Elimination of all Forms of Racial Discrimination (CERD) ratificerad 1981. Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all Forms of Discrimination Against Women (CEDAW) ratificerad 1981. Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT) ratificerad 2001. Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) ratificerad 1993, det tillhörande protokollet om handel med barn och barnpornografi, ratificerat 2005, och det tillhörande protokollet om barn i väpnade konflikter, ratificerat 2011. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Convention on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD) ratificerad 2010. Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, ratificerad 1993, samt det tillhörande protokollet från 1967 ratificerat 2003. Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC) ratificerad 2002. Den interamerikanska konventionen om mänskliga rättigheter, American Convention on Human Rights, ratificerad 1991. St Vincent och Grenadinerna har inte ratificerat följande internationella konventioner och protokoll: Det fakultativa protokollet till ICCPR om avskaffande av dödsstraffet. Det fakultativa protokollet till ICESCR om enskild klagorätt. Det fakultativa protokollet till CEDAW om enskild klagorätt. Det fakultativa protokollet till CAT om förebyggande av tortyr. Konventionen om påtvingade försvinnanden, Convention on the Protection of All Enforced Disapperances (CED).
3 Den periodiska rapporteringen enligt ICCPR har uteblivit sedan den initiala rapporten lämnades 1989. Även rapportering enligt ICESCR har uteblivit. Vad gäller CERD har St Vincent och Grenadinerna reserverat sig rörande artikel 14 om enskild klagorätt. Den periodiska rapporteringen enligt CERD har följts upp med stora förseningar. År 2002 lämnades en rapport som avsåg perioden 1984-2000. Sedan dess har rapporteringen uteblivit. Den periodiska rapporteringen enligt CEDAW har inte lämnats in under de senaste åren. Vad gäller tortyrkonventionen har St Vincent och Grenadinerna reserverat sig enligt artikel 21 och 22 om enskild klagorätt. Periodisk rapportering enligt tortyrkonventionen har uteblivit. Den periodiska rapporteringen enligt barnkonventionen har lämnats in med försening. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Förbud mot tortyr och annan grym eller omänsklig behandling är reglerat i grundlag. Rapporter förekommer om polisvåld. Förhållandena i landets fängelser är svåra. Fängelserna är gamla och överbeläggning fortsätter utgöra ett problem. Ett nytt fängelse, Belle Isle Correctional Facility, har färdigställts för att underlätta de svåra förhållandena. Ett separat fängelse, Fort Charlotte, finns för kvinnor. Misshandel av intagna på fängelset sker enligt rapporter regelmässigt för att pressa fram information. Människorättsorganisationer har av regeringen tillåtits göra fängelsebesök. 4. Dödsstraff Dödsstraffet finns kvar som möjlig påföljd för mord och förräderi. Det verkställdes senast år 1995 då tre personer hängdes, dömda för mord. Landet kan därför betraktas ha ett de facto moratorium för verkställande. Dödsstraff utdömdes dock senast år 2008. För närvarande finns två personer som är dömda till dödsstraff och inväntar verkställande. Både regeringen och den allmänna opinionen är positiva till att bevara dödsstraffet. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Lagen förbjuder godtycklig arrestering och frihetsberövande, och respekteras överlag.
4 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Domstolsväsendet utgör en integrerad del av det karibiska rättssystemet med Privy Council i London som högsta rättsinstans. Saint Vincent och Grenadinerna har anslutit sig till, men inte ratificerat, konventionen om inrättandet av en karibisk högsta domstol. I en folkomröstning år 2009 blev förslaget att övergå till denna instans nedröstat. Lagen föreskriver ett oberoende rättssystem, vilket i praktiken respekteras. Enligt uppgift finns inga politiska fångar. Varje medborgares rätt till rättvis och offentlig rättegång är reglerad i grundlagen. Överbelastning och långdragna utredningar utgör ett problem. 7. Straffrihet Enligt uppgifter har regeringen vidtagit åtgärder för att straffa tjänstemän som begår övergrepp men fall av straffrihet förekommer avseende polisvåld. 8. Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive på internet Konstitutionen föreskriver yttrande-, press- och informationsfrihet, vilket i praktiken upprätthålls. Åsikter kan uttryckas fritt i media. Det förekommer dock rapporter om att regeringskritiska journalister blivit utsatta för reprimander vilket ska ha lett till viss självcensur. Det finns inga rapporter om restriktioner på internet, inte heller förekommer övervakning av e-post eller andra typer av sociala media, inklusive bloggar och chat. 9. Mötes- och föreningsfrihet Lagen föreskriver mötes- och föreningsfrihet vilket också respekteras av regeringen. 10. Religions- och övertygelsefrihet Religions- och övertygelsefrihet är skyddat av landets konstitution och andra lagar samt respekteras generellt av regeringen. 11. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Saint Vincent och Grenadinerna är en parlamentarisk demokrati med en folkmängd på närmare 120 000 invånare. Lagen ger medborgarna allmän rösträtt vid periodiskt återkommande fria och rättvisa val.
Unity Labour Party (ULP) segrade i det senaste valet 2010 då partiet vann åtta av femton platser i parlamentet. Premiärminister Ralph Gonsalves satt kvar som regeringschef. Oppositionspartiet National Democratic Party (NDP) ökade sitt antal från fyra till sju platser. Internationella observatörer betecknade valet som fritt och rättvist. Det finns endast tre kvinnor i parlamentet och en kvinnlig minister i regeringen. Landet har antagit en nationell anti-korruptionsplan och korruptionsnivån anses allmänt vara relativt låg. Oppositionen hävdar dock att regeringen utnyttjar sin ställning på ett otillbörligt sätt vid tilldelning av större offentliga byggnadsprojekt. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 12. Rätten till arbete och relaterade frågor Arbetstagare äger rätt att organisera sig fackligt. Mindre än tio procent av arbetstagarna är dock fackligt anslutna. Strejkrätt föreskrivs i lagen men personer i samhällsviktig verksamhet (el- och vattenförsörjningen, sjukhus och polis) undantas från denna regel. Barn- och tvångsarbete är förbjudet och rapporteras inte förekomma i nämnvärd utsträckning. Lagen föreskriver ingen rätt för arbetstagare att avbryta hälsofarligt arbete utan att riskera förlora sin anställning. 13. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Den grundläggande hälsovården är förhållandevis god och fem sjukhus på landsbygden erbjuder akutvård. Skolelever har fri hälsovård. 14. Rätten till utbildning Grundutbildningen är obligatorisk och kostnadsfri. Utbildningsministeriet uppger att så gott som alla barn i skolålder deltar i undervisningen. 15. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard St Vincent och Grenadinerna hör till de fattigare länderna i Karibien. Folkmängden är närmare 120 000 invånare och BNP per capita uppgår till cirka 11 600 USD på köpkraftsbasis. FN:s välfärdsindex Human Development Index (HDI) 2012 placerar landet på plats 83 av totalt 187 länder med jämförbara data. 5
6 OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 16. Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter Våld mot kvinnor utgör ett allvarligt problem som regeringen försöker bemästra genom skärpt lagstiftning. Våldtäkt, inklusive våldtäkt inom äktenskapet är förbjudet i lag och bestraffas med mellan åtta års till livstids fängelse. Mänskliga rättighetsaktivister och press- och regeringskällor har noterat en ökning i antalet anmälda våldtäkter. Prostitution är olagligt, men utgör ett stort problem, förekommande främst bland kvinnor och tonåringar. 17. Barnets rättigheter Övergrepp mot barn är ett allvarligt problem. Regeringen har skärpt lagstiftningen för att motverka olika former av övergrepp mot barn. Barnarbete är förbjudet i lag och inga kända rapporter om överträdelser förekommer. Prostitution bland minderåriga utgör ett ökande problem. 18. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Lagen förbjuder diskriminering av minoritetsgrupper. Rastafarianer har framfört klagomål om diskriminering mot deras medlemmar, främst inom skolan. 19. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Homosexuella relationer är illegala och kan ge fängelsestraff på mellan fem till tio år. Rapporter från University of Torontos mänskliga rättigheter-program visar att det förekommer diskriminering av hbt-personer. Trots att andelen hivsmittade personer i landet är låg (0,4 procent) finns indikationer på att det förekommer diskriminering mot personer med hiv. 20. Flyktingars rättigheter Även om regeringen anslutit sig till 1951 års flyktingkonvention jämte 1967 års protokoll har inget system upprättats för att skydda flyktingar och asylsökanden. I praktiken ger regeringen skydd till person som vid återsändande till sitt hemland riskerar att bli förföljd, men rutinmässig flyktingstatus eller asyl beviljas inte.
7 21. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lagen förbjuder diskriminering av personer med funktionsnedsättning inom arbetslivet, utbildning eller vad gäller tillgång till hälsovård eller andra statliga tjänster. Lagen föreskriver inte hjälpmedel till personer med nedsatt rörelseförmåga eller tillgång till offentliga byggnader, vilket gör att dessa personers möjligheter att röra sig fritt ofta är begränsad. Dåliga vägar och brist på rullstolar innebär i praktiken att många personer med rörelsehinder sällan lämnar sina hem. En mindre skola och ett rehabiliteringscenter, som delvis subventioneras av regeringen, finns för personer med funktionsnedsättning. ÖVRIGT 22. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Oberoende människorättsorganisationer utövar en ingående granskning av utvecklingen inom polis- och fängelseväsendet och vinner ibland gehör hos regeringen för sina synpunkter. St Vincent and the Grenadines Human Rights är en organisation som engagerar sig för mänskliga rättigheter och det finns även flera andra frivilligorganisationer som är verksamma inom området. 23. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Storbritannien har samarbetat i flera olika projekt för att främja de mänskliga rättigheterna i landet, till exempel för att förbättra rättsväsendet och för att stötta informationsfriheten. EU har några mer allmänna samarbetsprojekt, som kan bidra till demokratisering och förbättrade mänskliga rättigheter. Det finns inga kända svenska insatser på området.