Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport om de otrygga anställningarna Annakarin Wall 2013-11-18

Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund till rapporten 6 Begrepp i rapporten 6 1. De otrygga anställningarna ökar 7 2. Visstidsanställda har både lägre lön och sysselsättningsgrad 11 3. Fler kvinnor men större andel män är visstidsanställda 14 4. Anställningskarriärer 20 Slutsatser 27 Kommunals krav 28 Källor 29 4

Sammanfattning Den här rapporten beskriver utvecklingen av de otrygga anställningarna inom de branscher där Kommunal organiserar arbetstagare. Nedan följer en kort sammanfattning: Under den senaste femårsperioden har antalet visstidsanställda inom Kommunals organisationsområde ökat med 24 000 personer. 2008 var drygt 128 000 personer visstidsanställda. Motsvarande siffra för 2012 var drygt 152 000 personer. Andelen visstidsanställningar ökar. Under den senaste femårsperioden har andelen visstidsanställningar inom Kommunals organisationsområde ökat med fem procentenheter. Visstidsanställningarna fortsätter att öka under 2013. Baserat på kvartalssiffror för 2013 är tendensen inom vården och omsorgen att visstidsanställningarna fortsätter att öka även under detta år. Inom vården och omsorgen är den privata sektorn sämre på att tillsvidareanställa än den primärkommunla sektorn. I den primärkommunala sektorn har andelen visstidsanställda legat runt 25 procent under den senaste femårsperioden. Motsvarande siffra för den privata sektorn är 30 procent. Visstidsanställda arbetar oftare deltid än tillsvidareanställda. En tillsvidareanställd inom Kommunals organisationsområde arbetar 90 procent av en heltidstjänst. En visstidsanställda arbetar drygt 50 procent av en heltidstjänst. Visstidsanställda har lägre lön. I Kommunals branscher har visstidsanställda i genomsnitt drygt 15 procent mindre i grundlön än tillsvidareanställda. Om hänsyn tas till att visstidsanställda i betydligt större utsträckning arbetar deltid är skillnaden i faktisk arbetsinkomst cirka 50 procent. Fler kvinnor är visstidsanställda än män. Både på hela arbetsmarknaden och inom Kommunals organisationsområde. Kvinnor arbetar deltid i större utsträckning än män. Inom barn- och äldreomsorgen arbetar kvinnor i större omfattning deltid än män. Otrygga anställningar är inte enbart ett ungdomsfenomen. Det är framför allt yngre som är visstidsanställda, men otrygga anställningar förekommer även långt upp i åldrarna i många av de branscher som Kommunal organiserar. Ingen behöver vara visstid på livstid. Även om man är ung och visstidsanställd går det att ha en positiv utveckling gällande anställningsform, sysselsättningsgrad och lön. Men det tar allt för lång tid. 5

Bakgrund till rapporten Arbetsmarknaden är i förändring och självklart påverkar det såväl Kommunals medlemmar som de oorganiserade anställda inom Kommunals avtalsområden. Den här rapporten är ett försök att bland annat belysa hur visstidsanställningarna har förändrats över tid både till antal och andel, skillnader mellan privat och offentligt samt hur det påverkar den anställdes lön att ha en otrygg anställning. En annan aspekt som behandlas i rapporten är hur individer rör sig mellan olika anställningsformer över tid, och om det finns möjlighet för yngre som kommer in som visstidsanställda att komma ifatt de som är tillsvidareanställda i både sysselsättningsgrad och lön. Till underlag för rapporten ligger statistik från Statistiska Centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökningar (AKU). Vidare används egna beräkningar gjorda utifrån Kommunals lönestatistik. En annan viktig källa till information är den undersökning som Kommunal genomförde med medlemmar som arbetar inom barn- och äldreomsorgen. I den intervjuades drygt 10 000 personer. Det är emellertid viktigt att understryka att i denna undersökning var Kommunals medlemmar som intervjuades. De är oftare tillsvidareanställda och arbetar heltid i jämförelse med anställda som är oorganiserade. För att analysera tidsperioden för en visstidsanställd att få en tillsvidareanställning har den statistiska metoden överlevnadsanalys använts. Statistiken som använts innehåller data om Kommunals medlemmar mellan åren 1994 2012. Analysen baseras på individer som under olika tidsperioder ändrar anställningsform från visstidsanställd till tillsvidareanställd. De som i datamängden aldrig går över till tillsvidareanställd, till exempel på grund av att de inte längre är medlemmar i Kommunal, ingår inte. Begrepp i rapporten I rapporten används begreppen tillsvidareanställning och visstidsanställning. En tillsvidareanställning är en fast anställning. Trygga anställningar används också synonymt för tillsvidareanställningar. Visstidsanställningar, eller otrygga anställningar, används i denna rapport som ett samlingsnamn för de anställningar som inte är tillsvidareanställningar. Det kan vara en allmän visstidsanställning, ett vikariat eller en timanställning. Begreppen Kommunals avtalsområde och Kommunals organisationsområde används synonymt i rapporten. Med Kommunals avtalsområde, eller organisationsområde, menas i rapporten alla anställda, medlemmar och oorganiserade, i arbetaryrken i kommunal sektor. 6

1. De otrygga anställningarna ökar Sedan slutet av 1990-talet har det funnits en svag tendens på Kommunals organisationsområde att de otrygga anställningarna minskat och de trygga anställningarna ökat. Samtidigt går det att konstatera att användandet avvisstidsanställningar alltid har legat på en hög nivå inom kommunsektorn. 2007 bryts emellertid utvecklingen av det minskade användandet av otrygga anställningar. Som framgår av diagrammet nedan börjar visstidsanställningarna öka igen runt 2007. Samtidigt minskar tillsvidareanställningarna. Diagram 1.1 Antalet visstidsanställda och tillsvidareanställda inom Kommunals organisationsområde, kommunsektorn, 1998-2012 Källa: Egna beräkningar, Kommunals lönestatistik, 2012 Det är samma år som den ekonomiska krisen slår till, men kommunerna har trots det haft en relativt god ekonomi de senaste åren. Därför kan inte ekonomin vara hela förklaringen till att kommunerna och landstingen tillsvidareanställer i mindre omfattning än tidigare år. En rimligare förklaring till att visstidsanställningarna började öka igen 2007 är antagligen den lagändring som trädde i kraft samma år. Den gjorde det möjligt för 7

arbetsgivare att stapla olika former av visstidsanställningar på varandra. I princip kan en anställd arbeta nästan två år på en allmän visstidsanställning följt av ett vikariat på nästan två år utan att bli fast anställd. Kommunal har emellertid tillsammans med Sveriges kommuner och landsting förhandlat fram att det endast ska vara möjligt att vara visstidsanställd under sammanlagt tre år. Men för att bryta trenden med allt fler otrygga anställningar vill Kommunal gå ännu längre och begränsa möjligheten att visstidsanställa till två år. En annan tendens under de senare åren är också arbetagivare inte omedelbart tillsätter vakanser när en anställd som har en tillsvidareanställning på heltid exempelvis går i pension. Istället väntar arbetagivarna med att tillsätta den fasta tjänsten och låter olika visstidsanställda hoppa in på vikariat för att täcka upp luckor som uppstår när scheman läggs. När tjänsten väl tillsätts långt senare har ofta sysselsättningsgraden sänkts. Som framgår av diagrammet nedan har andelen visstidsanställda ökat med fem procentenheter under den senaste femårsperioden. Bland Kommunals medlemmar är ökningen något mindre. 2012 hade 30 procent av de anställda på Kommunals organisationsområde inom kommunsektorn en visstidsanställning. Det motsvarar drygt 152 000 personer. Diagram 1.2 Andelen visstidsanställd utifrån alla arbetare (inklusive Kommunals medlemmar) och Kommunals medlemmar, kommunsektorn, 2008-2012 Källa: Egna beräkningar, Kommunals lönestatistik, 2012 8

De två föregående diagrammen bygger på statistik från kommunsektorn. Från arbetskraftundersökningarna går det även att få fram siffror på andelen visstidsanställda inom den privata sektorn. I diagrammet nedan redovisas andelen visstidsanställda arbetare inom vården och omsorgen uppdelat på privat sektor, primärkommunal sektor och landstingskommunal sektor. Diagram 1.3 Visstidsanställda arbetare utifrån sektor, vård och omsorg, 2008-2012 Källa: Egna beräkningar, arbetskraftsundersökningarna, SCB Av diagrammet ovan går det att utläsa att från 2008 till 2012 har alla tre sektorer varit dåliga på att tillsvidareanställa. Den landstingskommunala, det vill säga landstinget, är emellertid lite bättre än de andra två. I den sektorn har andelen visstidsanställda legat runt 15 procent de senaste åren. Vid en jämförelse mellan den privata och den primärkommunala sektorn har den privata haft en högre andel visstidsanställningar varje enskilt år under den senaste femårsperioden. I den primärkommunala sektorn har andelen visstidsanställda legat runt 25 procent under den senaste femårsperioden. Motsvarande siffra för den privata är runt 30 procent. Hur ser då utvecklingen av visstidsanställningar ut under 2013? I diagrammet nedan redovisas andelen visstidsanställda efter sektor för första, andra och tredje kvartalet nuvarande år. De första två kvartalen ligger privat sektor högst, men det tredje kvartalet är det den primärkommunala. Att det är fler visstidsanställda det tredje 9

kvartalet än de övriga två kan förklaras med att det är under det tredje kvartalet som sommarvikarier räknas med. Det är emellertid för tidigt att dra allt för stora växlar på dessa kvartalssiffror. Diagram 1.4 Andelen visstidsanställda arbetare utifrån sektor, vård och omsorg, 1-3 kvartalet, 2013 Källa: Egna beräkningar, arbetskraftsundersökningarna, SCB 10

2. Visstidsanställda har både lägre lön och sysselsättningsgrad Diagrammet nedan visar tydligt att visstidsanställda har en betydligt lägre sysselsättningsgrad än tillsvidareanställda. Tillsvidareanställd arbetar 90 procent av en heltid medan en visstidsanställd i genomsnitt arbetar drygt 50 procent av en heltid. Diagram 2.1 Sysselsättningsgrad utifrån anställningsform för arbetstagare inom Kommunals organisationsområde, Kommunsektorn, 2012 Källa: Egna beräkningar, Kommunals lönestatistik, 2012 Resultaten från Kommunals medlemsundersökning pekar också tydligt på det starka sambandet mellan en otrygg anställning och deltidsarbete. Det framgår av diagrammet nedan. Bland Kommunals visstidsanställda medlemmar som jobbar inom äldreomsorgen arbetar 75 procent deltid. Motsvarande siffra för de tillsvidareanställda är 60 procent. 11

Diagram 2.2 Heltid och deltidsarbete utifrån anställningsform, Kommunals medlemmar, äldreomsorgen, 2012 Källa: Kommunals medlemsundersökning, 2012 Samma mönster återfinns inom barnomsorgen, om än inte i lika stor omfattning som i äldreomsorgen. I diagrammet nedan redovisas sambandet mellan visstidsanställning och deltidsarbete inom barnsomsorgen. Bland Kommunals visstidsanställda medlemmar inom barnomsorgen arbetar cirka 50 procent deltid. För tillsvidareanställda är motsvarande siffra 35 procent. Även om siffrorna från äldre- och barnomsorgen talar sitt tydliga språk är det viktigt att understryka att Kommunals medlemmar i större utsträckning har tillsvidareanställningar och arbetar heltid än anställda som är oorganiserade. 12

Diagram 2.3 Heltid och deltidsarbete utifrån anställningsform, Kommunals medlemmar, barnomsorgen, 2012 Källa: Kommunals medlemsundersökning, 2012 I Kommunals branscher inom kommunsektorn tjänar visstidsanställda i genomsnitt 15 procent mindre i grundlön för heltid än tillsvidareanställda. Visstidsanställda som arbetar deltid har en genomsnittslön, uppräknad till heltid, som är 19 400 kronor i månaden. Motsvarande siffra för tillsvidareanställda är 22 700 kronor i månaden. Det är en skillnad på 3 300kronor per månad. Om hänsyn tas till att visstidsanställda i betydligt större omfattning arbetar deltid är skillnaden i faktisk arbetsinkomst 50 procent. Inte nog med att lönen som betalas ut till visstidsanställda är lägre än för tillsvidareanställda. Lönen ligger också till grund för ersättning vid sjukdom, föräldraledighet, arbetslöshet och framtida pension. Att vara visstidsanställd påverkar den enskildes ekonomi negativt. Därför är det viktigt att tillsvidareanställningar på heltid är normen. 13

3. Fler kvinnor men större andel män är visstidsanställda Vid en granskning av hela den svenska arbetsmarknaden är mönstret tydligt - betydligt fler kvinnor än män är visstidsanställda. 2012 hade drygt 90 000 fler kvinnor än män en otrygg anställningsform. På Kommunals organisationsområde inom kommunsektorn är det, liksom på hela arbetsmarknaden, fler kvinnor än män som är visstidsanställda. Det framgår tydligt av diagrammet nedan. Det är också uppenbart att antalet otrygga anställningar är på väg upp inom både gruppen kvinnor och gruppen män. Diagram 3.1 Antalet visstidsanställda utifrån kön, Kommunals organisationsområde, 1998-2012 Källa: Egna beräkningar, Kommunals lönestatistik, 2012 Det verkar även som att det finns ett samband mellan om ett yrke är kvinnodominerat och andelen visstidsanställda inom de branscher som Kommunal organiserar. Klassiska kvinnodominerade yrken som barnskötare och vårdbiträde har 40 respektive 45 procent visstidsanställda. Traditionellt mansdominerade yrken som fastighetsskötare och brandman har endast runt 10 procent visstidsanställda. 14

Yrke Andel kvinnor Andel visstidsanställda Yrke Andel kvinnor Andel visstidsanställda Barnskötare 90 % 90 % 40 % 40 % Vårdbiträde, Vårdbiträde, äldreomsorg äldreomsorg 90 90 % % 45 % 45 % Fastighetsskötare 7 % 13 % Brandmän Fastighetsskötare 4 % 7 % 10 % 13 % Brandmän 4 % 10 % Källa: Egna beräkningar, Kommunals lönestatistik, 2012 Samtidigt är kommunsektorn starkt kvinnodominerat. Därför är det intressant att även titta på andelen visstidsanställda i respektive grupp. Då blir mönstret ett annat. Som framgår av diagrammet nedan är andelen visstidsanställda bland män högre än andelen visstidsanställda bland kvinnor. Det kan bero på att det framför allt är män med utländsk bakgrund som arbetar inom Kommunals kvinnodominerade branscher. Från tidigare rapporter som Kommunal har publicerat vet vi att män födda utanför Sverige har sämre anställningsvillkor än män födda i Sverige. Diagram 3.2 Andelen visstidsanställda kvinnor och män inom respektive grupp, Kommunals organisationsområde, 2012 Källa: Egna beräkningar, Kommunals lönestatistik, 2012 15

Kvinnor jobbar i större omfattning deltid än män. Av Kommunals medlemsundersökning framgår det att inom äldreomsorgen arbetar 65 procent av kvinnorna deltid. Motsvarande siffra för männen är 50 procent. Diagram 3.3 Andelen kvinnor respektive män som arbetar heltid och deltid inom äldreomsorgen, Kommunals medlemmar, 2012 Källa: Kommunals medlemsundersökning, 2012 Inom barnomsorgen arbetar 40 procent av Kommunals kvinnliga medlemmar deltid medan motsvarande siffra för männen är 20 procent. 16

Diagram 3.4 Andelen kvinnor respektive män som arbetar heltid och deltid inom barnomsorgen, Kommunals medlemmar, 2012 Källa: Kommunals medlemsundersökning, 2012 Att kvinnors deltidsarbete är utbrett är ingen nyhet. Men att kvinnor arbetar deltid innebär inte att de arbetar mindre än män. Istället utför de mer av det obetalda arbetet i hemmet. Kvinnor förvärvsarbetar mindre än män och de sköter det obetalda arbetet i hemmet i större utsträckning än män. Skillnaden mellan hur mycket tid kvinnor respektive män lägger på förvärvsarbete och hemarbete har emellertid minskat något över tid. Som framgår av diagrammet på nästa sida tar kvinnor ett större ansvar för matlagning, städning och omsorg om egna barn. 17

Diagram 3.5 Genomsnittlig tid för olika hemaktiviteter 2010, 2000 och 1990, befolkningen 20-84 år, alla veckordagar, minuter per dag 60 50 40 2010 2000 1990 30 20 10 0 Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Matlagning Disk, avdukning Städning av bostad Tvätt, strykning Underhållsarbete Omsorg om egna barn Omsorg om andra Inköp av varor och tjänster Resor i samband med hemarbete Källa: SCB Att det är kvinnor som tar det större ansvaret för barn och hem blir tydligt vid en granskning av fördelningen i uttag av föräldrapenning. I en rapport från Försäkringskassan konstateras det att under 2011 tog männen endast ut 23,7 procent av föräldrapenningdagarna. Det finns också tidigare undersökningar som visar att sambandet mellan föräldrapenning och föräldraledighet ser olika ut för kvinnor och män. Kvinnors uttag av föräldrapenning tenderar att inte korrelera med deras längd på föräldraledigheten samtidigt som mäns uttag av föräldrapenningdagar i stället starkt korrelerar med deras föräldraledighetslängd. Med andra ord innebär det att kvinnor i större utsträckning är lediga under längre perioder än vad deras föräldrapenninguttag avspeglar, medan mäns uttag i hög grad motsvaras av deras föräldrapenninguttag. Det innebär att de siffror av föräldrapenninguttag som Försäkringskassan kan redogöra för troligtvis underskattar längden på kvinnors reella frånvaro från arbete och ger en bild av att svenska män och kvinnor är mer jämställda än vad de i själva verket är. Uttaget av den tillfälliga föräldrapenningen, så kallad vab, är däremot betydligt mer jämnt fördelad mellan kvinnor och män. Enligt en rapport från Försäkringskassan hade kvinnorna 2011 ett sjukpenningtal som är 69 procent högre än männens. Det finns ett flertal studier som pekar på betydelsen av arbetsrelaterade faktorer för att bli sjukskriven. Sådana faktorer kan vara hög fysisk arbetsmiljöbelastning (tunga lyft, upprepade arbetsmoment), höga krav och låg kontroll 18

i sitt arbete men även exempelvis natt- eller skriftarbete. Detta är faktorer som är vardag för många av Kommunals medlemmar. Bland de yrken som har flest anställda kvinnor är det vård- och omsorgspersonalen som har flest antal ersatta sjukskrivningsdagar, följt av förskolelärare och fritidspedagoger. Det innebär att kvinnor har både mer korttidsfrånvaro, och är borta i längre perioder, på grund av sjukskrivning än män. Kvinnors större ansvar för barn och hem, det ojämna uttaget av föräldrapenningsdagarna och kvinnors högre sjukskrivningstal är problem i sig och behöver åtgärdas. Men sett utifrån visstidsproblematiken i kvinnodominerade yrken innebär det att luckor uppstår när personal är frånvarande. Dess luckor fylls i stor omfattning av visstidsanställda. Det leder till brist på kontinuitet i verksamheterna, ständiga kostnader för introduktion, stress och belastning på den personal som ska introducera nya medarbetare samt otrygghet bland brukarna. När anställda är lediga i längre perioder, som vid föräldraledighet eller för studier, är det viktigt att arbetsgivarna rekryterar till vakanser som uppstår i god tid före ledigheten så att glapp mellan avgående och tillträdande medarbetare undviks. För att åtgärda problematiken med korttidsfrånvaro är det viktigt att arbetsgivare tar sitt ansvar och skapar vikariepooler med tillsvidareanställd personal på heltid. 19

4. Anställningskarriärer Det kan finnas flera anledningar till att en person är visstidsanställd. Exempelvis kan det vara en anställningsform som passar bra under studietiden. Men för många arbetstagare är det inte självvalt att hoppa runt mellan olika visstidsanställningar. Drygt 50 procent av Kommunals visstidsanställda medlemmar säger att de söker, men inte hittar en tillsvidareanställning 1. Hur hög den siffran är för anställda som inte är medlemmar i Kommunal vet vi inte. Antagligen högre. Att vara visstidsanställda är inte heller enbart ett ungdomsproblem. Osäkra anställningsformer förkommer i alla åldersgrupper, men tonvikten ligger på dem som är 34 år eller yngre. Det framgår av diagrammet nedan. Diagram 4.1 Antal visstidsanställd utifrån åldergrupp inom Kommunals avtalsområde, kommunsektorn, 2012 Källa: Egna beräkningar, Kommunals lönestatistik, 2012 Visstidsansställningar är ett utbrett fenomen och ökar i antal. Men hur ser skeendena för olika grupper av visstidsanställda ut över tid? Är det samma personer som förblir i otrygga anställningar? Eller övergår de flesta visstidsanställda efter några år till en tillsvidareanställning? 1 Hösten 2013 gjorde Kommunal en medlemspanel där frågor runt visstidsanställningar och deltidsarbete ställdes. Nästan 2 500 medlemmar svarade. Av dem var nästan 250 personer visstidsanställda. Hälften av de visstidsanställda medlemmarna menade att de söker men inte hittar en tillsvidareanställning. 20

I diagrammet på nästa sida följer vi medlemmar som vid två eller fler tidpunker varit med i statistiken under perioden 1994 till 2012, påbörjat sitt yrkesliv som visstidsanställd och sedan övergått till en tillsvidareanställning. Den blå linjen i diagrammet är de som är mellan 20 och 29 år, och den röda linjen är de som är 30 år eller äldre. I diagrammet kan vi följa hur lång tid det tar för visstidsanställda att gå från en otrygg anställning till en trygg. Efter tre år hade cirka 50 procent av de visstidsanställd gått över till en tillsvidareanställning. Efter sex år har cirka 90 procent av de visstidsanställda bytt anställningsform. Hälften av Kommunals visstidsanställda medlemmar var alltså fortfarande kvar i en otrygg anställning efter tre år. Det verkar inte heller vara någon större skillnad mellan de olika åldersgrupperna. Även om det finns klara indikationer på att de som stannar kvar inom Kommunals branscher har en karriär gällande anställningsform kan det tyckas att den resan tar för lång tid. Diagram 4.2 Tid i antal år det tar att gå från en visstidsanställning till en tillsvidareanställning, 1994-2012, multiplicera med 100 för procent Källa: Egna beräkningar, Kommunals lönestatistik, 2012 I lagen om anställningsskydd står det att om en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren antingen i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år, eller som vikarie i sammanlagt mer än två år, under en femårsperiod övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Det innebär i praktiken att en arbetstagare kan vara anställd hos en arbetsgivare på en allmän visstidsanställning strax under två år och sedan vikariera i 21

23 månader utan att bli tillsvidareanställd. Kommunal tycker att blandning av vikariat och allmän visstidsanställning inte ska vara möjligt i mer än sammanlagt två år. Därefter ska anställningen automatisk övergå i en tillsvidareanställning. Den statistik som har tagits fram till denna rapport pekar på att 60 till 70 procent av de visstidsanställda fortfarande är kvar i en otrygg anställning efter två år. Som framgått av föregående diagram finns det en anställningskarriär att göra för Kommunals medlemmar som påbörjar sitt yrkesliv som visstidsanställda inom kommunsektorn. Även om det kan tyckas att andelen som är kvar i en visstidsanställning efter två år är allt för hög. Vi ska nu undersöka om de som är 20 år och börjar sitt yrkesliv i en visstidsanställning kommer ifatt övriga medlemmar gällande anställningsform, eller om de är dömda att för all framtid släpa efter i anställningsvillkor. Diagram 4.3 Andel i Tillsvidare-anställning (Multiplicera med100 för %.) Källa: Egna beräkningar, Kommunals lönestatistik, 2012 Diagrammet ovan visar andel i tillsvidareanställning. Den gröna linjen är alla medlemmar som har funnits med i statistiken från 1994 till 2012. Det är ungefär 100 000 medlemmar. Den prickiga linjen är tvärsnittet, det vill säga alla som var 22

anställda och medlem i Kommunal ett specifikt år. Det kan vara samma individer som är med flera år i rad, men det kan också vara individer som är med ett år men inte nästa. Den röda linjen är de som var 20 år gamla 1994 och samma år påbörjade en visstidsanställning. Den blå linjen är de som var 20 år gamla 2000 och samma år påbörjade en visstidsanställning. De heldragana linjerna är hur grupper av medlemmar rör sig över tid medan tvärsnittet är statiskt. Diagrammet visar att unga som kommer in på en visstidsanställning och stannar kvar inom yrket har en utveckling när det gäller anställningsform. De kommer ifatt både tvärsnittet och den grupp av medlemmar som har varit anställda under nästan 20 år. Det kan tyckas att anställningskarriären för unga tar för många år, men det positiva är att unga som påbörjar sitt yrkesliv i en visstidsanställning så småningom får en tillsvidareanställning.. De avslutande diagrammen i rapporten kommer att undersöka visstidsanställdas utveckling gällande sysselsättningsgrader och lön. Som beskrivits tidigare i rapporten finns det ett klart samband mellan anställningsform och sysselsättningsrad. Visstidsanställda har en lägre sysselsättningsgrad än tillsvidareanställda. I diagrammet nedan återfinns utvecklingen av visstidsanställdas sysselsättningsgrad. Principen är den samma som i diagrammet på föregående sida. Den gröna linjen är alla personer som har funnits med i statistiken från 1994 till 2012. Den prickade linjen är tvärsnittet, det vill säga de medlemmar som finns med i statistiken ett specifikt år. Den röda linjen är de som var 20 år 1994 och samma år påbörjade en visstidsanställning. Den blå linjen är de som var 20 år 2000 och samma år påbörjade en visstidsanställning. Av digrammet nedan framgår det att det finns en karriär för visstidsanställda även när det gäller sysselsättningsgrad. För de som var 20 år och påbörjade en visstidsanställning tog det runt tre år innan de var ifatt tvärsnittet och efter fem till sex år är de visstidsanställda ifatt de medlemmar som funnits med i statistiken varje år sedan 1994. Det är positivt att de visstidsanställda kommer ifatt, men liksom för anställningsform kan det tyckas att det tar för lång tid. Det är också värt att notera att sysselsättningsgraden generellt har gått upp för Kommunals medlemmar sett över tid. Både för de som har varit anställda sedan 1994 och tvärsnittet. 23

Diagram 4.4 Sysselsättningsgrader (Multiplicera med100 för %.) Källa: Egna beräkningar, Kommunals lönestatistik, 2012 Om det nu är som statistiken pekar emot, att det finns en karriär för unga visstidsanställda både gällande anställningsform och sysselsättningsgrad, är det också intressant att undersöka om det även finns en utveckling gällande lön. 24

Diagram 4.5 Medellöner Källa: Egna beräkningar, Kommunals lönestatistik, 2012 Diagrammet ovan undersöker utveckling av meddelönen, uppräknad till heltid. Den gröna linjen är de 100 000 individer som har funnits med i datamängden sedan 1994. Den prickade linjen är tvärsnittet. Den röda linjen visar de medlemmar som var 20 år 1994 och påbörjande en visstidsanställning samma år. Den blå linjen är de som var 20 år 2000 och som påbörjade en visstidsanställning samma år. Av diagrammet framgår det att de som går in på en visstidsanställning har en bättre löneutveckling än tvärsnittet. Med andra ord finns möjligheter för unga att komma ifatt lönemässigt även om de påbörjar sitt yrkesliv i en otrygg anställning. Den utvecklingen tar emellertid längre tid än den för anställningsform och sysselsättningsgrad. Och man får heller inte glömma den lön som anställda gått miste om under dessa år. 25

Diagram 4.6 Inkomster. Beräknat som: Medellön på Syss.grad Källa: Egna beräkningar, Kommunals lönestatistik, 2012 Diagrammet ovan undersöker utveckling av medelönen justerad efter sysselsättningsgrad. Den gröna linjen är de 100 000 individer som har funnits med i datamängden sedan 1994. Den prickade linjen är tvärsnittet. Den röda linjen visar de medlemmar som var 20 år 1994 och påbörjande en visstidsanställning samma år. Den blå linjen är de som var 20 år 2000 och som påbörjade en visstidsanställning samma år. Tar vi hänsyn till sysselsättningsgraden har de unga visstidsanställdas löneutveckling varit bättre än både de identiska individernas och tvärsnittet eftersom både den röda och gröna kurvan är brantare än de andra två sett över tid. Sammanfattningsvis går det nog att påstå att unga som kommer in på visstidsanställning har en karriär gällande anställningsform, sysselsättningsgrad och lön. Unga, förutsatt att de får möjlighet att stanna inom sektorn, kommer ifatt de som har arbetat längre. De behöver inte vara visstid på livstid, men det tar tid att komma ifatt. Det är också viktigt att framöver följa de som kommit in som visstidsanställda de senare åren för att undersöka om det har blivit förändringar i jämförselse med de unga som började som visstidsanställda 1994 och 2000. 26

Slutsatser Den här rapporten visar att visstidsanställningarna fortsätter att öka för femte året i rad inom de branscher som Kommunal organiserar. Det ökade antalet visstidsanställningar de senaste åren beror antagligen på den lagändring som trädde i kraft 2007 och som gjorde det enklare för arbetsgivare att stapla anställningar på varandra. Det är uppenbart att arbetsgivarna, både de kommunala och privata, utnyttjar denna möjlighet. De privata arbetsgivarna är emellertid något sämre än de kommunala på att tillsvidareanställa. För att motverka problematiken med visstidsanställningar är det viktigt att begränsa möjligheten för arbetsgivare att visstidsanställa. I lagen om anställningsskydd står det att om en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren antingen i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år, eller som vikarie i sammanlagt mer än två år, övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Det innebär i praktiken att en arbetstagare kan vara anställd hos en arbetsgivare på en allmän visstidsanställning strax under två år och sedan vikariera i 23 månader utan att bli tillsvidareanställd. Kommunal har i flera avtal, till exempel det med Sveriges kommuner och landsting och Vårdföretagrana, förhandlat fram att det endast är tillåtet att stapla anställningar på varandra under tre år. Men för att begränsa möjligheterna att visstidsanställa ytterligare vill Kommunal att det endast ska vara möjligt med en blandning av vikariat och allmän visstidsanställning i sammanlagt två år. Därefter ska anställningen automatisk övergå i en tillsvidareanställning. Det är också viktigt att lagen om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning följs. Enligt lagen är det förbjudet att tillämpa mindre förmånliga villkor för visstidsanställda än för tillsvidareanställda. Det innebär att den som är visstidsanställd och upplever att den har fått sämre lön än tillsvidareanställda har möjlighet att pröva detta rättsligt. Det finns även en annan problematik inbyggd i den höga andelen visstidsanställda inom välfärdstjänsterna. Det gör yrkena oattraktiva. En tredjedel av de som är 35 år eller yngre och som arbetar inom äldreomsorgen vill inte arbeta kvar i yrket och branschen om tre år. Med tanke på det stora rekryteringsbehov som finns de kommande åren är det hög tid att arbetsgivare inom sektorn gör allt för att göra dessa yrken mer attraktiva. Ska människor satsa på en yrkesutbildning vill de veta att det finns möjligheter att få en anställning som går att försörja sig på efter utbildningen. 27

Kommunals krav Den befintliga lagstiftningen måste följas. Visstidsanställda ska inte diskrimineras med avseende på lön eller arbetsvillkor jämfört med tillsvidareanställda. En blandning av vikariat och allmän visstidsanställning ska inte vara möjligt i mer än två år. Därefter ska visstidsanställningen automatiskt övergå i en tillsvidareanställning. Det är viktigt att motverka löneskillnaden mellan kvinnor och män. På arbetsmarknaden är det fler kvinnor än män som är visstidsanställda, så även inom Kommunals organisationsområde, därför är det viktigt att lågavlönade och ofta kvinnodominerade avtalsområden har högre löneökningar än genomsnittet för arbetsmarknaden. Korttidsfrånvaro ska ordnas på annat sätt än genom att anställa personal på visstid. Arbetsgivarna bör istället skapa vikariepooler med tillsvidareanställd personal som arbetar heltid. Längre ledigheter som föräldraledighet och studieledighet bör planeras väl och rekryteras till i god tid före ledigheten så att glapp mellan avgående och tillträdande medarbetare undviks. Personalomsättningen på grund av pension och allmän rörlighet är också förhållandevis hög och bör planeras väl så att glapp mellan avgående och tillträdande medarbetare undviks. Att samtliga aktörer i välfärdstjänsterna upprättar personalförsörjningsplaner för att långsiktigt skapa förutsättningar för att kunna rekrytera personal med adekvat yrkesutbildning. Att kommuner och landsting, för att trygga rekryteringsbasen inom vård och omsorg, anställer och bedriver fortsatt yrkesutbildning med hjälp av kollektivavtalet som reglerar utbildning och introduktionsanställning. 28

Källor Försäkringskassan (2012), Föräldrapenning analys av användandet 1974 2011 Försäkringskassan (2012), Sjukskrivningar i olika yrken under 2000-talet antalet ersatta sjukskrivningsdagar per anställd 2002-2010 Statistiska centralbyrån, arbetskraftsundersökningarna, 2008-2012 Kommunals lönestatistik, 1994-2012 Kommunals medlemsundersökning, 2012 Kommunals medlemspanel, 2013 29

Art nr 978 91 7479 258 4 Visstid på livstid? en rapport om de otrygga anställningarna, Kommunal 2013