Svenska Epilepsisällskapet Uppsala 12 mars 2010 aeeg monitorering av sjuka fullgångna nyfödda Lena Hellström-Westas Inst. för kvinnors och barns hälsa Uppsala Universitet Lena.westas@kbh.uu.se Akuta neurologiska problem hos fullgångna nyfödda barn Perinatal asfyxi (~1:1000 inkl mekoniumaspiration) Hypoxi-ischemi ischemi av andra orsaker (hjärta, lungor) Intrakraniella blödningar Stroke (~1:2000)( Hypoglykemi och metabola sjukdomar Infektioner (sepsis, pneumoni, meningit) Missbildningar 1
Akuta neurologiska problem kliniska symtom Encefalopati (irritabilitet, letargi, koma etc) Kramper/anfall (kliniska/subkliniska) Inga/subtila symtom Klinisk diagnostik av neonatala anfall är mycket osäker (Mizrahi & Kellaway, Neurology 1987) N= 95 barn GÅ 28-44 v (de flesta >34 v) Video-EEG av 415 anfall Endast 1/3 kliniska anfall = EEG anfall OCH 2/3 av kliniska anfall ingen EEG-motsvarighet! 2
Klinisk diagnostik av neonatala anfall är mycket osäker (Murray et al, Arch Dis Child Fetal Neonatal Ed 2008) Uncoupling : kliniska anfall går i regress medan subkliniska anfall fortsätter (Boylan et al, Arch Dis Child Fetal Neonatal Ed 2002) 3
Subkliniskt status epileptikus hos ett gravt asfyktiskt barn A B C D E A B C D E (Hellström-Westas, de Vries, Rosén. Atlas of aeeg in the Newborn. 2008) Fyra subkliniska anfall hos ett fullgånget barn med stroke (Hellström-Westas, de Vries, Rosén. Atlas of aeeg in the Newborn. 2008) 4
Sju subkliniska anfall hos nyfödd med vänstersidig stroke (Hellström-Westas, de Vries, Rosén. Atlas of aeeg in the Newborn. 2008) Fullgånget barn med hjärnblödning 5
Två postoperativa subkliniska anfall hos ett barn med hjärtfel 1 2 3 4 5 (Hellström-Westas, de Vries, Rosén. Atlas of aeeg in the Newborn. 2008) Fullgånget barn med Zellwegers sjukdom 6
Tre subkliniska anfall hos ett hjärtopererat barn (Hellström-Westas, de Vries, Rosén. Atlas of aeeg in the Newborn. 2008) rå-eeg visar att detta inte är anfall utan rörelseartefakt från högfrekvensventilation 7
Subkliniska anfall hos ett barn med mekoniumaspiration och högfrekvens- ventilation HFOV Anfallsdetektion hur bra är aeeg jämfört med EEG? 125 EEG med 851 anfall (Shellhaas et al, Clin Neurophysiol / Pediatrics 2007) aeeg (utan EEG) från C3-C4 detekterade: 26% av anfall 40% av EEG med anfall 1-kanaligt EEG (C3-C4) detekterade: 78% av anfall 94% av EEG med anfall 8
Anfallsdetektion: Jämförelse aeeg med EEG 1-2 kanaler aeeg/eeg detekterar 75-80% av anfall i ett fullt standard EEG Duration av epileptiska anfall underskattas Det är inte känt hur många barn med anfall som upptäcks med aeeg/eeg (Hellström-Westas, Acta Paediatr 1992; Toet et al, Pediatrics 2002; Shellhaas et al, Clin Neurophysiol och Pediatrics 2007; Shah et al, Pediatrics 2008) Topografisk lokalisation av anfall Patrizi et al, Brain Dev 2003 (n=71 anfall) Shellhaas et al, Pediatrics 2007 (n=851 anfall) Frontal 11.3% 5% Central 26.8% 56% Temporal 45% 25% Parietal 9.9% Occipital 7% 14% 9
Automatiska alarm för anfallsdetektion detekterar längre anfall bäst Automatisk anfallsdetektion (Lawrence et al, J Pediatrics 2009) RCT: blindad video-eeg vs synlig aeeg/eeg Ingen anfallsreduktion i synlig group Programmet detekterade anfall hos 11/12 barn 7/12 åtgärder vidtogs 4/12 åtgärder vidtogs inte/ uppmärksammades inte Programmet detekterade inte anfall hos 1/12 10
aeeg (bakgrundsaktivitet + kramper) visar graden av skada men är som regel inte specifik för en viss diagnos Experimentell asfyxi Barnmisshandel Duration av interburst intervall (IBI) IBI Menache et al, Pediatr Neurol 2002 EEG där de flesta IBI har duration > 30 sek 100% sannolikhet för död eller svårt handikapp 86% risk att utveckla epilepsi Douglass et al, J Child Neurol 2002 BS hos 22 fullgånga barn = alla dålig prognos Reaktiv BS= något bättre prognos 11
aeeg och MRI hos fullgångna barn med NE (Shah et al, Pediatrics 2006) 86 barn med neonatal encefalopati (NE): 40 HIE, 10 infektion, 10 kramper+ne UNS, 9 vaskulära, 5 lungsjukdom, 5 maternell drog (3 SSRI), 4 metabol sjukdom, 3 syndrom Bakgrundsklassificering enligt al Naqeeb/Azzopardi (Pediatrics Pediatrics 1998) Normal > 5µV and >10 µv Moderately abnormal < 5µV and >10 µv Suppressed < 5µV and <10 µv 12
aeeg och ECMO en pilotstudie (Pappas et al, J Pediatr 2006) N=20 fullgånga barn, hö-sidig kanylering (VA=14, VV=6) Pre-ECMO (n=19): 53% severely abnormal aeeg Severely abnormal aeeg predicted death or intracranial neuropathology med sensitivitet 100%, specificitet 75%, PPV 86%, NPV 100% Ingen effekt av kanylering på högersidig aeeg-registrering 12 fullgångna barn till mödrar med diabetes 7/12 hade glukos < 2,2 mmol/l och fick glukosinfusion CFM Amplituder (* p<0,05) Normoglykemi (medel 2.8 mmol/l, range 2,5-3,7) Max = 26,6 µvolt* och Min 6,3 µvolt Hypoglykemi (medel 1,5 mmol/l, range 0,7-2,0) Max= 24,6 µvolt* och Min 6,8 µvolt Normal bakgrundsaktivitet, inga kramper 13
Ingen effekt på aeeg/eeg av smärta/obehag (Norman et al, Pediatr Pediatr Res 2008) Pediatrics 2006 14
J Clin Neurophysiol 2009 Konklusion: aeeg monitorering av sjuka fullgångna nyfödda aeeg kan användas i många kliniska sammanhang och ge kontinuerlig information om hjärnfunktion hos nyfödda barn med hög risk aeeg ger information om bakgrundsaktivitet och epileptisk anfallsaktivitet (75-80%) 15
Rekommendationer för klinisk aeeg/eeg-monitoreringng Högst risk för anfall första 3 dagarna Barn med hög risk för cerebrala komplikationer Perinatal asfyxi Sepsis/infektioner Svår lungsjukdomr (mekoniumaspiration PPHN, ECMO) Hjärtfel och andra svåra missbildningar, t.ex. diafragmabråck Svår hypoglykemi, metabol sjukdom Ronen et al, J Pediatr 1999 Hos alla fullgångna barn med aeeg ska även ett eller flera fullständiga EEG registreras Fall 1 Normal graviditet Normal förlossning utom att modern får feber Fullgången pojke med normal födelsevikt Apgar 9-10-10 Mår bra efter födelsen, vårdas på BB Vid drygt ett dygns ålder debut högersidiga kloniska ryckningar (sent på kvällen) Läggs in på neonatalavdelningen Ultraljud hjärna efter ankomst är ua 16
Fall 1 Kliniskt + aeeg/eeg övervakning = Kramper under natten EEG nästa dag = Vänstersidig ep. anfallsaktivetet Fall 1 MRI visar stroke som engagerar en cortikal gren av vänster a. cerebri media. 12 mån neurologiskt ua T2-viktad bild Diffusions-viktad bild (DWI) 17
Fall 2 Oplanerad hemförlossning 39 gestationsveckor 3500 g Efter födelsen grunting och därefter upprepade apnéer Respiratorbehandling Fall 2 Subkliniska anfall på aeeg MR visar stor infarkt vänster a.cerebri media Pojken utvecklar hemiplegi 18
Fall 3 Mor diabetes och hepatos Förlossning igångsatt Partus v 40+1, VE pga CTG påverkan Apgar 7-9-10 FV 3970 g 1 tim: smärtpåverkad, klavikelfraktur, paracetamol 14 tim: kvider, spänd, blek, irritabel, vill inte amma, sträckrörelser Läggs in på neonatalavdelningen Fall 3 Allt mer påverkad, dålig perifer cirkulation Laktat 9-10, CRP 93, B-vita 2,3 Lp: grumlig liquor, röda 3, poly 214, mono 458, glukos <0,1, albumin 2,8 g/l Respirator, kramper, Fenemal, Stesolid, Xylokard Växt av GBS i blod och liquor 19
Fall 3 Upprepade kliniska kramper, verifieras med aeeg Fall 3 MRI Occipital infarkt a. cerebri posterior höger 5 mån: epilepsi, utveckling ua, synskada? T2-viktad bild Diffusions-viktad bild (DWI) 20
SEMINARIUM I Svenska Epilepsisällskapets regi anordnas ett seminarium EEG-monitorering inom neonatal intensivvård i Uppsala fredagen den 12 mars 2010, lokal: Uppsala Konsert & Kongress, Sal C Program 09:30-10:00 Samling, kaffe med bröd serveras 10:00-10:30 Historisk bakgrund och metodologi; Från CFM till aeeg Ingmar Rosén, Lund 10:30-11:00 Monitorering av neonatala kramper Ingmar Rosén, Lund Bensträckare 11:15-12:00 Multimodal neonatal monitorering Magnus Thordstein, Göteborg 12:00-13:00 Lunch (enklare lunch serveras i foajén) 13:00-13:30 aeeg monitorering av sjuka fullgångna nyfödda Lena Westas, Uppsala 13:30-14:15 aeeg och terapeutisk hypotermi i nyföddhetsperioden Mats Blennow, Stockholm 14:15-14:45 Kaffe, frukt 14:45-15:15 aeeg och prematura barn Lena Westas, Uppsala 15:15-16:00 Falldiskussion 21