EN ANNAN PERSON av Fabian Buebo inspirerad av en verklig händelse SLUTVERSION 160428 fabian@fabianbuebo.se 0735554992
1 INT. HOTELLRUM - KVÄLL Vi hör en kvinna sjunga för sig själv. Vi ser hela hotellrummet. Rakt fram står en soffa med ett bord framför. På bordet står ett halvtomt vinglas. Till höger en dubbelsäng och väskor med kläder på golvet. (24) målar naglarna på toaletten med dörren öppen. Toaletten ligger direkt till höger i hallen. Hon är förväntansfull. Iklädd festkläder. Hon hör ett sms, går ut och kollar telefonen på sängen. Jonas skriver: "PÅ VÄG TILLBAKA TILL HOTELLET NU. PUSS" De nymålade naglarna är ömtåliga. Hon blåser på dem och lägger med försiktig hand fram skjorta, kostym och slips på sängen. TITEL: EN ANNAN PERSON (25) kommer innanför dörren. Han har proper frisyr och renrakad haka. Hej! Hur går det? (OFF) Hej! Det går bra, jag är snart klar! Jag la fram dina kläder på sängen. Jonas hänger av sig ytterrocken. Okej tack! Klara tittar ut från toaletten med två läppstift i handen. Vilket tycker du jag ska ha? Hon stannar upp när hon möter Jonas blick, ser knappt ut att känna igen honom. Men försöker låtsas som ingenting. Spelar ingen roll. Bestäm du. Han ler och går in för en kyss. Men Klara undviker diskret kyssen och smiter in på toaletten igen. Låter Jonas hänga. Jonas ser fundersam ut.
FORTSÄTTNING: 2. (forts) Vad... Va va det där? Har det hänt nåt? Han lutar sig mot dörrkarmen till toaletten. 2 INT. TOALETTEN - PRECIS EFTER Han ser Klara rota. Hon tittar upp och möter hans blick. Hittar mascaran. Om det har hänt nåt? Nej men.. du sa ju att du bara skulle klippa dig? Jaha jo men jag ångrade mig, du sa ju att jag fick göra som jag ville? Du ser bara så annorlunda ut... Du har ju alltid haft skägg, du ser typ ut som en annan person... Jag är ju fortfarande samma person... Så olikt är det väl inte? Han ställer sig framför spegeln och betraktar sitt ansikte. Ser aningen fundersam ut. Förlåt men jag tyckte du va snygg i det... Hon ställer sig bredvid honom framför spegeln och målar mascara. Jonas vet inte hur han ska reagera. Blickar mot Klara. Klara svarar inte. Jag måste väl få ändra på mig om jag vill? Om det är så viktigt kan jag låta det växa ut igen?
FORTSÄTTNING: 3. (forts) Är det så viktigt?? Han går ut från toaletten. Det är inte viktigt, men det va en del av dig, jag gillade det. Men skit i det nu... 3 INT. HOTELLRUMMET - STRAX EFTER Jonas sätter sig på soffan och suckar. Funderar. Han kan inte skita i det, det stör honom för mycket... Toaletten: Shit Klara, är du så ytlig alltså? Klara slutar sminka sig. Betraktar sig själv i spegeln. Irritation sköljer över henne. Hur hade du själv känt om jag slutade sminka mig till exempel? Jag hade älskat dig lika mycket. Klara tittar ut från toaletten, lutar sig mot dörrkarmen med mascaran i handen, söker Jonas blick. Ja... fast jag vet att du tycker jag är snyggare med smink. Det har du ju sagt. Kommer du ihåg det? Du sa typ att jag var söt utan, men "snygg" med... Jonas verkar pressad. Gnuggar ansiktet och andas djupt. Fast då va de ju du som frågade... Vad har det med saken att göra om jag frågade?
FORTSÄTTNING: 4. Jag älskar dig som person, okej! Med eller utan smink. (ler) Som person? Va betyder de då? Älskar du min personlighet, men inte mitt utseende? Hon kommer närmare soffan där Jonas sitter. Har nåt lurigt i blicken. Han lutar sig lugnt bakåt. Om jag var skallig, hade du älskat mig som person då? Om jag skulle raka skallen??! Jonas ler åt Klaras plötsliga utfall. Vet inte vad ha ska svara. Klara ler också. Va? Hade du det? Vad ska jag säga? Det är en sån där hypotetisk fråga... Första gången vi sågs, jag slår vad om att du inte tittat på mig om jag va skallig. Den frågan är ännu mer hypotetisk! Han tar av sig tröjan för att byta om. Det här eller det här, vad skulle du välja? Hon gör en svepande handrörelse över ansiktet, sen på hjärtat. Medvetet cheesy. Vadå välja? Jag kan ju inte välja bara en sak, ditt ansikte är ju en del av dig. Exakt! Så vad händer om nånting förändras?
FORTSÄTTNING: 5. Vadå förändras? Skulle det vara samma sak om det här ändrades? Hon lägger handen mot sitt bröst. Nej... Han sliter av sig ena strumpan. Varför är det inte samma sak? Om jag doftat annorlunda då? Du gillar ju hur jag luktar. Det här är viktigare. Visar med handen mot hjärtat samtidigt som han drar av andra strumpan. Slår handen i bordet framför och kastar strumpan bort mot sängen. På vilket sätt? Allt är ju fortfarande en del av dig? Klara verkar frustrerad över hela situationen. Kommer ännu närmare och pekar på olika ställen på huvudet. Ditt håår växer ju uut uuur ditt ansikteee!! Du äärr ditt ansiktee! Varför lägger du över det här på mig? Det är du som är ute på jävligt hal is! 4 INT. TOALETTEN - PRECIS EFTER Jonas tränger sig förbi Klara och går in på toaletten. Rotar fram sin deo. Klara följer efter, ställer sig i dörröppningen.
FORTSÄTTNING: 6. Man uppfattar dig på olika sätt beroende på vilket utseende du har. Mig också såklart. Om jag va skallig hade jag troligtvis varit en annan person. Jonas tar deo under armarna. Påstår du att jag skulle vara samma person om jag var fet? Ja. Om mina åsikter skulle ändras då? Skulle min person ändras då? Jonas lägger ifrån sig deon. Möter sin blick i spegeln. Kisar. Ser fundersam ut över sin spegelbild. Jonas svarar inte. Du är inte dina åsikter. Är jag mina tankar då? Eller mina känslor? Klara ler uppgivet när hon tänker på allt hon, enligt Jonas, inte är. Blir uppjagad och rör sig i cirklar i hallen. Gestikulerar: Om jag inte är mina tankar, mina åsikter, eller mitt utseende, min jävla kropp! Berätta för mig vad fan jag är! En själ eller??! Hennes röst ekar mot kaklet. Avvaktar Jonas reaktion. Jonas lutar sig över handfatet närmare spegeln och inspekterar sin nyrakade haka. Kisar igen. Går mot Klara. Du är dina erfarenheter. Han stänger dörren om sig och låser.
FORTSÄTTNING: 7. Klara avvaktar, lutar sig mot toalettdörren. Pratar mot dörren: Jag tror, att om jag va skallig, hade jag haft andra erfarenheter jämfört med nu. Då hade jag varit en annan person. Eller? 5 INT. TOALETTEN - PRECIS EFTER Jonas lutar sig mot insidan dörren. Men du pratar om ett helt liv med ett annat utseende, jag menar här just nu! Va är det här för jävla diskussion?? Va är det som händer...? Han sjunker ihop på toaletten. Lägger ansiktet i händerna. PARALLELLKLIPP MELLAN TOALETTEN OCH RUMMET: Rummet: Klara sätter sig på sängen intill kostymen. Hämtar andan och lugnar snart ner sig. Avvaktar. Lugnet efter stormen. Tystnad. Hon funderar på vad som sagts. Förbarmar sig. Hon tar upp Jonas strumpor från golvet, viker och lägger på sängen. Borstar bort smuts från kavajen. Toaletten: Jonas sätter igång kranen och tvättar ansiktet. Torkar sig och möter sin blick i spegeln. Nu ser han plötsligt annorlunda ut. En annan person stirrar tillbaka mot honom... (Ny skådespelare som spelar exakt samma roll) Jonas betraktar vaksamt Nya Jonas i spegeln. NYA Va tänker du på? Känner du inte igen dig själv?
FORTSÄTTNING: 8. Jonas avvaktar. Kisar. NYA Va spelar det för roll då? Vad spelar det för roll om du ser annorlunda ut? Du sa ju själv att det inte spelar nån roll. Jonas stirrar på Nya Jonas i spegeln. Han har svårt att tro på det han ser och hör. NYA (forts) Varför skulle det spela roll, är du speciell på nåt sett? Vad är det för speciellt med just dig då? Va? Dina erfarenheter? Hon du inte kommer ihåg namnet på, som du hånglade upp, å va på väg hem till, när Klara ringde och undrade vart du var? Är det dom erfarenheterna du tänker på? Jonas undviker, vill inte höra. NYA (forts) Jonas... vem är det nu igen? Vad är du? Jonas drar handen över ansiktet så huden dras ut i en avlång grimas. NYA (forts) Är du en hand eller har du en hand? Är det där ens din hand? Jonas håller upp sin hand och betraktar den. Rädsla i blicken. Knyter näven, vrider och vänder. Känner. NYA (forts) Känner du handen? Är du den? Är du handen? Tänk om den försvann? Skulle du sakna den om den försvann? Det kanske inte spelar nån roll? Du sa ju själv att det inte spelar nån roll. Klara kanske har rätt? Du är bara en illusion... Det finns inget du, inget jag, bara vi, vi är samma, allting, eller ingenting...
FORTSÄTTNING: 9. Nya Jonas står nu i badrummet. Jonas är borta. Nya Jonas betraktar sin spegelbild. Mer samlad. Låst. Inspekterar hakan. Rummet: Klara lägger sig på rygg på sängen. Skamkänslor bubblar upp och hon är nära tårar. Försöker svälja det. Det är svårt. Gömmer ansiktet i händerna. Slår sig själv i ansiktet. 6 INT. HOTELLRUMMET - STRAX EFTER Toalettdörren låses upp. Klara samlar sig. Nya Jonas kliver ut från toaletten. Klara reagerar inte på Jonas nya ansikte utan agerar som tidigare. Sätter sig upp. Rödflammiga kinder. Dricker lite vin. Jonas står i hallen. De betraktar varandra. Jonas verkar tom. Han väntar på att Klara ska ta initiativ. Klara förstår att hon måste agera. Avvaktar. Tar sats. Reser sig. Jag vill inte göra dig illa. Hon rör sig mot honom. Vill komma nära men märker tydligt Nya Jonas kyla och distans. Vågar inte komma närmare. Klara hänger. Blottad. Söker ändå kontakt. Harklar sig. Vi har ju pratat om att jag ska vara mer öppen och inte linda in saker. NYA Du kanske inte ska dela allt du känner. Skulle jag ljuga istället? På vilket sätt hade det vart bättre? Nya Jonas andas tungt och tar vinglaset från hennes hand.
FORTSÄTTNING: 10. Dricker ur. NYA Ja... inte vet jag. Det spelar ingen roll nu... Han slinker förbi Klara och ställer ifrån sig glaset på bordet. Tar på sig skjortan som ligger på sängen. Stannar upp när han får syn på en tatuering på sitt bröst. Han inspekterar tatueringen som om den vore främmande. Klara avvaktar, blickar mot Jonas. Förstår inte vad han håller på med. Hon ser ensam ut där hon står i hallen. Nya Jonas tar på sig byxorna. Jag vill känna annorlunda, men det gör jag uppenbarligen inte... det är som att jag tänker en sak men känner en helt annan... Nya Jonas ler snett och drar på sig kavajen. NYA Ger det dig rätten att klanka ner på hur jag ser ut? Du är inte direkt en tiopoängare själv... Orden träffar Klara i magen. Hon försöker samla sig. Det har jag aldrig påstått... Nya Jonas rättar till kavajen. NYA Vi måste gå om vi inte ska komma försent, jag vet hur din syster är... Han rör sig mot ytterdörren, förbi Klara. Klara andas tungt. Vänder sig mot honom. Varför är du tillsammans med mig då? Jonas greppar sin rock. NYA Kom inte med den nu... Det har jag ju sagt, jag älskar dig som person.
FORTSÄTTNING: 11. Å vad är det?? Mina tankar påverkar mig ganska mycke just nu ska du veta, dom känns väldigt mycket som- NYA (avbryter) Inte vet jag! Allt vi pratat om! Lägg ner nu. Du tycker bara synd om dig själv. Han tar på sig rocken. 7 INT. TOALETTEN - PRECIS EFTER Klara låser toalettdörren. Målar läpparna. Halvvägs klar möter hon sin förvirrade blick i spegeln. Avvaktar. Tankarna snurrar. Ska jag verkligen ha läppstift? Är det ytligt att ha läppstift? Hon torkar bort det... Avvaktar. Tänker på hur ytlig hon uppenbarligen är. Är jag ytligare om jag har det? Men jag vill ju ha det! Viker snart undan blicken och bestämmer sig för att ändå ha det eftersom hon vill ha det. Fokuserar på att måla klart läpparna. 8 INT. HOTELLRUMMET - STRAX EFTER När Klara kommer ut står Nya Jonas påklädd och redo med hennes jacka i famnen. Hon går försiktigt fram till honom. Får jackan. Tar på sig. Hon kommer tätt intill och rättar till hans rockkrage. Båda avvaktar. NYA Vet du vad det känns som? De står tätt intill och ser på varandra med ömhet. NYA (forts) Det känns som, om jag skulle råka ut för en olycka, och mitt (MER)
FORTSÄTTNING: 12. Möter hans blick. Tänker snabbt. NYA (forts) utseende skulle ändras, det känns som att du inte skulle stanna med mig då. Du kanske skulle göra det för att va snäll, ett tag, men sen hade du lämnat mig. Det är en hypotetisk fråga älskling. Nu går vi. Hon tar hans arm. De går ut tillsammans. Dörren slår igen. SLUT