NORDISKE LÆRERORGANISATIONERS SAMRÅD Köpenhamn 15 november 2002 Till NLS styrelse NLS HÖSTMÖTE 2002 Måndagen den 2 december börjar mötet kl 11.00 i konferensrummet Triton. Vi gör avbrott för lunch kl 12.30-13.30 och mötet ajourneras kl 16.30 den dagen. Därefter sker busstransport med avgång kl 17.40 från Foresta till NLS middag. Det blir en form av båttur men inomhus, så Ni behöver därför inte ha varma kläder m.m. Vanlig middagsklädsel som tål en liten rundvandring på platsen, blir utmärkt. Tisdagen den 3 december startar mötet kl 9.00 och avslutas senast kl 16.00. De som önskar övernattning redan mellan söndag den 1 december och måndagen den 2 december måste anmäla detta till NLS kansli, nls@dlf.org. Kom ihåg att begära fast pris hos Taxi Stockholm, Taxi Kurir eller Taxi 020. Det kostar 350 SEK från Arlanda till Stockholms city. Eventuellt kan bolagen lägga på c:a 50 SEK extra till Foresta, men ställ kravet på 350 SEK. Taxi tillbaka till Arlanda går efter taxameterpris varför det blir dyrare. Den resan kostar c:a 560 SEK Väl mött i Stockholm! Med vänlig hälsning Lillemor Darinder Generalsekreterare Adresse Telefon Telefax E-mail Hemsida Vandkunsten 3 +45-33 14 11 14 +45-33 14 22 05 nls@dlf.org www.n-l-s-org DK-1467 København
Punkt 1 Punkt 1 Mötet öppnas Kallade Bente Sorgenfrey BUPL Stig G. Lund BUPL Anders Bondo Christensen DLF Hans Ole Frostholm DLF Svend Erik Christensen DTL Gorm Leschly GL Karen Elisabeth Lundbæk HL Dan Johansson Erkki Kangasniemi Pekka Koskinen Päivi Koppanen Soile Oleander Anders Rusk Eva-Lis Preisz Solweig Eklund Roger Bodin Magnus Fock Sören Holm Metta Fjelkner Sonja Åström Helga Hjetland Per Aahlin Laila-Brith Josefsen Christine Moe Hovind Hugo Hallum Berit Østereng Gro Standnes Elsa Birgitta P Petersen Carita Björklund Kristinbjørg Høgnesen Eiríkur Jónsson Björg Bjarnadóttir Elna Katrín Jónsdóttir Sivso Dorph Kalina Skifte Lillemor Darinder Kaisa Ratia Nilsson FSL OAJ OAJ OAJ OAJ OAJ Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet LR LR Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet SL FL FP YF KI KI KI IMAK PIP NLS NLS
Punkt 2, Sid. 1 NLS HÖSTMÖTE TID: Måndagen den 2 december Tisdagen den 3 december 2002 Mötet börjar kl 11.00 den 2 december och avslutas senast kl 16.00 den 3 december PLATS: Hotell Foresta, Lidingö, Stockholm FÖRSLAG TILL DAGORDNING Punkt 1 Mötet öppnas Punkt 2 Dagordningen fastställes Punkt 3 Senaste protokoll godkännes Punkt 4 Punkt 4.1 Punkt 4.2 Punkt 4.3 Temadebatter Yrkesetik och professionsideal Opinionsbildande insatser för mediabilden av skolan Morgondagens skola, Nordiska Ministerrådets projekt Punkt 5 Förslag till verksamhetsplan för år 2003 Punkt 6 Förslag till budget för år 2003
Punkt 2, Sid. 2 Punkt 7 Förbundsseminarium år 2003 Förslag till innehåll och genomförande Punkt 8 Punkt 8.1 Punkt 8.2 Internationella ärenden Rapporter från EIE och ETUCE Övriga rapporter Punkt 9 Val av ordförande och vice ordförande för år 2003 Punkt 10 Förslag till möteskalendarium i NLS för år 2004 Punkt 11 Punkt 11.1 Punkt 11.2 Punkt 12 Rapporter Rapporter från organisationerna Rapporter till styrelsen Övriga ärenden Punkt 13 Mötet avslutas
Punkt 3 Punkt 3 Godkännande av protokoll 6-7 maj 2002 Information Protokollet från NLS styrelsemöte i Stockholm sändes ut för granskning den 4 juni 2002. Inga ändrings- eller tilläggsförslag har inkommit. Förslag till beslut Styrelsen föreslås härmed godkänna föreliggande protokoll från den 6-7 maj 2002. Bilaga Protokoll
PROTOKOLL Ärende NLS' Vårmöte Tid 6-7 maj 2002 Plats Hotel Foresta, Lidingö Närvarande Annette Trads Hansen BUPL Stig G. Lund BUPL Anni Herfort Andersen DLF Hans Ole Frostholm DLF Svend Erik Christensen DTL Gorm Leschly GL Karen Elisabeth Lundbæk HL NLS vårmöte 2002 i Stockholm Protokoll, Sid. 1 Dan Johansson Erkki Kangasniemi Pekka Koskinen Päivi Koppanen Soile Oleander Anders Rusk Eva-Lis Preisz Solweig Eklund Roger Bodin Magnus Fock Sören Holm Metta Fjelkner Per Wadman Helga Hjetland Per Aahlin Christine Moe Hovind Berit Østereng Elsa Birgitta P Petersen Carita Björklund Eiríkur Jónsson Björg Bjarnadóttir Elna Katrín Jónsdóttir Sivso Dorph Steen Pedersen Lillemor Darinder FSL OAJ OAJ OAJ OAJ OAJ Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet LR LR Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet FL FP KI KI KI IMAK PIP NLS Tolkar Taina Aellig, Maj Lönnroth
NLS vårmöte 2002 i Stockholm Protokoll, Sid. 2 Punkt 1 Mötet öppnas NLS' ordförande Eva-Lis Preisz, Lärarförbundet hälsade styrelsen varmt välkommen till mötet samt förklarade mötet öppnat. Punkt 2 Dagordningen fastställs Generalsekreteraren anmälde tilläggsärende: Konflikten i Mellanöstern. Skrivelse har mottagits från Utdanningsforbundet angående NLS möjligheter till samverkan i ovanstående ärende. Styrelsen beslöt behandla frågan under punkten 11.2 Internationella frågor. Beslut Med detta tillägg godkände styrelsen den föreliggande dagordningen. Punkt 3 Beslut Protokoll från senaste möte Protokoll från NLS höstmöte i Keflavik december 2001 godkändes i sin helhet. Punkt 4 Presentation av Lärarförbundets medlemsdiskussion 2001 NLS ordförande Eva-Lis Preisz introducerade ärendet. Magnus Fock, Lärarförbundet gav därefter en utförlig beskrivning av hur arbetet med medlemsdiskussionen varit upplagt samt beskrev vilket utfall man hade fått. Resultatet av den omfattande diskussionen visade att medlemmarna helst ville använda sin organisation till att förbättra förutsättningarna och villkoren för arbetet. Medlemmarna vill uppnå större inflytande över sin arbetssituation, bättre lön samt högre status för läraryrket. Arbetsmiljön måste bli bättre och mer resurser måste tillföras verksamheten. Lärarna upplever den dagliga situationen som slitsam men de poängterar att arbetet med barnen och ungdomarna gör yrket positivt, kontakten med arbetskamraterna likaså. Lärarförbundets ledning är glad över det stora intresse som medlemmarna visat i denna undersökning. Aktivititen och resultatet har gett Lärarförbundet en god vägledning för hur arbetet ska läggas upp under den nya kongressperioden. Styrelsen gavs tillfälle till frågor och debatt.
NLS vårmöte 2002 i Stockholm Protokoll, Sid. 3 Punkt 5 NLS' verksamhetsberättelse Generalsekreteraren föredrog verksamhetsberättelsen och poängterade då särskilt de förändringsprocesser som ägt rum i medlemsorganisationerna under året. NLS arbetet har varit aktivt på en rad olika områden både nordiskt och internationellt, vilket också framkommer i verksamhetsberättelsen. Beslut Styrelsen beslöt godkänna verksamhetsberättelsen i sin helhet samt önskade att en populärversion av berättelsen sätts ut på NLS hemsida. Punkt 6 NLS' räkenskaper och revision för år 2001 Generalsekreteraren gick igenom den ekonomiska slutrapporten för räkenskapsåret 2001 samt föredrog resultatet av revisorns granskning. Beslut Styrelsen beslöt godkänna NLS' räkenskaper för år 2001 i enlighet med revisionsrapporten. Punkt 7 Fastställande av medlemsavgift för år 2002 Generalsekreteraren redogjorde för kostnadsfördelningen av NLS verksamhet för år 2002 samt gick igenom fördelning av överskott från räkenskapsåret 2001. Generalsekreteraren föredrog därefter förslag till medlemsavgift för år 2002. Beslut Styrelsen beslöt godkänna den redovisade kostnadsfördelningen och fördelning av överskottet samt godkände förslag till medlemsavgift för år 2002. Punkt 8 Temadiskussion yrkesetik Generalsekreteraren presenterade i korthet en sammanfattning av organisationernas insända material angående arbetet med de yrkesetiska frågorna. Styrelsen utbytte tankar och erfarenheter. Efter ingående diskussion om begreppet yrkesetik, hur medlemsorganisationerna utformat arbetet om yrkesetiken i sina förbund samt hur NLS kan gå vidare, avslutades debatten.
NLS vårmöte 2002 i Stockholm Protokoll, Sid. 4 Beslut Styrelsen beslöt att att att ge generalsekreteraren i uppdrag att sammanfatta huvuddragen i medlemsorganisationernas syn på yrkesetiken samt sända ut sammanfattningen till organisationerna. formulera förslag till arbetsformer inför höstmötets diskussion om yrkesetik. den yrkesetiska debatten tillsvidare endast redovisas på NLS interna hemsidor. Punkt 9 Hur för vi ut professionsdebatten bland medlemmarna Styrelsen tog i denna diskussion sin utgångspunkt i vad som redovisats under ärende 4 och ärende 8 på dagordningen. Styrelsen väckte i diskussionen en rad professionella dilemman som kan vara värdefulla att diskutera i ett organisationspolitiskt perspektiv. Beslut Styrelsen beslöt att till höstmötets temadiskussion, som kommer att föras i mindre grupper, dessa yrkesetiska och professionella frågeställningar också involveras i beredningen. Generalsekreteraren i samverkan med ordföranden ansvarar för denna utformning. Punkt 10 NLS sommarkurs 2002 Generalsekreteraren redogjorde för kursens program samt för det praktiska genomförandet av kursen. Sommarkursen har fått ett positivt gensvar. Många NLS organisationer finns representerade. Denna spridning med deltagare från olika skolformer gynnar i hög grad kurstemats intentioner: Medlemmen i centrum Organisationen i utveckling Beslut Styrelsen godkände rapporten.
NLS vårmöte 2002 i Stockholm Protokoll, Sid. 5 Punkt 11 Punkt 11.1 Internationella frågor Situationen i EIE Till dagens möte hade inbjudits EIE s ordförande Lars-Erik Klason för att ge en situationsrapport från det arbete som pågår i den europeiska regionen. Lars-Erik Klason redogjorde för de utmaningar som det europeiska fackliga lärarsamarbetet står inför samt för de diskussioner som förevarit mellan EI och WCT. Lars-Erik Klason poängterade särskilt hur viktigt det är att det europeiska lärarsamarbetet effektiviseras och att ETUCE i denna process stärks i sin förhandlande roll. Strukturdiskussioner om det europeiska arbetets framtida utformning förs kontinuerligt och det är därför väsentligt att NLS organisationerna hålls informerade om utvecklingen, avslutade han. Styrelsen tackade Lars-Erik Klason för rapporten. Punkt 11.2.1. Rapport från EI s styrelsemöte, 10-12 april Anni Herfort Andersen, DLF gav en kompletterande redogörelse till den rapport som tidigare sänts ut till styrelsen. Åtgärd Punkt 11.2.2 Styrelsen tackade för informationen både för den skriftliga och för den muntliga samt lade rapporten till handlingarna. Situationen i Mellanöstern Från Utdanningsforbundet hade väckts frågan vad NLS organisationerna kan göra för att bistå i konflikten mellan Israel och Palestina. I vilken grad kan vi samordna våra initiativ och i så fall vilken strategi bör vi välja? Anni Herfort Andersen, DLF redogjorde för de diskussioner som förevarit i EI s styrelse sedan världskongressen i Jomtien juli 2001, antog resolutionen om Israel-Palestina konflikten. Anni Herfort Andersen menade att det är viktigt för NLS att till EI ta utgångspunkten i förhållandena för lärare och för barn och ungdomar samt hur möjligheterna att bedriva undervisning ser ut. Enligt ögonvittnesskildringar från de representanter från NGO som varit i Gasa och på Västbanken är all infrastruktur för undervisning förstörd. Möjligheterna för lärare att utöva sitt yrke är därför mycket svåra.
NLS vårmöte 2002 i Stockholm Protokoll, Sid. 6 Roger Bodin, Lärarförbundet lämnade sin muntliga ögonvittnesskildring från resan i Palestina. Han bekräftade att villkoren för barn, ungdomar och lärare är mycket dåliga och att möjligheten till att bedriva undervisning är i det närmaste obefintliga. Ödeläggelsen är fruktansvärd. NLS organisationerna bör därför vända sig till EI och kräva att EI intensifierar sitt arbete Beslut Styrelsen beslöt att tillskriva EI och vädja att EI intensifierar sitt arbete i resolutionens anda. Styrelsen beslöt också att den rapport som nu är under utarbetande medsändes NLS skrivelse till EI för att ytterligare understryka allvaret i NLS organisationernas vädjan. Punkt 12 Punkt 12.1.1 Lärarförsörjning och lärarkompetens Rapport från NLS möte med Nordiska Ministerrådet NLS ordförande rapporterade från NLS möte med Nordiska Ministerrådets ledningsgrupp i Snekkersten. Ordföranden och generalsekreteraren representerade NLS. Mötet var givande för båda parter. Ministerrådets ledningsgrupp tog till sig de bevekelsegrunder som NLS anförde i ärendet och lovade att ta upp dessa frågor på nordiskt plan. Punkt 12.1.2 Lägesrapport Generalsekreteraren kommenterade i korthet den lägesrapport om NLS arbete med Nordiska Ministerrådet som förelagts styrelsen. Punkt 12.2.1 Sammanfattning av Åbo-konferensen Generalsekreteraren redogjorde för utfallet av konferensen. Punkt 12.2.2 Lärarförsörjningsläget i Norden Generalsekreteraren sammanfattade i korthet den uppföljning som gjorts bland NLS medlemsorganisationer samt hänvisade i övrigt till den skriftliga dokumentationen som styrelsen har fått utsänd till mötet. Åtgärd Beslut Styrelsen diskuterade lärarförsörjningsläget samt gav varandra exempel på hur man arbetar med dessa frågor i respektive land. Ärendet återkommer på styrelsens höstmöte. Styrelsen tackade för samtliga rapporter samt lade dem till handlingarna.
NLS vårmöte 2002 i Stockholm Protokoll, Sid. 7 Punkt 13 Punkt 13.1 Privatisering och offentlig utbildning Erfarenhetsutbyte i styrelsen Styrelsen delgav varandra den senaste utvecklingen i ärendet. Både Norge och Danmark har fått nya regeringar och i detta skifte märks en tydlig tendens till ökad privatisering på utbildningsområdet. Lag för friskolor har också nyligen införts på Färöarna. Styrelsen återkommer i ärendet till höstmötet. Punkt 13.2 Privatisering inom vuxenutbildning och högskola Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund redovisade, som en upptakt till detta område, hur situationen utvecklas i Sverige. NLS kommer att behandla detta ärende vidare på höstmötet. Beslut Styrelsen lade rapporten till handlingarna. Punkt 14 Vad har hänt sen sist? Styrelsens ledamöter rapporterade från sina respektive organisationers arbete och vad som hänt i respektive land, under perioden. Punkt 15 Övrigt Inga ärenden behandlades. Punkt 16 Mötet avslutas Ordförande Eva-Lis Preisz tackade styrelsens ledamöter för aktivt deltagande samt förklarade mötet avslutat. Stockholm, den 7 maj 2002 Eva-Lis Preisz Ordförande Lillemor Darinder Generalsekreterare
NLS höstmöte 2002 i Stockholm Punkt 4, Sid. 1 Punkt 4 Temadebatter För behandling av frågorna under denna punkt på dagordningen har styrelsen anbefallt annorlunda arbetsformer än diskussioner i plenum. Detta för att öka dynamiken i erfarenhetsutbytet. Vi har därför lagt upp olika former för hur detta ska gå till så att alla känner sig tillfreds. Punkt 4.1 Inledning Yrkesetik och professionsideal Under året som gått har i stort sett alla medlemsorganisationerna i NLS utarbetat yrkesetiska principer eller professionsideal. Målsättningen med arbetet har varit att bidra till lärarnas yrkesetiska diskussioner som ett led i professionsutvecklingen och att få till stånd en bred medlemsdebatt om etiken i lärararbetet. För att sprida kunskap och information om de yrkesetiska principer och professionsideal som varje organisation har antagit, har lärarorganisationerna tryckt upp olika material som ska spridas till kollegor, föräldrar, institutioner och allmänhet. Under året har seminarier och konferenser anordnats för att fånga upp medlemmarnas erfarenheter och behov. Därefter har NLS organisationerna fastlagt de ramar och innehåll som man tänker arbeta vidare med. De resultat som nu föreligger ska bidra till fortsatt debatt och användas i lärarens dagliga arbete och i organisationernas fackliga verksamhet. Med yrkesetiken har lärarna fått ett gemensamt språk att beskriva sitt arbete på. Förhoppningen är att det professionella förhåll-ningssättet stärks och att kommunikationen med hem, allmänhet och samhällsföreträdare underlättas. Yrkesetikens värderingar ska nu omsättas i praktiken. Den ska också genomsyra det dagliga fackföreningspolitiska arbetet inom alla relevanta områden.
NLS höstmöte 2002 i Stockholm Punkt 4, Sid. 2 Åtgärd Under styrelsens diskussion om yrkesetiken ska nu den fortsatta utvecklingen penetreras. Hur kommer organisationerna att implementera dessa ideal så att de omfattar alla medlemmar? På vilka fackföreningspolitiska områden kan det yrkesetiska innehållet redan få spridningseffekter (lönepolitik, arbetstid, arbetsmiljö m.m.)? Hur bedömer organisationerna utvecklingen på längre sikt a) för det vardagliga lärararbetet på fältet? b) för lärarnas bild av sitt yrke? c) för medlemmarnas fackliga verksamhet? d) för det överordnade fackliga arbetet med lärarnas löneoch arbetsvillkor? Detta är några frågeställningar att fundera kring inför temadebatten och att ta med sig till nästa gång. NLS kommer att fortsätta med detta informations- och erfarenhetsutbyte under nästa verksamhetsperiod. Punkt 4.2 Opinionsbildande insatser för mediabilden av skolan Temadebatten i styrelsen under denna rubrik, kommer att bjuda på några överraskningsmoment som ska stimulera till ett interaktivt arbetssätt. Förhoppningen är att det som ska ske, också stimulerar till fortsatta dialoger om hur vi kan förbättra mediabilden av skolan.
Punkt 4.3, bilaga 1, Sid. 1 Artikelförfattarnas sammandrag Sammandrag från Jouni Välijärvi Morgondagens skole i Norden: oversikt over temaer/problemstillinger (in English). Context (briefly) -globalization, information-intensive world; strong Nordic tradition in education for all is a real strength in this -literacy in information society; new demands for school -equality and excellence as the aims of the Nordic comprehensive school -ICT-skills in work and social life; modern citizenship -development ICT-technology, new possibilities for education: lessening restriction of time and space; lowering expenses, increasing efficiency; movable technology -decreasing monopoly of schools in education è moving from technology orientation to learning/pedagogy orientation ICT - skill pedagogy for learning in nets -relationship to learning, teaching and lifelong (and lifewide learning) -ICT pedagogy is still missing; challenge for teacher training and research -from familiarizing with programmes to systematic ICT-pedagogy -learning outside school; combination traditional and modern learning environments -learning materials in net -individual and collaborative learning -targeted promoting of ICT skills in educational system; primary secondary tertiary; curricular integration -standards and assessment (IEA s SITES 3 project; PISA) Teacher s role -teacher training and teachers qualifications today -computers and nets as a resource for teaching and learning: e.g. simulations, 3D demonstrations -promoting students qualifications; pedagogy, curriculum, aims of systematic education, integration of contents, collaboration -a student s expertise: mixed roles, new resources -needs for in-service learning; individual teachers with different qualifications, schools as a community -crossing personal thresholds: simple access, personal portals (the Finnish PedaNet project) -new challenges for expertise: e.g. tutoring different learning processes, combining learning inside and outside of school: you can learn even if your not taught by a teacher -planning programme for personal development: coordinating personal, school s and community interests -all students have access to new learning environments from early childhood: what does this mean for their ICT skills and teaching -new possibilities for interactive collaboration with homes; continuing discussions, on-line observing what is happening in school, feedback, portfolios, learning at home (PedaNet, studies on portfolios) -virtual and real worlds; social and human dimensions of education
Punkt 4.3, bilaga 1, Sid. 2 Student -access to net and virtual worlds from the early childhood; changed worldview and skills of school beginners; how to utilize; equality of the skills; curricular definitions -independent learning; skills for lifelong learning -integrating skills, attitudes and motivation -understanding ethical dimensions -controlling on learning processes: control of time, planning, setting targets, self-evaluation, setting right questions for own learning task (why, what, how) -individual and collaborative working in schools -new possibilities for individualized programmes School -network of schools is reality in technical sense (see SITES-results) ; lowering expenses make real breakthroughs for school level innovation possible -challenging individualized tradition of teacher s profession; need for collaborative school communities; importance of in-service training: resources?? -pedagogical support of teachers; more important than technical -integrating ICT with all subjects -individualized programmes (contents, methods) for different students combined with common targets in developing similar skills and understanding for all=more flexibility for organizing education under the same framework -supporting and combining teachers special qualifications -taking into consideration enormously varying skills of teachers inside a school: personal developing programmes, easy access possibilities for every teacher -school and its surroundings; expectations, resources, collaboration Network of schools -need of more individualized and flexible possibilities for students means typically extended need for resource rich school units -small schools even on upper secondary level are typical for many Nordic countries: equality in supplying educational possibilities -networking of small schools = one large platform for educational services??; -need for specialisation of a school as a member of the network ; sharing responsibilities between schools -combination of net-based learning and traditional school work -methods and standards for producing contents into virtual environments; -combining general and vocational education more deeply; also integrating specialized studies e.g. from university level to secondary school studies -without new modes of deeper networking and collaboration there is threat of the fatal survival struggle between schools Ethical problems -this question need to be handled separately or integrated in previous themes
Punkt 4.3, bilaga 1, Sid. 3 Sammendrag fra Eirik Newth - Skolen i medierevolusjonenes tid Tilpasning til en teknologidrevet hverdag De siste 50 årene har skolesektoren måttet tilpasse seg de samfunnsmessige konsekvensene av en rekke medierevolusjoner, skapt av fjernsyn, video, kabel-tv og hjemmedatamaskiner tilkoblet internett. De neste tiårene kommer ny teknologi til å drive frem nye omveltninger. Skolens hovedutfordring blir å tilpasse seg de uunngåelige endringene dette medfører. Særlig viktig er det at lærerutdanningen er i forkant av medieutviklingen, og at skolesystemet som helhet unngår å havne i teknologiske bakevjer (jamfør satsingen på CD-ROM). Med nettet i ranselen Utbyggingen av faste og trådløse bredbåndnett er den nærmest forestående medierevolusjonen. Datamaskinen på skrivebordet vil gradvis bli et nisjeprodukt når andre nettilkoblete maskiner, som spillkonsoller og digital-tv, gjør sitt inntog i hjemmet. Spesielt interessant for skolen er utviklingen av "smarttelefoner" med fargeskjerm, nettleser, epost, innebygd kamera og permanent tilkobling til nettet. Slike telefoner vil bli et enda viktigere redskap for eldre barn og ungdom enn GSM-telefonen er i dag, og spørsmålet om hvordan de kan trekkes inn i inn i undervisningen vil stå sentralt det neste tiåret. Horisontal kontra vertikal kunnskapsformidling Ny teknologi skaper i utgangspunktet nye brukervaner, men kan på lengre sikt forandre grunnstrukturen i samfunnet. Medie- og datateknologi er en hovedårsak til at det gamle kunnskapshierarkiet bygges ned. Kunnskapsautoriteter som har vært vant til å formidle vertikalt (ovenfra og nedover), må i økende grad kjempe om oppmerksomheten. Klarest kommer dette til uttrykk på internett, hvor alle kunnskapskilder i utgangspunktet befinner seg på samme plan. Det innebærer at vårt syn på kunnskap og kildekritikk må redefineres, og det blir skolens oppgave å gi fremtidens "infonauter" den nødvendige ballasten. På dette området vil lærerrollen handle om å fungere som erfaren veiviser i informasjonsstrømmen. Fra teknologisinke til pådriver Når den digitale teknologien modnes og "flater ut", flyttes fokus fra maskinvare til innhold. Gratistanken er ikke bærekraftig i informasjonsalderen, og DRM (Digital Rights Management, digital rettighetsforvaltning) kommer til å stå sentralt i skolehverdagen. I utgangspunktet høres dette ut som dårlige nyheter for en skole som har basert mye av den digitalt baserte undervisningen på gratisstoff på Internett. Men DRM er langt mer fleksibelt enn det analoge motstykket, og kan gi brukerne innflytelse over innhold såvel som kostnad. Som storbruker av digitale medier kan skolen selv kan være med på å realisere visjonen om interaktive, kontinuerlig oppdaterte elektroniske læremidler.
Punkt 4.3, bilaga 1, Sid. 4 Sammandrag från Jan Hylén Samhällsfördrag under omprövning sammanfattning Marknaden, politiken och den autonoma individen är tre starka krafter som utmanar dagens skola i grunden. De kan betraktas som kraftfällt som strider om inflytandet över den gamla samhällsinstitutionen skolan. Det tidigare samhällsfördraget runt skolan är under omprövning. Politiska krav på skolan I det nya samhälle och den nya ekonomi som är under framväxt får det livslånga lärandet en central roll. Skolan ges uppgiften att utrusta enskilda individer för att kunna leva i det framväxande informationssamhället. Som en följd av kraven har också har den svenska skolan genomgått en volymökning på över 80% under 1990-talet. Men är skolan rustad för att möta utmaningen med kraftig volymtillväxt kombinerat med krav på hög kvalitet? Marknaden söker mer inflytande Allt fler aktörer ser en möjlighet att få del av den stigande efterfrågan på lärande. En tänkbar utveckling är att marknaden tar över allt mer, så som redan skett vad gäller kompetensutvecklingen inom arbetslivet. Den privata marknaden för e-learning växer kraftigt, men har svårt att komma in i skolsektorn. Skolan ökade svårigheter att erbjuda relevant och aktuell utbildning öppnar möjligen för mer samarbete med den privata sektorn. Lärarbristen kan ge utrymme för bemanningsföretag som hyr ut tillfällig arbetskraft, men till ett högt pris. Hur klarar skolan kontinuitet och ekonomi om allt fler lärare är korttidsanställda? Autonoma individer ställer krav Skolan ska fostra autonoma individer till ett livslångt lärande. Detta innebär ökade anspråk på att skolan är individuellt anpassad och flexibel, samtidigt som skolan av tradition haft mycket fasta strukturer en stor utmaning för skolan. Önskan om självständighet visar sig också i att fler väljer fristående skolor. Kommer IT-utvecklingen att också öppna för krav på hemundervisning? För den som tror på ett offentligt skolsystem skulle framväxten av en hemskolerörelse vara en allvarlig utmaning. Skolan tar IT till hjälp för att individualisera undervisningen. Men teknikanvändningen beskrivs av forskare som enkelspårig. Man menar att informationssökning ges så stort utrymme att bearbetning och analys blir lidande. Kombinerat med en kraftig ökning av ett individuellt arbetssätt ger detta en risk att diskussionen, skapandet av överblick och förståelse uteblir. Individualisering riskerar att bli isolering. Leder kraven på ökad autonomi därmed också till ökad heterogenitet, isolering och fragmentisering? Makten över framtidens utbildning Vem kommer att ha makten över framtidens utbildning? Blir det marknaden som förmår
Punkt 4.3, bilaga 1, Sid. 5 att bäst formulera och lyfta fram det som majoriteten av befolkningen anser ligga i deras långsiktiga intresse? Eller kan politiken lyfta fram idén om den autonoma individens rätt att förverkliga sitt livsprojekt inom det offentliga skolväsendet? Det är i så fall en mycket omfattande och svår utmaning som kräver förändring och flexibilitet, politiskt mod samt ett gott pedagogiskt ledarskap. Rätt använd kan IT i hög grad bidra till en lösning. Dessa och liknande fundamentala frågorna om skolans roll i samhället måste diskuteras i så breda grupper som möjligt. Skoldebatten får inte reduceras till en fråga om hur många steg betygskalan ska innehålla eller om det är rätt av läraren att låta eleverna ta med mobiltelefonen in i klassrummet.
Punkt 4.3, bilaga 1, Sid. 6 Sammendrag fra Hanne Shapiro HotSpot@Scandinavia Uddannelse i OpbrudTraditionelt har uddannelse ikke været med til at vise nye veje af den samfundsmæssige udvikling. I de senere år har ikke mindst udviklingen inden for informationsteknologi medført utallige diskussioner om skolens fremtidige grundlag og profil. Scenarieprocesser kan være er en metode til at sætte fokus på nogle udviklingstendenser, som kan få væsentlig indflydelse på fremtidens skole, herunder hvordan IT søges integreret i en reformproces og med hvilke motiver og konsekvenser. IT i sig selv vil ikke betyde et kvalitativt løft af skolen, som ruster den enkelte til aktivt, engageret og ansvarsbevidst at kunne deltage i et hyperkomplekst netværkssamfund gennem hele livet, hvis en øget digitalisering alene bliver et spørgsmål om mere IT i eksisterende strukturer og curricula.
Punkt 4.3, bilaga 2, Sid. 1 TILLIT OCH TILLVÄXT När man tagit del av de fem scenarier som artikelförfattarna har formulerat, är det främst den tekniska utvecklingen som framstår som subjektet för skolans utveckling i framtiden. NLS delar i stort framtidsbeskrivningarna men vill understryka att det är skolan som samhällsinstans som måste spela huvudrollen.det är skolan som måste vara navet för barns och ungdomars utveckling. Framtidens Norden behöver skolan i dag men ännu mer i morgon. Genom samhällets tillit växer skolan och den goda skolan ökar tillväxten i samhället. För att understryka detta vill vi under rubriken TILLIT OCH TILLVÄXT i denna prioriteringsordning, formulera hur vi ser på skolan i ett framtidsperspektiv. Det är snart jul och vi vill till konferensen och till det kommande scenariearbetet lämna följande önskelista: ÖNSKELISTA En skola 10-15 år framåt i tiden har bildning och lärande i det livslånga perspektivet som genomgående motto för sin verksamhet. En skola 10-15 år framåt i tiden utbildar demokratiska världsmedborgare med socialt och internationellt engagemang. En skola 10-15 år framåt i tiden har en utvecklande,trygg och gynnsam miljö för de lärande processerna.--ett klimat där barn och ungdomar växer som människor i självförtroende och personlig identitet.
Punkt 4.3, bilaga 2, Sid. 2 En skola 10-15 år framåt i tiden utvecklar lusten och nyfikenheten hos barn och ungdom att utforska världen vi lever i och att förstå sammanhangen och det egna ansvaret. En skola 10-15 år framåt i tiden stimuleras av den tekniska utvecklingen,finner nya pedagogiska arenor och blir en icke hierarkisk mötesplats för dialoger och erfarenhetsutbyten,lokalt och globalt. En skola 10-15 år framåt i tiden står i samhällets tjänst och är en självskriven plats för den kulturella och etiska tillväxten i samhället. En skola 10-15 år framåt i tiden är ett forum för lärande, bildning och kunskapsutveckling i alla åldrar,från förskola till högskola samt för vuxenutbildningen.det är mötesplatsen för det tillitsfulla samtalet människor och generationer emellan oavsett ålder,kön, etnisk och religiös tillhörighet.-- En utgångspunkt för det demokratiska samhällets fortbestånd och vidareutveckling. Detta är våra mål. Mot detta strävar vi. Vi behöver hela det omgivande samhällets insikt och stöd för att En skola för alla bygger ett samhälle för alla! Med denna önskelista vill vi forma scenarier för framtiden tillsammans med samhällets och skolans aktörer och intressenter snarast möjligt. Det är bråttom!
Punkt 5, Sid 1 FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2003 Innehåll Verksamhetsbeskrivning... Sid.: 2-3 NLS tema för år 2003... Sid.: 4-5 Sektorernas verksamhet... Sid.: 6-7 Kurs- och konferensverksamhet... Sid.: 8 Arbete med Nordiska Rådet... Sid.: 9-11 Nordiska Ministerrådet... Sid.: 9-11 Nordens Fackliga Samorganisation... Sid.: 9-11 Internationellt samarbete... Sid.:11 Övriga internationella organ... Sid.:11 Förslag till beslut Styrelsen föreslås anta den föreslagna verksamhetsplanen för år 2003 samt godkänna riktlinjerna för arbetet.
Punkt 5, Sid 2 VERKSAMHETSBESKRIVNING Inledning Den utveckling som de nordiska samhällena genomgår, påverkar i hög grad lärarens professionella syn på sig själv och bilden av yrket. Förändringstakten är snabb. Vilken vardag möter lärarna på arbetet och ute i samhället? Den finansiella utvecklingen i våra nordiska länder styrs alltmer i globaliseringens tecken. Regeringsföreträdare och arbetsgivare visar ofta en enig front utåt vid nerdragningar och besparingar och hänvisar till den globala ekonomin. Det är svårt att få en sann bild av den finansiella situationen när förhandlingsutrymmet bygger på omvärldsanalyser framförda i media av näringslivsföreträdare och privata arbetsgivare. Vill någon utsatt grupp på arbetsmarknaden ha en uppvärdering i lönehänseende ifrågasätts behoven och deras lojalitet mot samhället konfronteras med opinionsbilden av en raserad samhällsekonomi. Den finansiella globaliseringen dominerar våra samhällen. Men andra globaliseringsfenomen börjar göra sig gällande. Den kulturella och politiska globaliseringen kommer att få minst lika stor betydelse för lärarnas vardag som den finansiella. Den kulturella globaliseringen växer fram starkast hos barn och ungdomar. Här är förändringstakten i samhället påtaglig. Det är mediavärlden och musiken som präglar barns och ungdomars växande nätverk. Mediasamhället kännetecknas av ökad interaktion. Tidigare var kommunikationen mer av envägskaraktär. Nu börjar även den internationella datoriseringen att slå igenom på allvar. Teknisk förädling av mobiltelefoni och Internet media, förstärker och påskyndar utvecklingen. Vi är på väg in i nätverkssamhället samtidigt som det har skett en långsam övergång från den kapitalism, där pengar och tillgångar är grunden till makt, till nätverk där internationalisering och informationsväxling är grundstommen. Här dominerar ungdomarna. Vilken vardag möter läraren i dessa generationsväxlingar där det ibland till och med finns två generationer mellan läraren och den som läraren möter. Kan vi tala samma språk när vi inte längre lever i samma värld?
Punkt 5, Sid 3 Kan vi sammanfoga de olika generationernas erfarenheter så att god kommunikation uppstår? Takten i dessa globaliseringsprocesser är nu högre än någonsin och brytningen mellan det gamla och nya sker inte utan konflikter. Den politiska globaliseringen styrs också av en snabb förändringstakt i omvärlden. Nya politiska centra föds, ibland med världssamfundet som mittpunkt, så som det blev den 11 september och vid terrordåden i Helsingfors, på Bali och i Moskva. Andra gånger finns det politiska centrat där små världar och små människor kränks, som i flyktingdebatten eller i traumatiska mobbingsituationer. Det medför att läraren oavbrutet måste vara klar i sitt etiska förhållningssätt. Dessa samhällsmetaforer för med sig nya spelregler människor emellan. Yttre faktorer påverkar i hög grad individens situation. Samtidigt är barn och ungdomar och lärande vuxna, människor som inte bara anpassar sig, utan som också aktivt formar och skapar sin egna tillvaro. Detta utgör också lärarens vardag. Mediabilden av yrket är en fråga som lärarorganisationerna är bekymrade över. Stora ansträngningar har gjorts och görs dagligen för att förbättra bilden av yrket. Privatisering och nerskärning av offentlig sektor är realiteter som lärarorganisationerna levt med i över tio år. I många kommuner har detta fått till följd att kvaliteten på lärarnas arbete uppfattas som sämre och att lärarnas arbetsmiljö därigenom blivit hårdare. Bilden av läraren och yrket som en viktig faktor i samhället utsätts för hårda prov när marknadskrafter, liberaliseringstendenser och internationell ekonomi drar åt ett annat håll. De nordiska lärarorganisationerna har många erfarenheter av lärarnas utsatthet Projekt som ska stärka lärarrollens betydelse i samhället ser på nytt dagens ljus. OAJ s satsning på STOP Lärarna behövs är ett gott exempel på detta. Dessa faktorer är bärande argument för att läraren ska tillmätas stor betydelse för utvecklingen av det goda samhället. Lärarnas ställning i samhället måste stärkas.
Punkt 5, Sid 4 Tema NLS tema för år 2003 föreslås därför vara: Samhället i utveckling Läraren i centrum Temat ska ha som målsättning att sprida de goda idéer som organisationerna tar fram för att stärka lärarnas ställning i samhället. Under året ska övervägas vilka politiska strategier som också kan göras gemensamt i NLS regi. Temat ska även ha som utgångspunkt att påverka Nordiska Ministerrådet i deras projekt Morgondagens skola i Norden. NLS har en viktig roll i detta arbete och ska utnyttja detta tillfälle att bilda opinion för det goda lärararbetet i samhällets tjänst. Ung i yrket Den nya lärargeneration som nu utbildas på lärarhögskolorna har en stor strategisk betydelse för hur lärarna stärks i samhället. NLS har tidigare uppmärksammat de lärarstuderande men då under en annan rubrik: Att bygga nytt, vad vill de studerande ha ut av sin fackliga organisation. För årets tema är kontakten med de nya lärarna lika väsentlig. I verksamhetsplanen föreslås därför att NLS vid vårmötet anslår en temadag för kontakt med våra lärarstuderande. Det kan ske i form av en konferensdag före en av NLS ordinarie mötesdagar. Hela styrelsen behöver inte representeras vid detta möte. Mötets målsättning med de nya lärarna är diskussionen om hur de uppfattar sin yrkesroll och vad de kan åstadkomma för att stärka lärarnas ställning. Tillsammans ska vi arbeta med goda idéer. Vad kan organisationerna åstadkomma på 2000-talet? Denna rubrik har varit temat för år 2002. Under detta tema har NLS arbetat med yrkesetiska förhållningssätt, med mediabilden av yrket och med lärarens professionsutveckling. NLS har analyserat förändringsprocesser, gjort åtgärdsanalyser för lärarrekrytering, behandlat lönepolitiska strategier samt haft temadiskussioner kring en rad viktiga organisationspolitiska frågor som ska stärka läraren i sin yrkesövning. Året 2002 koncentrerade vi arbetet kring de yrkes- och organisationspolitiska frågorna, viktiga för lärarnas professionalisering och organisationernas förändringsarbeten. Detta arbete är inte slutfört. NLS organisationerna har nu tagit fram fungerande regelverk för yrkesetiken.
Punkt 5, Sid 5 NLS ska under verksamhetsåret 2003 ha informations- och erfarenhetsutbyten hur organisationerna implementerar sina professionsideal och hur det yrkesetiska förhållningssättet kan involvera alla medlemmar. Erfarenhetsutbytet kring lönepolitiska strategier har varit ett givande område och skall fortsätta. De lönepolitiska diskussionerna har ett stort värde i de enskilda organisationernas förhandlingsarbete. Nu då de lönepolitiska scenarierna blivit mer likartade är det en god strategi att NLS följer utvecklingen i varje land och ger stöd åt de enskilda organisationernas lönekamp. Begreppet ny lön individuell lönesättning bör särskilt uppmärksammas i detta arbete. Ett allvarligt ämne som bör behandlas i NLS är Lärarnas hårt pressade arbetsmiljö. Den stigande sjukfrånvaron bland lärare är en stark signal. Hur angriper NLS medlemsorganisationer lärarnas arbetsmiljö? Vilka åtgärder är aktuella? Kan vi göra något tillsammans? Detta område bör förberedas i NLS under våren och tas upp till behandling på NLS vårmöte. Sammanfattning Årets tema Samhället i utveckling Läraren i centrum En målsättning att stärka lärarens ställning i samhället. Arbete: Erfarenhetsutbyte och spridning av goda idéer Politiska strategier Nordiska Ministerrådets projekt Morgondagens skola i Norden Ung i yrket möte med de lärarstuderande Vad kan organisationerna åstadkomma på 2000-talet fortsatt tema för år 2003 Arbete: Yrkesetik och professionsideal (fortsatt uppföljning) Lönepolitiska strategier (fortsatt uppföljning) Lärarnas arbetsmiljö ( nytt område) Privatisering och offentlig utbildning (fortsatt uppföljning) Övriga interna NLS ärenden Högskolan och vuxenutbildningens organisering (fortsatt arbete )
Punkt 5, Sid 6 SEKTORERNAS VERKSAMHET Verksamhetsplan för sektorn för förskola och fritidshem Sektorn har under året 2002 starkt poängterat förskollärarnas professionsutveckling. Som ett led i detta arbete höll sektorn ett seminarium med ovanstående rubrik i Stockholm 6-7 juni. Dokumentationen från seminariet finns bilagt i styrelsens handlingar under punkten 11, rapporter. Sektorn har analyserat de behov som kom fram vid seminariet och har med detta som utgångspunkt fastställt följande verksamhetsplan för det kommande året. Förskollärarnas professionsutveckling är det genomgående temat. Sektorn presenterar sex punkter som ska behandlas: Autonomi utbildning Nationellt fastlagda ramar läroplan Yrkesspråk Yrkesetiska principer professionsideal Kompetensutveckling Mötesplatser för förskollärarprofessionens utveckling Under dessa rubriker kommer sektorn att behandla frågor som: Hur är verksamheten reglerad? Vilka samarbetsformer och gränsdragningar finns mellan förskola och grundskola? Nationellt fastlagda läroplaner? Vad får de framtagna principerna om professionsideal för betydelse för professionsutvecklingen i det vardagliga arbetet? Lönepolitiska strategier hur utvecklas de? Huvudmannaskapet för förskolan hur samarbetar man politiskt om förskolan på nordisk ministernivå och i kommuner på förvaltningsnivå? Politiska strategier för påverkan ska tas fram.
Punkt 5, Sid 7 Verksamhetsplan för sektorn för gymnasie- och yrkesutbildning Sektorn har under år 2002 haft gymnasieskolornas utveckling som genomgående tema. Organisationerna har utbytt information och erfarenheter kring de reformer i gymnasieskolan som kontinuerligt växer fram. I detta sammanhang har det virtuella gymnasiet med nätbaserad undervisning och distansundervisning också behandlats. För det kommande året vill sektorn fortsätta att diskutera innehållet i och villkoren för lärarrollen i den reformerade gymnasieskolan med särskild betoning på arbetssätt och pedagogik för en virtuellt baserad undervisning. Utvecklingen går snabbt fram i Norden och sektorn finner detta vara ett viktigt område för år 2003. Under det gångna året har vuxenutbildningssystemen i de nordiska länderna tagits upp. Här finns mer att diskutera. Sektorn har lagt vikt vid ämnet vuxenpedagogik som ett viktigt område. Vuxenutbildningen är en väsentlig del i det livslånga lärandet. För detta framtidens lärande behöver lärarorganisationerna också en facklig policy. Sektorn beslöt också behandla den s.k. Köpenhamnsdeklarationen, EU kommissionens förslag angående yrkesutbildningen. Denna deklaration ska antas vid EU s möte i Köpenhamn, december 2002 och kommer att får stor betydelse för yrkesutbildningarna i Norden. Verksamhetsplan för sektorn för grundskola Sektorn har sitt höstmöte den 29 november varför verksamhetsplanen för sektorn kommer att föreläggas styrelsen vid höstmötet.
Punkt 5, Sid 8 KURS- OCH KONFERENSVERKSAMHET År 2003 är året för NLS förbundsseminarium. Temat för året föreslås vara Nordens framtid i ett nytt Europa. Syftet med detta tema är att lyfta fram de nordiska arbetsmarknadsfrågorna och våra nordiska förhandlingstraditioner till denna strategiska målgrupp, organisationernas förbundsledning och högre tjänstemän. Det är viktigt att NLS medlemsorganisationer har en gemensam referensram i dessa frågor oavsett vilken allians vi har med den europeiska unionen. Till detta förbundsseminarium skall NFS vara en viktig aktör för att belysa de nordiska kollektivavtalens problematik och för att medvetandegöra deltagarna om den nordiska arbetsrättens ställning i EU s utvidgningsprocess. Men seminariet skall också behandla en annan huvudfråga. Norden som arbets- och hemmamarknad. Hur stark är Nordens attraktionskraft för våra medlemmar. Vilka framtidsscenarier kan vi förvänta oss på den nordiska lärararbetsmarknaden? Vilka gränsöverskridande problem hindrar en fri, rörlig arbetsmarknad i Norden. Politisk medverkan från Ministerrådet i dessa frågor ska realiseras.
Punkt 5, Sid 9 ARBETET MED NORDISKA RÅDET OCH MINISTERRÅDET Nordiska Rådet I oktober 2002 firade Nordiska Rådet 50-års jubileum. Detta har uppmärksammats under året genom en rad arrangemang i de nordiska huvudstäderna och utmynnat i en samling konferenser under rubriken Värderingar i skolan. Detta är ett ämnesområde som NLS kommer att följa upp. Arbetet med värderingar i skolan kan få stor betydelse i NLS opinionsbildning för läraren i samhället. NLS återkommer med idéer och förslag under våren. Till rådets session fanns många frågor som var intressanta för NLS. Den viktigaste frågan var Ett gränslöst Norden och analogt med det, Nordbornas rättigheter. Rådet har utgått från Norrback-rapporten, den rapport som bl.a. tar upp rättigheterna på den nordiska arbetsmarknaden. Hur efterlevs lagar och avtal? Rådets politiska viljeinriktning är att Norden ska stärkas som hemmamarknad och som arbetsmarknad. Detta har varit uttalat tidigare. Man kan därför förvänta sig en skärpning av efterlevnadskraven av de bestämmelser som redan finns och en ny diskussion om hur Norden ytterligare ska förstärkas som region. Man kommer också under år 2003 att diskutera konsekvenserna av att Norden inte har samma valuta och vad ett EMU-samarbete med övriga europeiska länder kan få för konsekvenser för Norden som region. Åtgärd Den politiska ambitionen om ett gränslöst Norden blir föremål för behandling under NLS förbundsseminarium och vid styrelsens möten.
Punkt 5, Sid 10 Nordiska Ministerrådet Åtgärd Med projektet Morgondagens skola i Norden önskar Ministerrådet ett ideutbyte med olika nordiska aktörer. Där är NLS är en viktig samarbetspartner. Konferensen den 5 och 6 december 2002 kommer att vara början på NLS arbete med Ministerrådet och den opinionsbildning vi ska bedriva i detta sammanhang. Projektet Morgondagens skola är en stor fråga i årets verksamhetsplan. I samband med behandlingen av verksamhetsplanen för sektorn för förskola och fritidshem, väcktes problematiken om det splittrade huvudmannaskapet för förskolan i de nordiska länderna. I dagsläget är det endast Sverige och Island som har utbildningsdepartementet som huvudman. De övriga länderna har kvar förskolan på socialdepartementet. Hur samverkar de nordiska ministrarna om förskolan? Åtgärd Åtgärd NLS kommer att utarbeta strategier för politisk påverkan så att förskolans ställning på nordisk ministernivå stärks och att förskolan på lång sikt får samma huvudman. Detta är en logisk följd av förskolans viktiga roll i utvecklingen av det livslånga lärandet. Frågan om lärarförsörjning och lärarkompetens är inte slutförd. NLS ska bevaka att dessa frågor finns på NSS dagordning under året. Lärarförsörjningen är också ett viktigt område för lärarrörligheten i Norden. NORDENS FACKLIGA SAMORGANISATION NFS Vid NFS möte med yrkessekretariaten den 15 oktober togs en rad viktiga frågor upp. Hur efterlevs de nordiska avtalen och överenskommelserna? Norden och närområdet runt Östersjön Den fackliga organisationsutvecklingen i Norden En framtidsfråga för lärarorganisationerna är Norden som hemmamarknad och arbetsmarknad. Hur efterlevs överenskommelserna på lärarområdet och hur ser lärarrörligheten ut mellan de nordiska länderna? Det är ett område som NLS ska arbeta med för egen räkning men också som ett stöd åt NFS krav till Ministerrådet att de nordiska överenskommelserna ska följas.
Punkt 5, Sid 11 Norden och närområdet är en strategisk fråga för NLS och bör tas upp i NLS styrelse under verksamhetsåret. Det har hänt mycket i Östersjöområdet och det kommer att bli ännu mer aktuellt att ha en gemensam syn på samarbetet runt Östersjön när utvidgningen inom EU är så nära förestående. Nordens framtid i ett nytt Europa är en frågeställning som också föreslagits som tema för NLS förbundsseminarium. När det nya Europa växer fram blir vår nordiska identitet allt viktigare. Det nordiska fackföreningssamarbetet måste stärkas. Åtgärd NLS som yrkessekretariat till NFS ska arbeta vidare med dessa frågor med den målsättningen att NLS och NFS ömsesidigt utnyttjar varandras erfarenheter och kunskaper till gagn för det nordiska fackföreningsarbetet. INTERNATIONELLT SAMARBETE Under verksamhetsåret kommer EIE och ETUCE att ha generalförsamlingsmöten samt en konferens om ETUCE s verksamhet. NLS styrelse förbereder traditionsenligt alla frågor som ska behandlas på lärarorganisationernas internationella möten i EI och ETUCE. NLS delegationen samlas därefter på plats för att samordna frågorna vidare. För år 2003 kommer frågan om EIE och ETUCE s roller att vara en viktig punkt på NLS dagordning. ÖVRIGA INTERNATIONELLA ORGAN Utvecklingen av de internationella frågorna växer i betydelse. OECD, IMF och Världbanken behandlar NLS främst i EI s regi. GATS-förhandlingarna och utvecklingen inom WTO är också av stort intresse för NLS. Handelsavtalet är på väg att utökas och fördjupas. Regeringarna i Norden och Europa ska nu besluta vilka ytterligare åtaganden man ska binda upp sig för. Avsikten är att öppna tjänstesektorn ännu mer för internationell konkurrens, bland annat ställs krav på fria etableringar inom gymnasieskolan område. Åtgärd NLS förmedlar fortlöpande erfarenheter till medlemsorganisationerna genom de rapporter som framkommer vid NLS möten och som NLS olika organisationer deltar i. NLS bevakar därmed fortlöpande viktiga processer i det internationella arbetet med betydelse för det nordiska lärarsamarbetet.
NLS Höstmöte 2002 i Stockholm Punkt 6 BUDGET FÖR ÅR 2003 Disposition av ärendet Budgetförslag Sidan 1 Specifikationer Sidan 2-5 Möteskostnader Bilaga 1 Kurs-och konferenskostnader Bilaga 2 Sektorskostnader Bilaga 3 Kanslikostnader Bilaga 4 Budgetöversikt från år 2002 och 2003 Sidan 6 Förslag till beslut Styrelsen föreslås besluta anta föreliggande förslag till budget för år 2003 med specifikationerna i medföljande bilagor.