Makroanalys maj 2016 Makro, sidan 2 Räntemarknaden, sidan 4 Förslag på kreditplacering, sidan 5 Förslag på skuldhantering, sidan 7 Vår valutasyn, sidan 8 Förslag på valutahantering, sidan 11 I väntan på en lång het sommar Politiska risker dominerar den ekonomiska agendan de närmsta månaderna. Brexit, Grexit, spanska valet och amerikansk inrikespolitik är i fokus. Under maj är det få centralbanksbeslut. Det innebär att fokus alltmer kommer att flyttas mot den politiska agendan. Inför penningpolitiska beslut i juni och juli kommer beslutsfattare behöva ta hänsyn till den tilltagande oron över den politiska instabiliteten. Ska den amerikanska centralbanken höja styrräntan en vecka innan Brexit-omröstningen i Storbritannien? Opinionsundersökningar, politiska kompromisser och oväntade utspel som svänger opinionen kommer i närtid kunna bli lika viktigt som data på inflation, arbetsmarknad och BNP. I april intog de stora centralbankerna, ECB, Federal fortsätta att präglas av en vänta-och-se stämning. Reserve och Bank of Japan, en avvaktande hållning Det finns därför goda skäl att använda sig av och lät penningpolitiken vara oförändrad. Riksbanken optionsmarknaden för att skydda sig mot kraftiga valde att förlänga köpen av statsobligationer, men rörelser i endera riktningen. I nuläget är räntevolatilitet trappar samtidigt ned omfattningen av köpen, helt i med korta förfall tämligen prisvärt. Vi räknar med linje med våra förväntningar. ECB har börjat implementera en relativt flackare svensk räntekurva jämfört med de utökade obligationsköpen som nu även exempelvis EUR och USD räntekurvorna. inkluderar företagsobligationer. Bank of Japan valde ANNA BREMAN Data under maj kommer att vara viktig för att se att låta penningpolitiken vara oförändrad och den ekonom var konjunkturen är på väg; inflation, arbetsmarknad japanska yenen stärktes ytterligare från redan starka och BNP kommer att vara viktiga indikatorer. Det nivåer. Fed lät, som väntat, styrräntan vara oförändrad. är dock de politiska riskerna som kommer vara allt mer i fokus. De stora centralbankerna har valt att lägga mindre vikt vid Dagen innan 1,0 svensk midsommar, den 23 juni, håller Storbritannien Brexit-folkomröstning. Några veckor därefter kommer lån växelkurser och försöka fokusera mer på den inhemska ekonomin. Valutamarknaden präglas av en markant dollarförsvagning som tagits av den grekiska staten att förfalla, vilket kan utlösa 0,5 då räntehöjningar från Fed har uteblivit och amerikansk data en förnyad 0,0Grexit-kris. Spanien har valt att utlysa nyval då det visar tecken på en avmattning i ekonomin. Riksbanken går dock har varit omöjligt att skapa en regering. Flyktingkrisen i Europa emot denna trend och fortsätter att betona kronkursens betydelse intensifieras -0,5 när våren är här och strömmarna mot Europa ökar. för inflationen i Sverige. Kronan har stärkts mot både dol- I USA pågår primärvalkampanjen för att finna kandidaterna larn och euron och är nu nära nivåer då Riksbanken kan känna till höstens -1,0presidentval. På konventen i slutet av juli kan det sig motiverade att agera för att undvika en för snabb och för fortfarande vara oklart vilka kandidaterna blir. Skulle Federal stark kronappreciering. Vi utesluter därför inte att Riksbanken Reserve -1,5 välja att strama åt penningpolitiken i sommar kan det kan tvingas agera i närtid genom valutainterventioner, utökade leda till förnyad oro på aktiemarknaden och tillväxtekonomierna där framförallt Kina kan påverkas negativt av amerikanska -2,0 obligationsköp eller ytterligare en reporäntesänkning. På räntemarknaden är vårt huvudscenario att vi under räntehöjningar. Maj kommer att präglas av lugnet före stormen. -2,5 maj kommer att se en nervös räntemarknad som kommer att Se fram emot en lång het sommar. VALUTAPROGNOS 2 MAJ 3 MÅN 6 MÅN 12 MÅN USD/SEK 7,99 8,04 8,33 8,17 EUR/SEK 9,18 9,00 9,00 8,90 NOK/SEK 0,99 0,99 1,00 1,01 GBP/SEK 11,69 11,84 12,00 11,87 JPY/SEK 7,52 7,44 7,58 7,29 CHF/SEK 8,35 8,11 8,04 7,81 EUR/USD 1,15 1,12 1,08 1,09 USD/JPY 106,42 108,00 110,00 112,00-3,0 ON AVKASTNING ENLIGT SWEDBANKS RÄNTEPROGNOS 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0-2,5-3,0-3,5-4,0 Avkastning i procent ON 2 år 5 år 10 år 0-3 mån 3-6 mån 6-12 mån 2 år 0-3 mån 3-6 mån Observera att upplysningar och ansvarsbegränsningar finns i slutet av detta dokument.
MAKRO OCH CENTRALBANKER Fortsatt osäkerhet präglar den globala penningpolitiken Federal Reserve är avvaktande medan ECB trycker på gasen. Japans centralbank överraskar genom att göra ingenting. Riksbanken vågar sig på en försiktig nedtrappning, men behåller en hög beredskap. AV: MAGNUS ALVESSON, MARTIN BOLANDER OCH KNUT HALLBERG Den senaste månadens penningpolitiska utveckling har inte präglas av överraskningar, med ett lysande undantag, Japans centralbank (BoJ). BoJ beslöt att avstå från ytterligare stimulansåtgärder trots ett fortsatt mycket svagt inflationstryck och sjunkande tillväxt. Marknadsreaktionerna blev stora och överlag negativa. Börsen föll och den japanska yenen stärktes. Det är sannolikt att hänsyn har tagits till omvärldens synpunkter (i kölvattnet av G20 mötet i Shanghai). Dock, centralbankchefen Kuroda betonade sin beredskap att göra mer om så skulle behövas och poängerade att man kommer att göra vad som krävs för få upp inflationen. Riksbanken agerade enligt våra förväntningar genom att lämna styrräntan oförändrad samtidigt som man meddelade att tillångsköpen kommer att trappas ned under det andra halvåret. Riksbanken fortsätter att pressas mellan en stark inhemsk ekonomi och expansiva centralbanker i omvärlden. Spänningen märks främst på kronkursen och ledande företrädare är redan ute och varnar för att Riksbanken kan komma att agera om kronan blir alltför stark. Den europeiska centralbanken (ECB) sparade på krutet vid det senaste mötet och valde istället att förtydliga den väldigt omfattande expansionen man beslöt om vid marsmötet. I april börjarde ECB köpa företagsobligationer och effekterna kan redan skönjas på marknaden. Det är ett mycket expansivt och långtgående program som ECB sjösätter. Även vid kommande möten förväntas ECB avvakta och utvärdera effekterna av den senaste expansionen. Den amerikanska centralbanken (Fed) gjorde som väntat inget vid det penningpolitiska mötet i april. Marknadens fokus var istället inrikat på signaler om avsikter inför junimötet, men Fed gav inga tydliga indikationer. Å ena sidan tonade man ned riskerna i den globala ekonomin, å andra sidan förmedlades en fortsatt osäkerhet kring den amerikanska. Om arbetsmarknadsdata och inflationsdata utvecklas starkt under den kommande månaden ökar sannolikheten för en räntehöjning i juni. Mot detta talar en fortsatt bräcklig internationell konjunktur och att junimötet föregår den brittiska folkomröstningen med bara drygt en vecka. STEFAN INGVES Riksbanken RIKSBANKEN Som väntat lämnade Riksbanken reporäntan oförändrad vid det penningpolitiska mötet i april. Samtidigt beslutade Riksbanken om en nedtrappning av obligationsköpen till 45 mdkr för andra halvåret jämfört med nuvarande takt på 65 mdkr, också i stort sett i linje med våra förväntningar. Något överraskande aviserade Riksbanken att man, av dessa, avser att köpa motsvarande 15 mdkr i realränteobligationer. Samtidigt upprepar Riksbanken sin beredskap att göra RIKSBANKSRÄNTAN: PROGNOSER OCH MARKNADENS PRISSÄTTNING Procent 0,6 0,4 0,2 0-0,2-0,4-0,6 maj-16 jul-16 sep-16 nov-16 jan-17 mar-17 maj-17 jul-17 SWEDBANKS PROGNOS: STYRRÄNTOR 2 MAJ 3 MÅN 6 MÅN 12 MÅN Sverige -0,50-0,50-0,50-0,50 EMU 0,00 0,00 0,00 0,00 USA 0,50 0,75 0,75 1,00 sep-17 nov-17 jan-18 mar-18 maj-18 FRA Riksbank RIBA mer om det skulle bli nödvändigt. Cecilia Skingsley reserverade sig mot beslutet och argumenterade för att avsluta obligationsköpen redan vid kommande halvårsskifte. Även om besluten ligger i linje med våra förväntningar och vårt huvudscenario är att ytterligare penningpolitiska stimulanser inte behövs, kvarstår betydande utmaningar för Riksbanken. Riksbanken kommer fortfarande att trängas mellan en stark inhemsk efterfrågan medan osäkerheten i omvärlden och oron på de finansiella marknaderna väntas fortsätta. Fokus kommer fortsatt att ligga på kronan och inflationen. Framför allt kan en mer expansiv hållning från ECB eller Fed tvinga Riksbanken att åter ändra sin penningpolitik i mer expansiv riktning. Vid den efterföljande presskonferensen upprepade Stefan Ingves att Sverige är en liten öppen ekonomi med begränsade frihetsgrader och att Riksbanken har att hantera den penningpolitik som bedrivs i omvärlden, särskilt den mycket expansiva penningpolitiken i vårt närområde. Riksbanken behåller sin relativt optimistiska syn på den svenska ekonomin. Inflationstakten är något högre jämfört med februariprognosen, beroende på högre inflationsutfall än väntat och en högre oljeprisprognos. Det är främst de inhemska priserna, i synnerhet tjänstepriserna, som har stigit. Det kan vara ett uttryck för den starka inhemska ekonomin, som stärker arbetsmarknaden, får upp resursutnyttjandet och höjer företagens kostnader. Den goda efterfrågan i ekonomin kan också göra det successivt lättare för företag och handeln att överföra de ökade kostnaderna till konsumentledet. Men infla- jul-18 sep-18 nov-18 jan-19 2
MAKRO OCH CENTRALBANKER tionen utvecklas ryckigt och det är ännu för tidigt att slå fast att en uppåtgående trend har befästs. Den makroekonomiska statistiken vittnar om ett fortsatt bra tryck i den inhemska ekonomin även om vi inte räknar med att årets tillväxt riktigt ska orka upp till förra årets mycket starka 3,8 procent. Hushållens konsumtion tuffar alltjämt på samtidigt som den offentliga konsumtionen och de offentliga investeringarna stiger kraftigt i spåren av den höga befolkningsökningen. Vi menar dock att ytterligare finanspolitiska satsningar är motiverade i nuläget med tanke på befolkningsökning och fjolårets stora asylinvandring. Behoven av bostäder, offentlig service, infrastruktur och arbetsmarknadsåtgärder är betydande. Det är nödvändigt med långsiktiga investeringar för att underlätta integrationen och för att upprätthålla den potentiella tillväxten. En oroväckande tendens är att arbetslösheten ökar för utrikes födda medan den fortsatt sjunker för inrikes födda. Det kan vara ett tecken på ökade matchningsproblem på arbetsmarknaden. MARIO DRAGHI ECB DEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN (ECB) Det var lågt ställda förväntningar inför ECB:s möte i april. De utökade obligationsköpen som ECB beslutade om i mars, som nu även inkluderar företagsobligationer, började aktiveras i april medan de nya mycket förmånliga lånen till banksystemet för vidare leverans ut till ekonomin, s.k. TLTRO, kommer att sjösättas i juni, helt i linje med tidigare besked. ECB har alltså en hel del att utvärdera innan eventuella ytterligare åtgärder kommer upp till beslut. Den initiala effekten av företagsobligationsköpen har varit positiva med sjunkande krediträntor och god fart på emissionsaktiviteten. På presskonferensen efter aprilmötet sa ECB- chefen Mario Draghi att han var ganska trygg i att inflationen och ekonomin är på väg i rätt riktning, d.v.s. uppåt, men att det kommer att ta tid. Han sa också att ECB skulle vilja se mer av strukturella reformer och en mer aktiv finanspolitik framöver vilket också implicerar att man nu börjar närma sig en botten vad gäller ytterligare stimulanser. Vad gäller makrostatistik som inkommit under månaden inom eurozonen så har den varit något mixad. Industriproduktionen blev något sämre än väntat där årstakten föll ganska kraftigt. Vad gäller inflationen för mars månad så blev den 0,0 procent vilket var en tiondel högre än både förväntningsbilden och föregående månad medan kärninflation kom in på oförändrad nivå, 1,0 procent. Den preliminära inflationen för april månad visar på ett något lägre pristryck än förväntningsbilden, -0,2 procent i årstakt medan BNP-tillväxten för första kvartalet preliminärt visade på en något starkare tillväxt än väntat, 0,6 procent i kvartalstakt innebärande en årstakt på 1,6 procent. Arbetslösheten överraskade också på nedsidan och den föll till 10,2 procent, om än fortfarande en hög nivå. Sammanfattningsvis bedömer vi att ECB i närtid kommer att vara avvaktande och noga utvärdera de åtgärder som nu har eller håller på att implementeras, vilka förhoppningsvis kommer att genomsyra marknaden på ett positivt sätt. Detta innebär att vi inte förväntar oss ytterligare stimulanser vid nästa policymöte i juni. Dock har ECB verktygslådan aktiverad och beredd att agera om något oförutsett skulle inträffa. JANET YELLEN Federal Reserve FEDERAL RESERVE (Fed) Den amerikanska centralbanken (Fed) lämnade policyräntan oförändrad vid förra veckans penningpolitiska möte. Annat var heller inte väntat utan störst intresse riktades istället mot hur starkt Fed skulle signalera sina avsikter framöver. I detta avseende var budskapet blandat. Å ena sidan tonades riskerna för den globala konjunkturen ned, å andra sidan består osäkerheten kring den inhemska amerikanska ekonomin. Fed ser positivt på arbetsmarknadsutvecklingen som har stärkts ytterligare de senaste månaderna. Dock har hushållens konsumtion dämpats trots att de disponibla inkomsterna ökat och tillförsikten stärkts, och häri ligger en osäkerhet om huruvida detta kommer att omsättas i ökad konsumtion i närtid. Fed ser också positivt på bostadsmarknaden medan näringslivets investeringar och exportutvecklingen varit svaga. Kommentarerna kring prisutvecklingen var betydligt mer dämpade jämfört med marsmötet, och det konstaterades att inflation fortsätter att understiga målet om 2 procent. Den senaste tidens makrodata bekräftar Feds bild av en ekonomi som inte vill ta fart. Tillväxten under det första kvartalet sjönk till 0,5 procent (uppräknad årstakt) jämfört med 1,4 procent under det föregående kvartalet. Det var något svagare än förväntat, men det finns positiva signaler. Hushållen konsumtion var relativt stark, liksom investeringar i bostäder. Det tyder på att den inhemska ekonomin trots allt är relativt stabil. Den externa efterfrågan och investeringarna drog ned tillväxten men detta var inte överraskande med tanke på omvärldskonjunkturen och fortsatta neddragningar i energisektorn. Lagerneddragningar fortsatte men mycket tyder på att lagercykeln nu vänder och kommer att ge ett positivt bidrag framöver. Inflationsindikatorerna var positiva där konsumtionsdeflatorn (PCE) steg med 2,1 procent i årstakt, den högsta nivån sedan början av 2012. Osäkerheten kring kommande räntehöjningar från Fed är fortsatt stor. Makroutvecklingen under de senaste månaderna har varit svag och även om de globala marknaderna hämtat sig något sedan årets början är nervositeten betydande. Vid mars månads penningpolitiska möte förutsåg Fed två höjningar i år men givet den senaste tidens svaga och osäkra utveckling skulle det krävas att inflation på allvar tar fart för att den första höjningen ska komma redan i juni. Vi utesluter inte detta men mot en junihöjning talar också den brittiska folkomröstningen om medlemskap i EU drygt veckan efter samt risken för att Grekland igen kan komma att ställas inför extern press i samband med stora förfall av statsskulden. Och även om oron kring Kina har dämpats något är det osäkert i vilken mån den kinesiska ekonomin klara att låta renminbin följa med en starkare dollar eller om man igen känner sig tvingad att devalvera. Just nu väger det jämt och den kommande månadens utveckling kommer att avgöra om Fed känner sig tillräckligt trygg för att höja räntan i juni, eller om man väntar till september. 3
RÄNTEMARKNADEN Risker i horisonten håller centralbanker på tårna Vi närmar oss en sommar som innehåller flera stora risker för finansmarknaden. Förutom ett mycket viktigt räntebesked från Federal Reserve står Europa inför viktiga avgöranden. Storbritanniens folkomröstning om utträde ur EU samt en återuppblossande Grekisk EMU-kris är två potentiella kriser som kan skapa en stökig marknad. Vi rekommenderar att man skyddar sig mot stora ränterörelser inför sommaren. AV: PÄR MAGNUSSON RÄNTEMARKNADEN UNDER MARS Vid sitt penningpolitiska möte i april beslutade Riksbanken att fortsätta att lätta på penningpolitiken. Denna gång genom att utöka sitt QE-program med ytterligare 45mdkr köp av statsobligationer, vilket dock innebär en avtagande takt i uppköpen. Det tyngst vägande skälet till att Riksbanken fortsätter att expandera penningpolitiken stavas kronkursen. Den svenska kronan har förstärkts påtagligt sedan början på mars och detta hänger ihop med att andra viktiga centralbanker har lättat på sin penningpolitik, och det är en utveckling som Riksbanken måste besvara genom egna lättnader. Konsekvensen blir att Riksbankens framtida beslut till stor utsträckning kommer att fattas på grundval av vad som sker i Frankfurt och Washington DC. Skulle Federal Reserve avhålla sig från räntehöjningar och ECB fortsätta att expandera sin penningpolitik så kommer troligen Riksbanken att hamna under rejäl press att agera med fortsatta lättnader. Viktiga ledtrådar för hur penningpolitiken kommer att föras i Sverige kan man således få genom att se hur den svenska kronan utvecklas i t.ex. KIX-index. Ju starkare krona, desto större sannolikhet för att Riksbanken ökar på stimulanserna. De långa räntorna har efter en inledande nedgång stigit en del under andra halvan av april. De tyska 10-åriga statsobligationsräntorna bottnade runt 0,08% i början av månaden och har dragit med sig svenska räntor uppåt enligt samma mönster. Det är dock inga dramatiska fluktuationer det handlar om. Marknaden präglas just nu av en vänta-och-se stämning, då det finns många potentiella faror att oroa sig för under de närmaste månaderna. FRAMTIDSUTSIKTER RÄNTEMARKNADEN Den kommande sommaren rymmer flera politiska risker som kan påverka finansmarknaden rejält. I Storbritannien hålls den 23 juni en folkomröstning huruvida man ska lämna EU och några veckor därefter kommer lån som tagits av den grekiska staten att förfalla, vilket kan utlösa en förnyad Grexit-kris. Lägg därtill att Federal Reserve i USA står inför ett mycket svårt räntebeslut i juni. Skulle Federal Reserve välja att strama åt penningpolitiken kan det leda till förnyad oro på aktiemarknaden och tillväxtekonomierna där framförallt Kina kan påverkas negativt av amerikanska räntehöjningar. Dessa risker, ifall de skulle materialiseras, är framförallt nedsiderisker för realekonomin och för långräntenivåer. Vårt huvudscenario är därför att vi under maj kommer att se en nervös räntemarknad som kommer att fortsätta att präglas av en vänta-och-se stämning. Det finns dock goda skäl att använda sig av optionsmarknaden för att skydda sig mot kraftiga rörelser i endera riktningen, då räntevolatilitet med korta förfall i nuläget är ganska prisvärt. Vi räknar med en relativt flackare svensk räntekurva jämfört med t. ex. EUR och USD räntekurvorna. STATSRÄNTOR SWEDBANKS PROGNOS: OBLIGATIONER 2 MAJ 3 MÅN 6 MÅN 12 MÅN Sverige 2 år -0,60-0,60-0,40 0,00 5 år -0,07-0,05 0,15 0,55 10 år 0,62 0,60 0,80 1,25 EMU 2 år -0,49-0,45-0,35-0,20 5 år -0,30-0,25-0,15 0,05 10 år 0,26 0,25 0,35 0,60 USA 2 år 0,77 0,90 1,20 1,50 5 år 1,27 1,40 1,70 2,10 10 år 1,82 1,90 2,25 2,75 SWEDBANKS PROGNOS: SWAPRÄNTOR 2 MAJ 3 MÅN 6 MÅN 12 MÅN Sverige Stibor3M -0,45-0,45-0,40-0,25 Stibor6M -0,29-0,30-0,25-0,05 Swap 2 år -0,30-0,30-0,10 0,35 Swap 5 år 0,35 0,35 0,50 0,95 Swap 10 år 1,23 1,25 1,40 1,70 4
FÖRSLAG PÅ KREDITPLACERINGAR Något svagare fundamenta hos krediter Sedan mitten av februari har kreditmarknaden visat på riskvillighet och ledande index har gått ihop. Marknaden oroar sig framför allt för konsekvenserna skulle Storbritannien lämna EU (Brexit) och utvecklingen i Kina. Kreditriskcykeln vänder nu, där är både prognoser och utvecklingen hittills i år samstämmiga. I kombination med lägre kreditpremier är detta något som i princip talar emot krediter som tillgångsslag. Emellertid är man fortsatt kompenserad för kreditförlustrisken med god marginal. På namnbasis diskuterar vi till exempel Scania, Arla, SSAB och säkerställda obligationer utgivna av Swedbank och Handelsbanken. AV: INGVAR MATSSON Kreditmarknaden har sedan en stark mars månad varit lite mer avvaktande med ledande index i Europa mer eller mindre oförändrade under april. Det är svårt att se fundamentala orsaker bakom det rally vi sett sedan mitten av februari. Marknaden fokuserar fortsatt på sådant som till exempel Brexit, de fortsatt låga råvarupriserna, geopolitiska risker och utvecklingen hos tillväxtekonomierna. Centralbankerna fortsätter att stötta marknaderna med sina olika åtgärder. Inom eurozonen är tillväxten huvudskaligen konsumtionsdriven och det återstår att se om ECB:s (ibland) oortodoxa QE-ambitioner kommer att sätta Europa på en fastare kurs mot en bredare ekonomisk återhämtning och en rimlig inflationstakt. Efter flera år av historiskt låg frekvens av kredithändelser (globalt och i Europa) så börjar tecknen nu komma allt tydligare på en förestående vändning i kreditriskcykeln. Betraktar man Standard & Poor s globala portfölj så är antalet kredithändelser fram till 21 april det högsta sedan 2009, det vill säga mitt under en brinnande finanskris. Omkring hälften av händelserna relaterar till bolag inom energi och olika råvarusektorer. Frekvensen av kredithändelser (HY) är globalt ungefär 2,7 procent och 1,4 procent i Europa (rullande tolv månader fram till sista februari 2016). Moody s förväntar sig i sin prognos för HY segmentet att den globala frekvensen skall öka till 4,6 procent om ett år från dagens nivå på 3,8 procent. Den här bilden är lite illa matchad mot de allt lägre kreditpremier vi sett under våren. Kanske prisar marknaden in goda nyheter som ännu inte fullt ut materialiserats? Den generella kreditkvaliteten bland företag i Europa har försämrats en del under den senaste tiden, en bild som för övrigt är global. Som förväntat är det sektorer som energi, råvaror och stål som drabbats hårdast och där har vi sett nedgraderingar av kreditbetygen i betydande omfattning. Av strukturella skäl, kanske mer än av konjunkturella, har också kraftbolagen i Europa fått se sina kreditprofiler urholkas under det senaste året. Investeringsambitionerna hos företagen är blygsamma i den rådande miljön och vi ser ingen förändring av detta i närtid med begränsade finansieringsbehov som en konsekvens. Därför skall man kanske inte förvänta sig en störtflod av nyemissioner av obligationer under första halvan av 2016. Inte heller är man särskilt aktiva när det gäller förvärvsaktiviteter, i alla fall inte i vår del av världen. Vi är mitt inne i en rapportperiod. Bilden är mixad, som förväntat är rapporterna från råvarutunga sektorer ansträngda. Skogsbolagen (papper) har dock presenterat relativt starka resultat, en fortsättning av trenden vi såg under 2015. Kapacitetsreduktioner och viss återhämtning i efterfrågan i Europa är huvudförklaringarna här. Bland verkstadsjättarna är bilden än mer splittrad. Fastighetsbolagen fortsätter att leverera stabila resultat och tecknen på en annalkande korrektion av marknaden syns i alla fall inte än. Bankerna har hittills överraskat med oväntat låga kreditförluster, kanske lite oväntat med tanke på utmaningarna inom oljeindustrin och det faktum att nordiska bankers exponering här är betydande. Scania (-/BBB+) har sin rating från Standard & Poor s knuten till moderbolaget Volkswagen (A3/BBB+). Volkswagen har presenterat sitt resultat för 2015 och dieselskandalen till trots var det inga katastrofsiffror man presenterade. Dock hänger naturligtvis skandalen som ett mörkt moln över bolaget och VW ökade reserveringen för framtida utgifter till mer än 16 miljarder euro. Vi ser dock risken för en nedgradering av Volkswagen med mer än ett skalsteg som liten liksom risken för att Scania skall användas som nödkassa. Arla (-/-) har sin verksamhet inom den historiskt stabila livsmedelsindustrin med ett flertal starka varumärken i produktportföljen. De är geografiskt väldiversifierat, vilket är positivt ur ett kreditriskperspektiv. Ägarmässigt är Arla ett kooperativ med fler än 3,000 ägare (bönder) i Sverige och en historia som går tillbaks till 1800-talet. SSAB (-/B+) beslutade till sist att genomföra en nyemission av aktier. Emissionen blir på omkring 5 miljarder kronor och kommer naturligtvis att ge en starkare finansiell profil. Bolaget presenterade dessutom en rapport för första kvartalet 2016 som visserligen var en förlust men ändå bättre än marknadens förväntningar. Stålmarknaden i Europa repade lite mod under inledningen av året och på den Nordamerikanska marknaden kan man kanske få lite draghjälp av tullar på kinesiskt stål. Bolaget jobbar också oförtrutet vidare med att sänka kostnadsnivån i koncernen. Handelsbankens (Aa2/AA-) och Swedbanks (Aa3/AA-) säkerställda obligationer har alla högsta tänkbara kreditbetyg. Man brukar i regel få äta upp begreppet idiotsäker placering men en säkerställd obligation från någon av de svenska storbankerna kommer nog rätt nära begreppet. De barriärer i flera steg som skyddar en innehavare av dessa kräver nog en mycket omfattande marknadskollaps för att inte fungera och hålla en förlust minimal. Com Hem (Ba3/BB) presenterade ett solitt första kvartal 2016 med de för kreditvärdigheten mest relevanta nyckeltalen i stort sett oförändrade. Utsikterna för 2016 ser relativt ljusa ut och de prisökningar som annonserades under 2015 kommer att bli mer synliga under 2016. 5
FÖRSLAG PÅ KREDIT- OCH RÄNTEPLACERINGAR AKTUELLA PLACERINGSFÖRSLAG Kreditobligationer investment grade FRN (Rörlig ränta) EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA Handelsbanken 2019-04-03 3m+28 -/Aaa Stockholms Landsting 2020-05-19 3m+40 AA+/- Scania 2018-12-03 3m+93 BBB+/- Arla 2018-06-04 3m+98 -/- TVO 2018-09-13 3m+140 BBB-/- Swedbank 2020-05-12 3m+43 AAA/Aaa Kreditobligationer high yield EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA SSAB 2019-02-25 3m+415 B+/- SAS 2017-11-15 8,51% B-/B3 RATING/(SKUGG) RATING/(SKUGG) Stena Metall 2020-11-27 3m+375 -/- (BB Negative) Opus 2017-10-17 3m+304 -/- (BB- Stable) Com Hem (Norcell) 2019-11-04 3m+105 BB/- Säkerställda obligationer med fast ränta EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA Swedbank Hypotek 2020-05-12 0,56 % Aaa Länsförsäkringar Hypotek 2021-09-15 1,12 % Aaa Nordea Hypotek 2021-05-19 0,925 % Aaa Certifikat EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA Klövern 2016-06-02 0,20 % (BB) SV. VW 2016-06-20 0,21 % K-1 PEAB 2016-07-16 0,20 % (BBB-) Hexagon 2016-08-16 0,11 % (BBB) SSAB 2016-08-16 0,40 % B Balder 2016-09-30 0,15 % (BBB-) RATING/(SKUGG) RATING/(SKUGG) 6
FÖRSLAG PÅ SKULDHANTERING Centralbanker och skuldförvaltare famlar ensamma i mörkret Många skuldförvaltare utgår från att en svag internationell tillväxt och ett fortsatt lågt inflationstryck kommer göra det svårt för centralbanker att höja räntor de närmaste åren. Tidigare förlängningar då man trott sig vara är på räntebotten har endast lagt grunden till negativa marknadsvärderingar som tynger resultatet. Detta gör att vi idag fått ett beteende där många rent av avstår att genomföra nödvändiga förlängningar av sin skuldportfölj. En konsekvens av detta är att många löper risk att få en lite för kort löptidsbildning i sin portfölj. Vad är då risken att en skuldförvaltare rent av missar ett historiskt tillfälle att binda ut låga räntor på långa löptider? AV: PÄR ANDERSSON Rent ekonomiskt så talar det mesta för att dagens inflationsmiljö inte kommer förändras på medellång sikt. Framtida inflationsstörningar kan dock hämta kraft från rent politiska risker. Brexit, Grexit, Katalanska frigörelseönskemål, mm kan faktiskt sätta igång processer som ligger helt utanför de flestas radarskärmar idag. Med helt nya valutakonstellationer kan vi få helt andra krafter i spel. Politiska riskbilder är svåra att prissätta. En annan fråga som också ligger bortom flertalet prognoser är vilka åtgärder den ekonomiska politiken kommer att vidta om global ekonomi mot förmodan hamnar i än större tillväxtproblem. Det talas om helikopter-politik som en möjlig extrem åtgärd för att hålla uppe tillväxten i globalt. Det finns de som befarar att detta kan ligga i korten för 2017 i Japan som en sista nödåtgärd. Att utgå från extremutfall är ingen bra modell för att bedriva normal skuldhantering men i dagens oerhört osäkra världsbild kan det också vara oklokt att ha en för kort räntebindning. Vi kan plötsligt befinna oss i ett läge där centralbanker tvingas ta till nya till synes extrema åtgärder. Vem räknade med 500 procent tidigt 90-tal? Vem räknade med minusräntor en bit in på 2000-talet? Det är alltid gott att hålla fast vid en standard-normal löptid enligt sitt reglemente. En medelväg ur detta dilemma är att göra en Swaptionskorridor, där förvaltaren säljer skyldigheter och köper rättigheter. Underliggande swap löper på 10 år och avstämning sker den 1/6 2018. Fram till juni 2018 händer inget. Då görs följande avstämning; Ligger 10års swapen UNDER 1,60 procent vid avläsningstillfället så tvingas skuldförvaltaren att betala 1,60 procent i 10 år Befinner sig 10 års swap ränta MELLAN 1,60 procent och 2,05 procent sker ingenting med räntebindningen Ligger 10 års räntan ÖVER 2,05 procent så utnyttjas rättigheten att ingå en 10 års ränteswap på 2,05 procent 2.05% 1.60% Swaptionskorridoren är en nollkostnadslösning. Givetvis kan den beräknas utifrån andra förutsättningar. 7
VÅR VALUTASYN Apprecieringstryck i kronan ger Riksbanken problem En dollar fortsatt på defensiven mot bakgrund av dämpade USA-data och en mjuk centralbank har ökat risken för att USD/SEK kan falla ned under 8,00 för första gången sedan 2014. Riksbanken står alltmer försvarslös mot ett underliggande apprecieringstryck i kronan. Fortfarande kan dock valutainterventioner inte helt uteslutas om EUR/SEK snabbt skulle bryta igenom 9,00 och om USD förblir svag. Vår EUR/SEK-prognos är 9,00 på 3 månader. NOK/SEK har tydligt hittat en botten parallellt med oljan och siktar sakta norrut. AV: ANDERS EKLÖF $ FED OCH SVAGA USA-DATA FORTSÄTTER SÄNKA DOLLARN Dollarn har varit satt under press på bred front och USD/SEK har flirtat med 8,00-nivån ett par gånger under april. Den amerikanska aktiviten har varit svag under inledningen av året. Det är inte enbart nettoexporten som tyngts av den tidigare dollarförstärkningen utan även investeringar kopplade till oljeindustrin har haft en rejäl motvind samtidigt som den privata konsumtionen har varit trög. Arbetsmarknaden har dock fortsatt att utvecklas väl och arbetslösheten är på nivåer där lönetillväxten normalt börjar skjuta fart. Detta har dock ännu inte inträffat i någon större omfattning. Vår vy är att tillväxten återhämtar sig något under andra kvartalet. Federal Reserve med ordföranden Janet Yellen i spetsen har lagt om kursen påtagligt och anpassat sig närapå hela vägen mot marknadens ränteförväntningar. Visserligen signalerade Fed senast att de känner sig lugnade vad gäller den internationella ekonomiska riskbilden och utvecklingen på de finansiella marknaderna. Fortfarande är dock Fed sannolikt oroliga för att en tidig räntehöjning skulle trigga en starkare dollar som i sin tur skulle kunna innebära en risk att Kina kopplar loss sin valuta från dollarn. Ett sådant scenario skulle innebära att USA importerar får låg inflation. I nuläget prisar marknaden inte ens en räntehöjning sett över hela året. Vår vy är att det är väl pessimistiskt och att minst en höjning kommer att ske i år. Det är dock mest troligt att Fed även avvaktar vid junimötet då detta sker bara dagar innan Storbritannien håller omröstning om EU. Då varken ECB eller Bank of Japan tycks angelägna om att göra sina styrräntor mer negativa så finns dock inte mycket som kan ge dollarn något större stöd i närtid. På den negativa sidan för dollarn står också att värderingen är relativt hög. Detta bidrar tillsammans med det låga oljepriset till att bytesbalansen förväntas fortsätta visa underskott medan bytesbalanserna i Japan och eurozonen vänt om och genererat överskott under de senaste två åren. Sammantaget har vi inte reviderat vår vy på dollarn denna gång men om något så finns risken att USD/SEK-utvecklingen kan bli ytterligare något svagare än prognosen, åtminstone på kort sikt. USD/SEK förväntas stiga något över det kommande halvåret mot 8,40. RIKSBANKEN ALLTMER FÖRSVARSLÖS MOT STARKARE KRONA Kronan såg sin starkaste nivå mot euron, 9,1150 mot euron i år direkt efter Riksbanken senaste räntebesked. Detta sedan Riksbanken gjort penningpolitiken mer expansiv i linje med våra förväntningar och förlängt sina obligationsköp till att omfatta även det andra halvåret. Takten i köpen växlas dock ned något från 65 mdkri halvåret till 45 mdkr vilket uppfattades som att Riksbanken gradvis känner sig mer trygga med att inflationsutsikterna har förbättrats. Vår vy har sedan en längre tid varit att det blir mycket svårt att förhindra kronan att stärkas givet den relativt starkare utvecklingen i Sverige jämfört med eurozonen och att kronan får uppfattas som undervärderad. När det dessutom inte finns något faktiskt utrymme att sänka räntan mer och effekten av obligationsköpen på kronan avtar i ljuset av att utländska aktörer nu minskat sina innehav kraftigt, ja då står kejsaren naken. Det återstår såklart fortfarande möjligheten att intervenera på valutamarknaden. Vi utesluter inte att det kan bli fallet om EUR/SEK snabbt faller igenom 9,00 och dollarn förblir svag. Det finns dock inget klart mandat för Riksbanken att lägga ett uthålligt golv i EUR/SEK. För det krävs sannolikt att regeringen konsulteras. Det skulle dessutom kunna uppfattas som otillbörlig konkurrensmedel av andra länder, exempelvis Finland. Sverige har ett bytesbalansöverskott och inga egentliga problem i jämförelse med andra länder. De senaste inflationssiffrorna visade att CPIF-ex energi är 1,86 %, dvs. nära inflationsmålet och inflationsförväntningar på längre sikt ligger relativt nära målet. Till saken hör att oljepriset har stabiliserats och att avtalsrörelsen tycks få ett utfall relativt nära Riksbankens antagande. ECB har upprepat att det inte är aktuellt att sänka sin depositränta till att bli mer negativ utan att de fokuserar på andra åtgärder som att pressa ned lånekostnaderna för företagkrediter. När vi väger ihop den fortsatt goda aktiviteten i Sverige och krympande lediga resurser så stärks vår bild att kronan kan fortsätta stärkas något utan att inflationsförväntningarna påverkas negativt. Det är dock ett bräckligt scenario med många fallgropar. Vår prognos i EUR/SEK är nu 9,00 på tre månaders sikt betingat på att kronan backar något från nuvarande nivåer mot USD. 8
VÅR VALUTASYN OBAMA SKRUVAR NED BREXITRISKEN NOK Pundet har återhämtat en del av den försvagning som skett inför den stundande Brexit-omröstningen den 23 juni. Förklaringen ligger främst i att såväl premiärminister Cameron som internationella företrädare har drivit upp temperaturen i debatten kring vad ett utanförskap skulle betyda för UK. Det gäller bl.a. att brittiska finansministeriet har satt ett pris vad det skulle kosta för varje britt att stå utanför EU på årsbasis. Det skulle kosta ca 4000 pund per år. USA:s president Obama lyfte också fram problemen för Storbritannien att få till nya fördelaktiga handelsavtal samt att USA ser Storbritannien som en del av EU när det gäller utrikespolitiska frågor. Opinionsläget indikerar nu att antalet osäkra väljare har minskat till fördel för remain som nu har ett övertag med ca 5 procentenheter. Sannolikt så kommer pundet återigen bygga en större riskpremie ju närmare folkomröstningen vi kommer och det går inte att utesluta att det blir en mycket jämn omröstning om exempelvis flyktingkrisen i Europa skulle blossa upp igen. Vårt huvudscenario och prognosen baseras dock på att Storbritannien röstar nej till en Brexit. Det är uppenbart att risken för en Brexit har tyngt den ekonomiska aktiviteten i landet sedan en tid. Vid ett ja väntas utländska investerare återigen öka sin aktivititet och stänga valutasäkringar som tagit inför omröstningen. Det finns heller inga skäl för marknaden att prisa in risken för en potentiell räntesänkning vid ett nej till Brexit. Sammantaget har pundet att räkna med en fortsatt volatil tid med GBPSEK fluktuerande mellan 11,50 och 11,90 inför omröstningen. Vid ett ja tror vi GBPSEK landar någonstans runt eller över 12,00. Vid ett nej kan GBPSEK åtminstone initialt falla ända ned mot 11,00. OLJAN FORTSÄTTER LYFTA NOK Norsk ekonomi är fast i en nära nolltillväxt med svag konsumtion och fallande oljeinvesteringar. Oljepriset fortsätter dock att krypa sakta uppåt då marknaden är snabb med att diskontera ett fortsatt dropp i produktion av skifferolja från USA. Opec och icke-opec länder har ännu inte kommit överens om en frysning av produktionen och ett oljepris närmare 60 USD per fat kommer hålla vissa skiffergasproducenter vid liv. Lägg till rekordhöga lager och en efterfrågan som bara tar sig långsamt så ter det sig svårt att se någon snabb uppgång från rådande nivåer runt 47 USD, åtminstone på kort sikt. Det torde bromsa den relativt snabba NOK-förstärkningen mot euron som skett under senare tid. Blickar vi längre framåt mot andra halvåret så är vår vy att oljepriset stiger sakta. Norges bank kommer att vara bekväm med att NOK stärks något så länge det går hand i hand med ett högre oljepris. Inflationen i Norge väntas falla undan i takt med att effekterna av den tidigare NOK-försvagningen ebbar ut och Norges bank kan väntas sänka räntan igen kanske redan i juni. Det är dock delvis redan prissatt. När vi väger ihop allt detta är vår bedömning att NOK/SEK kan väntas stiga sakta under de kommande 6 månaderna mot paritet med risk uppåt. På kort sikt ser vi intervallhandel mellan 0,9750 och 1,0050 som vår bästa gissning. 9
VÅR VALUTASYN: TILLVÄXTMARKNADER Kina stabiliserar och oroar Marknadstonen har förbättrats betydligt jämfört med situationen i januar då oron för en devalvering i Kina dominerade stämningsläget. Tillväxten i Kina har sedan dess visat tecken på stabilisering och råvarupriserna har trendat uppåt sedan bottenläget i februari. Den kinesiska valutan har stabiliserats med hjälp av en svagare dollar och skärpta kapitalkontroller. Detta är en miljö som för närvarande är positiv för tillväxtvalutor generellt men i synnerhet för valutor i länder med råvaruproduktion och höga korträntor. Däremot kvarstår betydande strukturella utmaningar för en bestående valutaförstärkning. Vi är fortsatt positiva till utvecklingen för den ryska rubeln och den indiska rupien de närmaste månaderna. AV: HANS GUSTAFSON Situationen i Kina har stabiliserats sedan den tumultartade inledningen av 2016 då pressen var stor på renminbin med betydande kapitalutflöden. Tillväxten har stabiliserats i år tack vare massiv ekonomisk stimulans från Kinas regering. Fastighetsmarknaden har utvecklats mycket starkt medan övriga sektorer visat en mer blandad utveckling. Exportutvecklingen har varit negativ de senaste 12 månaderna men ser nu ut att vända med stöd av de senaste månadernas försvagning av renminbin. Sambandet mellan den handelsvägda valutakorgen och exporten är relativt stark i Kina. Valutaförändringar brukar normalt påverka exporten med en ledtid på ca 6 månader. Baksidan av den senaste tidens stabilisering är att tillväxten även haft stor hjälp av en hög kredittillväxt. Detta har medfört förnyad oro i finansiell massmedia över riskerna för en snar krasch i det finansiella systemet i Kina. Vi delar uppfattningen att skulduppbyggnaden i Kina är en utmaning för framtida tillväxt men är mindre bekymrade på kort sikt. Kinas ekonomi och finansiella system är hårt styrda av staten och statsmakterna har stora resurser att ta till om en finansiell störning skulle uppstå. Renminbin har stärkts mot dollarn och handlas nu något starkare än vid slutet av 2015. Däremot har renminbin försvagats med ca 3 procent mot den valutakorg som centralbanken införde i december förra året. Vi förväntar oss en förnyad försvagning mot dollarn i ordnad form framöver och har en prognos för EUR/CNY på 7,14 (f.n. 7,44) och CNY/SEK 1,26 (1,23) om sex månader. Rubeln har stärkts i år tack vare högre oljepriser och ett allmänt bättre stämningsläge för tillväxtvalutorna. Ekonomin fortsätter däremot att trampa vatten. Exporten faller med ca 30 procent i årstakt och investeringstillväxten är alltjämt negativ. Stämningsläget hos de ryska hushållen är lågt vilket är förklarligt mot bakgrund av fallande reallöner och försämrad situation på arbetsmarknaden. Det dystra läget syns bl.a. i försäljningen av personbilar som fallit till den lägsta nivån sedan 2010. Inflationen ser däremot ut att ha toppat vilket öppnar upp för räntesänkningar framåt sensommaren. Behovet av lägre räntor är mycket stort i Ryssland. Bankutlåningen till hushållen har varit negativ sedan juli 2015 och andelen lån med betalningsproblem har dubblerats de senaste fem åren. Vi förväntar oss en fortsatt period av stabilitet för rubeln då valutan har stöd av den höga korträntan i Ryssland. Oljepriset är den starkaste drivkraften för rubeln vilket innebär att det finns potential för fortsatt förstärkning av rubeln mot bakgrund av Swedbanks positiva prognos för oljepriset. Vi har en prognos för EUR/RUB på 70,0 (74,1) och för RUB/SEK på 0,13 (0,12) om sex månader. Den brasilianska realen har haft den starkaste valutautvecklingen i år. Marknaden har diskonterat en positiv utveckling trots att ekonomin befinner sig i recession och att den politiska utvecklingen är högst osäker. BNP föll med 6 procent i årstakt under det sista kvartalet 2015 och exporten rasade med 35 procent under april. Den svaga ekonomin tär mycket hårt på statsfinanserna. Samtidigt ser Brasilien ut att gå mot en period av politisk turbulens vilket riskerar att ytterligare försvåra budgetarbetet. Sannolikheten för att president Dilma Rousseff kommer att bli avsatt ökade rejält efter att kongressen under april röstade för att inleda en riksrättsprocess mot henne. Om även senaten röstar för riksrätt och Rousseff tvingas avgå så tar vicepresidenten Michel Temer över makten. Men detta kommer inte att stabilisera den politiska situationen då även Temer riskerar riksrätt. Dessutom så blir det inte lätt att bilda en koalition. Utmaningarna är betydande och det kommer att bli svårt att genomföra nödvändiga reformer för att vända den negativa utvecklingen. Det enda positiva vi kan finna för tillfället är att underskottet i bytesbalansen minskat tack vare den svaga inhemska efterfrågan som har resulterat i ett rekordstort handelsnetto. Vi är negativa till realen och gör bedömningen att ett regeringsskifte inte är positivt för Brasilien i dagsläget. På kort sikt har däremot realen stöd av det allmänt positiva riskklimatet med stigande råvarupriser. Vår prognos är att realen försvagas på sex månader till EUR/BRL 4,21 (3,93) och BRL/SEK 2,14 (2,33). Vi är långsiktigt positiva till den ekonomiska utvecklingen i Indien. Regeringen har en ambitiös reformagenda vilket är en bristvara bland flertalet tillväxtländer. Den senaste budgeten levde upp till centralbankens förhoppningar vilket ledde till en räntesänkning i början av april. Lägre räntor är välkommet för att få fart på investeringarna. Centralbanken är dessutom aktiv med att hjälpa bankerna att få ned sina utlåningsräntor med andra metoder. Detta ser att ut att bära frukt då kredittillväxten har visat en förstärkning de senaste månaderna efter de senaste 5 årens svaga utveckling. Stämningen bland inköpscheferna har också förbättrats kraftigt i år vilket signalerar en bra utveckling i industrin framöver. Vi är fortsatt positiva till rupien. Den finansiella sårbarheten har minskat betydligt sedan valutaoron under sensommaren 2013. Valutareserven är rekordstor och motsvarar ca 11 månaders import. Vår prognos för rupien är EUR/INR 70,7 (76,3) och INR/SEK 0,13 (0,12) om sex månader. 10
FÖRSLAG PÅ VALUTAHANTERING Strategier för euro, dollar och norska kronor AV: PATRIK LARSSON STRATEGI FÖR EUR-SÄLJARE: OMVÄND FLEXIBEL TERMIN MED 3 MÅNADERS LÖPTID (SPOT REF 9,1850) En omvänd flexibel termin ger kännedom om det sämsta tänkbara utfallet och ger samtidigt innehavaren möjlighet att dra nytta av en negativ kursrörelse. Denna strategi ger innehavaren rätten att sälja euro till kursen 9,10. Det skall jämföras med aktuellt terminspris på 9,1800. Om eurokursen ligger i intervallet 8,83 9,10 på förfallodagen har innehavaren rätt sälja på 9,10 eller bättre beroende på dagens slutkurs. För varje öre lägre kurs än 9,10 får innehavaren rätt att sälja till högre kurs i motsvarande mån. Om barriären 8,83 bryts någon gång under löptiden faller möjligheten att tjäna på nedgången. STRATEGI FÖR USD-KÖPARE: FLEXIBEL TERMIN MED 3 MÅNADERS LÖPTID (SPOT REF 8,1100) En flexibel termin ger kännedom om det sämsta tänkbara utfallet samtidigt som möjligheten kvarstår att köpa till bättre nivåer. Denna strategi ger innehavaren rätten att köpa dollar till kursen 8,17. Det skall jämföras med aktuellt terminspris på 8,0830. Om dollarkursen handlas lägre än 8,17 men högre än 7,78 under hela löptiden kan innehavaren köpa dollar till marknadspris. Om dollarkursen handlas 7,78 eller lägre någon gång under löptiden måste innehavaren köpa till kurs 8,17. STRATEGI FÖR NOK-SÄLJARE: BOOSTER (1 MOT 2) 3 MÅNADERS LÖPTID (SPOT REF 0,9955) Strategin ger innehavaren rätt att sälja NOK till kursen 1,00. Det kan jämföras med aktuellt terminspris på 0,9920. Strategin ger möjlighet att sälja norska kronor till en bättre nivå jämfört med en terminssäkring. Om spotkursen på förfallodagen ligger på 1,00 eller högre måste innehavaren emellertid sälja det dubbla beloppet. Kronor per euro EUR 9,70 9,60 9,50 9,40 9,30 9,20 9,10 9,00 8,90 maj-15 jul-15 sep-15 nov-15 jan-16 mar-16 maj-16 Kronor per USD 8,90 8,70 8,50 8,30 8,10 7,90 7,70 7,50 maj-15 jul-15 sep-15 nov-15 jan-16 mar-16 maj-16 Kronor per NOK NOK 1,15 1,10 1,05 1,00 0,95 0,90 maj-15 jul-15 sep-15 nov-15 jan-16 mar-16 maj-16 EXEMPELKURS PÅ FÖRFALLODAGEN AKTIVITET EUR-SÄLJARE 9,20 Innehavaren är skyldig att sälja euro till kursen 9,10 8,85 Innehavaren har rätt att sälja euro till kursen 9,35 (9,10 + 0,25) 8,80 Innehavaren har rätt att sälja euro till kursen 9,10 EXEMPELKURS PÅ FÖRFALLODAGEN AKTIVITET USD-KÖPARE 8,20 Innehavaren har rätt att köpa dollar till kursen 8,17 8,00 Innehavaren köper dollar i spotmarknaden Nästa nummer av Månadens Affärsöversikt utkommer tisdagen den 7 juni. Du hittar Swedbanks dagliga kommentarer om makroläget, ränte- och valutamarknaden på swedbank.se/insikt. Där kan du även hitta länk till våra tv-sändningar, som heter Swedbank Direkt. 7,70 Innehavaren har skyldighet att köpa dollar till kursen 8,17 EXEMPELKURS PÅ FÖRFALLODAGEN AKTIVITET NOK-KÖPARE 0,98 Innehavaren har rätt att sälja NOK till kursen 1,00 1,01 Innehavaren har skyldighet att sälja dubbel volym till kursen 1,00 Notera att strategierna har inslag av optioner, att en köpt option innebär en rättighet och en såld option innebär en skyldighet, och för att genomföra någon av dessa strategier krävs ett minsta motvärde om cirka 1 miljon SEK. 11
Kontaktinformation LARGE CORPORATES & INSTITUTIONS Besöksadress: Landsvägen 40, Sundbyberg Postadress: 105 34 Stockholm Ränte- och valutahandel Jan Peter Larsson Tel: 46 8 5859 7736 e-post: jan.peter.larsson@swedbank.se Institutionell Kundhandel Eindride Stien Tel: 47 2311 6248 e-post: eindride.stien@swedbank.se Kundhandel Stora företag Maria Janson Tel: 46 8 5859 2219 e-post:maria.janson@swedbank.se Analys Olof Manner Tel: 46 70 56 79 312 eller 46 70 87 251 87 e-post: olof.manner@swedbank.se Krediter Mikael Busch Tel: 46 70 090 23 83 e-post: mikael.busch@swedbank.se Makroanalys Magnus Alvesson Tel: 46 8 5859 3341 e-post: magnus.alvesson@swedbank.se Strategi och Allokering Madeleine Pulk tel: 46 72 53 23 533 e-post: madeleine.pulk@swedbank.se ANALYS Krediter Ingvar Matsson Tel: 46 8 700 93 49 e-post: ingvar.matsson@swedbank.se Makro ekonom Anna Breman Tel: 46 70 314 95 87 e-post: anna.breman@swedbank.se Knut Hallberg Tel: 46 8 700 93 17 e-post: knut.hallberg@swedbank.se Jörgen Kennemar Tel: 46 8 700 98 04 e-post: jorgen.kennemar@swedbank.se Åke Gustafsson Tel: 46 8 700 91 45 e-post: ake.gustafsson@swedbank.se Cathrine Danin Tel: 46 8 5859 0000 e-post: cathrine.danin@swedbank.se Martin Bolander Tel: 46 8 700 92 99 e-post: martin.bolander@swedbank.se Nicole Bångstad Tel: 46 8 700 97 29 e-post: nicole.bangstad@swedbank.se Valutor Anders Eklöf Tel: 46 8 700 91 38 e-post: anders.eklof@swedbank.se Räntor Pär Magnusson Tel: 46 72 206 06 89 e-post: par.magnusson@swedbank.se Tillväxtmarknader Hans Gustafson Tel: 46 8 700 9147 e-post: hans.gustafson@swedbank.se KUNDHANDEL Krediter Fredrik Boklund Tel: 46 8 700 99 17 e-post: fredrik.boklund@swedbank.se Institutionell kundhandel Claes Göthman Tel: 46 8 700 92 80 e-post: claes.gothman@swedbank.se Tillväxtmarknader Peter Granqvist Tel: 46 8 700 99 95 e-post: peter.granqvist@swedbank.se Kundhandel Stora företag Stockholm Simon Oljans Tel: 46 8 700 99 14 e-post: simon.oljans@swedbank.se Kundhandel Stora företag Göteborg Klas Sandesjö Tel: 46 31 739 78 01 e-post: klas.sandesjo@swedbank.se Kundhandel Stora företag Malmö Lars Andersson Tel: 46 40 24 22 84 e-post: lars.a.andersson@swedbank.se Detta dokument har sammanställts av Swedbank Research, affärsområdet Swedbank Large Corporates & Institutions inom Swedbank AB (publ), ( Swedbank ). Dokumentet är framställt i informationssyfte för spridning till en begränsad krets kvalificerade investerare och är inte avsett att vara rådgivande. Informationen i dokumentet har sammanställts från källor som bedömts vara tillförlitliga. Vi kan dock inte garantera att informationen är fullständig eller riktig. Framtidsbedömningar är alltid osäkra och läsaren rekommenderas att komplettera sitt beslutsunderlag med erforderligt material. Dokumentet redovisar vår nuvarande uppfattning, som dock kan ändras. Vi påtar oss inte ansvar för någon typ av direkt eller indirekt förlust eller skada grundad på användande av dokumentet. Swedbank eller dess dotterbolag kan ha eller ha haft, eller kan komma att få: innehav av finansiella instrument, rådgivningsuppdrag, s k investment- eller merchantbanking-uppdrag och/ eller långivningsuppdrag avseende emittenter/ finansiella instrument som direkt eller indirekt omfattas av eventuella analyser eller rekommendationer i dokumentet. Dokumentet får inte spridas till fysiska eller juridiska personer som är medborgare i eller har hemvist i ett land där sådan spridning är otillåten enligt tillämplig lag eller annan bestämmelse. Materialet får inte mångfaldigas utan Swedbanks medgivande. Mångfaldigad av Swedbank, Swedbank AB (publ), Stockholm 2010. 12