Åsa Sebelius. Ta emot och undervisa nyanlända elever



Relevanta dokument
Genrepedagogik. Workshop 21 april Lotta Olvegård.

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1

Ensam VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR SIDAN 1. Lärarmaterial

Svenska från början. 1 Studieförbundet Vuxenskolan

En vanlig dag på jobbet

Skejtarna i rampen VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Genrepedagogik Litteracitet med fokus på skrivning som ett medel att lära

1. Inledning. 2. Uppvärmning vi bekantar oss med ämnet 3. Vad är det frågan om Djupdykning i ämnet 4. Avslutning. Förhandsuppgift

Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?

Barn för bjudet Lärarmaterial

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Berättarstunden. Termin 4: Bibeltelefonen. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr -11: Författare: Gertrud Malmberg

En tjuv i huset VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR PÅ FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Avdelningen Blåbäret

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

Om mig Snabbrapport år 8

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

Olga hittar Finn MARIE DUEDAHL

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

Artiklarna. Grindenheten Ämne, årskurs och tidsperiod. Arbetsformer. Spanska, åk 6, vecka 2-8.

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Grupparbete/Helklass

Arbetar ämneslärare språkutvecklande?

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du?

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning. Andra upplagan, reviderade sidor

>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus

kapitel 4 en annan värld

Sjuk till lucia Lärarmaterial

Att höra barn och unga

Artiklarna. Grindenheten Ämne, årskurs och tidsperiod. Arbetsformer. Spanska, åk 6, vecka 3-10.

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

Handledning Sfi i Hjo «Vi lär oss svenska tillsammans»

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Fakta om Malala Yousafzai

I MANGO vecka 22 Hej alla barn och föräldrar!

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker

Storyline Familjen Bilgren

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor

Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever

KURS A Motsvarande i CEFR A1-/A1 (Gemensam europeisk referensram för språk)

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

meddelanden från bangladesh 2012

Tema Deckare. Arbetssätt - Enskilt och i grupp - Skriver - Lyssnar - Läser - Diskuterar - Ser film - Jobbar med appar

Pedagogiskt material till föreställningen

Citronlemonaden VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4.

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Skolledningens sida februari 2016

Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet!

Döda bergen Lärarmaterial

POJKPAKETET Handledningar Varför Pojkpaketet?

Förkunskaper Grundläggande kunskaper om längdmätning med standardiserade mått samt kartkunskaper.

Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken

Bonusmaterial Hej Kompis!

Passar jag in? Nyanlända ungdomars möte med idrottsundervisning

VINBÄRSNYTT F-2 v.39 Allmän information

Skuttungeposten Nr 3 v

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!

Dagordning Vi hänger upp en mobilnummer listan i hallen. Vi kommer att lägga upp kvällens minnesanteckningar på hemsidan.

Den magiska dörren. Kapitel 1 Hej. Jag vaknar av att mamma skriker: - Benny dags att gå upp!

Lokal Pedagogisk Planering

NKI - Särskilt boende 2012

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Lokala kursplaner i engelska reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Språket är konkret och enkelt. Alla kan känna igen sig i de varma känslorna som förmedlas.

Övning: Dilemmafrågor

En liten påminnelse angående klubbens öppettider: Mån fre Vi städar

Tjänsteskrivelse 1 (5)

Fjäderns Bokslut 2015

1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.

Det blåste nästan storm ute. Trädens

En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Svenska i fokus 1. provlektion. 1 5 timmar och 11 minuter. Svenska i fokus. Svenska i fokus 1 ( ) Författarna och Liber AB Får kopieras 1

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

Berättarstunden. Termin 1: Tidsresan. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial

Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Självbestämmande och delaktighet

Kapitel 2 Hinderbanan. Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2.

Skriva berättande texter

Min försvunna lillebror

Agent Angus. Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

F-KLASS 3 ST Åk 1 2 st ÅK 2 3 ST ÅK 3 2 ST ÅK 4 2 ST ÅK 5 2 ST ÅK 6-2 ST Grundsär 1 3 (8 elever) Grundsär 4 6 (5 elever) 1 Förberedelsegrupp åk 1-6

Transkript:

Åsa Sebelius Ta emot och undervisa nyanlända elever

Presentation av mig Förstelärare på Grimstaskolan i Vällingby Mellanstadielärare i sv, sva, ma och NO Genreutbildare

Modersmålstalande elev Behärskar 8000 10 000 ord vid skolstarten 2000 3000 nya ord/år Stort passivt ordförråd

Just nu i den svenska skolan Fler än 150 språk och lika många kulturer representerade

Nyanlända en heterogen grupp Ålder vid ankomst Skolbakgrund Språklig miljö hemma Språklig miljö i sin omgivning Individuella skillnader Modersmål

Gemensamt De har brutit upp från ett socialt sammanhang De kommer från en tillvaro där de behärskade språk och sociala koder

Varför har de kommit till Sverige? Krig och förföljelse Arbetsbrist i hemlandet Ena föräldern bor här Arbete här Ensamkommande

Nyanländ i 4 år Basordförråd: 2-3 år Skolspråk: 5-7 år 5-7 åringar 3-8 år 8-11 åringar 2-5 år 12-15 åringar 6-8 år

Mottagandet Kartläggning hos Start Stockholm Inskrivningssamtal på skolan Hälsosamtal

Organisationen kring nyanlända på skolan Rektors ansvar att inkludering sker av de nyanlända Organisationen kring FB Flerspråkigt perspektiv på skola och undervisning Studiehandledning

Förberedelsegrupp Grundläggande kunskaper i det svenska språket Introduktion i olika skolämnen Lära känna sig närmiljö SVA-lärare Språknivågrupper istället för rena åldersgrupper Gemensamma aktiviteter Scheman Individanpassade uppgifter

Ordinarie klass Tillhörighet nästan omgående Faddrar Praktiskt-estetiska ämnen Successiv utslussning Delta i olika aktiviteter t.ex. utflykter Studiehandledning

Alla undervisande lärare på skolan Ansvara för mottagandet i ordinarie klass Alla måste arbeta språkutvecklande Eleverna är inte klara en viss tid

Elevhälsovården Hälsosamtal Många barn är trötta, mår dåligt Hjälpa familjen Kurator

Elevberättelser Varje morgon sa vi adjö till varandra innan vi gick till jobbet och skolan för vi visste inte om vi skulle träffas på kvällen. Flicka 13 år från Syrien Jag glömde min ryggsäck i skolan. Gick tillbaka. Då kom en bomb i en bil precis vid mig. Jag klarade mig. Pojke 10 år från Syrien När jag kom till Sverige jag bara sov i tre månader. Pojke 14 år ensamkommande från Afghanistan

Handledning Vi träffar skolpsykologen var tredje vecka Många livsöden Nyanländ och en diagnos Stöd och hjälp i vardagen

Skolan är en viktig plats Trygghet Många är isolerade Bor trångt Helg och lov är jobbiga

Försök att se helheten Fritidsintressen Mycket tid ensam hemma Ingen egen tid Hur mår föräldrarna?

Utgångspunkter för arbetet Lärarens förhållningssätt Eleverna måste få använda sina nya ord Repetition Stöttning Lärande i ett socialt sammanhang Hög kognitiv nivå Tillåtande klassrumsklimat Modersmålet Ha blick för utsatthet och vara en medmänniska

Hur börjar vi? De ska kunna formulera viktig information om sig själva och få ett ordförråd som är användbart i den fortsatta skolgången Kunskapskraven för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Presentation Att presentera sig innebär att man kan tala om vad man heter, var man kommer ifrån, vilka språk man talar och hur gammal man är. - Jag heter Åsa. Vad heter du? - Jag heter. - Jag kommer från Sverige. Var kommer du ifrån? - Jag kommer från. - Jag talar svenska och engelska. Vad talar du för språk? - Jag talar - Jag är 46 år gammal. Hur gammal är du? - Jag är.. År.

Färgerna De behöver kunna färgerna för att kunna beskriva saker och sig själva. Ritar geometriska figurer Färgläggningspapper Klassrumsorden + färg Färgbingo

Klassrumsorden Möbler, skolmaterial och ting som hör klassrummet till och som eleverna behöver lära sig så fort som möjligt. Uppmaningar att hämta och rita Miniwhiteboards Kims lek Ordbingo Läromedel Bilder

Alfabetet Alfabetsträningen består av att lära sig hur man formar bokstäver, vad de heter och hur de låter. Läser tillsammans Skriva av från tavlan och texter Bokstavsbingo Appar Sjunger, leker Letar efter bokstäver Memoryspel

Siffror Vi jobbar med siffrorna 0-100 och övar både på hur man skriver med bokstäver och siffror. Skriver på tavlan siffror och bokstäver Sifferbingo Telefonnummer, personnummer och adress Lekar där man ska hoppa, gå och hämta ett visst antal Skriver datum varje dag

Tidsbegrepp Veckodagarna, månaderna, ordningstal och begreppen idag, igår, i förrgår, imorgon och i övermorgon. Varje dag skriver vi datum och dag Vi skriver en text varje dag och nämner årstid ibland

Enkla verb Vi börjar med de enklaste verben som eleven kommer i kontakt med under skoldagen. Verben är en viktig pusselbit i berättandet Vi tittar på bilder och skriver Leker charader Enklare uppmaningar Återberättar

Känslor Det är viktigt att kunna tala om hur man mår och hur man känner sig. Ritar ansikten Leker charader Samtal

Jag tycker om och jag tycker inte om En början till att kunna argumentera och ta ställning. Klippa ut bilder från tidningar Samtal vid lunchen Alltid säga vad de tycker i samband med en utflykt

Familj och släkt Att berätta om sin familj är början på att kunna berätta sin livshistoria. Ritar upp familj- och släktträd Berätta om sin familj Ritar och målar Berättar om olika familjekonstellationer

Utflykter Vi försöker sätta ord på alla upplevelser som vi gör tillsammans. Biblioteket Närområdet Naturpromenader Torghandel och affärer Letar hustyper Viktiga platser i Stockholm

Kroppen Att kunna kroppsorden är nödvändigt för att tala om de har ont någonstans eller när de ska beskriva personer. De viktigaste orden först Rita av en elev Läromedel Sjunger Memory och bingo Rita av sitt ansikte Rita av sin hand och fot

Kläder Lärs in samtidigt som man tränar på färger, väder och årstider. Vardagskläder Klippdockor Beskriva sig själva och varandra Klädstreck Klädaffärer Kims lek och bingo Appar och läromedel

Prepositioner På, under, i, genom, bredvid, mellan, nedanför, framför, bakom och över. Bilder Eleverna fotar och berättar

Vi fortsätter med: Klockan Mat: frukt och grönsaker Hur bor vi? Möbler Sjuk Motsatsord

Genrepedagogik Eleverna får veta HUR de ska göra något och inte bara VAD de ska göra Teori om lärande Funktionell grammatik Skolgenrer och cykeln för undervisning och lärande

Teori om lärande Proximala utvecklingszonen: Det en elev kan göra med hjälp idag kan hem göra på egen hand imorgon Rustade för att utföra liknande uppgifter senare Stöttning mönster och mallar Lära tillsammans med andra

Funktionell grammatik Det handlar inte om att lära in regler utan att fokusera på vilken funktion olika delar har Processer Vad händer i satsen? Deltagare Vem/vilka/vad deltar i processen? Omständighet Var, när, hur, med vem eller varför processerna pågår?

Olika processer Aktionsprocesser ord som uttrycker vad vi kan se Relationella processer ord som sätter deltagarna i relation till varandra Mentala processer aktiviteter som sker i huvudet Sägesprocesser ord som kommer från munnen

Cirkelmodellen Fas 1: bygga upp kunskap Fas 2: dekonstruktion Fas 3: gemensam textkonstruktion Fas 4: självständigt skrivande

Cirkelmodellens faser Alla faser är lika viktiga Hoppa inte över någon fas Hoppa gärna mellan

Fas 1: bygga upp kunskap Ordförråd Ämneskunskaper Förförståelse Samla information och anteckna Tankekartor Tala, lyssna och läsa

Fas 2: dekonstruktion Syftet med genren Språkliga drag och mönster Textens struktur Modellering Arbeta mycket i par/små grupper

Fas 3: gemensam textkonstruktion Skriver och gör texten tillsammans för att ge en modell Planeringsmodell eller skrivmall Skrivstrategier

Fas 4: självständigt skrivande Först här är de mogna att skriva själva Nyanlända elever kan skriva tillsammans med läraren eller i par Får EJ misslyckas! Mottagare till texterna

Skolgenrer Instruerande Återgivande Beskrivande Argumenterande Narrativ Förklarande

Instruerande Syftet är att tala om hur något ska göras. Förekommer i alla ämnen både muntligt och skriftligt Uppmaningar Bildövningar Praktiska övningar t.ex. fruktsallad Identifiera processerna

Vi gör ett handträd Material: Ett grönt papper, en penna, en sax. Hämta ett grönt papper. Hämta en penna. Lägg din hand på pappret. Rita av handen. Hämta en sax. Klipp ut handen. Skriv ditt namn på handen. Sätt upp handen på trädet.

Övningar: Titta på processerna Lucktexter Sönderklippta meningar Skriver tillsammans t.ex hur man tuggar tuggummi och blåser en bubbla NO-experiment

Personligt återgivande text Syftet är att berätta vad som har hänt och vad man varit med om. Praktiskt arbete Utflykter Återanvända texten: läxa, lucktext osv Struktur Orientering: När? Var? Vem/vilka? Varför?

Personligt återgivande text Skridskoutflykt Idag har FB-gruppen gått till ishallen vid Grimsta IP för att åka skridskor. På morgonen samlades vi i klassrummet för att prata lite och hämta våra skridskor och hjälmar. Sedan gick vi till ishallen och när vi gick förbi en fotbollsplan var det många killar som tränade fotboll där. De var duktiga. När vi kom fram tog vi på oss skridskorna och hjälmarna och började åka skridskor. Några hade åkt förut men för de flesta eleverna var det första gången så de ramlade ganska många gånger. Alla var jätteduktiga. Efter ett tag blev vi trötta och åt frukt och drack vatten. Efter en och en halv timme tog vi av oss våra skridskor och gick tillbaka till skolan för att äta lunch. De som inte hade åkt förut tyckte att det var svårt men jättekul.

Övningar: Processer, deltagare och omständigheter Bilder Lägga bilder i rätt ordning Matcha bild och mening/ord Ordbanker med t.ex. tidsord Lucktexter

Beskrivande text Syftet är beskriva ett fenomen. Sverige Hemlandet Djur NO-texter & SO-texter

Beskrivande text Sverige Sverige ligger i norra Europa och tillhör Skandinavien. Grannländerna är Norge, Finland och Danmark. Yta och befolkning Ytan är ca 450 000 km 2 och det bor ca 9,7 miljoner människor där. Sverige är ett avlångt land. Språk I Sverige talar man svenska och det är ganska likt danskan och norskan. Huvudstad Landets huvudstad heter Stockholm och där bor det ca 1 miljon människor. Valuta I Sverige betalar man med svenska kronor (skr). Klimat Vädret i Sverige är mycket varierande beroende på var i landet man är. Det finns fyra årstider. På vintern är det kallt och nästan hela landet får snö. På våren är det varmare i söder och det kan fortfarande vara snö i norr. På sommaren är det runt +20 grader i hela landet. Under hösten kommer snön tidigare i norr än i söder. Natur och djur Sverige har blandskog i nästan hela landet. I söder är det mer lövskogar och i norr mer barrskogar. Typiska svenska djur är älg, varg och björn. Religion Landet är ett kristet land men det lever och bor många muslimer och judar här. Kultur Sveriges nationalsång heter Du gamla, du fria och vid högtiden midsommar är det vanligt att människor tar på sig en folkdräkt och dansar och sjunger folksånger. Små grodorna är en sådan sång. Sverige har flera världskända artister t.ex. Avicii, Roxette och Abba.

Texter om världen

Övningar: Bilder Filmer Tankekartor Dictogloss Springdiktamen Expert/hemgrupper Lucktexter Deltagare

Självbiografi historiska texter Syftet är att återge händelser och skeden i skribentens liv. Tidslinjer Min självbiografi som mall

Övning: Alla gör sin egen tidslinje De skriver sedan i en planeringsmodell Skriver klart på Ipad eller dator Vi rättar tillsammans Lägger till bilder

Argumenterande text Syftet är att med hjälp av argument övertyga läsaren om en åsikt eller att handla på ett speciellt sätt. Vad vill vi förändra i skolan? Insändare i lokaltidningen Skoluniformer Diskuterar och tar olika ställningstaganden

Argumenterande text Vi vill börja senare på morgonen Vi vill börja senare på morgonen för att vi är uppe sent på kvällarna. För det första är det svårt att vakna på morgonen för att skolan börjar så tidigt. För det andra om vi börjar kl 9.00 varje dag kommer vi att vara pigga hela dagen. Alla elever kommer att vara snälla, glada och det kommer att vara mindre bråk på skolan om vi får börja senare på morgonen. FB-gruppen 5-9

Övningar: Läsa olika texter och jämföra Ordbanker Evaluerande språk Modalitet Sönderklippta meningar Lucktexer

Förklarande text Syftet är att klargöra hur vissa fenomen fungerar och varför olika processer och företeelser uppstår. Olika livscykler NO-texter

Övningar: Bilder Lägga bilder i rätt ordning Dictogloss Sönderklippta meningar Expert-/hemgrupper Processerna Nominaliseringar Akademiska språket

Narrativ text Syftet är att roa och underhålla. Person- och miljöbeskrivningar Skriva med sina sinnen Sagor

Övningar: Bilder Olika processer Variera sitt språk Tidsbindeord Dialog Evaluerande språk

Huset Beskrivningar Familjer Instruktioner Argumentationer Narrativa texter

Övriga skolämnen Praktiskt estetiska ämnen Matematik Engelska SO NO SVA

Vad gör man när språkutvecklingen går långsamt? Hur lång tid i förberedelsegrupp? Alla lär inte på samma sätt Repetera Skolvana Speciallärare Psykolog