VÄRLDENS LÄNDER RESAN



Relevanta dokument
INTERNATIONELLA ORGANISATIONER

JÄMFÖRA LÄNDER TEMA LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET

AKTUELLA VÄPNADE KONFLIKTER

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå

Geografi Analys och reflektion

Geografi Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Vad händer sen? en lärarhandledning

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning

Södervångskolans mål i SO

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Mål för tema Makt och demokrati år 6-7

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi

Engelska A. Engelska B. Engelska C. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 7 Utbildning, jobb och dina pengar 10 Val och partier 12

EN MATRESA JORDEN RUNT

Trampolinen Steg för steg En guide för dig som ska handleda morgondagens arbetskraft in i din yrkesroll, ditt företag eller din bransch.

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. May 26, LPP geografi vt.2016.

Lärarhandledning: Den stora utvandringen. Författad av Jenny Karlsson

Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt

SKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK

Geografi åk 7. Lycka till!

En dokumentär av Anna Klara Åhrén, Charlotta Copcutt & Anna Weitz

Handledning till JASON XIV Expedition Koster

Tala, samtala och lyssna

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom. Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. August 31, LPP geografi ht.2016.

Utbildning för hållbar utveckling

Orienteringsteori. Allt för att du skall lyckas bra i orientering!!

Kommunikation. Kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår och är begripligt

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

Denna lektion är hämtad ur Svenska Direkt 7 av Cecilia Peña, Lisa Eriksson och Laila Guvå

Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad.

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

Vad är en artikel? Vad är typiskt för en krönika? Hur skriver jag en novell? Vad är det för skillnad på ett referat och en recension?

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi

Framtidsutredningen om stadens ekonomiska utveckling på lång sikt Rapport från stadsledningskontoret

FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad SKOLFS: 2000:135

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

SO-ämnen mål och kriterier

Målkriterier Beskrivning Exempel

Spelar ditt kön roll i livets spel?

Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten.

Varma hälsningar, Susanna Vildehav och Mia Kjellkvist, skådespelare och konstnärliga ledare.

Ekologi börjar hemma Hållbar utveckling

Dagordning: 1. Vem är jag och varför står jag här? 2. Projektet Utvecklingsplan för Bjursås socken

VÄLKOMMASKOLAN VECKA 21 (23 27 maj 2016)

Och alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan?

DEMOKRATI 4 DEMOKRATI OCH NATIONALISM

VÄLKOMMASKOLAN VECKA 13 (28 mars 1 april 2016)

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Att överbrygga den digitala klyftan

Observations- och analysmaterial

Arbetsområde: Kartan. Världen i din ficka

Uppgifter talmönster & följder

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6

Förslag den 25 september Geografi

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna

LYCK. Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr Spara & Låna

Vad ska vi ha varandra till?

Barn för bjudet Lärarmaterial

Språket skapar. Ämnesspråk som andraspråk. med avstamp i kursplanerna inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå

Jämställdhet åt skogen?! En studie som utreder anledningarna till att kvinnorna slutar som skogsinspektorer

SÅ FUNKAR N Ä S S J Ö K O M M U N

Bilder på framsidan: Vuxenliv 2 ute på årstidsspaning, arbete med Ipad och laborativ matematik

Studieplan Ju förr desto bättre. CBM Centrum för biologisk mångfald

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Vifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9

Grupparbete L ÄR ARHANDLEDNING TRO, HOPP & KÄRLEK. Sjömanstatueringar.

Svenska som andraspråk

En resa genom litteraturen

Lathund för webbredaktörer. Så skriver du på webben

LOKAL EKONOMISK ANALYS

Undersökning "Unga vuxna"

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr -11: Författare: Gertrud Malmberg

Hållbar samhällsutveckling 60 hp, Ht 2011/Vt 2012

MÄNNISKANS SPRÅK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt Global klass

X X. Drickchokladkort (att klippa ut) Elevblad 10

NR MILSTENSBLADET

Ett hopp för stallet VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS SIDAN 1. Lärarmaterial

Skogsbruk på ren svenska Lektion 1: Vad är svenskt skogsbruk? Tema: Hållbar utveckling Ämne: Samhällskunskap, Geografi Årskurs: 7-9

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Besök Thailand bortom turiststråken och ta chansen att uppleva en vardag fjärran från din egen i Laos! Resperiod: 14 till 29 mars 2015

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

Planering Geografi Att studera helheten & med kartor jorden runt HT/2015. ÅK 7 Namn:

Transkript:

LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET TEMA VÄRLDENS LÄNDER RESAN Beställ mer material på vår hemsida eller via info@ui.se, Telefon: 08-511 768 05, Fax: 08-511 768 99

VÄRLDENS LÄNDER RESAN Resan är ett grupparbete där eleverna ska genomföra en påhittad längre resa ut i världen genom flera länder. Målet är att eleverna under resans (grupparbetets) gång lär sig massor om resmålen. Vid redovisningen får de sedan chansen att dela med sig av sina kunskaper och reseupplevelser till resten av klassen. Målgrupp: åk 6-9 Form: Grupparbete Tid: 7-8 lektioner inkl. redovisningar Redovisningssätt: Muntlig redovisning i helklass eller i större grupper. Kan kompletteras med skriftlig inlämning. Material och verktyg: Tillgång till datorer (minst 2 datorer per grupp), Internet (Landguiden) och projektor (för redovisning). Pedagog: Robert de Vries Syfte med uppgiften Att förbättra kunskaperna om världens länder samt öka förståelsen för andra kulturer. Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och förbereda för ett samhälle med täta kontakter överkultur- och nationsgränser. VAD SÄGER KURSPLANEN? Relevant centralt innehåll för Geografi: Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om g e o gr afi. Jordens klimatzoner. Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter. Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet. Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen. Relevant centralt innehåll för Religionskunskap: Sambandet mellan samhälle och religion på olika platser. Relevant centralt innehåll för Samhällskunskap: Några olika stats- och styrelseskick i världen.

GÖR SÅ HÄR: 1. Introduktion. Introducera eleverna i det nya arbetsområdet Resan. Här är det lämpligt att redogöra för olika nyckelbegrepp som eleverna kommer att stöta på under resans gång, såsom: BNP och HDI, demokrati-diktatur, export-import, globalisering, invånare per kvadratkilometer, klimatzoner, kolonialism, monarki-republik, nativitetmortalitet, naturresurser, näringar, tidszoner, utrikeshandel, etc. 2. Dela in eleverna i mindre grupper. 3. Varje grupp väljer några länder som de vill resa till och fördjupa sig i, förslagsvis ett land per elev. 4. Dela ut skrivpapper och låt grupperna testa sina nuvarande kunskaper om de valda länderna genom att skriva ner så många nyckelord som möjligt som de förknippar med varje land. När alla är klara samlas det skrivna in. Tanken är att momentet ska göras om när grupparbetet är färdigt och att eleverna då jämför sina gamla kunskaper med de nya. 5. Dela ut arbetsuppgifter till grupperna (se nedan) och hjälp eleverna att komma igång med arbetet. 6. Redovisning görs i helklass eller i större grupper. 7. Avsluta varje redovisning med en kort lärarledd diskussion där alla får chansen att ställa frågor och reflektera kring resan som presenterats. 8. Låt slutligen alla grupper testa sina nya kunskaper om de valda länderna genom att återigen skriva ner så många nyckelord som möjligt som de förknippar med varje land. Låt dem därefter jämföra med det äldre resultatet (se punkt 4). ARBETSUPPGIFTER: Grupparbetet kan presenteras på olika sätt. En mer lättsam och levande variant är att låta gruppen göra en resedagbok, där fakta presenteras tillsammans med påhittade men trovärdiga reseupplevelser. Gör en resplan Börja med att göra en enkel resplan. I resplanen bestäms vilka resmål gruppen ska besöka och vilka färdsätt som ska användas. Utgå från frågorna nedan: Vilka länder går resan till? Vilka tidszoner gäller vid resmålen?

Vilka färdsätt används? Försök också att räkna ut på ett ungefär hur mycket det skulle kosta för gruppen att göra resorna. Läs även avsnittet om kommunikationer som du hittar under varje land i Landguiden. Hur långt är det mellan resmålen? Se avståndstabell. http://sv.thetimenow.com/distance-calculator.php Ta reda på fakta om länderna och gör jämförelser Läs om länderna i Landguidens avsnitt om länder/områden (www.landguiden.se/lander). Använd även Landguidens avsnitt om statistik (www.landguiden.se/statistik) för att kunna göra överskådliga jämförelser mellan olika länder. Jämför ibland också med Sverige. FRÅGOR ATT UTGÅ FRÅN: Basfakta Markera landets geografiska läge på en världskarta. Rita en karta med landets gränser, angränsande länder, viktiga städer, berg, stora sjöar och floder. Rita landets flagga. Hur stort är landet? Använd avsnittet om statistik (www.landguiden.se/statistik) och jämför med Sverige och de andra länderna som ingår i grupparbetet. Hur många invånare har landet? Använd avsnittet om statistik och jämför med andra länder. Hur tätbefolkat är landet? Jämför antalet invånare per kvadratkilometer med andra länder. Beskriv med korta fakta landets huvudstad och några andra viktiga städer. Gör gärna jämförelser. Geografi och klimat Beskriv landets naturgeografi. Hur ser landskapet ut? Vad kännetecknar landets natur? Berätta kortfattat om berg, vattendrag och skogar. Vilka klimatzoner finns i landet? Berätta kortfattat om vad som är typiskt för klimatzonerna (t.ex. vad innebär ett subtropiskt klimat?). Beskriv landets allmänna klimat. Berätta om årstider, medeltemperaturer (i januari och juli) och nederbörd. Jämför med Sverige.

Befolkning och språk Vilka folkgrupper finns i landet? Berätta lite om dessa. Vilka är de vanligaste språken? Se avsnittet med statistik om landets befolkning och språk (www.landguiden.se/statistik) och jämför statistikuppgifter med andra länder. Vilka är landets födelsetal, dödstal, medellivslängd o.s.v. Religion Vilken religion är den mest framträdande i landet? Finns det fler stora religioner i landet? Beskriv kortfattat vad som utmärker religionen eller religionerna (t.ex. lite om grundaren, viktiga gudar, tron och olika riktningar). Historia Berätta kortfattat om landets historia. Försök utläsa några typiska drag som karaktäriserar landets historia och sammanfatta i några intressanta punkter. Nämn något om landets äldre kulturer och handel med omvärlden. Har landet styrts av andra länder eller imperier? Varför firar landet sin nationaldag? Verkar någon person ha betytt extra mycket för landets historia? Varför? Peka på något i landets historia som har haft stor betydelse för hur landet är idag. Motivera. Politiskt system Vilket statsskick har landet? Vad innebär det? Är det en demokrati eller en diktatur? Hur ofta hålls det val i landet och hur stort är valdeltagandet? Framgår det även på andra sätt att det råder demokrati eller diktatur i landet? Motivera. Ekonomi och näringar Hur stor är landets BNP? Jämför med andra länder. Berätta lite om landets viktigaste naturtillgångar (se Naturtillgångar & energi). Vad exporterar landet i huvudsak (se Utrikeshandel)? Vilka länder handlar landet mest med? Försök att förklara varför. Berätta kortfattat om landets jordbruk och fiske (se Jordbruk & fiske). Jämför t.ex. andelen brukbar jord med Sverige och andra länder. Vilka är landets viktigaste industrigrenar (se Industri)? Finns det några kända företag från landet? Hur stor är landets turism (se Turism)? Hur många turister kommer till landet varje år och hur mycket inkomst ger turismen landet varje år? Jämför med några andra länder.

Utbildning och arbete Vad finns det för skolsystem i landet? Hur många procent av landets befolkning är skrivkunniga? Är det någon märkbar skillnad mellan andelen skrivkunniga män och kvinnor? Hur många procent av landets befolkning är arbetslösa? Hur många procent av arbetsstyrkan (de med ett yrke) är kvinnor? Försök att se ett samband med de sysselsättningsområden som finns i landet (se, t.ex. industri, jordbruk, turism o.s.v.). Jämför med Sverige. Sociala förhållanden Hur stor är spädbarnsdödligheten i landet? Försök att förklara varför. Jämför med andra länder. Hur är tillgången till dricksvatten i landet? Försök att förklara varför. Fördjupning Ta reda på fakta om en av landets kändisar samt om ett av dess mest kända byggnadsverk. Hitta något som är speciellt för landet. Vad tror du t.ex. att turister minns när de lämnar landet? Skulle landet kunna vara en förebild för andra länder inom något område? Förklara varför. Kan landet betraktas som rikt eller fattigt? Motivera varför. Skulle du kunna tänka dig att bo i det här landet en period? Motivera svaret. GÖR EN AVSLUTANDE JÄMFÖRELSE MELLAN LÄNDERNA SOM GRUPPENBESÖKT UNDER SIN RESA. Jämför länderna med varandra samt med Sverige och beskriv dess största likheter och skillnader. Försök att förklara vad likheterna och skillnaderna beror på.

Landguiden I databasen Landguiden hittar du snabbt och smidigt information om världens alla länder. Innehållet uppdateras dagligen och omfattar information om allt från de olika ländernas geografi, befolkning, språk och kultur till historia, politik och sociala förhållanden. Landguiden rapporterar inte om alla nyhetshändelser utan lägger betoningen på att skildra den grundläggande utvecklingen i ett land. I Landguiden finns alltid uppdaterad information om regeringsskiften, partiombildningar, författningsändringar, stora politiska kriser, lansering av viktiga politiska och sociala reformer, förändringar i den ekonomiska politiken med mera. I Landguidens statistikverktyg kan du jämföra hur länder har utvecklats socialt och ekonomiskt under många år tillbaka. De flesta skolor och bibliotek abonnerar på tjänsten. Som privatperson kan du köpa tjänsten för en dag eller längre. www.landguiden.se/provalandguiden Hej! Har du sett de här? Utrikespolitiska institutet Utrikespolitiska institutet (UI) är ett oberoende institut och en plattform för forskning och information om utrikespolitiska frågor. Utrikespolitiska institutets uppdrag är att fördjupa och berika det utrikespolitiska samtalet genom att främja intresset för och vidga kunskapen om utrikespolitiska frågor. Det gör institutet genom forskning, evenemang och medverkan i media. Med egna publikationer, UI-bloggen, deltagande i internationella nätverk och genom Anna Lindh-biblioteket bidrar UI till spridning av kunskap om internationell politik och förhållanden i andra länder.