VU 94S-2 13 Trafiksignaler 11 (109) 13.4 Utrustning



Relevanta dokument
Ingående enheter i ett signalsystem är: styrutrustning, detektorer, signallyktor och stolpar.

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om trafiksignaler;

Utkom från trycket Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter den 30 mars 1989 om trafiksignaler, flerfärgssignaler; allmänna föreskrifter

Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister?

Svensk författningssamling

6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar

18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) Korsningar

Cykelpassager och Cykelöverfarter

3 Längsgående markeringar

TSFS 2014:30 VÄGTRAFIK

Trafikförordningen. 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning

Trafikkonferen. sen Trafikreglering

Korttidseffekter av skyltsystem - SeeMe vid övergångsstället på Landskronavägen i Häljarp

Vilka av följande skyltar betyder att du måste lämna företräde mot mötande eller korsande trafik?

4 Separering av gång- och cykeltrafik

Vägmärkesförordning (2007:90)

VV publikation 2002:

GÖTEBORGS SPÅRVKGAR. Trafikavdelningen. Instruktion for trafikering av gemensam bansträcka SÄRÖBANAN/SPÅRVÄGEN. Enl. Trafikorder nr 34/62.

Svensk författningssamling

Det här gäller vid ett obevakat övergångsställe

Moped klass II Kunskapsprov 2

Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen

10 Gaturummets innehåll

Vägars och gators utformning

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

Cyklisters synbarhet. Håkan Ter-Borch

1 (18) Innehåll: Normgivnings- bemyndigande. Giltighetstid: Upphäver: FÖRESKRIFT. Trafikverket. enligt dessa föreskrifter. ken.

Trafikkunskap David Lundgren

Riktlinjer för utmärkning av förbudsmärken. Innehållsförteckning RIKTLINJE 1 (82)

VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar

Svensk författningssamling

3 Val av trafikplatstyper

BRUKSANVISNING. Modell: LMDT-810 Rörelsevakt / IR som sänder självlärande kodsignal till ansluten Nexa mottagare

Självklar parkering 3.0 Gatan talar

PM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder

Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J

Överklagande av länsstyrelsens beslut om att återförvisa ärende gällande ljusstörningar från övergångsställe, fastighet Staren 12

Övergångsställen och cykelöverfarter

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras?

4 Korsningar. Vägmarkeringsritningar. VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 4 Korsningar. 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m

7 Utformning av belysningsanläggning

Kommunal författningssamling

Ärendenr: TRV 2012/52688

Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar;

Stanna och parkera 1

Svensk författningssamling

18 Vägmärken och skyltar i tunnel

BeckHoff LängdMätning!

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad

SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING

Etikett och trafikvett

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vägsäkerhet;

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmärken

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Metod för termografisk mätning VV Publ. Nr 2006: Innehållsförteckning:

Vägledning. - för trafikantombudens information om trafiksäkerhet. NTF Skånes Trafikäldreråd

Efterstudie av trafikbuller vid kvarteret Örlen i Göteborg

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

Publikation 2008:96. Bättre framkomlighet för cyklar i trafiksignaler

MILJÖBILDER. Nr 3 oktober 2015, Årgång 16. Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller:

Svensk författningssamling

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

SPARAS! Myggenäs Väg- och Samfällighetsförening Organisationsnummer: Box 6065, MYGGENÄS

Åtgärdsstrategier. Jämförelsealternativet (JA) Utvecklingsalternativet (UA)

Manöverdon Översikt. ASSA ABLOY Entrance Systems

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors.

Installationsanvisning för fläktkonvektor MVP. Anläggning:. Datum:. Utgåva

Åtkomlighet för Räddningstjänsten

Sop-OLA -för säkrare avfallsinsamling

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

SFS 1998:1276 Beteckning Betydelse

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län

HFD 2015 ref 76. Lagrum: 5 kap. 3 1, 5, 6 och 10 körkortlagen (1998:488)

Ärendenr:TRV 2014/11500

Rävåsskolan GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

Vägutformning 94 Del 1

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson

K. 1-8 RIKTLINJER FÖR GRÄNSÖVERSKRIDANDE TRAFIK KORNSJÖ GRÄNSEN - KORNSJØ (enligt Jernbaneverkets trafikksikkerhetsbestemmelser)

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

LUXCONTROL DSI V/T. data & instruktion DSI V/T data & instruktion med reservation för ändringar.

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken

12 Lutningar Längslutning

Trafikledning - System R

Innehållsförteckning

RAPPORT. Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STOCKHOLM TRAFIKPLANERING UPPDRAGSNUMMER

3 Vägräckesändar, övergångar mellan vägräcken samt krockdämpare

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

1. Situationer när korrigering är nödvändig

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Upprättad av: Elin Delvéus

Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa. Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007

Presentation av Väg 225

Motion om säkrare gång- och cykelvägar

Beredningsunderlag och Konsekvensutredning

3. Körvägsalternativ. 3.1 Identifierade körvägar

Vad tycker bussförarna i Trollhättan om Nollvisionsslingan? Peter Rosander Luleå tekniska universitet

~ Göteborgs. ~ Hamn AB. vvd WP.rner StoppenbAch/ET

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Transkript:

VU 94S-2 13 Trafiksignaler 11 (109) 13.4 UTRUSTNING Ingående enheter i ett signalsystem är: styrutrustning, detektorer, signallyktor och stolpar. Allmänna krav på utrustning inom vägområdet finns i kap 16.3 Vägutrustning. 13.4.1 Styrutrustning Med styrutrustning avses utrustning för styrning inom trafiksignalområdet. Styrapparater för trafiksignalanläggningar bör placeras i uppvärmt väl ventilerat utrymme. Det kan vara särskilt apparatrum eller kiosk för styrutrustningar eller utrymme i en befintlig fastighet eller ett därför avsett skåp. Projektören bör kontrollera om byggnadslov skall sökas. 13.4.2 Detektorer Detektorer kan vara av olika typer såsom fordons-, gång-, cykel-och bussdetektor etc. Detektorer kan också indelas i grupper med hänsyn till funktion ex. passage, närvaro etc, eller vilken fysikalisk storhet som mäts samt dess konstruktion. I de flesta svenska trafiksignalanläggningar används detektorer av slingtyp (se Markbundna detektorer, induktiva). Detektortypen har fördelar i form av noggrann detektering och det är den utrustning som har den säkraste funktionen än i dag, även om andra typer av detektorer har funktionell kapacitet att i vissa fall ersätta slingdetektorer. Detektorn (egentligen detektorlogiken) skall ge indata om inkommande trafik till styrutrustningen. Detektorerna kan användas till mer än indata till tidluckametoden. Mätning av hastighet och beläggningsgrad kan användas till trafiksignalstyrning, även kombinerat med tidluckametoden. Vid detektering av cyklar krävs normalt riktningsverkande detektorer. Fordons riktning kan behöva avkännas t ex där en tillfart i en korsning är så smal att det är risk för feldetektering av motriktad trafik. Om induktiva detektorer används behövs normalt två stycken detektorer för hastighetsmätning och riktningsbestämning. 13.4.2.1 Markbundna detektorer, induktiva VV publikation 2002:123 2002-11

12 (109) 13 Trafiksignaler VU 94S-2 Detektorerna är här indelade i markmonterade detektorer och detektorer ovan mark. Slingdetektorn, som används i de flesta signalanläggningar i dag, består av en i vägbeläggningen nedfräst slinga av metalltråd som vid strömmatning mäter förändringen i induktans eller en frekvensskillnad då ett fordonpasserar. Noteras bör att en slingdetektors minimimått är c:a 1 x 1 meter, under denna storlek riskeras funktionen. Induktiva detektorer kan även ge feldetekteringar även om trafik inte direkt passerar över detektorn, känslighetsavståndet c:a 0.5 meter. Rätt monterad har slingdetektorn hög noggrannhet och kan fördelaktigt anpassas till form och storlek efter väggeometri och trafikanternas körsätt. Det finns även några andra former av markbundna sensorer. De är normalt stav- eller punktformade och skiljer sig mest ifråga om montagesätt och mätteknik. De kan t ex monteras i rör en bit ned i vägkroppen vilket kan ha fördelar i ett bättre skydd och åtkomlighet från rörmynning för service. Detektorn medger normalt inställning av flera känslighetsnivåer så att ex vis bussar kan särskiljas från övriga fordon (lastbilar/bilar/motorcyklar). Utbalanseringstid är ett viktigt begrepp. Efter en inställbar tid blir ett fordon som t ex parkerar på en detektor utbalanserat och detektorn fungerar igen om än med något sämre känslighet. Fordonsdetektor detekterar normalt passage och/eller närvaro av fordon. Vid detektering av närvaro brukar utbalanseringstiden vara lång och kortare vid passagefunktion. Grundinställningen av utbalanseringstid är normalt 7 min för närvaro- och 1 sekund för passagefunktion. Detektorer skall förläggas i BG (förstärkningsslagret). Montage nära beläggningsytan gör också att detektorn eller dess tilledning kan förstöras vid förslitning av vägbanan, särskilt på accelerations- och retardationssträckor. Vid beläggningsarbeten kan detektorerna också förstöras eller helt fräsas bort. 13.4.2.2 Detektorer ovan mark Detektorer ovan mark kräver normalt inte ingrepp i vägbanan utan monteras på lämplig höjd vid aktuell tillfart. Dessa detektorer kan används både för fordon och GC-trafik. Till dessa detektorer hör: Mikrovågsdetektorer (radar) Ultraljudsdetektorer Videodetektorer IR-detektorer Trycknapp 2002-11 VV publikation 2002:123

VU 94S-2 13 Trafiksignaler 13 (109) Tidluckametoden och LHOVRA-strategin är uppbyggt efter slingdetektorns funktionssätt. Montagehöjd för detektorer ovan mark och vinkel mot ankommande fordon gör att fordonets position vid mätning av tidlucka är svår att bestämma. Vid användning av detektorer ovan mark till trafiksignalstyrning behövs därför normalt anpassningar av styrfilosofi och noggrann funktionskontroll för att säkerställa avsedd funktion. Mikrovågsdetektorer och ultraljudsdetektorer använder reflektioner från träffade fordon. Dessa detektortyper har relativt god noggrannhet vid hastighetsmätning. Om god noggrannhet skall uppnås vid räkning av fordon eller trafiksignalstyrning kan detektorn behöva monteras annorlunda än vid hastighetsmätning. Dessa detektorer är kan användas för fotgängardetektering. Videodetektering består kortfattat i att kameror monteras på c:a 10 m höjd vid aktuell tillfart. Detekteringen sker i videodetektorns analysenhet, där videobilden processas i realtid och detekteringsytor läggs in i för vald styrstrategi. Videodetektorer, som använder ytdetektering och målföljningsstrategier används i trafiksignalanläggningar enbart som slingemulatorer. Vid installation är det viktigt att kameror placeras centrerat över den körbana som skall detekteras. IR-detektering sker genom att detektorns sökyta avläser värmestrålningen från objekt inom sökarean. Feldetektering är vanlig vintertid, då värmestrålningen försvagas p ga kyla. IR är kan för fotgängardetektering. Trycknappslåda avändes enbart av GC-trafik. Detaljerad utformningskrav finnes i VVFS. Tryckknappslåda för gående bör ha akustisk signal med automatisk anpassning av ljudnivån till omgivningsbuller ( 35-90 db(a) ) samt taktilmarkering för synskadade. VV publikation 2002:123 2002-11

14 (109) 13 Trafiksignaler VU 94S-2 13.4.3 Signallyktor Trafikanternas kontakt med trafiksignalen är signallyktorna. Därför är signal- och stolpplaceringen särskilt viktig. Trafiksignaler finns med olika ljuskällor, glödlampor lågvolt, halogen och med lysdioder (LED). I signalanläggningar, som avses i detta kapitel, används flerfärgssignaler (fordons-, cykel- och gångsignaler) och kollektivtrafiksignaler. Dess färg, form och betydelse regleras enligt VVFS. Nedan beskrivs dock några viktiga fakta för projektering av trafiksignalanläggningar. 13.4.3.1 Fordonssignaler 13.4.3.1.1 Huvudsignal Fordonsignaler gäller för fordon. Fordonssignaler har normalt tre ljusöppningar, en för rött, en för gult och en för grönt ljus. Ljusöppningarna är cirkulära och kan också ha formen av en pil. En pil visar vilken körriktning som regleras. Pil förutsätter både primär och sekundär konfliktfrihet. FIGUR 13.4.3.1.1-1 Huvudsignaler 13.4.3.1.2 Extrasignal En extrasignal är avsedd för viss del av trafik som även regleras med huvudsignal. Signalen kan ha en eller två ljusöppningar. Beroende på användning benämns extrasignal markeringssignal eller undantagssignal enligt nedanstående figur. MARKERINGS- SIGNAL UNDANTAGS- SIGNAL FIGUR 13.4.3.1.1-2 Extrasignaler 2002-11 VV publikation 2002:123

VU 94S-2 13 Trafiksignaler 15 (109) 13.4.3.1.3 Kollektivtrafiksignaler Kollektivtrafiksignal gäller bilar i linjetrafik och spårvagn. s s FIGUR 13.4.3.1.3-1 Kollektivtrafiksignal Kollektivtrafiksignaler har tre ljusöppningar för vitt ljus. I ljusöppningarna finns symboler, i den ena bokstaven S, i den andra ett vågrätt streck och i den tredje ett lodrätt streck. Den första och andra ljusöppningen kan dubbleras. 13.4.3.2 Gångsignaler Gångsignaler gäller gående. Gångsignaler har två ljusöppningar, en för rött ljus som visar symbolen av en stående person och en för grönt ljus som visar symbolen av en gående person. Gångsignaler bör kombineras med akustiska signaler samt taktil markering. Akustisk signal med långsam pulsfrekvens anger att rött ljus visas i gångsignalen och akustisk signal med snabb pulsfrekvens anger att grön signal visas. Snabb pulsfrekvens med avbrott anger att växling till rött ljus är omedelbart förestående. Taktil markering anger gångriktning samt övergångställets utformning för synskadade. FIGUR 13.4.3.2-1 Gångsignal 13.4.3.3 Cykelsignaler Cykelsignaler gäller cyklister och förare av moped klass. Cykelsignaler har tre ljusöppningar precis som huvudsignal för fordon. Signalbildernas betydelse överensstämmer också med fordonssignalens. VV publikation 2002:123 2002-11

16 (109) 13 Trafiksignaler VU 94S-2 FIGUR 13.4.3.3-1 Cykelsignal 13.4.4 Stolpar Signalerna monteras företrädesvis i därför avsedda stolpar. Signalstolpar har två standardlängder. Normal stolpe anpassad så att för fordonssignalens gröna ljusöppning (underkant) ska monteras 2,3 m över körbanans horisontalplan. Hög stolpe på motsvarande sätt för 4,5 meters höjd. Därutöver finns olika specialstolpar och konsoler för att underlätta placering med god synbarhet. I undantagsfall kan även fästen för t ex belysningsstolpar eller konsoler för infästning på fasad användas. Är den tillåtna hastigheten för vägen högre än 50 km/tim bör huvudsignalen bortom korsningen vara högt placerad, normalt 4,5 m. Vid VR=70 eller högre skall stolpar vara eftergivliga eller skyddade med räcken enl. kap 16.3 Vägutrustning. 13.4.5 Bakgrundsskärmar För att förstärka signalers synbarhet kan de kompletteras med svart bakgrundsskärm med vit bård. Vid utnyttjande av bakgrundsskärmar ska projektören särskilt tillse att inga signaler i den aktuella tillfarten skyms. Bakgrundsskärmen på en signal som placerats över ett körfält kan innehålla pilsymboler som visar vilken eller vilka riktningar signalen avser. 2002-11 VV publikation 2002:123