Öppet hus i Moskogen. Miljöpris till Kalmar Energi

Relevanta dokument
Säker el i Kalmar. Kan-el på turné

Årsredovisning

Förvaltningsberättelse

BOO ENERGI FÖRSÄLJNINGS AKTIEBOLAG Årsredovisning för 2010

Årsredovisning. Kinnaborg Golf AB

Årsredovisning. för N.P. NILSSONS TRÄVARU AB. Org.nr

BOO ENERGI FÖRSÄLJNINGS AKTIEBOLAG Årsredovisning för 2012

Stureguld offentliggör prospekt och uppgifter om eget kapital, skuldsättning, redogörelse för rörelsekapitalet samt reviderad delårsrapport

Årsredovisning 2013/2014

Elverket Vallentuna AB (publ)

Halvårsrapport Januari juni 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret 2015

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014

DIGITALISERINGEN PÅVERKAR oss alla

Triona AB. Kvartalsrapport för Triona AB 1(7) Kvartalsrapport

Dala Energi AB (publ)

Elverket Vallentuna AB (publ) Organisationsnummer Delårsrapport för perioden januari juni Sammandrag för koncernen

Älvsborgsvind AB (publ)

LESSSEAMLESSSEAMLESSSEAMLESSSEAM

Rapport avseende halvåret 1 januari 30 juni 2008 samt för perioden 1 april- 30 juni 2008

EUROCON CONSULTING AB (PUBL)

Bokslutskommuniké. Januari december 2011 samt resultatutveckling för första kvartalet 2012

Delårsrapport januari juni 2015

MVV International Aktiebolag Org.nr

Eskilstuna Ölkultur AB

Elverket Vallentuna AB (publ)

Bokslutskommuniké 2002 Nordisk Renting AB

Förvaltningsberättelse

VD kommentar. Stockholm i mars 2009

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för Sölvesborgs Stuveri & Hamn AB, Org nr , får härmed avge. Årsredovsning. och koncernredovisning

Vindico Group AB (publ)

ÅRSREDOVISNING för. GEMA INDUSTRI AB (publ) Reg nr Årsredovisningen omfattar

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN JANUARI JUNI 2013 Lucent Oil AB (publ)

Intellecta 3. intellecta niomånadersrapport 1 september maj Ökad efterfrågan och kraftigt förbättrat resultat

Moderbolagets resultaträkning

Kvartalsrapport Q QBNK Holding AB (publ)

Fjärde kvartalet månader 2008

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008

Eolus Vind AB (publ)

Årsredovisning och koncernredovisning

Delårsrapport från Powerit PS AB (publ.)

Golden Heights. 29 maj Bolaget bedriver detaljhandelsförsäljning av smycken och guldsmedsvaror i Sverige och Finland.

SKELLEFTEÅ KRAFT. Delårsrapport KONCERNEN I SAMMANDRAG

Förvaltningsberättelse

Föreningen Svenska Tecknares Servicebolag Aktiebolag. Förvaltningsberättelse

Elverket Vallentuna AB (publ)

HÄNDELSER INTRÄFFADE EFTER PERIODENS SLUT

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby

Delårsrapport Januari Juni 2013

Göteborg Energi Gasnät AB

Årsredovisning och koncernredovisning

Bokslutskommuniké

Å R S R E D O V I S N I N G

Niomånadersrapport, ADDvise Lab Solutions AB (publ)

DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER 2003

Årsredovisning. Kvismardalens Vind ek för

Trionakoncernen. Proforma balans och resultaträkning för Trionakoncernen 1(6) Proforma balans och resultaträkning

Moderbolagets årsresultat blev MSEK före och MSEK efter skatt.

Västerviks Kraft Elnät AB. Årsredovisning 2012

Årsredovisning för. Spaljisten AB Räkenskapsåret

Tabellförklaring till sammanställningarna av balansräkning, resultaträkning och särskild rapport

ÅRSREDOVISNING. för. Storuman Energi AB Org.nr

New Nordic Healthbrands AB (publ) Kvartalsrapport Q1 januari - mars 2011

New Nordic Healthbrands AB (publ) Sexmånadersrapport januari - juni 2015

Gullberg & Jansson AB (publ) Bokslutskommuniké januari - december 2014

Å R S R E D O V I S N I N G K O N C E R N R E D O V I S N I N G

QBank. Årsredovisning QBNK Holding AB (publ) För räkenskapsåret

Styrelsen och verkställande direktören för. Technology Nexus AB (publ) Org nr får härmed avge. Årsredovisning

Årsredovisning 2005 för Lerum Energi AB

Delårsrapport. 1 januari - 31 mars 2016

8GÖTEBORG ENERGI GASNÄT AB ÅRSREDOVISNING 2015

Årsredovisning. Marks Golfklubb

Nettoomsättning, MSEK 8,9 8,4 + 7% 18,2 19,3-6% Rörelseresultat, MSEK (EBIT) -0,7-1,3 n/a -0,7-1,9 n/a

Årsredovisning. Kopparhästen Fastigheter AB

DELÅRSRAPPORT. Motion Display Scandinavia AB org nr Delårsrapport för perioden januari 2015 mars 2015

NGS Group AB (publ) Bokslutskommuniké 2012

Hund- och Kattstallar i Stockholm AB

Delårsrapport. för. januari-juni 2015

Generic Sweden AB (publ)

DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 31 MARS VD har ordet SEPTEMBER Genomförda strukturåtgärder börjar ge effekt. Perioden 1 januari 31 mars 2010

Årsredovisning. Båstadtennis & Hotell AB

Drillcon AB (publ) Delårsrapport januari-september 2006

HYLTE SOPHANTERING AB

79:e verksamhetsåret i bilismens tjänst. Årsredovisning. Piteå. OK Piteå ekonomisk förening

Delårsrapport Almi Företagspartner

Bokslutskommuniké 2009

Koncernen SOS Alarm i sammandrag - Delårsrapport avseende 1 januari 31 mars 2014

Eolus Vind AB (publ)

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

2014 Årsrapport Fjärrvärme. Alingsås Energi Nät AB

Kassaflödet under andra kvartalet var positivt och uppgår till 0,5 MSEK.

Orderstocken per 30 september uppgick till 20,8 MSEK (14,6). Under kvartal 3 har orderstocken minskat med 5,3 MSEK (orderstock per 30 juni: 26,1).

ÅRSREDOVISNING. för. SingöAffären AB (publ.) Org.nr

Årsredovisning. Inspiration Gotland AB

VD har ordet. Jag tror på uthållighet och lagspelande

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2010

TMT One AB (publ) Delårsrapport. 1 januari 30 september Avanza det nya namnet på det sammanslagna bolaget HQ.SE Aktiespar och Avanza

CoolGuard. Delårsrapport, andra tertialet Omsättningen för perioden uppgick till (998) ksek

1 januari 30 juni 2010

Transkript:

Årsredovisning 2010

Kalmar Energi 2010

15/1 Vinterturné 22/12 25 minus och köldrekord Året som gått 17/4 Öppet hus 22/4 Öppet h 11/6 Miljöpris från centern Invigning av Moskogen Den femtonde april var det äntligen dags för invigning av kraftvärmeanläggningen Moskogen. Dagen till ära sken solen och Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand huvudtalade och tyckte att Kalmar Energi är ett föredöme för andra energibolag eftersom vi satsar på el och värme från förnybara råvaror. Under 2010 producerade Moskogen 136 GWh el och 383 GWh värme. Öppet hus i Moskogen Varken isande vind eller överhängande regn kunde hindra närmare 700 besökare att komma till Moskogen vid öppet hus i april, två dagar efter den officiella invigningen. Bussarna från Kalmar var fyllda med förväntansfulla gäster och hela dagen var det kö till rundvandringarna. Nominerad Kan-el-kampanj fortsatte Den prisnominerade Kan-el- kampanjen fortsatte med succé under 2010. Året innan nominerades Kalmar Energi till Årets marknadsförare. Priset är en utmärkelse för marknadsföringsinsatser som sticker ut och inspirerar och delas ut av Marknadsföreningen i Kalmar Län. Miljöpris till Kalmar Energi I juni delade Centerpartiet i Kalmar ut 2010 års miljöpris till Kalmar Energi med motiveringen för sitt långsiktiga arbete med att introducera förnyelsebar energi. Om vi ska minska beroendet av kärnkraft och fossila bränslen måste satsningar på ny teknik göras. Kalmar Energi har i handling visat att man är en del i denna utveckling. Framtidens värme i Kalmar I oktober invigdes en fullskaleanläggning inom Flexifuelprojektet, där flera olika energikällor kan kombineras och där den bästa kombinationen för uppvärmning kan räknas fram. Solfångare, en pelletspanna, olika typer av värmepumpar och ackumulatortankar ingår i anläggningen. Kalmar Energi är medfinansiär i projektet där bland annat forskare från Linnéuniversitetet ingår. 6/2 Kan-el på Guldfest 17/4 Kundmöten 20/12 Anna K med diplom ogen 15/4 Håkan B och Johan P Jämställdhetspris I december fick vi ta emot Kalmar kommuns interna jämställdhetspris. Vi har sett över både det interna och externa arbetet för att skapa ett mer jämställt och jämlikt kundbemötande. Arbetet har mynnat ut i nya riktlinjer för utformningen av vårt informationsmaterial. Priset bestod av ett diplom och 10 000 kronor. 15/4 Invigning av Moskogen

us 30 jun: Kalmar Energi i media 30 jun: Kalmar Energi i media 15/7 Ute på stan Kundservice på stan I juli passade vi på att knyta närmare kontakt med våra kunder genom vår kundservice på stan. Här fick kunderna ställa frågor om sin faktura, förbrukning, avtal och delta i tävlingar. Topprankade av Greenpeace Under 2010 fortsatte Kalmar Energi att ligga i den absoluta toppen på Greenpeace rankinglista för elbolag, där andelen förnybar el är avgörande för hur högt man hamnar på listan. Ju mer förnybar el i sin portfolio desto bättre placering på listan. 15/11 Öppet hus Energikväll för kunder I mitten på november bjöd vi in våra kunder till en energikväll där de fick energispartips, information om elområden och fick lära sig mer om Mina Sidor. Dessutom bjöds det på snacks, dricka och man kunde tävla om en månads leverans av middagar från Middagskorgen. Över 60 personer trotsade höstmörkret och kom! Fler Besök i Moskogen Studiebesöken ökar snabbt Under 2010 har studiebesöken ökat lavinartat. Hela 86 grupper med sammanlagt 2 284 personer har besökt Moskogen och fått en guidad visning. Det är dubbelt så många som föregående år. Säker el i Kalmar Under 2010 hade 94 procent av våra kunder helt avbrottsfri el. Sammanlagt drabbades 1 356 av totalt 22 159 kunder i Kalmar av oplanerade strömavbrott. Längden på avbrottstiderna varierar beroende felorsak och tid på dygnet. Medelavbrottstiden för de drabbade kunderna var 70 minuter. 12/1 Kan-el-turné 30 jun: Kalmar Energi i media 7/8 Conny kanalsimmar Toprankade av Greenpeace Invigning av Moskogen 15/4 Planerin på varvsholmen Kanalsimmet Kalmar Energi var huvudsponsorer av Kalmar Kanalsim en nygammal klassiker från 30-talet som väckts till liv igen. Den sjunde augusti deltog ett sextiotal personer i simtävlingen, varav två var våra egna anställda, Conny Johansson och Pär Carlgren. Tävlingen sker i kanalerna runt centrala Kalmar och banan är cirka 1 800 m. Ny värmecentral med solceller En ny värmecentral med solceller sattes i drift i Östra Smedby i oktober och producerar nu el för fullt. Solcellerna ger en toppeffekt av 11,1 kw och producerar cirka 10 000 kwh under ett år.

Kalmar Energi är Kalmarregionens ledande energiföretag med en stark lokal närvaro. Att värna om vår gemensamma miljö ligger oss varmt om hjärtat. Därför levererar vi alltid el producerad av förnybara källor. Vår fjärrvärme tillverkas nästan uteslutande av rena biobränslen. Som lokalt energiföretag finns och arbetar vi i våra kunders omedelbara närhet. Det gör att vi känner den lokala marknaden och våra kunder väl. Vår ambition är att alltid vara tillgängliga, ge ärliga svar och korrekt information. Det är så vi vill ha det, en personlig relation med våra kunder, allmänheten och våra övriga partners. I N N E H Å L L S I D A VD har ordet 2 Elförsäljning 6 Elnät 8 Värme 10 Det hållbara samhället 14 Medarbetarna 16 Att skydda värden 18 Förvaltningsberättelse 20 Ekonomisk redovisning 22 Förslag till vinstdisposition 23 Resultaträkning 23 Balansräkning 24 Förändringar i eget kapital 26 Kassaflödesanalyser 27 Noter 28 Tilläggsupplysningar 31 Styrelse och ledning 32

2 VD HAR ORDET VD har ordet egen el och värme Maria w på besök

VERKSAMHETSBERÄTTELSE KALMAR ENERGI 3 Vi tror inte att det finns ett svar på klimatfrågan vi vet att det finns flera. Vi lämnar 2010 bakom oss med en kylig vinter och en stärkt konjunktur i färskt minne. Utmaningen ligger i att möta framtiden på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Med andra ord säkra att det vi bygger idag inte tar av framtida resurser och visa att ekonomiskt välstånd inte behöver påverka miljön negativt. Den kunskap som vi byggt upp om hållbara energisystem fortsätter vi att förvalta och sprida vidare. Drivkraften att vilja göra stora som små förändringar finns hos våra kunder. Vi står för kunskap och rådgivning så att vi når den bästa systemlösningen. Tillsammans kan vi förändra. En omvärld i förändring I vår verksamhet ser vi trender som påverkar oss i form av omregleringar, fortsatt integrering av EU och ökade krav på säkerhet och tillgänglighet. Ändrade regleringar påverkar både elnäts- och värmeverksamheterna genom nya intäktsmodeller för elnätet och utredningar om hur man ytterligare konkurrensutsätter fjärrvärmen. Våra elkunder påverkas dessutom av de nya elområdena som är ett verktyg för att snabba på integrationen av ett europeiskt energisystem. Vårt ansvar Vi ansvarar för att leverera hållbar energi som är avgörande för samhället och människors sätt att leva. Utan el och värme påverkas snabbt samhällets funktioner och det vardagliga livet. Vi som bygger infrastruktur, som ska finnas för lång tid framöver, har ett extra stort ansvar för den närmiljö vi verkar i. I Kalmar tätort ligger nästan alla kablar i marken. Det gör att vi har en mycket hög leveranssäkerhet och bidrar samtidigt till en bättre miljö för kalmarborna. Att utveckla boendemiljöer och säkra leveranser kräver både ett kontinuerligt underhålls- och förbättringsarbete samt en stor lyhördhet för förändringar i den stadsmiljö som vi verkar i. Våra kunder visar vägen Vi har många kunder med stort hjärta för miljöfrågor. Klimatengagemanget ställer samtidigt krav på oss som leverantör att göra det möjligt för kunden att välja hållbara energilösningar och få mer kunskap om sin förbrukning. Ständiga förbättringar är basen i vårt sätt att leda verksamheten och innebär att det alltid finns saker att förändra. I årets kundundersökning uppskattar våra kunder vårt arbete med miljöfrågor och ger oss samtidigt en eloge för arbetet med att förbättra fakturorna. Vår största styrka sitter fortsatt i det personliga mötet. Det stärker oss att fortsätta att leva som den goda grannen och att möta människor där de befinner sig. Med en rullande kundservice kunde Kontakt! vi komma till kunden och vår Kan-el-turné fick det genomslag vi hade hoppats på. Bland det som vi kan förbättra nämner kunderna nytänkande och fler avtalsformer. Vi är en del av ett hållbart samhälle Vi har under året arbetat med vår vision Med omtanke om människa och miljö bygger vi det hållbara samhället. I takt med att vi förstärkt miljöarbetet har förväntningarna på oss både som leverantör och arbetsgivare ökat, vilket är en sporre i sig. Klimatfrågan handlar om att dra nytta av befintliga energisystem, använda de energislag som kräver minst resursåtgång samt säkra att den energi som används är förnybar. Med vår nya anläggning i Moskogen får vi fjärrvärme och el från biobränslen i närregionen. Det är att använda bränslet optimalt.

4 VD HAR ORDET Vad vore samhället utan el? Sättet vi använder el på har förändrats kraftigt under det senaste årtiondet och med förändrat beteende ökar kraven på leveranssäkerhet. Hushållen har idag fler apparater än någonsin som kräver el för att vardagen ska fungera och med det ökar inte bara förväntningarna på tillgänglighet, utan även viljan att hushålla och använda elen till rätt saker. Idag har alla kunder rätt till ersättning vid avbrott som överstiger 12 timmar och från 1 januari 2011 utgår vite vid avbrott som överstiger 24 timmar. Redan vid avbrott på några minuter upplever dock kunden att vardagen påverkas negativt och acceptansen för störningar i infrastrukturen har generellt sett minskat i samhället i takt med att användningsområdena har blivit fler och tillgängligheten ökat. Då elnätet är ett monopol har Energimyndigheten som uppgift att bevaka leveranskvaliteten och även det pris som tas ut av kunden. Bevakningsmodellen förstärker kundens ställning och säkrar att det pris vi sätter är skäligt. Affärsområdena elnät och värme överträffade våra förväntningar medan elhandel påverkades negativt av periodvis stora skillnader i elpriset över dygnet. Vi fick ett bra avslut på 2010 och en god start på 2011. Med väl fungerande anläggningar och god tillgång på bränslen säkrar vi den fortsatta utvecklingen. Förbättrade fakturor och överskådlig statistik ska ge våra kunder verktygen att se över sin förbrukning. Vi tror inte att det finns ett svar på klimatfrågan. Vi vet att det finns flera. Anna Karlsson VD Kalmar Energi Hög leveranssäkerhet och låga elnätspriser Tack vare ett långsiktigt arbete med att successivt förstärka och förbättra elnätet i Kalmar tätort har vi idag en leveranssäkerhet på 99,9 procent. Vi är stolta över att samtidigt ha ett elnätspris som står sig mer än väl i jämförelse med likvärdiga stadsnät i landet. Kostnaden för att få elen levererad på ett tryggt sätt motsvarar runt 20 procent av den totala elkostnaden. Fantastisk start för kraftvärmen I början av året tog vi över de sista delarna av anläggningen på Moskogen. Vi hade då, helt enligt tidplan, producerat värme och el sedan november 2009. Den kalla vintern i kombination med ovanligt höga elpriser och god produktionstillgänglighet redan första säsongen gav anläggningen en rejäl skjuts in på det nya året. Elproduktionen gynnar våra värmekunder. Elintäkterna dämpar prisjusteringarna för våra fjärrvärmekunder och förstärker konkurrenskraften för fjärrvärmen. Vi har dessutom mer muskler att kunna erbjuda värme till fler kunder och till nya användningsområden. Vilket intresse! En kall vinter stärkte resultatet Under 2010 steg omsättningen med närmare 24 procent till 867 miljoner kronor till följd av höga värmeleveranser och tillkommande elproduktion på Moskogen. Resultatet steg samtidigt till 79,4 miljoner kronor före dispositioner och skatt. Vi åker på turné

Moskogen är en viktig del i vår vision om ett hållbart samhälle. Här kan vi producera fjärrvärme och el från biobränslen i närregionen. Det gynnar miljön och är ekonomiskt effektivt. Fullt fokus Full kontroll

6 ELFÖRSÄLJNING Elförsäljning fler väljer avtal med fasta priser Välkommen! Goda råd

VERKSAMHETSBERÄTTELSE KALMAR ENERGI 7 Affärsområde Försäljning bedriver inköp av el samt försäljning av el, värme och energitjänster till cirka 30 000 kunder. Sydöstra Sverige är vår naturliga hemmamarknad, men vi har kunder över hela landet. Den svenska industrin har lyckats återhämta sig väl efter lågkonjunkturen jämfört med många andra länder i Europa. Sveriges elanvändning ökade under året med nära 6 procent under 2010. Den kalla vintern påverkade prisbildningen på Nord Pool. Konsumtionen ökade och i kombination med svag hydrologi gav det ett genomsnittligt sverigepris på 54 öre/kwh. Elpriset svängde rejält under året. Under februari var situationen ansträngd med ett genomsnittligt månadspris i Sverige om drygt 93 öre/kwh. Under vecka 1 sattes ett nytt veckorekord med drygt 10 TWh och vecka 49 tog en silverplats genom tiderna med 9,9 TWh. Elområden från 1 november 2011 Svenska Kraftnät har beslutat att handeln på elbörsen för Sverige ska delas in i fyra elområden. Vi har huvuddelen av våra kunder i elområde Malmö. Indelningen medför förmodligen högre priser i vårt elområde jämfört med andra delar av landet. året har skillnaderna mellan dag- och nattpriser för elleverans i Sverige varit stora. Det har ökat våra inköpskostnader vilket påverkat resultatet negativt. En god riskhantering har reducerat de negativa konsekvenserna av svängningarna på elmarknaden under 2010. Försäljningspriset var i genomsnitt 62,7 (55,4) öre per kwh inklusive elcertifikatsavgift. Trenden med minskad andel kunder med fastpris bröts under året. Historisk höga rörliga elpriser bidrar till att fler kunder väljer avtal med fasta priser. Kooperativ vindkraft Kalmar Energi Försäljning administrerar kooperativa föreningar för samägande av vindkraft. Idag samarbetar vi med Kalmarsund Vind, Kyrkvinden och Härnö Vind, där vårt uppdrag är att hantera föreningarnas fakturering av medlemsel, avräkning av produktion samt att sköta balansansvar. Föreningarna har sammantaget cirka 900 medlemmar och producerar cirka 15 GWh vindel per år. För att samla produktionen i ett bolag i koncernen överfördes under året Kalmar Energi Försäljnings vindkraft till Kalmar Energi Värme. Högre försäljningspris och lägre volym Våra elleveranser var i stort sett oförändrade, 514 (511) GWh. Nettoomsättningen steg till 339 (297) miljoner kronor och rörelseresultatet landade på 0,1 (8,7) miljoner kronor. Under Kalmar Energi Försäljning AB; nyckeltal för åren 2006-2010 Prisutveckling i SEK av spot och eltermin 1000 900 800 700 600 MSEK 2010 2009 2008 2007 2006 Levererad volym, GWh 514 511 529 552 614 Summa intäkter 338 297 308 271 287 Rörelseresultat 0,1 8,7 2,5 1,8 0,7 Rörelsemarginal, % 0 3 1 1 0 500 400 300 200 100 0 2007 2008 2009 2010 Resultat efter finansiella poster 0,6 9,1 3,5 2,6 1,6 Balansomslutning 246 240 216 203 201 Avkast. på sysselsatt kapital, % 0,4 24 8 6 3 Soliditet, % 15 16 15 15 14 Investeringar 0,2 0,7 0,9 0,3 0,0 Nettomarginal, öre/kwh 0,02 1,7 0,5 0,3 0,1 Spot STOEUR Termin YR-10 (Euro)

8 ELNÄT Elnät vi har låga elnätspriser i Kalmar Kundmöte el behövs

VERKSAMHETSBERÄTTELSE KALMAR ENERGI 9 Affärsområde Elnät ansvarar för transporten av el inom Kalmar och Sävsjö kommuner. I affärsområdet ingår även kompletterande tjänster. Det gäller i första hand offentlig belysning, tekniska tjänster samt bredbandstjänster. Antalet elnätsabonnemang ligger på närmare 25 000 stycken. Den fakturerade volymen överförd el för affärsområdet sjönk under året till 429 (442) GWh. Kalmar har liten andel industri och den stärkta konjunkturen märktes endast marginellt. I Sävsjö steg leveranserna för första gången på många år tack vare etablering av ett par större industrier till 64 (59) GWh. De totala intäkterna uppgick till 131 (124) miljoner kronor. Säkra leveranser allt viktigare Ett fungerande elnät är en förutsättning för mycket i vardagen. Acceptansen hos våra kunder för att stå utan el räknas inte längre i timmar utan i minuter. Även 2010 blev ett år med hög leveranssäkerhet. Antal avbrott på högspänningsnätet i Kalmar var 8 (1). Mätt som medelavbrottstid uppgick årets leveransavbrott till 5,5 (4) minuter. Vi har som långsiktigt mål att avbrottstiden ska vara under 6 minuter. Tillväxttakten minskade Kalmar hade under 2010 en något lägre tillväxt och nybyggnation. Rörelseresultatet är därför något mindre än föregående år och landar på 33,3 (35,6) miljoner kronor. Aktiviteten hos elkunderna inom våra nät ökade och under året genomfördes 3 334 (2 334) leverantörsbyten och vid årsskiftets slut fanns 21 balansansvariga inom koncessionsområdet samt 68 elleverantörer. Investeringar Efter den stora satsningen på fjärravlästa mätare hos samtliga elnätskunder så sjunker investeringsnivån. Årets sammanlagda investeringar uppgick till 11,2 (21,6) miljoner kronor. Bland nyinvesteringarna har 4,1 miljoner kronor använts för nyanslutningar på nätet och 0,5 (1,0) miljoner satsats på det fiberoptiska nätet. Reinvestering på distributionsnätet uppgick till 2,5 (2,3) miljoner kronor vilket ligger en bra bit under vårt långsiktiga mål att ha en förnyelsetakt på 10-12 miljoner kronor om året. Med något mindre nyinvesteringar de kommande åren ökar vi reinvesteringstakten för att komma i fas med den långsiktiga planen. Nätpriser varierar mellan stad och landsort Vi har låga elnätspriser när vi jämför oss med städer i motsvarande storlek. För landsortsnät ligger prisbilden ofta något högre då kundtätheten i näten är mindre. För att bedöma om ett nätbolag har rimliga priser övervakar Energimyndigheten elnätsbolagens prissättning. Den nya modellen för bevakning kommer att bygga på en, från myndigheten i förväg, godkänd intäktsram vilket kommer att stärka kundens ställning. Bredband I vår roll att bygga infrastruktur i Kalmar tätort tar vi vara på de samordningsfördelar som finns bl.a. genom att bygga upp ett bredbandsnät. Det fiberoptiska nätet är idag 86 (85) km långt och används av 18 (20) kunder som i sin tur hyr ut 172 (164) förbindelser. Nätet är ett öppet nät vilket innebär att vi upplåter det till flera olika operatörer. Försäljningen av bredbandstjänster uppgick till 4,9 (5,0) miljoner kronor. Prisjämförelse nätpriser 0 10 20 30 40 50 60 Affärsområde Elnät; nyckeltal för åren 2006 2010, inklusive 50 procent av Sävsjö Energi AB MSEK 2010 2009 2008 2007 2006 Jönköping Kalmar Öresundskraft Nybro Karlskrona Oskarshamn Emmaboda Lund Kristianstad Sävsjö Fakturerad nätvolym, GWh 429 442 436 449 443 Summa intäkter 131 124 119 113 110 Rörelseresultat 33,3 35,6 35,7 32,8 31,3 Rörelsemarginal, % 26 29 30 29 28 Investeringar 11,2 21,6 26,7 21,0 27,0 Balansomslutning 190 171 177 148 153 Avkast. på sysselsatt kapital, % 27 34 35 33 26 Prisjämförelse öre per kwh exkl. moms för en villa, 16A med årsförbrukningen 5 000 kwh Medelavbrottstid i minuter 5,5 4 1 33 7

10 VÄRME Värme rekordstart för kraftvärmen i Moskogen Bra diskussioner Vi trivs på jobbet

VERKSAMHETSBERÄTTELSE KALMAR ENERGI 11 Kraftvärmeverket i Moskogen invigdes 2010 och är vår största investering genom tiderna. Här omvandlas restprodukter från den småländska skogsindustrin till energi. Den kalla vintern gjorde att anläggningen gick för fullt för att leverera el och fjärrvärme till våra kunder. Fjärrvärme ett naturligt miljöval Intresset för fjärrvärme är stort bland våra kunder. Produktens styrka är att det går att kombinera ett aktivt miljöval med bekvämlighet och trygghet. En förstärkt konjunktur har pressat upp priset på olja och el under året vilket har påverkat fjärrvärmens konkurrenskraft positivt. Affärsområde värme levererar fjärrvärme i Kalmar och Sävsjö med omnejd. Efter drygt tre decennier med offensiv utbyggnad värmer vi idag mer än 16 000 lägenheter, 2 000 villor, de flesta skolor, kontor, företag och flera industrier. Intäkterna uppgick till 464 (351) miljoner kronor varav olika värmeleveranser inkl. elproduktion svarade för 431 (337) miljoner. Avtal tecknades med 133 (141) fastigheter om anslutning till fjärrvärme vilket motsvarar en helårsvolym om 5,7 (7,6) GWh eller en tillväxt med 1,5 procent. Intresset för anslutning är fortsatt hög och vi har under året fokuserat säljinsatserna på att fånga upp fastigheter inom befintliga fjärrvärmeområden. Vi ser fortsatt att våra kunders aktiva miljöarbete leder till energieffektiviseringar som dämpar den volymökning som sker vid nya anslutningar. Sett över hela året ökade dock volymerna tack vare en kylig vinter och uppgick till 449 (524) GWh. I siffrorna från 2009 ingår leveranser i Nybro med 133 GWh. Fjärrvärmen har en stabil prisutveckling Priset på fjärrvärme höjdes den 1 januari 2010 med 3 procent och sett över en tioårsperiod har prisbilden i snitt ökat med 3,7 procent vilket är högre än den allmänna prisutvecklingen men betydligt lägre än övriga uppvärmningsformer. Genomsnittspriset i Sverige ligger på 144,10 kr per kvadratmeter och år. I Kalmar är fjärrvärme kundens bästa alternativ med hänsyn till pris, kvalité och miljö. Under slutet av året har fjärrvärmens konkurrenskraft förstärkts i takt med att priset på olja och el skjutit i höjden. Om vi tar hänsyn till temperaturens påverkan på leveranserna uppvisar fjärrvärmevolymerna en svagt sjunkande tendens över en femårsperiod, trots de nyanslutningar som årligen görs på nätet. Det krävs en nyanslutningstakt på 1-2 procent om året för att väga upp kundernas energieffektivisering. Samtidigt skapar det ett utrymme för nya användningsområden, till exempel där fjärrvärme ersätter el i vitvaror och kylanläggningar. Den samlade konkurrenskraften för fjärrvärmen är avgörande för hur väl vi kommer att lyckas behålla och öka våra leveransvolymer. Bra bränsleinköp är nyckeln till konkurrenskraft Med kraftvärmeanläggningen på Moskogen har bränslebehovet förflyttats från förädlade till oförädlade biobränslen. Eftersom tillgången på oförädlade biobränslen i form av GROT (grenar och toppar), skogsflis och torv är större minskar vi därmed risken för leveransstörningar på grund av bränslebrist. För att säkra leveranser av biobränsle arbetar vi med två större aktörer som tillsammans levererar en dominerande del av volymerna. Via vårt dotterbolag Sävsjö Träbränsle AB hanterar vi torrt träavfall från närliggande sågverk och industrier. Efter förädling levereras bränslen i form av pulver, pellets och briketter till våra egna panncentraler och andra kunder som E.ON Värme, Vattenfall och Jönköping Energi. Till kunder utanför koncernen levererades under året 36 815 (27 956) ton. Till privatkunder ökade försäljningen något. Under 2010 såldes 3 446 (2 933) ton på konsumentmarknaden. Efterfrågan på biobränslen har under de senare åren ökat i takt med att miljöfrågan hamnat i fokus samtidigt som alternativa uppvärmningsformer som el och olja blivit dyrare. Efterfrågeökningen gäller inte minst träpellets som lika enkelt kan användas för enskild uppvärmning i mindre kaminer som i större anläggningar. Samhällutvecklingen påverkar byggbranschen och sågverksindustrin. Minskad efterfrågan på sågade varor gjorde att vi även under 2010 upplevde höga marknadspriser och från tid till annan bristsituation på bränsle. Det påverkade i sin tur kostnaderna för vår bränsleanskaffning negativt samtidigt som prisbilden ut mot kund ökade. Ganska stolt!

12 VÄRME Första året med full drift i Moskogen Hösten 2009 togs kraftvärmeanläggningen i Moskogen i drift och 2010 blev dess första fulla driftår. Med en ovanligt kall vinter testades anläggningens tillgänglighet ordentligt och nådde glädjande nog produktionssiffror som låg över förväntan. Under 2010 producerades i Moskogen 384 GWh värme och 136 GWh el matades in på nätet. Det motsvarade närmare 80 procent av värmebehovet i Kalmar och drygt en tredjedel av den el som används i Kalmar stad. Med ovanligt höga elpriser under våren bidrog anläggningen i Moskogen väsentligt till ett förbättrat resultat för året. Investeringar De sista posterna för investeringen i kraftvärmeanläggningen i Moskogen uppgår till 20,1 miljoner kronor av årets investeringar. Under året har utöver detta drygt 39 (66) miljoner investerats i värmeverksamheten. Närmare 36 (60,0) miljoner avser nyinvesteringar som till största delen använts för anslutning av nya kunder i både Kalmar och Sävsjö. Intresset för fjärrvärme är fortsatt högt samtidigt som kostnaden per anslutning har ökat. Reinvesteringarna, för att trygga leveranssäkerheten till våra kunder, uppgick till 3,2 (2,3) miljoner varav huvuddelen avser upprustning av verksamheten i Sävsjö Träbränsle samt mätning och distribution. Vårt distributionsnät har till största delen byggts ut under 70- och 80-talet och vi har ett stigande reinvesteringsbehov för att även framåt säkra den höga leveranstrygghet som vi har idag. Reinvesteringstakten kommer därför att öka under de kommande åren. och här med! Affärsområde Värme; nyckeltal för åren 2006 2010, inklusive 50 procent av Sävsjö Energi AB Här skall eldas MSEK 2010 2009 2008 2007 2006 Levererad värme, GWh 449 524 490 500 509 Elproduktion, GWh 136 35 20 20 18 Summa intäkter 464 351 298 300 302 Prisjämförelse fjärrvärme 0 20 40 60 80 100 Kalmar Kristianstad Jönköping Öresundskraft Nybro Oskarshamn Sävsjö Karlskrona Lund Emmaboda Fjärrvärmepriset i enheten öre per kwh, till flerfamiljshus. Källa Nils Holgersson, 2010. Rörelseresultat 96,6 31,1 30,9 40,6 32,3 Rörelsemarginal, % 22 9 10 13 11 Investeringar 59 464 778 127 167 Balansomslutning 1615 1731 1245 559 471 Avkast. på sysselsatt kapital, % 7 3 4 11 12 Bränslekost, kr per levererad MWh värme och el 278 337 297 266 270 Andel värme producerad med värmepump* och förnybara bränslen, % 99 95 97 97 92 * Värmepump tagen ur drift 2009

energieffektiv Vi ansvarar för att leverera hållbar energi som är avgörande för samhället och människors sätt att leva. Det är vårt sätt att vara den goda grannen.

14 DET HÅLLBARA SAMHÄLLET Vi bygger det hållbara samhället vi kan mycket om el...... och kan-el-bullar

VERKSAMHETSBERÄTTELSE KALMAR ENERGI 15 Visionen Med omtanke om människa och miljö bygger vi det hållbara samhället handlar om att kunna erbjuda attraktiva energilösningar för människor i vår närhet samtidigt som vi tillsammans med andra driver arbetet för ett hållbart samhälle framåt. Satsningar på biobränsleeldad kraftvärme och vindkraft är en del, att välkomna småskaliga alternativ är en annan och energieffektivisering är en tredje. Miljöfrågan har inte en lösning, den har flera. Moskogen värme och el från skogen Kraftvärmeanläggningen Moskogen är en tydlig symbol för att förnybar energi är framtiden. Att ta hand om det spill som finns i skogarna runt om oss är att använda de resurser som finns lokalt på bästa sätt. För att vara en attraktiv arbetsgivare idag och imorgon måste vi kunna visa att vi inte bara har en vision när det gäller miljön utan att vi tydligt agerar och engagerar oss. Miljöarbetet är en naturlig del av verksamheten och den interna dialogen. I vårt verksamhetssystem ingår målstyrning och ständiga förbättringar initierade av både kunder och medarbetare. Den största drivkraften är det stora personliga engagemanget och ansvaret hos våra medarbetare. Hur påverkar vi? Kalmar Energi har ett omfattande miljöarbete för att minska utsläpp i hela produktionskedjan från bränsleuttag till återföring av askan till skogen. Vi arbetar systematiskt, dels via vår miljöcertifiering ISO 14 001, dels med att se över vår betydande miljöpåverkan och utifrån det upprätta miljömål för verksamheten. Elen som vi säljer kommer till hundra procent från förnybara källor såsom vind, vatten och biobränsle. Under året har dessutom över hundra nya fjärrvärmeanslutningar genomförts, vilket har möjliggjort att husägare i Kalmar och Sävsjö kan ersätta fossila bränslen med biobränsle. I koncernen producerades 481 GWh värme, av vilket hela 94,3 procent producerades från biobränslen. De biobränslen som förbrukades var till största delen träpulver och flis samt, i mindre omfattning briketter, pellets, bioolja och biogas. Andel torv uppgick till 4,9 procent av bränslemixen och definieras som långsamt förnybar, dock ej som ett biobränsle. Det innebär att endast 0,8 procent av bränslemixen kom från fossila bränslen. Under året såldes 514 GWh el som till hundra procent producerades med vind, vatten och biobränsle. Effektivitet handlar om att vara rädd om råvaran Primärenergi är en teknisk term för energi som finns som naturresurs och som inte har omvandlats av människan till en annan form av energi. Det kan till exempel röra sig om vind, sol, träd, råolja och stenkol. Primära energikällor kan omvandlas till mer användbara former, till exempel elektricitet eller finare bränslen som bensin, pellets med mera. På vägen från produktion till slutkund försvinner en del energi genom utvinning, förädling, transport, omvandling eller distribution. Det går åt energi för att producera användbar energi. Få uppvärmningsformer kan slå fjärrvärmen när det gäller användningen av primärenergi i ett kraftvärmesystem. Med tydliga steg för ett hållbart samhälle Som bolag arbetar vi aktivt med att minska utsläpp till luft såsom koldioxid, kväveoxid, kolmonoxid och stoft. Vi arbetar kontinuerligt med att säkerställa att pannorna utifrån våra miljövärden körs optimalt. Vi arbetar kontinuerligt med transportfrågorna, bland annat genom att köpa bränsle i närområdet, ställa krav på bilarna vid val av transportör men även med att se över våra egna interna transporter. Vi arbetar också med att säkerställa att energin används på rätt sätt. Under 2010 besökte vår energirådgivare 248 privatkunder för att ge enkla råd och tips för energibesparing. För den egna verksamheten satsade vi på solceller på pannanläggningen i Smedby samt laddstolpar och LED-belysning på parkeringen på Trädgårdsgatan där bland annat vår kundservice finns. Vi är övertygade om att även de små stegen är viktiga att ta. Handel med utsläppsrätter Under året släppte vi ut 16 455 (10 240) ton CO 2 från värmeproduktion med olja och torv som ingår i systemet för utsläppshandeln. Torv är fossilt enligt FN:s klimatkonvention och därför också med i utsläppshandeln med CO 2. Även för övriga anläggningar som inte är med i systemet köper vi utsläppsrätter för att kunna klimatneutralisera vår verksamhet, till dessa har utsläppsrätter motsvarande 1 828 ton koldioxid köpts in. Buss till Moskogen

16 MEDARBETARNA Medarbetarnas olikheter är en viktig resurs med fokus på kunderna ett härligt team Kolla här!

VERKSAMHETSBERÄTTELSE KALMAR ENERGI 17 Vi är rädda om våra medarbetare. För att nå målet om att vara en attraktiv arbetsplats krävs att vi kan skapa en miljö där olika generationer och personligheter trivs och samverkar. Hos oss är de personliga egenskaperna ofta viktigare än den formella kompetensen. Vi tror att ett klimat där samarbete och nya tankar uppmuntras och där misstag är en naturlig del av lärandet är en bra grund för att få människor att växa och verksamheten att gå framåt. Medarbetare med engagemang och kunskap om klimat- och framtidsfrågor ska känna sig extra hemma hos oss. Ledarskap och medarbetarskap Att vara ledare på Kalmar Energi är att ha både drivet och viljan att utveckla verksamheten. Ledarens roll är att vara förebild och en inspiratör så att kundernas behov och medarbetarnas ambitioner går i linje med de mål som ägare och ledning har satt upp. Dialog mellan ledning och medarbetare sker kontinuerligt och systematiskt vid arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal och personalmöten. Den dagliga spontana kontakten och diskussionerna runt fikabordet är minst lika viktig. Under året har vi påbörjat ett arbete kring våra värderingar. Både ledarskap och medarbetarskap ska vila på samma värdegrund och målet är att nå en samsyn om hur vi vill uppfattas och vilka budskap vi skickar. Medarbetare och ledare som känner trygghet och stolthet för sitt arbete är våra bästa ambassadörer. Där olikheter möts, föds idéer Var tredje år tar en arbetsgrupp bestående av medarbetare från alla delar av verksamheten fram en jämställdhets- och mångfaldsplan. Såväl organisation, arbetssätt och lönebildning ska präglas av jämställdhet. Det är de personliga kompetenserna och inte kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, eller andra diskriminerande aspekter som ska påverka vilka medarbetare som anställs, befordras eller på annat sätt belönas. Det ligger i vårt eget intresse som arbetsgivare att tillvarata medarbetarnas olika erfarenheter, personligheter och kunskaper. En blandning av människor med olika bakgrund är basen för att driva verksamheten framåt. Vi för kontinuerligt en dialog kring spelregler och värderingar för att tydliggöra och lyfta fram vikten av respekt för olikheter. Under året har vi gjort en översyn av vårt externa presentationsmaterial ur ett jämlikt perspektiv. Projektet genomfördes tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting och Energikontor Sydost. Målet var att ta fram en vägledning för hur vi producerar material som är tillgängligt för alla, oavsett bakgrund, social tillhörighet, kön eller ålder. De bästa förutsättningarna Friskhetstal går ofta hand i hand med ett gott arbetsklimat. Vi erbjuder därför samtliga medarbetare möjligheter till subventionerad friskvård. För att stärka arbetet kring lönesättning och få ett verktyg för att kunna mäta jämställdhet värderas regelbundet samtliga befattningar efter de krav som verksamheten ställer. I samband med det görs regelbundet en kartläggning av löneskillnaderna med särskilt fokus på skillnader beroende på kön. Med nya omvärldskrav och förändringar i verksamheten har utbildningsinsatserna under året legat på en hög nivå. Det är framförallt ökade krav inom arbetsmiljöområdet som gör att antalet utbildningstimmar stiger kraftigt jämfört med tidigare år. Glädjande nog sjunker sjukfrånvaron ytterligare från redan låga nivåer. Under 2010 lämnade tolv personer verksamheten varav fyra gick i pension. Med generationsväxlingen sker inte bara en växling i åldersstrukturen utan även av kompetenser. Under året påbörjades en organisationsöversyn för att få en tydligare bild av framtida kompetensbehov. Vi strävar efter att, där så är möjligt, få en successiv överlämning så att den värdefulla erfarenhet som lång anställning ger tas till vara och förs vidare inom företaget. Nyckeltal medarbetare 2010 2009 2008 2007 2006 S:a intäkter per anställd, KSEK* 8 500 6 113 6 009 6 048 6 406 Antal anställda kvinnor** 29 29 25 24 23 Antal anställda män** 73 86 86 81 78 Totalt antal anställda** 102 115 111 105 101 Genomsnittsålder 45 46 45 45 45 Antal utbildningstim. per anställd 44 45 47 30 31 Antal sjukdagar per anställd 2,1 2,7 2,5 2,2 2,2 Frisknärvaro***, procent 80, 0 77,5 76,2 80,5 80,2 * inkl 50% av Sävsjö Energi AB ** inkl 50% av Sävsjö Energi AB ***all närvaro exkl korttidssjukfrånvaro mindre än 5 dagar

18 ATT SKYDDA VÄRDEN Vi skyddar medarbetare och andra värden Arbetsklädsel Och arbetsglädje

VERKSAMHETSBERÄTTELSE KALMAR ENERGI 19 Kalmar Energi-koncernen är i sin verksamhet utsatt för ett antal risker. För att hantera dessa risker jobbar vi systematiskt och aktivt med riskanalyser och instruktioner. Instruktionerna har som mål att skydda de människor som jobbar hos oss samt de finansiella värden som finns i koncernen. Riskinstruktionerna förtydligar styrelsens riktlinjer när det gäller hur vi ska förhålla oss till och hantera riskerna. VD ansvarar för att företaget operativt följer instruktionerna. Miljö- och arbetsmiljöfrågor är en naturlig del i verksamhetsledningen medan samordning av finansiella riskinstruktioner och mandat hanteras i en koncerngemensam riskkommitté. Instruktioner finns för inköp och försäljning av el, räntor, bränsle och IT-säkerhet. Samtliga instruktioner är uppbyggda på likartat sätt och förtydligar målsättning och principer, ansvar och befogenhet, ramar för kontroll av risk samt krav på rapportering. Väderrisker Påverkan på resultat beroende av vädret och tillgängligheten till produktionsanläggningar är svårt att begränsa kostnadseffektivt. Större avbrott i leveranser eller tillgänglighet till produktion påverkar omedelbart koncernens resultat. Anläggningsrisker Risk för skador på anläggningar eller distributionsnät bedöms kontinuerligt och hanteras genom förebyggande underhåll och reinvesteringar samt försäkringar för egendomsskador och avbrott. Elprisrisker Prissättningen på elmarknaden kan variera kraftigt över tiden, vilket i sin tur ger påverkan på resultatet då kostnadsökningen eller intäktsbortfallet inte kan tas ut av kunden. Instruktionerna för elhandel och elproduktion har som mål att begränsa och tydliggöra riskerna. Riskerna hanteras i båda instruktionerna med hjälp av finansiella instrument och genom att anpassa produktutbudet och prissättning efter riskbilden. Bränslerisker Tillgång och prissättningen på biobränslen kan påverka resultatet negativt. För att säkerställa tillgång och jämna ut prissvängningar jobbar vi med flera produkter, en blandning av långa och korta avtal, relativt stor lagerkapacitet och till viss del egen produktion. Miljörisker Olyckor eller brister i verksamheten kan leda till påverkan på miljön. Genom vårt verksamhetssystem arbetar vi systematiskt med miljöfrågorna för att kontinuerligt identifiera, bevaka, förbättra och förhindra negativ påverkan på miljön. Arbetsmiljörisker Flera av våra medarbetare arbetar i en miljö som snabbt kan förändras och där verksamheten till sin natur är fylld av moment som felaktigt hanterade kan leda till olyckor och incidenter. Vi har under året förstärkt det systematiska arbetet kring arbetsmiljöfrågor i koncernen med målet att nå en trygg och säker arbetsplats. Finansiella risker Med en hög skuldsättning kan den allmänna räntenivån påverka resultatet negativt. För att hantera riskbilden finns en finansinstruktion som sätter ramarna för hur arbetet ska bedrivas där inriktningen är stabilitet och långsiktighet. För att minska riskerna för kundförluster i koncernen finns en kreditpolicy där vi kontinuerligt bevakar hur kundfordringarna förändras över tid. Kreditbevakning sker dessutom löpande på de viktigaste leverantörerna och kunderna. Valutarisker Exponering i utländsk valuta ska i princip inte förekomma. För att ta bort valutarisken säkras valuta med hjälp av finansiella instrument i de fall som inköp eller försäljning görs i annan valuta. IT-risker Brister i verksamhetens informationssystem och/eller hantering kan få oönskade effekter. Vi har därför påbörjat ett arbete kring förstärkt informationssäkerhet och IT-tillgängligheten för våra viktigaste system. Under året har vi kommunicerat och implementerat instruktionen kring IT-säkerhet till våra användare. Vi har också startat arbetet med att säkra vårt fysiska skydd i servermiljö med brand-, gas- och inbrottsskydd.

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vilket projekt! Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Kalmar Energi Holding AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31. Om inget annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år. Ägarförhållanden och koncernstruktur Kalmar Energi Holding AB ägs till lika delar av Kalmar kommun via Kalmar kommunbolag AB och E.ON Sverige AB som i sin tur är ett helägt dotterbolag till E.ON AG. Koncernen är organiserad med ett värmebolag, Kalmar Energi Värme AB, ett elnätsbolag för transport av el, Kalmar Energi Elnät AB samt ett med E.ON Sverige AB samägt försäljningsbolag Kalmar Energi Försäljning AB. Intressebolaget Sävsjö Energi AB ägs till lika delar tillsammans med Sävsjö kommun. Den 14 januari 2010 såldes verksamheten för värme- och elproduktion i Nybro till Nybro Elnät AB. Verksamheten som var samlad i Nybro Värmecentral AB med dotterbolaget Fastigheter i Nybro AB lämnade därmed koncernen. Verksamhetens inriktning Kalmar Energi-koncernen är regionens ledande energiföretag med sydöstra Sverige som hemmamarknad. Vi producerar, transporterar och säljer el, fjärrvärme, förädlade biobränslen, och i mindre omfattning fjärrkyla och telekommunikationstjänster. Leveranserna kompletteras med tekniska och administrativa tjänster. Affärsidén har tydlig inriktning på kund där hög service och konkurrenskraftiga priser är en ledstjärna. Verksamheten ska dessutom bedrivas med största möjliga hänsyn till vad som långsiktigt är bäst för ett hållbart samhälle. Affärsmodell och styrning Verksamheten bedrivs i rörelsedrivande dotterbolag; Kalmar Energi Värme AB och Kalmar Energi Elnät AB. Försäljningsbolaget Kalmar Energi Försäljning AB ansvarar för de koncerngemensamma funktionerna försäljning, elhandel, marknadskommunikation och information. Koncernövergripande funktioner finns dessutom för riskhantering, styrning, ekonomi och IT samt policies och riktlinjer för kvalité, miljö och systematiskt arbetsmiljöarbete. För att hantera de externa riskerna i koncernen finns instruktioner som anger ramarna för elhandel, elproduktion, bränsle, räntor och ITsäkerhet. E.ON Sverige AB Kalmar Kommunbolag AB Sävsjö Kommun 50% 50% 40% Kalmar Energi Holding AB 60% 50% 50% Kalmar Energi Försäljning AB Kalmar Energi Elnät AB Kalmar Energi Värme AB Sävsjö Energi AB Sävsjö Träbränsle AB

för framtiden Vi bygger Klimatengagemanget ställer krav på oss som leverantör. Därför tänker vi möta framtiden på ett ekonomisk, socialt och miljömässigt hållbart sätt.

22 EKONOMISK REDOVISNING Ekonomisk redovisning Imponerande med Hjärta för kalmar

FINANSIELL INFORMATION KALMAR ENERGI 23 Förslag till vinstdisposition Belopp i ksek Till bolagsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserade vinstmedel 125 414 Årets resultat 8 859 134 273 Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras så att till aktieägarna utdelas 800 kr per aktie, totalt 24 000 i ny räkning balanseras 110 273 134 273 Resultaträkning Koncernen Moderbolaget Belopp i ksek Not 2010 2009 2010 2009 Nettoomsättning 835 693 684 426 0 0 Aktiverat arbete för egen räkning 4 613 13 845 0 0 Övriga rörelseintäkter 26 455 4 878 0 0 Summa rörelsens intäkter 2, 3 866 761 703 149 0 0 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter 3-467 499-391 329 0 0 Handelsvaror 3-35 557-62 351 0 0 Övriga externa kostnader 4-89 401-56 802 0 0 Personalkostnader 5-64 703-69 191 0 0 Avskrivning av materiella och immaterialla tillgångar -79 907-48 082 0 0 Summa rörelsens kostnader -737 067-627 755 0 0 Rörelseresultat 2 129 694 75 394 0 0 Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i koncernföretag, utdelning/koncernbidrag 0 0 1 980 29 000 Ränteintäkter 622 676 466 437 Räntekostnader 6-50 908-6 874-389 -272 Summa från finansiella poster -50 286-6 198 2 057 29 165 Resultat efter finansiella poster 79 408 69 196 2 057 29 165 Bokslutsdispositioner 7 0 0 9 511-7 410 Skatt på årets resultat 8-21 267-12 705-2 709-5 846 Minoritetens del -143-2 683 0 0 Årets vinst 57 998 53 808 8 859 15 909

24 EKONOMISK REDOVISNING Balansräkning Tillgångar Koncernen Moderbolaget Belopp i ksek Not 2010-12-31 2009-12-31 2010-12-31 2009-12-31 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter 9 1 456 1 133 0 0 Goodwill 10 7 964 20 232 0 0 9 420 21 365 0 0 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 11 244 260 245 468 0 0 Maskiner och tekniska anläggningar 12 1 323 925 1 427 273 0 0 Inventarier, verktyg och installationer 13 6 766 7 246 0 0 Pågående nyanläggningar 14 11 539 3 694 0 0 1 586 490 1 683 681 0 0 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 15 0 0 155 600 155 600 Andelar i intresseföretag 16 0 0 19 500 19 500 Andra långfristiga värdepappersinnehav 48 49 0 0 48 49 175 100 175 100 Summa anläggningstillgångar 1 595 958 1 705 095 175 100 175 100 Omsättningstillgångar Varulager m m Råvaror och förnödenheter 25 658 35 343 0 0 Färdiga varor och handelsvaror 3 257 10 654 0 0 Pågående arbete för annans räkning 74 115 0 0 28 989 46 112 0 0 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 208 304 207 325 0 0 Fordringar hos koncernföretag 0 0 67 567 82 075 Fordringar hos intresseföretag 5 144 4 395 0 0 Aktuella skattefordringar 1 027 1 543 0 0 Övriga kortfristiga fordringar 29 789 13 088 91 91 Förutbetalade kostnader och upplupna intäkter 25 486 17 382 0 0 269 750 243 733 67 658 82 166 Kassa och bank 1 757 4 875 122 78 Summa omsättningstillgångar 300 496 294 720 67 780 82 244 Summa tillgångar 1 896 454 1 999 815 242 880 257 344

FINANSIELL INFORMATION KALMAR ENERGI 25 Balansräkning Eget kapital och skulder Koncernen Moderbolaget Belopp i ksek Not 2010 2009 2010 2009 Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital, 30 000 aktier á 1 000 kr 30 000 30 000 30 000 30 000 Bundna reserver 111 793 100 952 0 0 Reservfond 0 0 6 000 6 000 141 793 130 952 36 000 36 000 Fritt eget kapital Balanserad vinst 0 0 125 414 129 505 Fria reserver 201 771 178 804 0 0 Årets vinst 57 998 53 808 8 859 15 909 259 769 232 612 134 273 145 414 Summa eget kapital 401 562 363 564 170 273 181 414 Minoritetsintresse eget kapital 14 373 15 550 0 0 Obeskattade reserver 0 0 21 474 30 985 Avsättningar Avsättning för pensioner 203 227 0 0 Avsättning för skatter 94 888 92 173 0 0 Övriga avsättningar 3 406 37 0 0 Summa avsättningar 98 497 92 437 0 0 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 1 123 918 1 153 448 0 0 Övriga långfristiga skulder 1 092 5 111 0 0 Summa långfr.skulder 17 1 125 010 1 158 559 0 0 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut/koncernkonto 18 71 984 189 882 37 659 38 416 Förskott från kunder 863 410 0 0 Leverantörsskulder 95 942 87 950 0 0 Skulder till koncernföretag 0 0 13 176 3 271 Skulder till intresseföretag 165 117 0 0 Aktuella skatteskulder 8 932 5 654 79 3 216 Övriga kortfristiga skulder 39 258 39 633 0 0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 19 39 868 46 059 219 42 Summa kortfristiga skulder 257 012 369 705 51 133 44 945 Summa eget kapital och skulder 1 896 454 1 999 815 242 880 257 344

26 EKONOMISK REDOVISNING Balansräkning Poster inom linjen Koncernen Moderbolaget Belopp i ksek 2010 2009 2010 2009 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Borgen, lån dotterbolag 0 0 15 000 117 000 Borgen för dotterbolags finansiella leasingavtal 0 0 1 125 948 1 150 000 Spärrade medel 550 550 0 0 Uppskjuten stämpelskatt 266 266 0 0 Anläggningar belastade med äganderättsförbehåll 1 115 069 1 150 000 0 0 Koncernens förändringar i eget kapital Aktiekapital Bundna Fria reserver Årets resultat Summa Belopp i ksek reserver eget kapital Belopp vid årets ingång 30 000 100 952 178 804 53 808 363 564 Vinstdisposition enligt beslut vid bolagsstämma 0 0 53 808-53 808 0 Förskjutning bundet/fritt eget kapital 0 10 841-10 841 0 0 Utdelning 0 0-20 000 0-20 000 Årets resultat 0 0 0 57 998 57 998 Utgående balans 30 000 111 793 201 771 57 998 401 562 Moderbolagets förändringar i eget kapital Belopp i ksek Aktiekapital Reservfond Fria reserver Årets resultat Summa eget kapital Belopp vid årets ingång 30 000 6 000 129 505 15 909 181 414 Vinstdisposition enligt beslut vid bolagsstämma 0 0 15 909-15 909 0 Utdelning 0 0-20 000 0-20 000 Årets resultat 0 0 0 8 859 8 859 Utgående balans 30 000 6 000 125 414 8 859 170 273

FINANSIELL INFORMATION KALMAR ENERGI 27 Kassaflödesanalyser Koncernen Moderbolaget Belopp i ksek 2010 2009 2010 2009 Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster 129 694 75 394 0 0 Reavinst utrangering/försäljning -6 817 15 0 0 Avskrivningar 79 907 48 082 0 0 Förändring avsättningar 3 345-10 0 0 Erhållen ränta 622 676 465 437 Erhållna utdelningar 0 0 1 980 0 Erlagd ränta -50 908-6 874-389 -271 Erhållen utdelning, koncernbidrag 0 0 0 29 000 Betald inkomstskatt inklusive skatt på koncernbidrag -14 758-4 260-5 846 207 Kassaflöde från den löpande verksamheten 141 085 113 023-3 790 29 373 före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Förändring av varulager 17 123-16 861 0 0 Förändring av fordringar -26 533-21 725 14 508-25 942 Förändring av rörelseskulder 1 927 25 413 10 082-211 Kassaflöde från den löpande verksamheten 133 602 99 850 20 800 3 220 Investeringsverksamheten Investeringar i anläggningstillgångar -71 032-96 676 0 0 Investeringar i immateriella anläggningstillgångar -618 0 0 0 Sålda materiella anläggningstillgångar 107 696 0 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 36 046-96 676 0 0 Finansieringsverksamheten Förändring av långfristiga skulder -33 549-110 375 0 0 Förändring kortfristiga skulder kreditinstitut -117 898 121 481-757 8 858 Lämnad utdelning -20 000-12 000-20 000-12 000 Förändring i finansiella anläggningar 1 5 0 0 Utdelning minoritet -1 320 0 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -172 766-889 -20 757-3 142 Årets kassaflöde -3 118 2 285 43 78 Likvida medel vid årets början 4 875 2 590 78 0 Likvida medel vid årets slut 1 757 4 875 121 78 Outnyttjad del av koncernkredit 22 341 21 662 0 0 Avgår spärrade bankmedel -550-550 0 0 Summa disponibla medel 23 548 25 987 121 78

28 EKONOMISK REDOVISNING Noter, gemensamma för moderbolag och koncern Not 2 Rörelsens intäkter och rörelseresultatets fördelning på rörelsegrenar Koncernen 2010 2009 Rörelsens intäkter per rörelsegren: Elhandel 267 682 256 031 Elnät 133 613 109 236 Värme 465 466 337 882 Summa 866 761 703 149 Rörelseresultatet per rörelsegren efter interna poster: Elhandel -300 8 669 Elnät 33 380 35 614 Värme 96 614 31 111 Summa 129 694 75 394 Not 3 Uppgift om inköp och försäljning inom samma koncern Inköp och försäljning mellan koncernföretag har ej förekommit. Not 4 Revisionsuppdrag Ersättning till revisorer Koncernen Moderbolaget 2010 2009 2010 2009 Deloitte AB 248 172 0 0 KPMG 33 25 0 0 Övriga uppdrag 281 197 0 0 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, Deliotte AB 38 32 0 0 Skatterådgivning, Deloitte AB 80 2 0 0 Övriga tjänster, Deloitte AB 123 126 0 0 241 160 0 0 Summa 522 357 0 0 Not 5 Forts. Pensionskostnader för övriga anställda 4 428 4 044 0 0 Totalt 62 209 67 129 0 0 Samtliga anställda omfattas av KFS energiavtal. Kapitalvärdet av pensionsförpliktelser i joint venture företaget Sävsjö Energi AB redovisas som avsättning. Styrelseledamöter och ledande befattningshavare Antal styrelseledamöter på balansdagen Kvinnor 2 3 0 0 Män 15 16 8 8 Totalt 17 19 8 8 Antal verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare Kvinnor 3 3 3 3 Män 3 3 3 3 Totalt 6 6 6 6 Verkställande direktör för Kalmar Energi Holding AB är anställd i Kalmar Energi Elnät AB. Enligt avtal skall verkställande direktör, vid uppsägning från bolagets sida, erhålla utöver lön under uppsägningstiden en engångsersättning uppgående till en årslön. Not 6 Räntekostnader Koncernen Moderbolaget 2010 2009 2010 2009 Ränta kreditinstitut 1 403 6 462 389 272 Övriga räntor 525 412 0 0 Ränta hänförlig till finansiell leasing 48 980 0 0 0 Summa 50 908 6 874 389 272 Not 7 Bokslutsdispositioner 2010 2009 Förändring av periodiseringsfond 9 511-7 410 Summa 9 511-7 410 Not 5 Medelantalet anställda, löner, andra ersättningar och sociala avgifter Koncernen Moderbolaget 2010 2009 2010 2009 Not 8 Skatt på årets resultat Koncernen Moderbolaget 2010 2009 2010 2009 Medelantalet anställda Kvinnor 29 29 0 0 Män 73 86 0 0 Totalt 102 115 0 0 Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader Löner och ersättningar till styrelse och verkställande direktörer 2 213 2 226 0 0 Löner och ersättningar till övriga anställda 41 055 44 719 0 0 43 268 46 945 0 0 Sociala avgifter enligt lag och avtal 14 020 15 716 0 0 Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktörer 493 424 0 0 Aktuell skatt för året -18 557-11 625-2 709-5 846 Aktuell skatt hänförlig till tidigare år 9-30 0 0 Uppskjuten skatt obesk reserv -6 206-7 520 0 0 Uppskjuten skatt temp skillnad 3 487 937 0 0 Uppskjuten skattekostnad till följd av ändrad skattesats 0 5 533 0 0 Summa -21 287-12 705-2 709-5 846 Skillnad mellan bolagets skattekostnad och skattekostnad på gällande skattesats Redovisat resultat före skatt 79 409 69 196 11 568 21 755 Skatt enligt gällande skattesats -20 887-18 201-3 042-5 722 Effekt av ej skattepliktiga intäkter 5 241 520 5