Förvaltningsberättelse 4

Årsredovisning 2015

Innehåll Förvaltningsberättelse 4 Rapport över totalresultat för koncernen 14 Rapport över finansiell ställning för koncernen 15 Rapport över förändringar i eget kapital för koncernen 16 Rapport över kassaflöde för koncernen 17 Resultaträkning för moderbolaget 18 Balansräkning för moderbolaget 19 Rapport över förändringar i eget kapital för moderbolaget 20 Kassaflödesanalys för moderbolaget 21 Noter till de finansiella rapporterna 24 Revisionsberättelse 54

Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Bergvik Skog AB (publ), org nr 556610-2959, med säte i Falun, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2015-01-01 2015-12-31. Uppgifterna avser koncernen om inte annat anges. Allmänt om verksamheten Bergvik Skog AB äger och förvaltar skog, mark och vatten i Sverige och Lettland. Den huvudsakliga verksamheten består av skogsbruk. Bergvik Skog äger tre plantskolor som producerar skogsplantor för eget behov och extern försäljning. Utveckling av vindkraftsparker och försäljning av byggrätter för vindkraftverk är sedan några år tillbaka en ny verksamhetsgren. När mark upplåts för vindkraftverk tecknas arrendeavtal. Bergvik Skog får ersättning kopplad till intäkterna från vindkraftverken, verksamheten är växande. Upplåtelse av bl a jakt och bergtäkter är stabila intäktskällor. Vid bildandet av Bergvik Skog 2004 träffades, mellan Bergvik Skog och Stora Enso respektive Korsnäs, 15-åriga virkesavtal som ger Bergvik Skog skyldighet att sälja och Stora Enso respektive Korsnäs skyldighet att köpa en avtalad årlig volym av avverkningsrätter i Sverige. Avtalet med Korsnäs har efter Korsnäs samgående med Billerud tagits över av BillerudKorsnäs. Bergvik Skog i Sverige har dessutom kortare avtal med Stora Enso och BillerudKorsnäs där de åtar sig att på uppdrag av Bergvik Skog utföra skogsvård och andra operativa tjänster samt allmän skoglig service och tillsyn. Båda avtalen bygger på principen att marknadsmässiga priser skall tillämpas. I händelse av tvist i tolkning eller tillämpning av dessa avtal finns etablerat en oberoende expertpanel som med kort varsel kan agera. Bergvik Skog i Lettland har kortare avtal med flera olika bolag för framförallt gallringsavverkning. Slutavverkningsposter säljs huvudsakligen som rotposter på öppna marknaden. Bergvik Skogs ledning och administration är placerad i Falun med funktioner för skoglig verksamhet, fastighetsrelaterade frågor, vindkraft, affärsutveckling, hållbarhet och kommunikation, ekonomi/finans, IT samt juridik. Medelantal anställda i moderbolaget är 30 (28) inklusive två industridoktorander. Medelantal anställda på plantskolorna är totalt 55 (53) varav 29 (19) är säsongsanställda. Medelantal anställda på Bergvik Skogs bolag i Lettland är 22 (20). Bergvik Skog är finansierat med riskkapital på 28 225 (19 088), varav 24 289 (15 152) som eget kapital och 3 936 (3 936) som förlagslån. Bolagen har sammanlagda kreditlöften på 10 136 (10 155). Av kreditlöftena var 7956 (8950) utnyttjade per 31 december 2015. Banklånen ges ut av Nordea, Handelsbanken, SEB samt Svensk Export Kredit. Lånen är uppdelade med kvarvarande löptider om 5, 4, 2 och 1 år. Bergvik Skog hade vid årsskiftet 1980 (905) utestående företagscertifikat. Det föreligger ett aktieägaravtal mellan Bergvik Skog AB (publ.) och dess aktieägare. Avtalet reglerar bl a hur Bergvik Skog AB:s (publ.) styrelse skall vara sammansatt. BillerudKorsnäs AB äger en av tusen aktier i Bervik Skog Öst AB samt en option, att under vissa omständigheter köpa återstående aktier. Övriga aktier i Bergvik Skog Öst AB ägs av Bergvik Skog AB (publ.). I Bergvik Skog Väst AB äger Bergvik Skog AB (publ.) samtliga aktier. Årlig avverkning i Sverige, areal Hektar 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Årlig avverkning i Sverige, volym Km 3 fub 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 År Slutavverkning Årlig tillväxt och avverkning i Sverige Milj m 3 sk 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Gallring 2010 2011 2012 2013 2014 2015 År Tillväxt utöver avverkning Slutavverkning + Övrigt Gallring 2010 2011 2012 2013 2014 2015 År Avverkning Avverkningsvolymer i Sverige Den samlade avverkningen uppgick till 5 745 (5 611) km 3 fub, varav slutavverkning utgjorde 3 794 (3 898), gallring 1 808 (1 367) och sk övrig avverkning 142 (346) km 3 fub. Därtill har 389 (382) km 3 s toppar och grenar (GROT) levererats som biobränsle. 4 Bergvik Skog årsredovisning 2015

Skogsinnehav i Sverige Vid utgången av året uppgick den totala skogsarealen till ca 2,3 miljoner ha varav ca 1,9 miljoner ha är produktiv skogsmark. Areal skogmark som brukas är ca 1,6 milj ha. Den produktiva skogsarealen har en total virkesvolym på ca 246 (246) miljoner m3sk eller 130 (130) m 3 sk/ha. Under året har 6 654 (1 597) ha produktiv skogsmark köpts och 19 218 (6 303) ha sålts. Andel av areal skogsmark per åldersklass i Sverige 2015 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % Skogsvård i Sverige Under 2015 har följande skogsvårdsåtgärder genomförts: Markberedning 21 461 ha (21 294 ha) Plantering 21 429 ha (20 969 ha) Röjning 34 082 ha (34 132 ha) Gödsling 10 883 ha (9 160 ha) Bergvik Skogs ambition är att plantera ca 95 % av aktuell föryngringsyta med plantor producerade i egna plantskolor. Planteringsarealerna markbereds i största möjliga utsträckning. Arealen markberedning och plantering ökar med avsikt att minska de hyggesarealer som ligger obrukade i väntan på föryngring. Målet är att på sikt sänka den genomsnittliga hyggesvilan från 3 till 1 år. Röjningsarealen har stabiliserat sig på en nivå runt 35 000 ha. Bergvik Skog strävar efter att gödsla all mark där gödsling är tillåten och samtidigt lönsam. Under året har den gödslade arealen ökat något jämfört med föregående år. Röjning i Sverige, areal Hektar 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 0 20 21 40 41 60 61 80 81 100 101 120 121 140 141+ Ålder, år 2010 2011 2012 2013 2014 2015 År Skogsinnehav i Lettland Vid utgången av 2015 uppgick den totala arealen till ca 108 700 ha (108 300), varav det på ca 85 000 ha (84 000) avses att bedriva skogsbruk. Den genomsnittliga volymen per ha är ca 110 m 3 sk/ha (110). Under året har ca 185 000 m 3 fub (171 000) avverkats. Biobränsle i form av GROT och flisade avverkningsrester har levererats i en omfattning om 30 700 m 3 s (15 000). Följande skogsvårdsåtgärder har utförts: Markberedning 1 952 ha (1 890 ha) Plantering 1 772 ha (1 631 ha) Röjning 2 128 ha (3 973 ha) Den årliga tillväxten på den areal där bolaget planerar att bedriva skogsbruk uppgår till ca 300 000 m 3 sk. Under 2016 kommer en ny avverkningsberäkning att utföras. Markinnehavet utvecklas nu genom försäljning av jordbruksmark framförallt till lokala lantbrukare samt markbyten, i syfte att förbättra arronderingen av innehavet. Vindkraft i Sverige Bergvik Skogs vindkraftverksamhet bedrivs enligt två affärsmodeller, egen utveckling av stora projekt och upplåtelse av vindkraftsarrenden. Arrendeverksamheten fokuserar på samarbete med ett fåtal utvalda partners. Samarbetsavtal har tecknats med Nordisk Vindkraft, Stena Renewable och Vattenfall. Därutöver upplåts även enskilda arrenden till andra aktörer. Vindkraftparker som utvecklas i egen regi omfattar i normalfallet 30 100 vindkraftverk. Lämpliga områden väljs baserat på vindresurs, inventering av restriktioner och kontakter med kommun och övriga lokala intressenter. Ansökan om miljötillstånd och elnätskoncessioner upprättas, omfattande miljökonsekvensbeskrivningar och ytterligare samråd med myndigheter och lokala intressenter. I normalfallet överlåts därefter tillstånd, vind- och produktionsberäkningar samt arrendeavtal i bolagsform till annan part som har avsikt att bygga parken. Miljötillstånd erhölls under året för vindkraftparken Skaftåsen i Härjedalens kommun. Vindkraftparken utvecklas i samarbete med Arise. Tillståndet har överklagats av såväl lokala intressenter som Bergvik Skog/Arise. Vindkraftprojektet Grävlingkullarna (Filipstads kommun) har lagts ned. Projektet stoppades p g a. besked från Filipstads kommun att projektet inte kommer att tillstyrkas. Projektet har drivits i samarbete med Stena Renewable. Platina Partners Ltds (Lingonberry Holding AB) option att förvärva vindkraftparken Lingbo löpte ut 31 juli 2015. Arbete har under året pågått för att möjliggöra en realisering av projektet. Inga nya vindkraftverk har tagits i drift på Bergvik Skogs mark under 2015. Vid årsskiftet 2015/2016 fanns 107 vindkraftverk i drift på Bergvik Skogs mark. Markberedning och plantering i Sverige, areal Hektar 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 År Markberedning Plantering Bergvik Skog årsredovisning 2015 5

Glötesvålen (20) Svegström (1) Mässingberget (11) Granberget (2) Korpfjället (5) Silkomhöjden (6) Tavelberget (3) Högberget (3) Säliträdberget (2) Jädraås (39) Rämsberget (5) Röbergsfjället (8) Falun Gävle Stockholm Tjurhöjden (2) Västerås Karlstad Stockholm Vindkraftverk i drift på Bergvik Skogs mark januari 2015 Ekonomiskt utfall Intäkter Den genomsnittliga virkesintäkten sjönk med ca 5 % och uppgick till 337 (354), kr/m 3 fub. Försäljningen av virke har stigit något under året. Virkespriserna har varit något sjunkande. Avverkningsvolymen steg med 3 % i förhållande till föregående år och uppgick totalt till 5 958 (5 798) km 3 fub. Kostnader De sammantagna operativa kostnaderna uttryckt i kronor per m 3 fub uppgick till 264 (248). Bergvik Skog arbetar aktivt tillsammans med Stora Enso Skog och BillerudKorsnäs Skog för att åstadkomma produktivitets- och kvalitetsförbättringar i drivning och operativ skogsvård. I de operativa kostnaderna ingår samtliga operativa kostnader i koncernen. Resultat Årets rörelseresultat uppgick till 12 608 (1 769) och blev avsevärt bättre jämfört med 2014. Av förbättringen är 10 770 hänförlig till ökat marknadsvärde av den växande skogen. Ökade fastighetsförsäljningar har förbättrat resultatet med 233. Lägre virkespriser kombinerat med försämrad produktsammansättning ha försämrat resultatet med 152 mkr. Högre avverkningsvolymer har påverkat resultatet positivt med 30. Marknadsvärdeförändringen av den växande skogen har beräknats till 11 100 (330 ). Vid årets värdering har speciell vikt lagts på bedömning av den räntesats som används vid diskontering av framtida kassaflöden till ett nuvärde. Konsultföretaget Pöyry har på uppdrag av bolaget gjort en analys av diskonterings-räntan, varefter styrelsen beslutat ändra den från 6,25 % till 5,2 % vid värdering av skogarna i Sverige. För de lettiska skogarna används fortfarande 6,25 %. Marknadens syn på den långsiktiga riskfria räntan har ändrats markant under de senaste åren varför en justering av diskonteringsräntan ansågs nödvändig. Vid marknadsvärderingen av den växande skogen är den långsiktiga prisförväntningen baserad på av konsultföretaget Pöyry under 2011 prognostiserad realprisutveckling för massaved och timmer och är oförändrad jämfört med värdering som gjordes under 2014. Resultatsammanfattning 2015 2014 Kr/m³ fub Kr/m³ fub Virkesintäkter 2 006 337 2 050 354 Övriga intäkter 1 073 180 824 142 Operativa kostnader (inkl avskrivningar) 1 571 264 1 435 248 Operativt resultat 1 508 253 1 439 248 Omvärdering av växande skog 11 100 1 863 330 57 Rörelseresultat 12 608 2 116 1 769 305 Avkastning på sysselsatt kapital uppgick till 6,4% (5,5) och på redovisat eget kapital till 6,3% (4,8). 6 Bergvik Skog årsredovisning 2015

Fakturering 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 Operativt resultat 1 800 1 350 900 450 Kr/m 3 300 225 150 75 Resultat 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 År Övrigt Virke 0 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 År Kr/m 3 12 000 11 000 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 År Eget kapital och skulder 24 000 22 000 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 År Eget kapital Förlagslån Banklån Rörelseresultat Operativt resultat Resultat före skatt Kassaflöde 12 000 10 000 800 600 400 200 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 År Operativt kassaflöde Avyttringar Investeringar Avkastning % Värdet på växande skog och mark kr/hektar 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 År Kr/hektar 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 År Skuldsättningsgrad ggr 1,00 0,75 0,50 0,25 0,00 2010 2011 2012 2013 2014 2015 År Eget kapital Sysselsatt kapital Bergvik Skog årsredovisning 2015 7

8 Bergvik Skog årsredovisning 2015

Ägarförhållanden Ägare i Bergvik Skog (publ) 31 december 2015 antal aktier Stora Enso AB 3 460 49,0 FAM AB 1 058 15,0 Länsförsäkringar 1 051 14,9 BillerudKorsnäs AB 353 5,0 Kåpan pensioner försäkringsförening 353 5,0 3:e Ap-fonden 347 4,9 AB Persson-Invest 117 1,7 Tham Invest AB 83 1,2 Nordea Liv Sverige 70 1,0 AB Karl Hedin 64 0,9 Proventus 39 0,6 Stora Enso Gemensamma Pensionsstiftelse 15 0,2 Mindre innehav 52 0,6 7 062 100,0 Information om risker och osäkerhetsfaktorer Bergvik Skogs intäkter påverkas huvudsakligen av de volymer Stora Enso Skog respektive BillerudKorsnäs Skog avverkar på Bergvik Skogs marker, vidare påverkas intäkterna av i virkesmarknaden tillämpade priser. I det korta perspektivet påverkas resultatet framför allt av prisförändringar. En procents prisförändring på sågtimmer påverkar resultatet (före skatt) med ca 13 och lika stor prisförändring på massaved påverkar resultatet med ca 7. Bergvik Skogs kassaflöde påverkas enbart i mindre grad av eventuellt minskade avverkningsvolymer. De gällande virkesavtalen med Stora Enso och BillerudKorsnäs garanterar kassaflöden genom avtalade årliga kontrakteringsvolymer. Den enskilt största operationella kostnaden för Bergvik Skog är drivningskostnaden, d.v.s. kostnaden att fälla, kvista och kapa träden samt transportera dem till bilväg. En procents prisförändring av drivningskostnader påverkar resultatet med ca 8. En annan väsentlig kostnadspost är räntekostnader för Bergvik Skogs lån. Ca 50 % av räntekostnaderna för banklånen är säkrade. Dessa beskrivs närmare i not 29 längre fram i årsredovisningen. Från tid till annan aktualiseras Bergvik Skog ABs dotterbolags ansvar för miljöproblem som förorsakats av industriell verksamhet som tidigare bedrivits av dotterbolagen. Som framgår nedan har Stora Enso och BillerudKorsnäs lämnat vissa garantier i detta sammanhang. % Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Värdering av skogen Styrelsen har beslutat att för 2015 års värdering av den växande skogen i Sverige använda 5,2 % (6,25 %) som diskonteringsfaktor. För värdering av den växande skogen i Lettland har som tidigare användas 6.25 % (6,25 %) som diskonteringsfaktor. Diskonteringsfaktorer har valts i enlighet med konsultföretaget Pöyry rekommendation. En ny långsiktig avverkningsberäkning har gjorts för det svenska innehavet och styrelsen har vidare beslutat att använda den nya långsiktiga avverkningsplanen för värdering av den växande skogen i Sverige. Sammantaget har värdet av skogsinnehavet ökat med ca 11 miljarder kronor. Omfinansiering Under 2015 har banklån motsvarande 5,8 miljarder omfinansierats med löptider om fem respektive fyra år med möjlighet till förlängning med 1+1 år. Under första kvartalet 2016 har beslutats om förlängning med ett år, varvid möjlighet kvarstår att under 2017 besluta om förlängning om ytterligare ett år. Plantskolorna Styrelsen har beslutat om ett större investeringsprogram i plantskolorna avseende utbyte av samtliga pannor som använder olja till pannor som använder förnyelsebart bränsle. Styrelsen har vidare har beslutat att i Sör Amsberg investera i två nya växthus, nytt fryshus samt i en anläggning för mekanisk behandling av plantor mot snytbagge. Policys Styrelsen gör årligen en revidering av Miljöpolicy, Kommunikationspolicy, Personalpolicy, Avverkningspolicy, Finanspolicy och Bygdemedelspolicy. Endast smärre förändringar beslutades. IT projekt och revision Fokusområden för årets IT-revision var generella IT-kontroller samt större verksamhetssystemen. Resultatet av granskningen visade på väl fungerande processer, rutiner och kontroller. Ett stort utvecklingsprojekt avseende IT-stöd för plantadministration har genomförts inom plantbolaget under det gångna året. Vindkraft Den 19 februari 2016 förvärvade Bergvik Skog AB tillbaka det under 2013 sålda 25 procentiga aktieinnehavet i Lingbo Vindkraft AB. Lingbo Vindkraft AB ägs nu till 100 procent av Bergvik Skog AB. Försäljning av bolag Under året har 6 (2) helägda skogsägande bolag sålts: Yngereds Skogs AB, Borgareds Skogs AB, NySkog13 AB, NySkog14 AB, NySkog16 AB och NySkog21 AB. Den sammanlagda arealen i bolagen uppgick till 15 089 ha, av dessa var 12 920 ha produktiv skogsmark med ett virkesförråd på ca 1 740 970 m 3 sk. Bergvik Skog årsredovisning 2015 9

Finansiella instrument och riskhantering Finanspolicy Bergvik Skog är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i räntenivåer, refinansierings- och kreditrisker, samt valutaförändringar. Koncernens finanspolicy för hantering av finansiella risker beslutas av styrelsen. Finanspolicyn bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten. Ansvaret för koncernens finansiella transaktioner och risker hanteras av moderbolagets finansavdelning. Den övergripande målsättningen för finansfunktionen är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering samt att minimera negativa effekter på koncernens resultat på grund av marknadsfluktuationer. Ränterisker För att minska ränterisken har Bergvik Skog ingått räntesäkringskontrakt, s k ränteswapar där lån med rörlig ränta (STI- BOR 3 månader) har bytts mot lån med fast ränta, enligt nedan: 2 000 till 24 september 2021, ränta 2,632 % 500 till 11 april 2022, ränta 2,54 % 500 till 4 april 2022, ränta 2,63 % 500 till 28 mars 2022, ränta 2,57 % 500 till 30 mars 2022, ränta 2,655 % Bolaget har därutöver räntesäkring i form av räntetak för lån motsvarande 2 000, som löper till den 20 mars 2016 med lösenränta på 6,0 %. Detta innebär att ca 50 % av koncernens banklån är säkrade mot STIBOR över 2,7 %. Kostnaden för säkring är inkluderad i koncernens räntekostnad. Marknadsvärdering av räntesäkringskontrakten sker i koncernen och i moderbolaget. Se vidare not 29. Miljöinformation Bergvik Skogs hållbarhets- och miljöarbete beskrivs i den separata publikationen Bergvik Skog Hållbarhetsredovisning 2015 som komplementerar Bergvik Skogs Årsredovisning 2015. Hållbarhetsredovisningen följer GRIs riktlinjer. Innehållet i redovisningen grundas på de frågor som Bergvik Skogs intressenter anser mest väsentliga att rapportera om. Certifiering Bergvik Skogs svenska och lettiska markinnehav är certifierat enligt FSC. Det svenska markinnehavet är även certifierat enligt PEFC och all verksamhet i Sverige omfattas av Bergvik Skog ISO 14001-certifikat. För att vidmakthålla Bergvik Skogs skogsbrukscertifikat i Sverige utförs extern revision enligt FSC av SGS och enligt PEFC av SP. ISO-certifikatet revideras av DNV-GL. Bergvik Skog har under 2015 erhållit separata FSC- och PEFC-certifikat för Bergvik Skog Väst (BSV) respektive Bergvik Skog Öst (BSÖ). Den externa revisionen i Lettland utförs av Rainforest Alliance/NEPCon. I och med de skilda certifikaten för BSV och BSÖ i Sverige så genomförs även separata externa revisioner. Vid FSC-revisionen 2015 noterades 4 mindre avvikelser och 6 observationer för BSV respektive 3 mindre avvikelser och 2 observationer för BSÖ. Vid PEFC-revisionen noterades 3 mindre avvikelser och 3 förbättringsområden för BSV respektive 1 mindre avvikelse och 3 förbättringsområden för BSÖ. Vid 2015 års revision i Lettland noterades 1 mindre avvikelser och 3 observationer. Vid den svenska ISO 14001-revisionen noterades 3 mindre avvikelser och 6 observationer. Licensnummer FSC Sverige Bergvik Skog Väst (BSV): FSC-C004499 Licensnummer FSC Sverige Bergvik Skog Öst (BSÖ): FSC-C125552 Certifikatsnummer PEFC Sverige Bergvik Skog Väst (BSV): nr 5790 PEFC Certifikatsnummer PEFC Sverige Bergvik Skog Öst (BSÖ): nr 5813 PEFC Licensnummer FSC Lettland: FSC-C114153 Certifikatsnummer ISO 14001: 148681-2014-AE-SWE-SWEDAC Övrigt Bergvik Skog Väst AB har bedrivit industriell verksamhet långt innan bolaget förvärvades av Bergvik Skog AB. Miljöföroreningar finns eller misstänks finnas på flera fastigheter som ägs av Bergvik Skog-koncernen. Det primära miljöansvaret avseende Bergvik Skog Väst AB och Bergvik Skog Öst AB kan i många fall finnas i Bergvik Skog koncernen men Stora Enso och BillerudKorsnäs har lämnat garantier bland annat avseende kostnader hänförliga till historiska miljöförhållanden. Dessa garantier är delvis begränsade i tid och storlek. En avstämning av aktuella ärenden har gjorts och reklamationer har skickats till relevanta avtalsparter. Dessa avtalsparter har gjort vissa invändningar. Bergvik Skog Plantor AB bedriver anmälningspliktig verksamhet enligt 21 Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och miljöskydd i form av odling i växthus > 5 000 m 2 vid bolagets tre plantskolor. Redogörelse för styrelsearbetet under året Under året har styrelsen haft 9 (8) styrelsemöten, varav tre per telefon och ett per capsulam. Vid det konstituerande styrelsemötet utsågs Lars-Eric Åström till ordförande och styrelsen beslutade om en skriftlig arbetsordning för styrelsen och en instruktion för verkställande direktören inkluderande en instruktion för den ekonomiska rapporteringen. Styrelsen utsåg vidare ett ersättningsutskott bland annat för beredande av verkställande direktörens anställningsförmåner och beredande av bolagets kortsiktiga bonusprogram. I ersättningsutskottet har ingått Lars-Eric Åström (ordf.), Björn Hägglund och Per Lindberg. Styrelsen beslutade även att inrätta ett revisionsutskott, vilket har bestått av Per Lyrvall (ordf.), Gunnar Balsvik och Lars-Eric Åström. I utskottets möten deltar även verkställande direktören och ekonomidirektören. Bolagsjuristen tjänstgör som sekreterare i utskottet och bolagets externa revisor är vid behov adjungerad. För nominering av styrelseledamöter (exklusive de tre som nomineras av Stora Enso och Billerud- Korsnäs) samt förslag till styrelsearvoden finns en nomineringskommitté bestående av ledamöter utanför styrelsen. Styrelsen utvärderar årligen styrelsens arbete och rapporterar därom till nomineringskommittéen. Verkställande direktören och ekonomidirektören ingår inte i styrelsen men är föredragande. Bolagsjuristen tjänstgör som sekreterare i styrelsen. Styrelsen har vidare avhandlat strategifrågor och succesionsplan för ledningen. Styrelsen har fastställt ledningens förslag till budget. Revisionsutskottet har till styrelsen, som i sin tur till stämman, föreslagit ny revisor; PWC med Martin Johansson som huvudansvarig. Revisionsutskottet har vidare berett frågan om värdering av den växande skogen enligt IFRS och IAS41. 10 Bergvik Skog årsredovisning 2015

Bergvik Skog årsredovisning 2015 11

12 Bergvik Skog årsredovisning 2015

Styrelseledamöter Lars-Eric Åström, styrelseordförande Född 1946, invald 2011, Gymnasieingenjör. Hedersledamot i KSLA. Styrelseledamot i Hemmingssons Bygg AB. Särskild ledamot vid mark- och miljödomstolen i Växjö. Gunnar Balsvik Född 1959, invald 2008. Verkställande direktör Kåpan pensioner försäkringsförening. Styrelseordförande i Fastighets AB Stenvalvet och styrelseledamot Profi fastigheter AB. Björn Hägglund Född 1945, invald 2004 Styrelseledamot i Alfa Laval AB, AB Karl Hedin, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse samt UN Global Compact. Styrelseordförande i SweTree Technologies AB och i Wallenberg Wood Science Center. Ledamot i KSLA och IVA. Per Lindberg Född 1959, invald 2013. Teknologie Doktor, Chalmers Tekniska Högskola. Verkställande direktör och koncernchef i BillerudKorsnäs AB. Styrelseledamot i Nordstjernan AB och Middlepoint AB. Ordförande i Skogsindustrierna samt ledamot i IVA. Johan Lindman Född 1958, invald 2010. Jägmästare. Senior Vice President, Stora Enso Global Forestry and Sustainability division Biomaterials, Styrelseledamot i SLU och Skogsindustrierna. Ledamot i IVA. Per Lyrvall Född 1959, invald 2012. Chefsjurist och Sverigechef Stora Enso. Styrelsesuppleant i Skogsindustrierna. Ulrica Messing Född 1968, invald 2013, VD för Porthouse Interior AB. Vice ordförande i Wallenstam AB. Ordförande i Astrid Lindgrens värld. Styrelseledamot i Länsförsäkringars Fondbolag. Ordförande Göteborgs hamn. Maria Norrfalk Född 1952, invald 2015. Civiljägmästare. Styrelseordförande i Fortifikationsverket. Styrelseledamot i Macklean Strategiutveckling AB och Econova AB. Ordförande för forskningsprogrammet Future Forests vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Vice ordförande i Världsnaturfondens Förtroenderåd. Ledamot i KSLA. Bob Persson Född 1950, invald 2015. Styrelseordförande i AB Persson Invest och Persson Invest Skog AB. Styrelseordförande i Diös Fastigheter AB. Styrelseledamot i Gällö Timber AB, Gällö Skog AB, Volvofinans Bank AB, Jämtlands Bryggeri AB samt NHP Eiendom AS. Ordförande för Handelsbankens styrelse för Norra regionen. Styrelseledamot i Stiftelsen Margaretagården. Johan Trolle-Löwen Född 1959, invald 2015. Civilingenjör. VD och styrelseledamot i Sjösa Förvaltnings AB. Styrelseledamot i Boo Egendom AB, Firefly AB, Hargs Bruk AB, HäradSkog i Örebro AB samt Landshypotek Bank AB. Tommy Skei Född 1966, invald 2013. Arbetstagarrepresentant Ledning Bergvik Skogs ABs ledning består av VD Elisabet Salander Björklund, chef för ekonomi och finans, Juhani Toivonen, skogschef Lars-Erik Wigert, fastighetschef Mikael Perérs, chef för affärsutveckling/vindkraft Björn Risby, chef för hållbarhet och kommunikation, Sofia Lilja (föräldraledig under första halvåret, Hanna Staland vikarie), IT-chef Camilla Rolig Schölin samt bolagsjurist Sofia Berg (sjukledig under andra halvåret, Menna Gilbertsson vikarie). Bolagsstyrning Styrelsen beslutar om verkställande direktörens befogenheter genom fastställande av en instruktion för verkställande direktören samt genom fastställande av budget för respektive verksamhetsår. Styrelsen äger rätt att utse utskott för att förbereda styrelsefrågor inför styrelsesammanträden. En nomineringskommitté skall till styrelsen innan årsstämman presentera förslag till ledamöter samt ersättning till styrelsen. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen 2015 har varit ett stabilt år med på marknaden med stabil efterfrågan på timmer och massaved. Virkespriserna har varit låga och sjunkande. Efterfrågan och lönsamheten är mycket god i massa- och förpackningsindustrin, medan den är fortsatt svag avseende grafiska papper, framförallt tidningspapper. Bergvik Skogs avverkningsvolymer förväntas ligga kvar på nuvarande nivå de närmaste åren, men kan i köparnas val variera ett enskilt år. Det kassaflödespåverkande resultatet varierar med storleken på fastighetsförsäljningarna, förändringar i virkespriser och avverkningskostnader, men påverkas också av fördelningen mellan slutavverkning och gallring. God beredskap för relativt kraftiga förändringar av resultat och kassaflöde är därför viktigt. Utdelningspolicy Bergvik Skog AB eftersträvar en långsiktigt stabil utdelning. Den av styrelsen beslutade utdelningspolicyn innebär att ordinarie utdelning bör över en konjunkturcykel utgöra minst femtio procent av resultatet efter finansiella poster och betald skatt, exklusive ej kassaflödespåverkande värdeförändringar av växande skog. Dock skall bolagets kassaflöde och finansiella ställning beaktas. Förslag till disposition beträffande bolagets vinst Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel om sammanlagt 2 477 798 397 kronor disponeras enligt följande: Utdelning, [7 062 * 120 000,00 kr] 847 440 000 Balanseras i ny räkning 1 630 358 397 Summa 2 477 798 397 De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av moderbolagets styrelse den 8 mars 2016. Med hänvisning till ovanstående och vad som i övrigt kommit till styrelsens kännedom är styrelsens bedömning att en allsidig bedömning av bolagets och koncernens ekonomiska ställning medför att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Bergvik Skog årsredovisning 2015 13

Ekonomisk översikt för koncernen Rapport över totalresultat för koncernen 1 januari 31 december Not 2015 2014 Nettoomsättning 2,3 2 006 2 050 Förändring av produkter i arbete och färdiga varor 13 3 Övriga rörelseintäkter 4 1 060 821 3 079 2 874 Orealiserade värdeförändringar i växande skog 12 211 1 564 Råvaror och förnödenheter -86-81 Övriga externa kostnader 6-1 356-1 239 Redovisat värde av sålt virke -1 111-1 234 Personalkostnader 5-76 -67 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 10,11-53 -48 Rörelseresultat 3 12 608 1 769 Finansiella intäkter 1 1 Finansiella kostnader -577-621 Finansnetto 7-576 -620 Resultat före skatt 12 032 1 149 Skatt 9-2 524-193 Årets resultat 1) 9 508 956 Årets resultat hänförligt till: Moderbolagets ägare 9 507 956 Innehav utan bestämmande inflytande 1 0 Övrigt resultat Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar 70-472 Årets förändringar av omräkningsreserv -2 5 Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat -15 103 Årets övrigt totalresultat 20 53-364 Årets totalresultat 9 561 592 Årets totalresultat hänförligt till: Moderbolagets aktieägare 9 560 592 Innehav utan bestämmande inflytande 1 0 9 561 592 1) Resultat per aktie (kr) 21 1 346 334 135 349 14 Bergvik Skog årsredovisning 2015

Rapport över finansiell ställning för koncernen Per 31 december Not 2015 2014 Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar 10 150 142 Materiella anläggningstillgångar 11 2 221 2 224 Biologiska tillgångar 12 44 951 34 065 Finansiella placeringar 14 0 0 Derivat 28 0 0 Uppskjutna skattefordringar 9 87 103 Summa anläggningstillgångar 47 409 36 534 Varulager 16 81 67 Kundfordringar 17 61 64 Finansiella fordringar 0 0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 74 91 Aktuell skattefordran 15 87 92 Övriga fordringar 15 4 7 Likvida medel 19 138 484 Summa omsättningstillgångar 445 805 Summa tillgångar 47 854 37 339 Eget kapital 20 Aktiekapital 706 706 Övrigt tillskjutet kapital 2 825 2 825 Reserver -380-433 Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat 21 136 12 053 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 24 287 15 151 Innehav utan bestämmande inflytande 2 1 Summa eget kapital 24 289 15 152 Skulder Långfristiga räntebärande skulder 22,28 5 946 8 021 Övriga räntebärande långfristiga skulder 22 3 936 3 936 Derivat 28 397 467 Övriga avsättningar 24 349 344 Uppskjutna skatteskulder 9 10 189 7 678 Summa långfristiga skulder 27 20 817 20 446 Kortfristiga räntebärande skulder 22,28 1 980 905 Leverantörsskulder 48 46 Skatteskulder 0 5 Övriga skulder 25 26 4 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26 694 781 Summa kortfristiga skulder 27 2 748 1 741 Summa skulder 23 565 22 187 Summa eget kapital och skulder 47 854 37 339 Bergvik Skog årsredovisning 2015 15

Rapport över förändringar i eget kapital för koncernen 2015 Not Eget kaptial hänförligt till moderbolagets aktieägare Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserade vinstmedel inkl årets resultat Summa Innehav utan bestämmande inflytande Totalt eget kapital Ingående eget kapital 706 2 825-433 12 053 15 151 1 15 152 2015-01-01 Årets resultat 9 507 9 507 1 9 508 Årets övrigt totalresultat 20 53 53 53 Årets totalresultat 53 9 507 9 560 1 9 561 Utdelningar -424-424 -424 Utgående eget kapital 706 2 825-380 21 136 24 287 2 24 289 2015-12-31 2014 Not Eget kaptial hänförligt till moderbolagets aktieägare Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserade vinstmedel inkl årets resultat Summa Innehav utan bestämmande inflytande Totalt eget kapital Ingående eget kapital 706 2 825-69 11 237 14 699 1 14 700 2014-01-01 Årets resultat 956 956 956 Årets övrigt totalresultat 20-364 -364-364 Årets totalresultat -364 956 592 592 Utdelningar -141-141 -141 Utgående eget kapital 706 2 825-433 12 053 15 151 1 15 152 2014-12-31 16 Bergvik Skog årsredovisning 2015

Rapport över kassaflöden för koncernen (indirekt metod) 1 januari 31 december Not 2015 2014 33 Den löpande verksamheten Resultat före skatt 12 032 1 149 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet -11 952-937 Betald inkomstskatt -12-11 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 68 201 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-)/Minskning (+) av varulager -14-4 Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar 28-64 Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder -68-34 Kassaflöde från den löpande verksamheten 14 99 Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -13-35 Förvärv av materiella anläggningstillgångar -84-105 Avyttring av materiella anläggningstillgångar 29 19 Förvärv av biologiska tillgångar -148-90 Avyttring av biologiska tillgångar 1 259 480 Förvärv av finansiella tillgångar -3-8 Avyttring av finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten 1 040 261 Finansieringsverksamheten Amorterade/upptagna lån -976-35 Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare -424-141 Kassaflöde från finansieringsverksamheten - 1 400-176 Årets kassaflöde -346 184 Likvida medel vid årets början 484 300 Likvida medel vid årets slut 19 138 484 Bergvik Skog årsredovisning 2015 17

Resultaträkning för moderbolaget 1 januari 31 december Not 2015 2014 Nettoomsättning 2 118 317 118 317 Övriga externa kostnader 6-61 51 Personalkostnader 5-41 39 Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 10,11-1 5 Rörelseresultat 15 222 Resultat från finansiella poster: Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 7 1 900 1 000 Återförd nedskrivning av finansiell anläggningtillgång 14 Räntekostnader och liknande resultatposter 7-581 -621 Resultat efter finansiella poster 1 334 601 Bokslutsdispositioner 8-400 -385 Resultat före skatt 934 216 Skatt 9-5 0 Årets resultat 929 216 Rapport över totalresultat för moderbolaget 1 januari 31 december 2015 2014 Årets resultat 929 216 Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets förändring av verkligt värde på kassaflödessäkring 70-472 Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat -15 103 Årets förändring av säkringsreserv 19-49 Årets övrigt totalresultat 74-418 Årets totalresultat 1 003-202 18 Bergvik Skog årsredovisning 2015

Balansräkning för moderbolaget Per 31 december Not 2015-12-31 2014-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 10 55 53 Materiella anläggningstillgångar 11 1 1 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 31 3 546 3 544 Fordringar på koncernföretag 13 15 156 15 156 Finansiella placeringar/derivat 28 0 0 Andra långfristiga fordringar 15 Uppskjuten skattefordran 9 87 103 Summa finansiella anläggningstillgångar 18 789 18 803 Summa anläggningstillgångar 18 845 18 857 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar på koncernföretag 27 987 52 Aktuell skattefordran 15 68 71 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 16 17 Summa kortfristiga fordringar 1 071 140 Kassa och bank 19 124 463 Summa omsättningstillgångar 1 195 603 Summa tillgångar 20 040 19 460 Eget kapital och skulder Eget kapital 20 Bundet eget kapital Aktiekapital (7 062 a 100 000 kr) 706 706 Reservfond 1 625 1 625 Fritt eget kapital Fond för verkligt värde -376-449 Balanserat resultat 1 925 2 133 Årets resultat 929 216 Summa eget kapital 4 809 4 231 Obeskattade reserver 32 233 218 Långfristiga skulder Förlagslån 22 3 936 3 936 Skulder till kreditinstitut 22 5 946 8 022 Derivat 397 467 Summa långfristiga skulder 10 279 12 425 Kortfristiga skulder Kortfristiga räntebärande skulder 22 1 980 905 Leverantörsskulder 27 6 16 Skulder till koncernföretag 2 683 1 476 Övriga skulder 4 4 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26 46 185 Summa kortfristiga skulder 4 719 2 586 Summa eget kapital och skulder 20 040 19 460 Bergvik Skog årsredovisning 2015 19

Ställda säkerheter och eventualförpliktelser för moderbolaget Per den 31 december Not 2015-12-31 2014-12-31 Ställda säkerheter 29 2 125 2 125 Eventualförpliktelser 29 4 4 Rapport över förändringar i eget kapital för moderbolaget 2015 Bundet eget kapital Fritt eget kapital Totalt eget kapital Ingående eget kapital 2015-01-01 Reservfond Fond för verkl.värde Balanserat resultat Årets resultat 706 1 625-449 2 349 4 231 Årets resultat 929 929 Årets övrigt totalresultat 73 73 Årets totalresultat 73 929 1 002 Utdelningar -424-424 Utgående eget kapital 2015-12-31 706 1 625-376 1 925 929 4 809 2014 Bundet eget kapital Fritt eget kapital Totalt eget kapital Ingående eget kapital 2015-01-01 Aktiekapital Aktiekapital Reservfond Fond för verkl.värde Balanserat resultat Årets resultat 706 1 625-31 2 274 4 574 Årets resultat 216 216 Årets övrigt totalresultat -418-418 Årets totalresultat -418 216-202 Utdelningar -141-141 Utgående eget kapital 2014-12-31 706 1 625-449 2 133 216 4 231 20 Bergvik Skog årsredovisning 2015

Kassaflödesanalys för moderbolaget (indirekt metod) 1 januari 31 december Not 2015 2014 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 1 334 601 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 5 201 Betald inkomstskatt -5 2 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 1 334 398 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar -931 15 Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder 1 058 218 Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 461 631 Investeringsverksamheten Förvärv av dotterbolag / utlåning till dotterbolag -3-41 Avyttring av dotterbolag 17 228 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -6-10 Avyttring materiella tillgångar 3 1 Förvärv av finansiella tillgångar -26-8 Kassaflöde från investeringsverksamheten -15 170 Finansieringsverksamheten Amortering/upptagning av lån -976 35 Utbetald utdelning -424-141 Lämnade koncernbidrag -385-440 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -1 785 616 Årets kassaflöde -339 185 Likvida medel vid årets början 463 278 Likvida medel vid årets slut 124 463 33 Bergvik Skog årsredovisning 2015 21

22 Bergvik Skog årsredovisning 2015

Bergvik Skog årsredovisning 2015 23

Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Väsentliga redovisningsprinciper... 25 2 Intäkternas fördelning... 32 3 Rörelsesegment... 32 4 Övriga rörelseintäkter... 33 5 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar... 33 6 I övriga externa kostnader ingår arvode och kostnadsersättning till revisorer... 34 7 Finansnetto... 34 8 Bokslutsdispositioner... 34 9 Skatter... 34 10 Immateriella anläggningstillgångar... 37 11 Materiella anläggningstillgångar... 38 12 Biologiska tillgångar... 39 13 Fordringar på koncernföretag... 39 14 Finansiella placeringar... 40 15 Övriga fordringar... 40 16 Varulager... 40 17 Kundfordringar... 40 18 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter... 40 19 Likvida medel... 40 20 Eget kapital... 41 21 Resultat per aktie... 42 22 Räntebärande skulder... 42 23 Ersättningar till anställda... 42 24 Avsättningar... 43 25 Övriga skulder... 44 26 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter... 44 27 Upplysning om verkliga värden... 45 28 Finansiella risker och finanspolicies... 47 29 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och eventualtillgångar... 48 30 Närstående... 49 31 Koncernföretag... 50 32 Obeskattade reserver... 51 33 Kassaflödesanalys... 51 34 Händelser efter balansdagen... 52 35 Viktiga uppskattningar och bedömningar... 52 36 Uppgifter om moderbolaget... 52 24 Bergvik Skog årsredovisning 2015

Not 1 Väsentliga redovisningsprinciper (a) Överensstämmelse med normgivning och lag Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet Moderbolagets redovisningsprinciper. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen och verkställande direktören den 8 mars 2016. (b) Värderingsgrunder tillämpade vid upprättandet av de finansiella rapporterna Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder och biologiska tillgångar som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument. Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning redovisas, med vissa undantag, från och med klassificeringen som sådana tillgångar, till det lägsta av det vid omklassificeringstidpunkten redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader. (c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är, om inte annat anges, avrundade till närmaste miljontal. (d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i det påföljande årets finansiella rapporter beskrivs närmare i not 36. (e) Väsentliga tillämpade redovisningsprinciper De nedan angivna redovisningsprinciperna har, med de undantag som närmare beskrivs, tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har vidare konsekvent tilllämpats av koncernens företag. (f) Ändrade redovisningsprinciper (i) Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2015 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning. (g) Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar med framtida tillämpning planeras inte att förtidstillämpas. IFRS 9 Finansiella instrument IFRS 9 Finansiella instrument avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB har nu färdigställt ett helt paket av förändringar avseende redovisning av finansiella instrument. Paketet innehåller en modell för klassificering och värdering av finansiella instrument, en framåtblickande ( expected loss ) nedskrivningsmodell och en väsentlig omarbetad ansats till säkringsredovisning. IFRS 9 träder ikraft 1/1 2018 och tidigare tillämpning är tillåten givet att EU antar standarden, vilket ännu inte inträffat. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa Fair Value Option som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på eget kapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Vad gäller de delar som berör finansiella skulder överensstämmer merparten med de tidigare reglerna i IAS 39 förutom vad avser finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den s.k. Fair Value Option. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektive på förändringar i referensränta. Den nya nedskrivningsmodellen kommer kräva mer regelbunden nedskrivning av expected credit losses och att dessa ska redovisas from första redovisningen av tillgången. De nya reglerna kring säkringsredovisning innebär bl a förenklingar av effiktivitetstester samt utökning av vad som är tillåtna säkringsinstrument och säkrade poster. IFRS 15 Revenue from contracts with customers IFRS 15 är den nya standarden för intäktsredovisning. IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal samt alla därtill hörande tolkningsuttalanden (IFRIC och SIC). En intäkt redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten, en princip som ersätter den tidigare principen att intäkter redovisas när risker och förmåner övergått till köparen. Grundprincipen i IFRS 15 är att ett företag redovisar en intäkt på det sätt som bäst speglar överföringen av den utlovade varan eller tjänsten till kunden. Denna redovisning sker med hjälp av en femstegsmodell; Steg 1: identifiera kontraktet med kunden Steg 2: identifiera de olika prestationsåtagandena i kontraktet Steg 3: fastställa transaktionspriset Steg 4: fördela transaktionspriset på prestationsåtaganden Steg 5: redovisa en intäkt när ett prestationsåtagande uppfylls Bergvik Skog årsredovisning 2015 25

De största förändringarna jämfört med dagens regler är: Distinkta varor eller tjänster i integrerade kontrakt måste redovisas som separata åtaganden och eventuella rabatter ska som huvudregel fördelas till de separata enheterna. Om transaktionspriset innehåller rörliga ersättningar (t ex prestationsbonusar, rabatter, royalties, etc.) kan intäkter redovisas tidigare än under nuvarande regler. De ska uppskattas och inkluderas i transaktionspriset till den grad de med stor sannolikhet inte kommer att behöva återföras. Tidpunkten då intäkten ska redovisas kan skifta: vissa intäkter som idag redovisas när ett kontrakt är slutfört kan behöva redovisas fördelat över kontraktstiden eller tvärtom. Det finns nya specifika regler för bland annat licenser, garantier, förskottsbetalningar som inte återbetalas och konsignationsavtal. Standarden medför även ökade upplysningskrav. Ett företag kan välja mellan full retroaktivitet eller framåtriktad tillämpning med ytterligare upplysningar. IFRS 15 träder i kraft för räkenskapsåret 2018 och EU har planerat att anta standarden innan dess. Koncernens initiala övergripande analys är att standarden får begränsade effekter på intäktsredovisningen, fullständig analys är dock ännu inte utförd. IFRS 15 innebär även att det tillkommer en rad nya upplysningar till koncernens redovisning. IFRS 16 Leasing I januari 2016 publicerade IASB en ny leasingstandard som kommer att ersätta IAS 17 Leasingavtal samt tillhörande tolkningar IFRIC 4, SIC-15 och SIC-27. Standarden kräver att tillgångar och skulder hänförliga till alla leasingavtal, med några undantag, redovisas i balansräkningen. Denna redovisning baseras på synsättet att leasetagaren har en rättighet att använda en tillgång under en specifik tidsperiod och samtidigt en skyldighet att betala för denna rättighet. Redovisningen för leasegivaren kommer i allt väsentligt att vara oförändrad. Standarden är tillämplig för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2019 eller senare. Förtida tillämpning är tillåten. EU har ännu inte antagit standarden. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av IFRS 16. Övriga nya eller ändrade IFRS med framtida tillämpning bedöms inte ha någon väsentlig effekt på koncernens redovisning. (h) Klassificering m.m. Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. (i) Rörelsesegmentrapportering Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Se not 3 för ytterligare beskrivning av indelningen och presentationen av rörelsesegment. (j) Konsolideringsprinciper och rörelseförvärv (i) Dotterföretag Dotterföretag är alla företag (inklusive strukturerade företag) över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen har bestämmande inflytande över ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och kan påverka avkastningen genom sitt bestämmande inflytande i företaget. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer redovisas direkt i årets resultat. Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, sk förvärv till lågt pris redovisas denna direkt i årets resultat. Överförd ersättning i samband med förvärvet inkluderar inte betalningar som avser reglering av tidigare affärsförbindelser. Denna typ av regleringar redovisas i resultatet. Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. I de fall den villkorade köpeskillingen är klassificerad som egetkapitalinstrument, görs ingen omvärdering och reglering görs inom eget kapital. För övriga villkorade köpeskillingar omvärderas dessa vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat. I de fall förvärvet inte avser 100 % av dotterföretaget uppkommer innehav utan bestämmande inflytande. Det finns två alternativ att redovisa innehav utan bestämmande inflytande. Dessa två alternativ är att redovisa innehav utan bestämmande inflytandes andel av proportionella nettotillgångar alternativt att innehav utan bestämmande inflytande redovisas till verkligt värde, vilket innebär att innehav utan bestämmande inflytande har andel i goodwill. Valet mellan de olika alternativen att redovisa innehav utan bestämmande inflytande kan göras förvärv för förvärv. Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwillen den dag då bestämmande inflytande uppkommer. Tidigare innehav värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat. Avyttringar som leder till att bestämmande inflytande förloras men där det finns ett kvarstående innehav värderas detta innehav till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat. (ii) Intresseföretag Intresseföretag är företag över vilka koncernen har ett betydande, men inte ett bestämmande, inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 % av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens eget kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I årets resultat i koncernen redovisas som Andel i intresseföretags resultat koncernens andel i intresseföretagens resultat hänförligt till moderbolagsägarna justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar 26 Bergvik Skog årsredovisning 2015