utmaningen 04 r e f o r m e r f ö r e t t sta r k a r e sv e r i g e Att företagsklimatet har betydelse för befolkning, jobb och skatteintäkter 52% 35 000 0 0 &45 000 är statistiskt säkerställt Bland före detta företagare upplever att byråkrati och administration var stora problem när du var företagare e g Under 2000-talet har mellan svenskar flyttat utomlands varje år Ett gott företagsklimat bejakar varje enskild entreprenör Fyra företag på fyra år företagsklimat avgör kommunernas tillväxt Sid 5 >>
utmaningen Utmaningen är det sammanfattande namnet på Svenskt Näringslivs kraftsamling för att starta en diskussion om vad förändringar i vår omvärld betyder för Sverige och det svenska företagsklimatet. Utmaningens främsta syfte är att sätta företagarfrågorna högt upp på den politiska agendan. Bilagan Utmaningen ges ut i sex nummer och medföljer Tidningen Entreprenör. Kontaktperson för satsningen Utmaningen är Markus Uvell. markus.uvell@ svensktnaringsliv.se Redaktionell medverkan: Lars Jilmstad Sara Johansson Johnny Munkhammar Magnus Nilsson Mats Samuelsson Nima Sanandaji Läs mer på www.svensktnaringsliv.se /utmaningen UTBLICK Italiensk reform gav fler jobb Den italienska reformeringen av arbetsmarknaden i början u av 2000-talet har burit frukt. Lättare regler har gjort att Italiens arbetslöshet minskat snabbare än övriga EU:s. Den kanske mest betydande reformen - och minst uppmärksammade - kallas Biagi-reformen och genomfördes i olika omgångar 2001 och 2003. Bakgrunden var de mycket låga sysselsättningsnivåerna, inte minst bland de unga. I sin tur var detta följden av en mycket rigid och överreglerad arbetsmarknad. Målet med reformen var att lätta på regleringar och öppna upp för mer flexibilitet och avtalsfrihet på arbetsmarknaden. Centrala inslag var att tillåta följande: u Olika typer av deltidsarbeten som inte omfattas av de vanliga regleringarna. uprivata arbetsförmedlingar. u Nya och mer flexibla anställningsavtal. u Oursourcing av verksamheter, i syfte att öppna för nya, effektivare, organisationsformer. Biagi-reformen mötte hårt motstånd från särintressen. Över en miljon personer demonstrerade i Rom mot reformen. Men regeringen höll fast vid kursen och drev igenom avregleringarna. Den tid som har passerat sedan 2001 och än mer sedan 2003 kan vara för kort för att utvärdera effekterna men arbetslösheten sjönk från 9,1 procent år 2001 till 6,8 procent 2006. När Italien i övrigt har fortsatt utvecklas dåligt på många punkter har arbetsmarknaden efter Biagi-reformen utvecklats relativt väl. Bättre företagsklimat lyfte Burbank Näringslivet i staden Burbank, som ligger strax norr om Los u Angeles stadskärna, kretsade länge kring större flygplanstillverkare som Lockheed och Weber Aircraft. Så är inte längre fallet. Sedan 1989 har 14 000 jobb inom flygindustrin försvunnit från Burbank, som endast har ca 100 000 invånare. Ett fempunktsprogram lades fram för att möta de utmaningar som staden stod inför: u Ett ekonomiskt råd skapades med uppgiften att ständigt verka för bättre företagsvillkor i staden. u Burbank skulle medvetet fokusera på att genom dialog och samarbetsvilja behålla de existerande företagen i staden. u Nya företag skulle attraheras till Burbank. u Beslut rörande utvecklingsprojekt skulle tas betydligt snabbare. u Den nya företagarvänliga profilen i staden skulle marknadsföras utåt. En viktig komponent i reformpolitiken var även lägre företagsskatter. De snabba besluten kring företagarärenden har liksom de lägre skatterna spelat en viktig roll i att attrahera entreprenörer till staden. Ett gediget reformarbete mot bättre företagsklimat har lett till att Burbank inte bara lyckats återhämta sig, utan idag präglas av två procentenheters lägre arbetslöshet jämfört med övriga Kalifornien. Flygplatsen och vägarna har byggts ut samtidigt som rättsväsendet fått ökade resurser. Under åren har många arbetstillfällen strömmat till Burbank, som återhämtat sig från den ekonomiska krisen och blivit ett föredöme. 2
Hur får vi ett företagsklimat i världsklass? För något eller några år sedan kunde nog en del tycka att rubrikens fråga inte kändes särskilt angelägen. Ekonomin går bra, realinkomsterna stiger, nästan alla har jobb och förresten är väl det där med ökad handel och konsumtion lite suspekt kunde det heta. i dag med tvärstopp för vissa branscher, varsel och uppsägningar känns frågan och framförallt kloka svar på den desto mer angelägen. Och ingen talar längre om köpfria dagar; tvärtom börjar sambandet mellan handel, jobb och välstånd bli uppenbart. Även om ingen önskat sig den finanskris och den recession som vi nu upplever, så kommer mottagligheten för reformer som förbättrar vårt företagsklimat säkerligen öka. Alla inser att nyföretagandet måste underlättas och att vägen från affärsmöjlighet till nya jobb måste göras kortare. Då kan vi inte bara mildra konjunkturens verkningar vi kan också snabbare komma ur startgroparna när konjunkturen vänder. Men kris föder också nytänkande och skapar nya möjligheter. Både individer och företag har nu möjligheter att investera till ett bättre pris och då får inte heller byråkrati och andra hinder stå i vägen. att starta ett eget företag innebär nästan alltid en risk. Vi på Svenskt Näringsliv tror inte på sådana åtgärder som tar bort denna risk däremot bör vi ha sådana skatteregler att ett lyckat företagande betyder ekonomisk framgång för den som tagit denna risk. Det är också viktigt att företagen får färre och mindre kostsamma regler och att reglerna är förutsägbara och stabila. företagsklimat handlar också om en effektiv arbetsmarknad, där arbete lönar sig bättre än bidrag, där utbildning lönar sig och där omställningar kan ske snabbare. Det betyder att en del heliga kor behöver slaktas. Men mot att till exempel las försvinner står att tröskeln till en anställning sänks. Det tjänar företag, medarbetare och svensk ekonomi på. 3
Fyra företag på fyra år Therese Albrechtson från Göteborg är 23 år gammal och en av många ungdomar som startade sitt företagande med hjälp av Ung Företagsamhet på gymnasiet. Idag äger hon fyra företag. Allt har skett de senaste fyra åren och alla företagen går med vinst. - ung företagsamhet var en viktig faktor för att jag skulle börja driva företag. Det blev praktiskt och konkret. Teoretiska kunskaper, högre utbildning och forskning är extremt viktigt, men jag tror att vi i Sverige måste bli bättre på att även utveckla folks praktiska sida. Att förverkliga idéer och driva företag är en praktisk verksamhet, säger Therese Albrechtson. - Det första företaget jag startade var Bodyguard. Det är specialiserat på säkerhetsprodukter för kvinnor. Den första produkten var en skyddsspray som förblindar och färgar en angripare. Den skiljer sig från vanlig tårgas eller pepparspray genom att vara helt ofarlig. bodyguard var ett UF-företag och ofta läggs sådana ned ner när man slutar gymnasiet. Men Therese Albrechtson lade inte ner företaget. I stället utvecklade hon det ytterligare. - Jag köpte loss produkträttigheterna till sprayen från det gamla par som ägde dem. I dag har jag en ofärgad spray, en färgad spray och en spray som både är färgad och som luktar fruktansvärt illa. Dessutom har jag lagt till ytterligare produkter inom säkerhetsområdet, typ personlarm, ficklampor och liknande, säger hon. Redan i dag kommer en ökande del av omsättningen inom Bodyguard från både import och export. Sprayerna tillverkas i Sverige och säljs i Brasilien, Spanien, Norge och Finland. - anledningen till att vi ännu inte säljer sprayerna i alla länder är lagstiftningen. Den här typen av produkter kräver en del tillstånd från myndigheterna vilket tar tid. Det andra företaget som Therese Albrechtson startade var klädföretaget Greyzone. Kläderna säljs i Sverige, Danmark och Norge och sys ännu så länge i Sverige eftersom tillverkning i utlandet kräver ganska stora volymer. Greyzones accessoarer tillverkas redan i Hong Kong. - Jag har alltid gillat märket Chanel men deras Att expandera sina verksamheter utomlands är självklart för Therese Albrechtson. kläder är enormt dyra. Min idé var kläder och accessoarer i liknande stil. Kläderna är exklusiva men priserna gör dem tillgängliga även för dem som inte vill lägga ut en förmögenhet på en klänning. Jag designar själv, men tar självklart hjälp av experter på området, berättar hon. det tredje företaget som Therese Albrechtson driver har den svenska och norska agenturen till ett digitalt whiteboardsystem som kallas Iboards. se. Systemet produceras i Kina men distributionen sker från Danmark. Det fjärde företaget är Albrechtson Holding som äger de andra bolagen och även är basen för den intensiva föreläsnings- och utbildningsverksamhet som hon bedriver. - Föreläsningsverksamheten har också blivit internationell. Jag har föreläst på universitetet i Oxford och kommer att hålla föreläsningar i Bryssel. Men självklart är det huvudsakligen Sverige det handlar om. Det blir ungefär en föreläsning i veckan. 4
Företagsklimat avgör kommunernas tillväxt Företagsklimatet kan avgöra utvecklingen i en kommun. Förutsättningarna för företagen påverkar befolkningsutvecklingen, antal jobb och skatteintäkter. i rapporten Företagsklimatets betydelse för kommunal utveckling jämför nationalekonomen Johan Kreicbergs Svenskt Näringslivs årliga kommunranking över företagsklimatet med utvecklingen av befolkning, jobb och skatteintäkter. Resultatet är entydigt, menar han. Det finns ett tydligt samband. Kommuner som har en hög placering i rankingen har en bättre tillväxt, säger Johan Kreicbergs. rapporten visar att det finns gott om exempel på kommuner som geografiskt ligger nära varandra och med en liknande struktur, men där företagsklimatet skiljer sig väsentligt. I dessa fall har utvecklingen ofta varit betydligt starkare i kommunen med ett bra företagsklimat. Ett exempel är de båda smålandskommunerna Värnamo och Oskarshamn. Båda räknas som varuproducerande kommuner och näringslivet präglas av tillverkningsindustrin. Värnamo har ett starkt företagsklimat, och har de senaste åren haft en betydligt starkare befolknings-, sysselsättnings- och skatteintäktstillväxt, jämfört med Oskarshamn som har ett svagt företagsklimat, säger Johan Kreicbergs. värmlandskommunerna Sunne och Hällefors är två andra exempel. I Sunne, en av de kommuner som har bäst företagsklimat i sin kategori, har den kommunala utvecklingen varit stark. I Hällefors ligger företagsklimatet i botten. Där har befolkningen minskat, jobb och skatteintäkter vuxit långsammare än på andra håll i landet. De flesta är intresserade av ett bra företagsklimat. Ingen arbetar för att försämra servicen, men ibland prioriteras inte det långsiktiga arbetet tillräckligt mycket, säger Johan Kreicbergs. Akuta problem med den kommunala ekonomin, som till exempel avfolkning, arbetslöshet och sviktande skatteintäkter går ofta före satsningar på det lokala företagsklimatet, menar han. Johan Kreicbergs ser ett tydligt samband mellan företagsklimat och kommunernas tillväxt. Men då ser man inte att företagsklimatet är så centralt som det faktiskt är. att företagsklimatet har betydelse för de tre faktorerna befolkning, jobb och skatteintäkter är statistiskt säkerställt. Pendlarkommuner avviker dock något från mönstret. Enligt Johan Kreicbergs beror det på att många av invånarna i dessa kommuner arbetar på andra orter. Därmed har företagsklimatet i grannkommunerna lika stor betydelse som klimatet i den egna kommunen. Tydligast är sambandet i de mellanstora kommunerna utanför storstäderna, som inte är kranskommuner eller liknande. storstäder tävlar inom flera områden än företagsklimat, där får exempelvis universitet och kulturliv en viktigare roll. I de allra minsta kommunerna kan andra delar vara avgörande, om exempelvis ett stort företag finns på orten och antingen lägger ner eller expanderar så slår det tydligt på statistiken. Men sambandet mellan företagsklimatet och de tre jämförda faktorerna syns i alla typer av kommuner, säger Johan Kreicbergs. 5
INBLICK På god väg mot ett enklare företagande Målet att de administrativa kostnaderna för företagen ska minskas med 25 procent fram till hösten 2010 kommer att nås. Det menar Elisabeth Thand Ringqvist, politisk sakkunnig på näringsdepartementet. - ett gott företagsklimat bejakar varje enskild entreprenör. Det ska vara enkelt och man ska kunna tjäna pengar, svarar Elisabeth Thand Ringqvist på frågan om vad ett gott företagsklimat egentligen innebär. Elisabeth Thand Ringqvist tror på 25-procentsmålet. vid ett besök på svenskt Näringsliv presenterade hon regeringens halvtidsprognos kring arbetet för den svenska företagsamheten. När det gäller regelförenklingarna så har regeringens reformer fått en något tuff start. Vid en första uppföljning visade det sig att kostnaderna för dessa tvärtom hade ökat. Elisabeth Thand Ringqvist förklarar det här med en inbyggd tröghet i systemet och att alla reformer inte slagit igenom ännu, men drygt hundra företagare, politiker och tjänstemän från Östergötland slöt upp när Svenskt Näringslivs diskussionsturné Utmaningen nådde Linköping och Norrköping. Frågorna ställdes på sin spets i skuggan av den plötsliga ekonomiska krisen. under en lågkonjunktur kan saker och ting börja hända. Då går det att få igenom kontroversiella projekt, eftersom det är lättare att få folk att frångå sina tidigare låsta positioner, sa Svenskt Näringslivs chefekonom Stefan Fölster när han drog i gång dagen. Han manade till optimism och framåtanda i dessa oroliga tider, och pekade inte minst på att finanskrisen kan bli en hävstång till investeringar i ny energi, infrastruktur och miljöteknik. diskussionerna fortsatte under eftermiddagen inom ramen för tre företagsbesök. Österströms Rederi i Norrköping berättade om sin resa från starten i lilla Gryt utanför Valdemarsvik till dagens koncern med kontor i åtta länder och en miljardomsättning. hon tror att målet ska gå att nå. - Regelbördan ska kunna lättas till 2010, lovar hon. för att det ska bli enklare, roligare och mer lönsamt att driva företag ser man just nu bland annat över hur det ska bli lättare att få F-skatt och hur ett enklare AB kan utformas. En översyn av konkurrenslagstiftningen, att återställa förmånsrätten så att företagare ska ha rätt att belåna 100 procent av fast egendom och att förbättra kapitalförsörjningen genom flera skatteincitament är andra reformer som näringsdepartementet aktivt jobbar på. att alla ännu inte sett de positiva följderna av de reformer som regeringen hittills genomfört tillskriver hon dels det faktum att det tar tid för reformer att till fullo slå igenom och dels att de själva varit för dåliga på att föra ut budskapen. - Regeringen står därför inför en stor kommunikationsutmaning nu under våren, menar hon. Linköping redo för utmaningen holmen papper med vd Lars Wallin betonade hur viktigt det är för deras företag med ett rimligt och stabilt elpris. På servicehuset Solrosen i Linköping bollades helt andra idéer. Ämnet är fortfarande omdebatterat och känsligt: företag som finansieras av skattemedel, till exempel vårdoch skolföretag. Då är det plötsligt fult att vara företagare. Då heter det att vi suger ut de gamla om vi gör vinst. Men vi vill förnya vården och vara den bästa arbetsplatsen i branschen, sa Britt-Marie Ejdehagen, marknadskoordinator på Carema. 6
Varför blev det en bok, Signhild? Svenskt Näringslivs ordförande Signhild Arnegård Hansen har med boken Våga! debuterat som författare. Varför har du skrivit en bok? Jag får hela tiden frågor om vad det var som fick mig och min man att starta vårt familjeföretag Svenska Lantchips. Att starta ett företag är både spännande och roligt, men också ganska slitigt. I boken berättar jag om våra erfarenheter och hoppas i första hand kunna inspirera andra att starta eget. Men jag vill förstås också ge en bild av hur det är att driva företag i dagens Sverige. Vad betyder titeln Våga! för dig? För mig är det viktigt att våga följa sin egen inre röst, våga gå sina egna vägar och våga ta risker. I Sverige finns tyvärr många krafter som motverkar en sådan Våga-kultur. Jantelagen håller tyvärr många tillbaka, liksom den i många delar överdrivna trygghetsfixeringen som finns i vårt samhälle. Många är också rädda för att misslyckas och vågar därför inte testa sina idéer. Det är tråkigt, eftersom misslyckanden många gånger innebär att man får nya lärdomar och på det sättet kan undvika framtida misslyckanden! Det här händer i februari: 4/2 Halmstad: Stefan Fölster om Utmaningen 5/2 Skövde: Stefan Fölster om Utmaningen 11/2 Arlanda: Rådslag regionernas Sverige i världen (nationell konferens) 12/2 Umeå: Stefan Fölster om Utmaningen 12/2 Sundsvall: Stefan Fölster om Utmaningen 27/2 Malmö: Utmaningslunch för företagare i Turning Torso Fler aktiviteter inom Utmaningen är planerade till februari. Läs mer om vad som händer på www.svensktnaringsliv.se/kalendarium Bilder från några av Utmaningens möten i december Vilka hoppas du ska läsa boken? Sverige behöver fler företagare, så ju fler som läser och inspireras desto bättre. Jag hoppas framförallt nå ut till ungdomar, men också att politiker och andra beslutsfattare vill läsa boken. Bilden överst från Grängesberg. Till vänster deltagare på mötet i Göteborg. Bilden till höger från Linköping och nedanför ses några av deltagarna i Haparanda. 7
? Vad Är Estland mer demokratiskt än Sverige Vad har Spanien gjort för att integrera invandrare Vad har polisstationerna i Manchester med antalet brott att göra Vad gjorde Cleveland för att skapa företagare av fångar Varför lockar schweiziska Obwalden företagare hände när holländska Drachten tog bort trafikreglerna Svaren hittar du på www.reformbanken.se Fler än 20 betraktelser över hur andra gjort för att skapa tillväxt, i vid bemärkelse. Besök oss och diskutera vilka reformer som skulle kunna vara bra för Sverige! Och tipsa Stefan Fölster om fler!