Ärende 10 Folkhälsopolitiskt bokslut 2011

Ärende 10 Folkhälsopolitiskt bokslut 2011

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2012-05-09 FHN 65 FHN 2012.0020 Godkännande av folkhälsopolitiska bokslut 2011 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har åtagande att årligen ta fram ett bokslut för folkhälsoarbetet för Karlskoga och Degerfors kommuner. Åtagandet är en del i uppfyllandet av det avtal om samverkan för lokalt folkhälsoarbete som finns mellan Örebro läns landsting och Karlskoga och Degerfors kommuner. Bokslut 2011 bygger på de båda kommunernas styrsystem. Det innebär att det blir två kommunspecifika och därmed olika bokslut för 2011. En viktig faktor för att bokslutet ska vara användbart i kommunernas ordinarie årsredovisningsprocess är att anpassa och avgränsa innehållet till kommunerna. Karlskoga kommuns bokslut utformas utifrån urval av kommunfullmäktiges prioriterade mål. Degerfors kommuns bokslut utformas utifrån prioriterade områden i Degerfors strategiska inriktning 2011-2014. Ett aktivt användande av bokslutet i kommunernas budgetprocesser kan ge förutsättningar till bra prioriteringar i kommunerna, utifrån både social/kulturell och ekonomisk hållbar utveckling. Detta leder i sin tur till konsekvenser för medborgares hälsa och kommunens ekonomi ur ett längre perspektiv. Folkhälsonämnden har tidigare beslutat om kommunernas folkhälsopolitiska bokslut. Nu skickas dessa till kommunfullmäktige i respektive kommun för godkännande. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 25 april 2012. Folkhälsopolitiskt bokslut 2011, Karlskoga kommun. På väg mot ett hållbart samhälle och en god folkhälsa? Folkhälsopolitiskt bokslut 2011, Degerfors kommun. På väg mot ett hållbart samhälle och en god folkhälsa. Bilaga: Konsekvenser för en hållbar utveckling sammanfattande bedömning Folkhälsonämndens beslut 1. Folkhälsonämnden skickar Folkhälsopolitiskt bokslut 2011, Karlskoga kommun. På väg mot ett hållbart samhälle och en god folkhälsa? för godkännande av kommunfullmäktige i Karlskoga. 2. Folkhälsonämnden skickar Folkhälsopolitiskt bokslut 2011, Justerande Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2012-05-09 Degerfors kommun. På väg mot ett hållbart samhälle och en god folkhälsa? för godkännande av kommunfullmäktige i Degerfors Expedieras till Kommunfullmäktige i Karlskoga för godkännande Kommunfullmäktige i Degerfors för godkännande Justerande Utdragsbestyrkande

Tjänsteskrivelse 2012-04-25 Handläggare: Ulrika Lundgren FHN 2012.0020 Folkhälsonämnden Godkännande av folkhälsopolitiska bokslut 2011 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har åtagande att årligen ta fram ett bokslut för folkhälsoarbetet för Karlskoga och Degerfors kommuner. Åtagandet är en del i uppfyllandet av det avtal om samverkan för lokalt folkhälsoarbete som finns mellan Örebro läns landsting och Karlskoga och Degerfors kommuner. Bokslut 2011 bygger på de båda kommunernas styrsystem. Det innebär att det blir två kommunspecifika och därmed olika bokslut för 2011. En viktig faktor för att bokslutet ska vara användbart i kommunernas ordinarie årsredovisningsprocess är att anpassa och avgränsa innehållet till kommunerna. Karlskoga kommuns bokslut utformas utifrån urval av kommunfullmäktiges prioriterade mål. Degerfors kommuns bokslut utformas utifrån prioriterade områden i Degerfors strategiska inriktning 2011-2014. Ett aktivt användande av bokslutet i kommunernas budgetprocesser kan ge förutsättningar till bra prioriteringar i kommunerna, utifrån både social/kulturell och ekonomisk hållbar utveckling. Detta leder i sin tur till konsekvenser för medborgares hälsa och kommunens ekonomi ur ett längre perspektiv. Folkhälsonämnden har tidigare beslutat om kommunernas folkhälsopolitiska bokslut. Nu skickas dessa till kommunfullmäktige i respektive kommun för godkännande. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 25 april 2012. Folkhälsopolitiskt bokslut 2011, Karlskoga kommun. På väg mot ett hållbart samhälle och en god folkhälsa? Folkhälsopolitiskt bokslut 2011, Degerfors kommun. På väg mot ett hållbart samhälle och en god folkhälsa. Bilaga: Konsekvenser för en hållbar utveckling sammanfattande bedömning c:\documents and settings\gnkr\skrivbord\handlingar till politikerportalen\ks den 4 juni 2012\kf\ärende 10 fhn tu.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO 691 83 KARLSKOGA Fakturahantering 0586-610 00 fkn@karlskoga.se 12 27 80-0 BESÖKSADRESS Box 50755 TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen 35 202 71 MALMÖ 0586-622 49 www.karlskoga.se 212000-1991

2 (4) 2012-05-23 Beskrivning av förslag Folkhälsonämnden har tidigare beslutat om kommunernas folkhälsopolitiska bokslut. Nu skickas dessa till kommunfullmäktige i respektive kommun för godkännande för användbarhet i kommunernas ordinarie budgetprocesser. Bokslut 2011 bygger på de båda kommunernas styrsystem. Det innebär att det blir två kommunspecifika och därmed olika bokslut för 2011. En viktig faktor för att bokslutet ska vara användbart i kommunernas ordinarie budget- och årsredovisningsprocess är att anpassa och avgränsa innehållet till kommunerna. Karlskoga kommuns bokslut utformas utifrån urval av kommunfullmäktiges prioriterade mål. Dessa är; Fullmäktigemål 1 Karlskoga är en välkomnande, trygg och säker kommun för alla. Fullmäktigemål 4 Karlskoga kommuns verksamheter bedrivs ansvarsfullt och kostnadseffektivt. Fullmäktigemål 7 Karlskoga har en hållbar utveckling. Degerfors kommuns bokslut utformas utifrån prioriterade områden i Degerfors strategiska inriktning 2011-2014. Dessa är; Degerfors måste bryta den negativa befolkningstrenden. Alla elever ska ha behörighet att kunna söka vidare till ett nationellt program på gymnasiet. Alla större beslut, som kommunfullmäktige fattar under mandatperioden 2011-2014, ska vara utformade så att de två ovan prioriterade målen för perioden beaktas. Dessa, och andra mål, ska förverkligas samtidigt som kommunens ekonomi ska vara i balans. Kommunens ekonomi i balans. Ett jämställt Degerfors med berikande mångfald. Stimulerande fritid och god folkhälsa och ett aktivt och rikt kulturliv. Delaktiga och engagerade kommuninvånare. Överväganden Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn enligt strategi för att stärka barns rättigheter i Sverige. De folkhälsopolitiska boksluten är ett verktyg för detta. Att göra politiska prioriteringar utifrån bokslutet, med utgångspunkt på att förbättra för medborgarna har även påverkan på folkhälsan på sikt.

2012-05-23 3 (4) Konsekvensbeskrivning Kort sammanfattning av checklista för hållbar utveckling. Sociala/kulturella och ekonomiska aspekter är alla delar som berörs i boksluten. Ett aktivt användande av bokslutet i årsredovisningsprocesserna kan ge förutsättningar till bra prioriteringar i kommunerna utifrån både social/kulturell och ekonomisk hållbar utveckling. Detta leder i sin tur till konsekvenser för medborgares hälsa och kommunens ekonomi ur ett längre perspektiv. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut 1. Folkhälsonämnden skickar Folkhälsopolitiskt bokslut 2011, Karlskoga kommun. På väg mot ett hållbart samhälle och en god folkhälsa? för godkännande av kommunfullmäktige i Karlskoga 2. Folkhälsonämnden skickar Folkhälsopolitiskt bokslut 2011, Degerfors kommun. På väg mot ett hållbart samhälle och en god folkhälsa? för godkännande av kommunfullmäktige i Degerfors Ulrika Lundgren Förvaltningschef Cecilia Ljung Folkhälsostrateg Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling sammanfattande bedömning Expedieras till Kommunfullmäktige i Karlskoga för godkännande Kommunfullmäktige i Degerfors för godkännande

Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut Aspekter Sociala/ kulturella en positiv påverkan Barnkonventionen X Dialog och inflytande X Folkhälsa X Jämlikhet och social rättvisa X Jämställdhet X Beslutsförslaget har ingen påverkan en negativ påverkan Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Ekologiska Kulturmiljö/kulturella omgivningar Miljörelaterad hälsa X Avfall X X Biologisk mångfald X Energi X Konsumtion X Transporter X Vatten, luft och mark X Ekonomiska Kommunens ekonomi X Kostnadseffektivitet X Tillväxt X Sociala/kulturella och ekonomiska aspekter är alla delar som berörs i boksluten. Ett aktivt användande av bokslutet i årsredovisningsprocesserna kan ge förutsättningar till bra prioriteringar i kommunerna utifrån både social/kulturell och ekonomisk hållbar utveckling. Detta leder i sin tur till konsekvenser för medborgares hälsa och kommunens ekonomi ur ett längre perspektiv.

Folkhälsopolitiskt bokslut 2011 Karlskoga kommun på väg mot en god folkhälsa och en socialt hållbar utveckling

Folkhälsoförvaltningen Karlskoga och Degerfors kommuner, 2011. 2

Bokslut 2011 Karlskoga kommun på väg mot en god folkhälsa & socialt hållbar utveckling Karlskoga kommuns folkhälsopolitiska bokslut 2011 presenterar en bild över hälsa och levnadsvanor i Karlskoga, med utgångspunkt från ett urval av Karlskoga kommuns övergripande mål. Dessa mål ska leda kommunens arbete och prioriteringar mot ett tryggare, säkrare, mer välkomnande, ansvarsfull och hållbar kommun. Kommunens fyra prioriterade folkhälso- och barnrättsområden, utvalda utifrån de nationella och lokala folkhälsopolitiska målen bidrar också till bokslutets innehåll. Dessa är delaktighet och inflytande i samhället, ekonomiska och sociala förutsättningar, insatser för att främja barns och ungdomars lika livsvillkor och levnadsvanor samt ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak). Syftet med bokslutet är att vara ett besluts- och planeringsunderlag för förtroendevalda och tjänstemän. Genom läges- och trendbilder presenteras medborgarnas hälsa, vilket utgör ett underlag inför framtida prioriteringar i det fortsatta utvecklingsarbetet i kommunerna. Genom beskrivningar av genomförda insatser, kompletteras statistiken med exempel på prioriteringar inom främjande och förebyggande arbete. Folkhälsonämnden vill även via detta bokslut lyfta vikten av tvärsektoriellt arbete och fördelarna med samverkan för att nå de gemensamma politiska målen inom områdena folkhälsa och barnkonvention. Detta för att skapa en god och jämlik hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Christina Gustavsson Ordförande i folkhälsonämnden Eje Johansson Vice ordförande i folkhälsonämnden 3

4

Innehåll Sammanfattning...6 Inledning...8 Vad är ett folkhälsopolitisktbokslut?...10 Allt-hänger-ihop...12 Karlskoga är en välkomnande, trygg och säker kommun för alla...14 Karlskoga kommuns verksamheter bedrivs ansvarsfullt ochkostnadseffektivt....17 Karlskoga har en socialt hållbar utveckling...23 På väg mot ett hållbart samhälle och god folkhälsa... 34 Några utvalda händelser under 2011... 34 Urval av aktiviteter 2011...35 Folkhälsonämnden blickar framåt...40 5

Sammanfattning Kommunen har ett övergripande ansvar när det gäller att skapa goda levnadsförhållanden för sina invånare. I pusslet för att förbättra medborgarnas hälsa och livsvillkor ingår samhällets alla delar, vilka utgör olika förutsättningar för främjande av individers jämlika hälsa. Tvärsektoriell samverkan och samspel/struktur på lokal, regional och nationell nivå är en förutsättning för fortsatt utveckling. I Karlskoga och Degerfors kommuner har folkhälsonämnden det övergripande ansvaret att driva och utveckla kommunernas arbete avseende folkhälsa och barnrättsfrågor utifrån nationella och lokala folkhälsomål samt FN:s konvention om barnets rättigheter. Folkhälsonämnden verkar för att förbättra förutsättningarna för en god och jämlik hälsa för alla medborgare i Karlskoga och Degerfors. Barn och unga är prioriterad målgrupp. Det är viktigt att se till helhetsperspektivet och samverka tvärsektoriellt inom folkhälso- och barnkonventionsområdet. Karlskogas folkhälsopolitiska bokslut 2011 ska presentera en bild över hälsa och levnadsvanor i Karlskoga kommun med utgångspunkt från urval av Karlskoga kommuns övergripande mål vilka ska leda kommunens arbete och prioriteringar mot ett tryggare, säkrare, mer välkomnande, ansvarsfull och hållbar kommun. Bokslutet är dessutom avgränsat utifrån fyra prioriterade områden utvalda utifrån de nationella och lokala folkhälsopolitiska målen; delaktighet och inflytande i samhället, ekonomiska och sociala förutsättningar, insatser för att främja barns och ungdomars lika livsvillkor och levnadsvanor samt ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak). De fyra prioriterade områdena hänger på ett eller annat sätt samman och är en del av en hållbar utveckling med dess sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Syftet med bokslutet är att beskriva och följa hälsoutvecklingen i Karlskoga utifrån ett folkhälsoperspektiv, med utgångspunkt från några av Karlskoga kommuns övergripande mål. Bokslutet ska även fungera som underlag för främst politikers prioriteringar och beslut i den kommunala folkhälso- och välfärdspolitiken. Det syftar också till att stimulera till en diskussion kring dessa frågor. Exempel från texten Karlskoga är en välkomnande, trygg och säker kommun för alla Trygghet är en subjektiv känsla som inte behöver ha sin grund i faktiskt registrerad brottslighet eller i risken för att själv bli utsatt för våld. Graden av rädsla för brott har sannolikt samband med den allmänna tryggheten i samhället och de villkor som människor lever under. Örebro läns landstings befolkningsundersökningar visar att det finns stora skillnader mellan kvinnor och män när det gäller allmän trygghetskänsla. Yngre kvinnor liksom äldre kvinnor avstår i lika stor grad ibland eller ofta från att gå ut på grund av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Exempel från texten Karlskoga kommuns verksamheter bedrivs ansvarsfullt och kostnadseffektivt Barn och unga påverkas av samhällsekonomin. Enligt Socialstyrelsen har studier visat att barn i familjer som fått långvarigt ekonomiskt bistånd är en särskilt utsatt grupp i många avseenden. Att vara ekonomiskt utsatt eller att ha ekonomiskt bistånd behöver inte betyda det samma som att vara fattig. Vad som är viktigt att uppmärksamma är barns utsatthet ökar med den tid de lever i familjer med ekonomiska problem. Utifrån barnkonventionen har alla barn rätt till en skälig 6

levnadsstandard och att staten ska sträva efter att förverkliga barnets sociala ekonomiska och kulturella rättigheter, till det yttersta av sina resurser. Barns levnadsstandard handlar alltså inte enbart om materiell standard och fysisk utveckling, utan den ska också bidra till barnets hela utveckling. Det kan till exempel handla om möjligheten att delta i aktiviteter, som musikskola, fotbollsföreningen eller simskola. God omsorg och utbildning har betydelse för folkhälsan. Förskolan och skolan, i vilken barn och unga tillbringar en stor del av sin tid, påverkar inte bara inlärningen utan har även effekter på upplevd livskvalitet. Betydelsen av god kvalitet i förskola och skola är med andra ord stor. Studier visar ett klart samband mellan resultat i skolan och etablering på arbetsmarknaden. Viktigt i ett hälsofrämjande arbete är att utgå från risk- och skyddsfaktorer som finns på olika nivåer och att fokus ligger på att stärka de skyddande faktorerna. Idéerna bakom begreppet hälsofrämjandeskolutveckling lyfter fram att det generella hälsoarbetet handlar om att skapa en god lärmiljö där elever trivs och mår bra. Exempel från texten Karlskoga har en socialt hållbar utveckling Att uppleva att man mår bra och har en god hälsa är, förutom att det är en viktig kvalitet för mig som människa, ett mått på jämställdhet och jämlikhet i samhället. Ett övergripande mål för svensk folkhälsopolitik är att minimera hälsoklyftorna som beror på kön, utbildning, inkomst och etnicitet. I ett jämställdhetsperspektiv handlar hälsan om kvinnors och mäns möjligheter att vara delaktiga, utvecklas och ta ansvar såväl i vardagen som inom yrkeslivet. 73 % av de vuxna invånarna i Karlskoga skattade sin hälsa som bra mellan åren 2006-2008, vilket motsvarar genomsnittet i landet. Kvinnorna upplevde sin hälsa något sämre än männen. I Liv och hälsa ung undersökningarna mäts ungdomars egenupplevda hälsa. För ungdomarna i Karlskoga (skolår 9) har andelen flickor som upplever att de mår bra eller mycket bra ökat. Detta är positivt. Ur ett genusperspektiv så är detta dock ett utvecklingsområde då det skiljer sig mer än tio andelar mellan killar och tjejer. Framtidstro är en annan viktig indikator för medborgarnas hälsoutveckling och den sociala hållbara utvecklingen och för att beskriva barn/ungas upplevelse av möjligheterna att påverka sin framtid. Ungdomsstyrelsen har i en studie visat att framtidstron bland unga är stark i kommuner med bra förutsättning för ett expansivt näringsliv, låg arbetslöshet, många välutbildade, låg arbetsfrånvaro och bra slutbetyg från grundskolan. Delaktighet och inflytande i samhället är bland de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. 7

Inledning Att må bra är en förutsättning för att vi ska kunna uppnå våra livsmål och ha en god livskvalitet. Hur vi mår påverkas av hur samhället är organiserat och hur människors livsmiljö och livsvillkor ser ut i Karlskoga. Kommunen har ett övergripande ansvar när det gäller att skapa goda levnadsförhållanden för sina invånare. Karlskoga och Degerfors kommuners strategiska folkhälsoarbete ryms inom den gemensamma nämnden, folkhälsonämndens ansvar. Reglementet för folkhälsonämnden från kommunfullmäktige i båda kommunerna, gör att nämnden fullgör och ansvarar för kommunernas uppgifter avseende folkhälsa och det nationella folkhälsomålet samt dess målområden. Folkhälsonämndens verksamheter verkar för en god och jämlik hälsa för alla medborgare i Karlskoga och Degerfors. För att medborgare ska ha en god och jämlik hälsa innebär det att kommunens alla verksamheter jobbar för medborgarnas bästa. Det totala folkhälsoarbetet görs således inom alla verksamheter, nämnder och i många fall i samverkan, på alla nivåer såväl i verksamheter som på strategisk och politisk nivå. Barn och unga är prioriterad målgrupp i detta arbete. Att arbeta utifrån barnrättsperspektiv blir viktigt, då folkhälsonämnden också fullgör och ansvarar för kommunernas arbete avseende barnrättsfrågor utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter och strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Nämnden arbetar för förverkligandet av kommunernas politiska mål inom områdena och ska tillse att samverkan mellan kommunerna upprättas. Folkhälsoarbetet i Karlskoga utgår från ett antal styrdokument på olika nivåer, global, nationell, regional och lokal. Styrdokumenten ger riktlinjer i arbetet med att förbättra hälsan hos medborgarna. Målet för folkhälsopolitiken i Sverige är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Regeringspropositionen, som innehåller folkhälsopolitikens elva nationella målområden, är således exempel på ett nationellt styrdokument som anger centrala bestämningsfaktorer för hälsan. På regional nivå är Örebro läns folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål för åren 2008-2011 ett exempel på styrdokument, vilken utgår från det nationella folkhälsomålet. Med utgångspunkt från folkhälsoplanen har Örebro läns landsting skrivit samverkansavtal med länets kommuner, Örebro läns idrottsförbund och Örebro läns bildningsförbund. Samverkansavtalet för lokalt folkhälsoarbete som skrivits mellan Karlskoga och Degerfors kommuner och Örebro läns landsting belyser det arbete som landstinget och kommunerna prioriterar för att stärka och främja befolkningens hälsa. På lokal nivå finns 2011 tre styrdokument inom folkhälsoområdet vilka beslutats i Karlskoga respektive Degerfors kommunfullmäktige. Dessa är, drogpolitiskt program, folkhälsopolitiskpolicy samt barn- och ungdomspolitisk policy. Dessa dokument utgör grunden för det lokala folkhälsoarbetet och dess prioriterade områden. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Regeringsproposition En förnyad folkhälsopolitik Prop. 2007/08:110 8

Konventionen om barnets rättigheter kan sammanfattas med tre ord. Barn har rätt. För att komma ytterligare ett steg och utveckla arbetet utifrån barnkonventionen som belyser barnets mänskliga rättigheter, har Sveriges riksdag beslutat* om en ny strategi för genomförandet av barnkonventionen. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige lyfter fram 9 prioriterade strategier som kommunen är skyldig att följa. Dessa strategier har många kontaktytor och likheter med den nationella folkhälsopolitiken. Syngergieffekt uppstår när folkhälsa och barnrättsområdena möts. Strategierna uttrycker att Sveriges kommuner ska stärka sitt barnrättsarbete, vilket är en förstärkning och väsentlig gradskillnad mot föregående strategi som skrev bör. * Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232) beslutades av riksdagen den 1 december 2010. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Barn har rätt All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. 9

Vad är ett folkhälsopolitisktbokslut? Ett folkhälsopolitisktbokslut är ett verktyg för att styra och följa upp verksamheten. Detta bokslut tar ansats utifrån tre av kommunfullmäktiges prioriterade mål. Dessa är; Fullmäktigemål 1 Karlskoga är en välkomnande, trygg och säker kommun för alla. Fullmäktigemål 4 Karlskoga kommuns verksamheter bedrivs ansvarsfullt och kostnadseffektivt. Fullmäktigemål 7 Karlskoga har en (socialt) hållbar utveckling. Med utgångspunkt från dessa mål beskrivs förändringar, nuläge, trender och hotbilder av folkhälso- och välfärdsutveckling för befolkningen i Karlskoga kommun. Inom respektive fullmäktigemål har de bestämningsfaktorer som anses ha störst betydelse för hälsan varit utgångspunkt för framtagande av statistik och information. Syfte Syftet med bokslutet är att beskriva och följa hälsoutvecklingen i Karlskoga utifrån ett folkhälsoperspektiv, med utgångspunkt från några av Karlskoga kommuns övergripande mål. Bokslutet ska även fungera som underlag för främst politikers prioriteringar och beslut i den kommunala folkhälso- och välfärdspolitiken. Det syftar också till att stimulera till en diskussion kring dessa frågor. Målgrupp Målgrupp för bokslutet är förtroendevalda och tjänstemän inom kommunen. Bokslutet behandlas i samma process kommunens årsredovisning 2011. Underlaget ska även fungera som informations- och diskussionsunderlag för kommunens tvärsektoriella nätverk för folkhälso- och barnrättsfrågor. Struktur Resultat och framgång redovisas med indikatorer som beskriver medborgarnas hälsa, livsvillkor och livsmiljö. Jämförelse görs över tid där det är möjligt, utifrån ett köns- och åldersperspektiv. Förhållandena som återspeglas ska vara möjliga att påverka genom direkta och/eller indirekta åtgärder. De ska kunna härledas till kommunens verksamhet samt visa utvecklingen över tid. Ett enda värde eller indikator kan inte beskriva i vad mån arbetet har varit framgångsrikt. Analys och värdering måste göras med förståelse för sambanden mellan indikatorerna, uppställda mål och vad som påverkar utvecklingen. Det är därför viktigt att erfarenheter och kunskaper som finns i våra verksamheter tillför analys av resultaten och blir del i diskussionen om vad som är viktiga prioriteringar för det fortsatta arbetet. Data och statistik som används är den senast redovisade. För vissa data kan det betyda en eftersläpning på 1 2 år, vilket också betyder att en del data är samma som föregående år. De exempel som tas upp på insatser under året är hämtade från nämndernas rapporter till årsredovisningen för 2011. Uppgifterna till bokslutet är främst hämtade från statistik och fakta från Öppna jämförelser (trygghet och säkerhet, folkhälsa), kommun och landstingsdatabasen, 10

Liv och hälsa samt Liv och hälsa ung studierna. Dessutom bygger bokslutet på fakta hämtat ur folkhälsopolitisk rapport från Statens folkhälsoinstitut, regionala välfärdsbokslut från Örebro läns landsting, Samhällsmedicinska enheten och Karlskoga och Degerfors bokslut 2010. Statistik i kommande text bör tolkas med viss försiktighet! När data tolkas är det viktigt att tänka på att antalet svarande personer som statistiken bygger på kan vara lågt och att det kan skilja sig åt mellan olika frågor. Siffrorna är dock viktiga för att ge en bild över det lokala hälsoläget och det är viktigt att fundera på vad som ligger bakom presenterade data. Eftersom det är särskilt svårt att mäta och påvisa barns hälsa bör siffrorna tolkas med försiktighet. I texten förekommer symboler med syfte att uppmärksamma läsaren på ett utvecklingsområde för Karlskoga kommuns folkhälsopolitiska arbete. 11

Allt-hänger-ihop Det är viktigt att se till helhetsperspektivet och samverka tvärsektoriellt inom folkhälso- och barnkonventionsområdet. De fyra prioriterade områdena enligt figur 1, hänger på ett eller annat sätt samman och är en del av en hållbar utveckling med dess sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Hälsan/ohälsan delas in i tre olika delar, social, psykisk och fysisk. Dessa tre delar hänger ihop, påverkas av varandra och går inte att särskilja. Samtidigt som svenskars allmänna hälsotillstånd förbättras ökar de högre socioekonomiska gruppernas hälsa i en snabbare takt - vilket gör att hälsoklyftan växer. Det är inte bara de minst gynnade som upplever en sämre hälsa, det finns en risk inom hela befolkningen. Med andra ord finns det ett systematiskt samband mellan Ekonomiska & sociala förutsättningar Barns & ungas lika livsvillkor & levnadsvanor ANDT Figur 1 Fyra prioriterade områden social position och hälsa. Alla individer - inte bara de sämst ställda - påverkas av denna gradient. Politiska prioriteringar ger samhällsövergripande effekter vilket ger konsekvenser på ojämlikheten och hälsoskillnader. Allt-hänger-ihop det kan handla om uppväxtvillkor som kan påverka skolprestation, vilket i sin tur påverkar betygen. Att skapa förutsättningar för barns och ungas goda och jämlika uppväxtvillkor ger förutsättning för ungdomars ingång till arbetslivet och möjlighet att välja bostadsområde, vilket i sin tur påverkar osv. Det är viktigt att se helheten, men också att förstå sambanden som påverkar individens hälsa (fysiskt, psykiskt och socialt). Hälsa uppstår genom samband mellan en mängd faktorer på olika nivåer (figur 2). Några av dessa faktorer finns hos den enskilde, medan andra finns i det omgivande samhället. Under linjen i modellen finns grundförutsättningar, faktorer som ålder, kön och arv vilket den enskilde inte kan påverka. Närmast individen finns psykosociala resurser. Att finnas i ett socialt Figur 2 sammanhang, där Hälsans bestämningsfaktorer känsla av delaktighet, trygghet och meningsfullhet är viktiga faktorer för den framtida hälsoutvecklingen. Delaktighet & Inflytande Hälsa och jämlikhet är inte bara viktiga värderingar i sig själva. De är även av högt ekonomiskt värde. Åtgärder som garanterar mer jämlika hälsoutfall för alla, Figur 2 Hälsans bestämningsfaktorer 12

stimulerar människors förmåga att uppnå sin potential och optimerar därigenom ekonomisk produktivitet. Dessa åtgärder minskar även överdödlighet och kostnader för hälso- och sjukvård samt förbättrar livskvaliteten för alla samhällsmedlemmar. Samhällets alla delar utgör olika förutsättningar för främjandet av individers jämlika hälsa. Tvärsektoriell samverkan och samspel/struktur på lokal, regional och nationell nivå är en därför en förutsättning för fortsatt utveckling. Barnrättsoch folkhälsopolitiken är sektorsövergripande -barnets rättigheter och intressen samt folkhälsa ska genomsyra all politik och alla verksamheter som berör medborgarna unga som gamla. Urval av intressanta värden gällande Karlskoga kommun 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Invånare, antal 30 159 29 988 29 872 29 742 29 668 Varav kvinnor 15 189 15 075 15 028 15 003 14 946 Varav män 14 970 14 913 14 844 14 739 14 722 Medelålder 43.9 Medellivslängden i Karlskoga kommun är 83,1 år för kvinnor och 78,5 år för män vilket är precis under värdet för riket. 1/5 av hushållen i Karlskoga består av barnfamiljer, där de flesta har ett eller två barn. Födda antal 303 301 299 290 291 Döda, antal 405 391 402 418 348 Inflyttade, antal 1 010 979 1 210 1 184 975 Utflyttade, antal 1 319 1 289 1 222 1 185 1 062 Barn inskrivna i förskolan (%) 74 76 78 79 79 Nöjd Medborgar Index - Förskolan 63 64 Nöjd Medborgar Index - Grundskola 58 55 Nöjd Medborgar Index - Gymnasieskola 59 59 Nöjd Medborgar Index - Kultur 60 68 Nöjd Medborgar Index - Äldreomsorg 51 51 Boklån kommunala bibliotek, antal/inv 7 7 7 8 7 Källa: Kommun och landstingsdatabasen 13

Karlskoga är en välkomnande, trygg och säker kommun för alla. Trygghet Trygghet är ett av de mest grundläggande och starkaste mänskliga behoven och är centralt för människors välbefinnande. Trygghets- och säkerhetsfrågor och hur samhället hanterar dessa har fått en ökad betydelse som välfärdsfaktor. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Nöjd Region Index - Trygghet 45 58 Anmälda stöld- och tillgreppsbrott, 49.9 46.0 45.1 antal/1000 inv Anmälda våldsbrott, antal/1000 inv 10.1 11.0 11.4 10.9 Fallskador bland personer 80+, 3-53 55 62 67 årsm, antal/1000 inv Varav kvinnor 55 59 70 Varav män 47 47 48 Källa: Kommun och landstingsdatabasen Trygghet är en subjektiv känsla som inte behöver ha sin grund i faktiskt registrerad brottslighet eller i risken för att själv bli utsatt för våld. Graden av rädsla för brott har sannolikt samband med den allmänna tryggheten i samhället och de villkor som människor lever under. Det finns forskningsresultat som pekar mot att människor som lever i goda levnadsomständigheter känner mindre rädsla än människor som lever under mer osäkra villkor. Det finns även ett samband mellan känslan av trygghet i grannskapet och självskattad fysisk och psykisk hälsa. Andel som trivs "Mycket bra" eller "Ganska bra" med den omgivande miljön där man bor 95 94 93 92 91 90 89 94 94 93 91 2004 2008 Liv & hälsa Karlskoga Kvinnor Män 14

Bestämningsfaktorn trygghet i närmiljön kan avgränsas till känsla av trygghet i förhållande till risken att utsättas för brott mot person (utanför bostaden). I Liv och hälsa studien 2008 undersöktes detta genom frågan om respondenten känner sig säker och trygg för att inte bli angripen eller utsatt för hot i området där man bor. 96 % av kvinnorna respektive 95 % av männen tyckte att det stämde mycket/ganska väl. Utifrån öppna jämförelser trygghet och säkerhet 2011 rankas och jämförs Sveriges kommuner med varandra. Utifrån ett sammanvägt värde inom områdena personskador, våldsbrott, bränder med egendomsskador samt stölder och tillgrepp rankas Karlskoga som nummer 241 av Sveriges kommuner. Detta innebär att kommunen är bland den fjärdedel av Sveriges kommuner med exempelvis många anmälda stölder och våldsbrott. Att tidigt upptäcka ungdomar eller till och med barn som är på väg in i kriminalitet får ses som ett av samhällets mest angelägna uppgifter. De flesta lokala brottsförebyggande råd i Sverige arbetar med att förebygga ungdomsbrottslighet och nästan alla samverkansöverenskommelser mellan polis och kommun innehåller gemensamt arbete mot ungdomskriminalitet. Detta gäller även för Karlskoga kommun. Exempel på åtgärder som kommuner runt om i landet utför i syfte att minska ungdomskriminaliteten är: Satsningar på att få ungdomar i arbete Satsningar på meningsfull fritidsverksamhet Olika initiativ för att snabbt fånga upp ungdomar på glid För Karlskogas del prioriterar kommunen liknande åtgärder som exempelvis satsning på fältarbete, fritidsgårdsverksamhet, sommarlovsaktiviteter på Knapped och sommarferiearbete. Örebro läns landstings befolkningsundersökningar visar att det finns stora skillnader mellan kvinnor och män när det gäller allmän trygghetskänsla. Yngre kvinnor liksom äldre kvinnor avstår i lika stor grad ibland eller ofta från att gå ut på grund av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Andel som "Ibland" eller "Ofta" avstår från att gå ut på grund av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad 30 25 27 28 20 15 10 5 0 9 9 2004 2008 Liv & hälsa Karlskoga Kvinnor Män 15

Andel som alltid känner sig trygga ute på stan, på allmän plats 80 70 60 50 40 30 20 10 0 66 69 59 48 2009 2011 Liv & hälsa ung Karlskoga Flickor skolår 9 Pojkar skolår 9 Den sociala tryggheten är viktig och med dagens tekniska möjligheter genom mobiltelefoner och internet ökar risken för att ungdomar utsätts för trakasserier eller kränkningar. Utifrån Liv och hälsa ung studien har flickor i högre grad angett att man kränkts via mobiltelefon eller internet. Det syns också en ökning sedan 2009. Andel som under terminen blivit utsatt för trakasserier eller kränkningar via mobiltelefon och/eller internet (SMS, MSN, Facebook, mejl eller liknande) 30 25 20 15 10 5 0 26 17 16 2009 2011 Liv & hälsa ung Karlskoga Flickor skolår 9 Pojkar skolår 9 16

Karlskoga kommuns verksamheter bedrivs ansvarsfullt och kostnadseffektivt. Hälsa uppmärksammas allt mer som ett medel för ekonomisk utveckling. För den enskilda individen är god hälsa både en vinst i sig och en faktor för att förbättra de socioekonomiska villkoren. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i hälsa. Hälsa är en nyckel för möjlighet till arbete, vilket ökar inkomsttryggheten Karlskoga i siffror 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Arbetslöshet (%) 7.8 5.3 4.8 7.6 9.8 8.6 Varav kvinnor 7,1 5,0 4,5 6,3 8,7 8,2 Varav män 8,5 5,6 5,1 8,9 10,8 9,0 Bidragshushåll ek bistånd, antal/1000 inv 15 14 18 23 25 Hushåll med ekonomiskt bistånd eller introduktionsersättning som erhållit bistånd i 10-12 månader 27.9 33.0 26.5 29.0 29.2 under året, andel (%) Källa: Kommun och landstingsdatabasen Ordet ekonomi betyder hushållning med tillgängliga resurser. Syftet med ekonomisk utvärdering av folkhälsoarbetet är att ge underlag för beslut som också är hållbart över tid. Hälsoekonomiska rapporter visar tydligt ekonomisk effekt av tidiga insatser kring barn och unga. Det finns ett ekonomiskt värde av att underlätta människors väg tillbaka till samhället eller tillvarata individers arbetsförmåga jämfört med att inte göra något. Kan man genom insatser lyckas hindra en individ från att marginaliseras och hamna i ett utanförskap är insatsen så gott som alltid att beakta som samhällsekonomiskt lönsam. Utanförskap och marginalisering av människor i samhället är kostsamt, i såväl mänskligt lidande som i pengar. 17

Andel som inte kan skaffa fram 20 000 kronor på en vecka 30 25 27 26 20 15 10 16 11 Kvinnor Män 5 0 2004 2008 Liv & hälsa Karlskoga Ekonomiska och sociala förutsättningar i en kommun är viktiga faktorer för barns och ungas liv och hälsa och tillhör de mest grundläggande förutsättningarna för en god hälsa på lika villkor. En hög sysselsättningsnivå, som gör det möjligt för människor att försörja sig, är grundläggande för ett välfärdssamhälle. I dagens samhälle är hälsan inte jämlikt fördelad. Klyftan mellan olika grupper har snarare ökat än minskat de senaste åren. Undersökningar visar att det finns betydande Jag ligger precis över socialbidragsnormen. Jag måste alltid vända på varenda krona. Jag försöker att inte låna pengar, även om det händer, men det är så jobbigt att ligga efter sedan. Det händer att jag går och är pank i en hel vecka. Det är jättejobbigt. Tänk om någon av ungarna skulle behöva medicin eller något då. Marie, ensamstående mamma med tre barn. Från boken Dåligt ställt Barns röster om ekonomisk utsatthet, Rädda Barnen 2004. skillnader i hälsa beroende på utbildningsnivå, socioekonomi, etnicitet, ålder och kön. En jämlik fördelning av villkor för en god hälsa är viktiga mål i svensk hälsopolitik. För att kunna fatta hälsopolitiska beslut och arbeta med folkhälsofrågor krävs kunskap om befolkningens liv och hälsa. Andel som inte har haft svårt att klara löpande utgifter minst tre månader under de senaste tolv månaderna 91 90 89 88 87 86 85 84 86 2008 90 Kvinnor Män Liv & hälsa Karlskoga 18

Barnfattigdom Barn och unga påverkas av samhällsekonomin. Enligt Socialstyrelsen har studier visat att barn i familjer som fått långvarigt ekonomiskt bistånd är en särskilt utsatt grupp i många avseenden. De löper bland annat större risk för att hamna i missbruk och för att utveckla psykisk sjukdom. Barn som vuxit upp i familjer med låga inkomster men som inte har fått ekonomiskt bistånd uppvisar inte samma överrisker för en sådan ogynnsam utveckling. Barn i ekonomiskt utsatta hushåll löper dessutom dubbelt så stor risk som andra att utsättas för mobbning enligt rapporten Barns hälsa i Sverige. Samma rapport visar att det finns starka samband mellan barns ekonomiska utsatthet och risk för sämre hälsa. Ekonomiskt utsatta barn riskerar i högre grad än andra att utveckla diabetes, fetma samt hjärt- och kärlsjukdomar. Risken för att utsättas för våld är tre gånger så stor för barn i bostadsområden med låg inkomstnivå jämfört med genomsnittet. Barnfattigdom innebär också ökad risk för att råka ut för olycksfall i hemmet eller i trafiken. En kvarts miljon barn lever i barnfattigdom* i Sverige idag. Det är drygt 10 procent av alla barn. Två faktorer ökar risken för barn att växa upp i en fattig familj i Sverige: att ha utländsk bakgrund eller att leva med en ensamstående förälder. Skillnaderna mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund är markant och ökar under 2007 och 2008. Barnfattigdomen är mer än fem gånger så hög bland barn med utländsk bakgrund (29,5 procent) som bland barn med svensk bakgrund (5,4 procent). Bland barn till ensamstående föräldrar är barnfattigdomen mer än tre gånger så hög (24,7 procent) som bland barn till sammanboende föräldrar (8,1 procent). Nästan vartannat barn (49 procent) till ensamstående föräldrar med invandrarbakgrund lever i ekonomisk fattigdom, men endast 2,3 procent av alla barn till svenskfödda par med barn. * Barnfattigdomsindex är en markör för barn i familjer som antingen har låg inkomststandard eller har försörjningsstöd (socialbidrag) som fattiga. Låg inkomststandard definieras som inkomster som inte täcker skäliga levnadsomkostnader. Barnfattigdomsindex 2009 Karlskoga Örebro län Riket Antal barn 0 17 år 5 605 56 610 1 914 588 Andel (%) barn med utländsk bakgrund 21 24 26 Andel (%) barn med 29 39 32 utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn med 6 7 6 svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Differens utländsk 22 32 26 svensk bakgrund, procentenheter Andel (%) barn totalt 11 15 13 som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Källa: Kommunala basfakta, Statens folkhälsoinstitut 19

2006 2007 2008 2009 2010 2011 Barnfattigdomsindex, (%) 8.3 7,5 8,3 11 Källor: Kommun och landstingsdatabasen (2006), Rädda Barnens årsrapport 2010 (2007-2008), Kommunala basfakta (2009) Att vara ekonomiskt utsatt eller att ha ekonomiskt bistånd behöver inte betyda det samma som att vara fattig. Vad som är viktigt att uppmärksamma är barns utsatthet ökar med den tid de lever i familjer med ekonomiska problem. Utifrån barnkonventionen har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard och att staten ska sträva efter att förverkliga barnets sociala ekonomiska och kulturella rättigheter, till det yttersta av sina resurser. Barns levnadsstandard handlar alltså inte enbart om materiell standard och fysisk utveckling, utan den ska också bidra till barnets hela utveckling. Det kan till exempel handla om möjligheten att delta i aktiviteter, som musikskola, fotbollsföreningen eller simskola. I ett välfärdssamhälle som Sverige innebär barnfattigdom mycket sällan att barn behöver svälta eller frysa av ekonomiska skäl. Det handlar snarare om att inte ha samma möjligheter som de flesta barn har i Sverige i dag, till exempel att delta i avgiftsbelagda fritidsaktiviteter som musikskola eller idrottsklubb, ha tillgång till dator hemma, kunna få nya glasögon, åka bort på sommarlovet eller följa med på skolresan. Fattigdom är med detta synsätt ett relativt begrepp, som innebär att människor med knappa ekonomiska resurser är fattiga i jämförelse med den stora majoriteten i samhället. Att växa upp under ekonomiskt knappa omständigheter kan leda till ett socialt och ekonomiskt utanförskap. Det finns andra dimensioner av fattigdom än den rent ekonomiska. Barn påverkas också av faktorer som föräldrars oro för ekonomin och osäkerhet kring boende och livssituation. Många ekonomiskt utsatta barnfamiljer tvingas inte sällan flytta av ekonomiska skäl. Brist på pengar kan leda till att familjens beroende av andra ökar. Utsatta familjer behöver ofta ta hjälp från samhälle, släkt eller vänner, vilket kan leda till känslor av otillräcklighet och skam. I ett internationellt perspektiv framstår den materiella fattigdomen bland barnfamiljer i Sverige som blygsam. UNICEF:s senaste rapport som nyligen presenterats bekräftar än en gång denna bild. Men detta ger ingen tröst åt alla de barn som i den svenska vardagen utesluts från aktiviteter som ses som självklara för deras klasskamrater och kompisar. Social utestängning i barndomen är ett första steg mot utanförskap längre fram i livet. I flera västländer har långtgående mål satts att avskaffa barnfattigdomen på sikt. I Sverige kan vi gå före genom att i praktiken garantera alla barn en ekonomiskt trygg uppväxt 20

Skola och lärande God omsorg och utbildning har betydelse för folkhälsan. Förskolan och skolan, i vilken barn och unga tillbringar en stor del av sin tid, påverkar inte bara inlärningen utan har även effekter på upplevd livskvalitet. Betydelsen av god kvalitet i förskola och skola är med andra ord stor. Studier visar ett klart samband mellan resultat i skolan och etablering på arbetsmarknaden. Elever utan behörighet till gymnasieskolan eller låga grundskolebetyg fick i lägre omfattning än andra ett slutbetyg från gymnasieskolan. Av de ungdomar som sedan varken arbetade eller studerade saknade över hälften ett slutbetyg från gymnasieskolan. Flickor har generellt sett bättre resultat än pojkar. Föräldrars utbildningsnivå är den bakgrundsfaktor som visar på de allra största variationerna i elevernas resultat. I åldersgruppen 25-44 år har 30 % av invånarna i Karlskoga eftergymnasial utbildning. Forskning visar att en person med god hälsa har bättre inlärningsförmåga och större benägenhet att gå vidare med högre utbildning. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, 68.3 67.3 77.0 76.8 77.1 76.6 kommunala skolor, andel (%) Varav tjejer 75,0 72,2 83,8 81,0 77,4 79,3 Varav killar 63,0 62,6 69,3 72,8 76,8 74,3 Meritvärde i åk. 9 i kommunala skolor, 190 190 200 209 197 201 genomsnitt Varav tjejer 204 200 217 222 214 219 Varav killar 179 180 181 195 183 186 Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, 85.5 83.3 89.2 79.1 andel (%) Varav tjejer 91,3 88,4 93,7 90,6 Varav killar 77,9 78,7 84,6 67,3 Gymnasieelever som börjat på universitet/högskola inom 3 år efter avslutad 45.2 42.2 42.1 39.8 42.0 gymnasieutbildning, andel (%) Varav tjejer 52,4 51,2 51,3 50,3 52,4 Varav killar 38,1 34,3 32,2 26,0 38,1 Källa: Kommun och landstingsdatabasen Hälsofrämjande skolutveckling i skola och förskola (HFSU) Motivation, ett gott skolklimat, tillit, goda relationer mellan elever och mellan lärare och elever är delar av hälsofrämjande skolutveckling. Det är en skola där eleven ska få lust att lära, känna trygghet och framtidstro. Att klara skolan är en viktig skyddsfaktor för barn och ungdomar. Nyckeln är därför att sätta det hälsofrämjande arbetet i relation till skolans resultat, så att utvecklingsarbeten inte frikopplas från skolans kunskapsuppdrag. I Karlskoga samarbetar 21

folkhälsoförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen kring hälsofrämjande skolutveckling. Definitionen av hälsofrämjande skolutveckling lyder: En skola som målmedvetet och långsiktigt utvecklar hela skolans vardag som en stödjande och främjande miljö för hälsa och lärande. Begreppet bygger på en helhetssyn på hälsa som omfattas av två spår. Dels hela skolans vardag som en stödjande miljö för hälsa och lärande, men också vikten av utveckling av olika hälsoområden i skolan, t.ex. sex och samlevnad, ANDT och motverka mobbning. Viktigt i ett hälsofrämjande arbete är att utgå från risk- och skyddsfaktorer som finns på olika nivåer och att fokus ligger på att stärka de skyddande faktorerna. Idéerna bakom begreppet HFSU lyfter fram att det generella hälsoarbetet handlar om att skapa en god lärmiljö där elever trivs och mår bra. Andel som trivs "Mycket bra" eller "Ganska bra" i skolan 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 76 76 80 77 75 75 62 2005 2007 2009 2011 Liv & hälsa ung Karlskoga Flickor skolår 9 Pojkar skolår 9 22

Karlskoga har en socialt hållbar utveckling. Social hållbar utveckling kan förklaras som en utveckling där man tillgodoser människornas behov och välbefinnande och där samhället byggs på demokratiska värdegrunder. Inom den sociala hållbarheten är hälsa, delaktighet och trygghet i fokus. Genom att jobba med folkhälsomålen, göra hälsokonsekvensbedömningar och välfärdsbokslut kan den sociala dimensionen beaktas. För att nå framgång i arbetet för hållbar utveckling är det avgörande att stora delar av befolkningen uppfattar frågan om det hållbara samhället som begriplig, hanterbar och meningsfull. Brundtlandkommissionens ursprungliga definition av hållbar utveckling lyder en hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Det hållbara samhället är ett samhälle där ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning förenas med en god miljö. Arbetet för en hållbar utveckling kan beskrivas som en process utan färdig lösning och som omfattar sociala/kulturella, ekologiska och ekonomiska aspekter. Helhetssyn, dialog och kritiskt tänkande är grunden. Hälsa Att uppleva att man mår bra och har en god hälsa är, förutom att det är en viktig kvalitet för mig som människa, ett mått på jämställdhet och jämlikhet i samhället. Ett övergripande mål för svensk folkhälsopolitik är att minimera hälsoklyftorna som beror på kön, utbildning, inkomst och etnicitet. I ett jämställdhetsperspektiv handlar hälsan om kvinnors och mäns möjligheter att vara delaktiga, utvecklas och ta ansvar såväl i vardagen som inom yrkeslivet. För de minsta barnen är anknytning och mat livsnödvändiga faktorer. En ndikator för hälsa för de yngsta barnen är förekomst av amning. Amning är en friskfaktor på både kort och lång sikt. Livsmedelsverkets råd är att man om möjligt, endast ska ge bröstmjölk till barn upp till sex månaders ålder. Amningsfrekvensen i Karlskoga är 57 %, (barn ammats helt eller delvis vid 6 månaders ålder, barn födda 2008), vilket är lågt i förhållande till länet och landet i övrigt. 73 % av de vuxna invånarna i Karlskoga skattade sin hälsa som bra mellan åren 2006-2008, vilket motsvarar genomsnittet i landet. Kvinnorna upplevde sin hälsa något sämre än männen. 23

Andel som bedömer sin hälsa som "Mycket bra" eller "Bra" 74 73 72 71 70 69 68 73 71 70 70 2004 2008 Liv & hälsa Karlskoga Kvinnor Män Befolkningens hälsa kan mätas på olika sätt. Ett sätt är att följa genom ohälsotal. Ohälsotal beräknas genom summan av antal sjukpenningsdagar, dagar med arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt aktivitets- och sjukersättning dividerat med befolkningen i åldern 16-64 år. Kvinnor har genomgående haft en bättre utveckling av ohälsotalet än män, men kvinnors ohälsotal är fortfarande betydligt högre än männens. I kommun och landstingsdatabasen presenteras det genomsnittliga kommunala värdet för Karlskogas män och kvinnor. Karlskoga har högre ohälsotal än riksgenomsnittet. I kommunranking har Karlskoga plats 217 i Sverige, vilket visserligen är en förbättring sedan 2006 men är ett viktigt utvecklingsområde. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Ohälsotal 50 47 47 42 38 Siffran för andelen vuxna invånare som upplevde sig ha nedsatt psykiskt välbefinnande är 17 % för Karlskoga, vilket motsvarar genomsnittet i Sverige. Bland kommunernas vuxna invånare ser 68 % av invånarna i Karlskoga mycket eller ganska optimistiskt på sin framtid. Andel vuxna personer med fetma är 16 % i Karlskoga vilket är ett genomsnittligt värde i landet. Karlskoga kommer bland den fjärdedel av landets kommuner med lägst andel fysiskt aktiva 59 %. Karlskoga hade mellan åren 2005-2009 relativt hög andel fall av akut hjärtinfarkt med dödlig utgång, i jämförelse med övriga Sverige. Män har flest hjärtinfarkter, men för Karlskogas del ligger kvinnorna tio andelar högre än riket. Detta är en viktig indikator för medborgarnas hälsostatus. En annan viktig indikator för medborgarnas hälsa är mått på tandhälsa. 69 % av den vuxna befolkningen i kommunerna upplever att de har en god tandhälsa, vilket även det är en lägre andel än landets övriga kommuner. 24