EXAMENSARBETE. Omgivningsfaktorer som påverkar patientens upplevelse av en magnetresonanstomografiundersökning. En litteraturstudie

EXAMENSARBETE Omgivningsfaktorer som påverkar patientens upplevelse av en magnetresonanstomografiundersökning En litteraturstudie Mattias Lind Zina Timimi 2015 Röntgensjuksköterskeexamen Röntgensjuksköterska Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

Luleå Tekniska Universitet Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180hp Omgivningsfaktorer som påverkar patientens upplevelse av en magnetresonanstomografiundersökning En litteraturstudie Aspects of the surroundings influencing the patients experience of a magnetic resonance tomography examination A literature review Mattias Lind och Zina Timimi Examensarbete 15 Hp Röntgensjuksköterskaprogrammet 180 Hp Höstterminen 2014 Handledare: Anja Söderberg Examinator: Anders Eriksson

Omgivningsfaktorer som påverkar patientens upplevelse av en magnetresonanstomografiundersökning En litteraturstudie Mattias Lind Zina Timimi Institution för Hälsovetenskap Luleå Tekniska Universitet Abstrakt Introduktion/bakgrund: Magnetresonastomografi används för att undersöka olika kroppsdelar och funktioner i kroppen för att besvara många olika frågeställningar rörande patologi. MRT ger ingen strålning och anses som en säker men är trots detta inte problemfri. Undersökningen är för många starkt förknippad med obehag och oro. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa vilka omgivningsfaktorer som påverkar patientens upplevelse vid en MRT-undersökning. Vad i maskinens tekniska utformning påverkar upplevelsen, till exempel rörande dess utformning, ljud och funktion påverkar patientens upplevelse. Metod: En litteraturöversikt baserad på Fribergs modell. 16 vetenskapliga artiklar söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Magnetkameran kan upplevas isolerande och patienterna kan känna sig som att de är i en utsatt situation. Likheter med andra trånga utrymmen ger obehagliga associationer, såsom att ligga i en kista inför kremering. Ljuden i maskinen upplevs som starka, obehagliga och kan störa viktig kommunikation med operatören. Diskussion: Ljudnivåerna orsakar patienter obehag, kan skada hörsel och stör viktig kommunikation. Problemen med oron orsakad av instängdhet består trots att tekniken utvecklas. MRT med så kallad öppen scanner borde möjligen utforskas mer. Konklusion: Obehaget med MRT kan upplevas så starkt att patienter avstår eller ej förmår att genomgå undersökningen. MRT har många aspekter som påverkar patienten vid undersökningen. Kamerans utformning gör att patienten känner sig isolerad och utsatt, detta beror till stor del på att patientens hörsel och syn blir begränsade i maskinen på grund av trängsel i tunneln samt de höga ljud maskinen ger samt att kommunikationen med omvärlden är begränsad i kameran. Nyckelord: ångest, erfarenhet, komfort, klaustrofobi, rädsla, mrt, magnetresonanstomografi

Aspects of the surroundings influencing the patients experience of a Magnetic resonance tomography examination A literature review Mattias Lind Zina Timimi Institution for health science Luleå University of Technology Abstract Introduction/Background: MRI is used to examine various body parts and functions in the body to answer many different questions concerning pathology. Although MRI doesn t expose patients for radiation and is generally considered as a safe procedure it is not a problem free examination. For many patients MRI-exams are associated with feelings of anxiety and fear. Aim: The purpose of this literature review is to highlight the environmental factors that affect the patient experience at an MRI examination. What the machine's technical design affects the experience, for example, on its design, sound and function has an effect on the patient s experience of an exam. Methods: A literature review based on Friberg's model. 16 scientific articles were searched in the databases CINAHL and PubMed. Results: MRI can be experienced insulating, patients may feel placed in a vulnerable situation. Similarities with other confined spaces give unpleasant associations, such as lying in a coffin before cremation. The sounds of the machine are perceived as strong, unpleasant and may even interfere with vital communication with the operator. Discussion: The level of sound in the MRI causes the patients inconvenience, it might cause damage to the hearing and disturbed important communication. Problems related to the closed area in MRT remains even though the technology improves. Perhaps the use MRI with an open scanner technique should be explored more thoroughly. Conclusion: Inconvenience associated with MRI can make patients pass or fail to endure examinations. MRI has a lot of aspects that influence the experience of the exam. The shape of the camera makes patients feel isolated and exposed mostly because of the fact that the patient s sight and hearing is limited inside the tunnel due to the narrowness of the tunnel and the loud sounds of the machine but also because the machinery only enables a very limited communication with the outside world. Keywords: anxiety, experience, comfort, claustrophobic, fear, mri, magnetic resonance imaging

Radiografi är ett ständigt växande och framåtriktad fält, med betydande framsteg inom olika avbildningstekniker genom åren, detta har lett till att alltfler människor genomgår undersökningar med olika bildmodaliteter. Högteknologisk bildbehandling såsom datortomografi (CT), magnetresonanstomografi (MRT), positronemissionstomografi (PET) och Single Photon Emission Computed Tomography (SPECT) har kommit till bruk de senaste 30 åren (Crowe, 2008). MRT används för att undersöka olika kroppsdelar och funktioner i kroppen för att besvara olika frågeställningar rörande patologi med en hög träffsäkerhet. MRT är baserad på att magnetfält och genererar den ingen joniserande strålning till patienten till skillnad från till exempel skelett-röntgen, datortomografi-undersökningar och nukleärmedicin. Magnetresonanstomografi beskrivs som en mycket pålitlig modalitet inom bilddiagnostik (Harris, Robinson, & Menzies, 2001). MRT är i grundutförandet en cylinderformad maskin som omges av en tunnel med skjutbar brits där patienten placeras liggandes för att sedan förs in i kameran. Tunneln är omgiven av magnetspolar som roterar konstant och genererar starka magnetfält. På grund av detta magnetfält är MR-kameran placerad i ett enskilt rum på sjukhuset. Utanför undersökningsrummet finns ett kontrollrum med datorer som styr proceduren. Tekniken bygger på att magnetfält ändrar positionerna av atomkärnorna i patienten. Vissa atomkärnor, som till exempel väteatomen, påverkas tydligt av magnetism. Kroppen innehåller vätekärnor i och med att de finns i vatten och fett. Kärnorna är under normala förhållanden slumpmässigt ordnade men under påverkan av magnetfältet ändras positionera hos kärnorna. Det radiofrekventa sändarsystemet sänder radiovågor i MRT med en frekvens som överensstämmer med väteatomernas frekvens. Likheten i frekvenserna gör att kärnorna roterar i takt med radiovågornas frekvens och tar upp energi, vilket kallas för resonans. Radiofrekvensvågorna alterneras under undersökningen, när de stängs ner gör kärnorna sig av med överskottsenergin och återgår till sitt ursprungliga läge, detta kallas för relaxation. Det sker olika snabbt i olika typer av vävnad (Berglund & Jönsson, 2007, s.104). Under relaxations-tiden induceras en radiosignal som fångas upp av det radiofrekventa mottagarsystemet som generarar en bild i datorn (Berglund & Jönsson, 2007, s.13). MRT är dock inte en problemfri undersökning då det orsakar stress och oro hos många patienter. Thorpe et al. (2008) tydliggör att problem med undersökningar med MRT relaterar till upplevelser av klaustrofobi eller av oro och stress. Vissa patienter oroar sig för att maskinen skall skada dem

fysiskt. Klaustrofobi kommer av det latinska ordet slutet rum, claustrum, och grekiskans phobia, som betyder skräck. Personer som har klaustrofobi känner rädsla för trånga utrymmen vilket ger en känsla av att vara fången och instängd vilket ger upplevelser av oro, stress och till exempel andnöd. Orokänslor av olika styrka funnits hos de flesta och de har fått kämpa för att klara av undersökningen. Stressen och oron som förekommer vid MRT-undersökningar kan vara så stark att den leder till problem att genomgå MRT för personer som inte uttalat lider av klaustrofobi. Vissa patienter väljer att avbryta undersökningarna alternativt kontaminerar bilderna under själva undersökningen genom att röra sig och skapa så kallade rörelseartefakter, det vill säga felaktigheter i bilderna orsakade av rörelser. Dessa är mer vanliga hos oroliga patienter då de har svårare att ligga stilla (Törnqvist, Månsson, Larsson & Hallström, 2006a). Dessa moment är kostsamma för vården i form av personalkostnader med mera och krävande för patienten samt leder till att kvaliteten på bilderna blir dålig för att brukas inom diagnostik (Crowe, 2008). Röntgensjuksköterskan skall enligt kompetensbeskrivningen för röntgensjuksköterskor verka för god omvårdnad och en säker vård samt observera, värdera, prioritera och tillgodose vårdtagarens specifika omvårdnadsbehov. Vidare anges att med omdöme, kunskap och noggrannhet skall röntgensjuksköterskan ge adekvat information till vårdtagaren samt uppmuntra och stödja vårdtagaren att genomföra undersökning/behandling (Örnberg och Andersson, 2012). Maskinens form och funktion orsakar alltså oro och stress hos patienter. MR-kamerans form och funktion kan som ovan nämnts vara en av orsakerna till denna stress. Ökad kunskap om vilka faktorer av maskinen form och funktion som patienten upplever som obehagligt är därför till stor fördel för röntgensjuksköterskan i dennes arbete. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka vilka omgivningsfaktorer som påverkar patientens upplevelse av en undersökning med MRT. Med omgivningsfaktorer menas maskinens tekniska utformning, till exempel rörande dess form, ljud och funktion. Maskinens miljö samt omgivning, såsom luften i rummet där maskinen står samt placeringen av maskinen på sjukhuset. Metod Enligt Friberg (2012, s. 133-135) är en allmän litteraturöversikt en metod för att beskriva kunskapsläget inom ett specifikt område för en djupare kunskap inom ämnet. En allmän

litteratursökning framstod som en metod som innebar störst chans att utföra studien vetenskapligt korrekt utifrån förförståelse och kunskapsnivå för upphovsmännen. Denna studie utfördes som en allmän litteraturöversikt, vilket innebär en översikt av litteratur inom ett valt problemområde där kunskap inom området samlas och sedan sammanfattas (Friberg, 2012, s.133). Litteratursökning Ett avgränsande av problemområdet gjordes med hjälp av en pilotsökning över ämnet, Willman et al (2011, s.61) skriver att en pilotsökning kan vara viktig för att se om tillräcklig forskning inom området finns. Pilotsökningen bidrog även till att tydligare utforma studiens syfte och frågeställning. Artiklarna som söktes skulle behandla hur patienter som genomgått en eller flera MRT-undersökningar upplevde dessa. För att avgränsa sökningen bör enligt Friberg (2012, s. 137) inklusions- och exklusionskriterier väljas för att lättare kunna hitta artiklar som är relevanta utifrån syftet. Studien inkulderade artiklar som är peer reviewed, detta begrepp innebär att artiklarna ska vara granskade av expertis innan publicering (Willman et al. 2011, s. 90). Artiklarna som söktes skulle vara på svenska eller engelska. Studien inkluderade både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Alla artiklar som inkluderats berör på olika sätt människors upplevelser av undersökningar med MRT. Valet av detta angreppssätt ansågs förmå att besvara syftet med studien mest adekvat. Avgränsning vad gäller tidpunkten för artiklarnas tillkomst gjordes ej. Alla artiklar som ansågs brukbara för att besvara syftet med studien samt av tillräcklig kvalitet har tagits med. Detta motiverades med att MRT är en relativt ny teknik som ej förändrats mycket under tiden den varit i bruk. Vid tillfällen då artiklarnas ålder möjligen ansågs ha påverkat slutsatser i denna studie har detta tagits med i löpande text. Ett exklusionskriterium som uppstod var att artiklar om barn exkluderades, detta för att barns uppfattning av världen är olik vuxna. Artiklar om barn kunde påverka resultatet vilket gör att slutsatser från dessa kunde hamna utanför studiens syfte. För att finna lämpliga sökord till artikelsökningen söktes initialt efter lämpliga begrepp att bruka. Svenska MESH användes för att finna MESH termer för sökorden med ambitionen att optimera träffarna i sökningen. Svensk mesh är en medicinsk ämnesordlista, svenskt ämnesord översätts till engelskt sökord för medicinska databaser. Booleska operatorer, till exempel AND och OR, är ord som kombineras med sökorden i syfte att begränsa eller utvidga en sökning som ger ett mindre respektive utökat resultat (Forsberg & Wengström, 2013). Begreppet Magnetresonanstomografi förkortas enligt svensk MESH till

MRT, sökningen gav att MESH-termen var MRI och brukades den på alla sökningar i kombination med andra uttryck i artikelgranskningen. Studien handlade om att undersöka patienters upplevelse av oro och obehag i undersökningar, det söktes mesh termer för ord som oro, obehag samt rädsla, enbart rädsla gav träff av fear. Oro och obehag översattes till anxiety och detta begrepp användes som fritext i sökningar. Efter att ha läst vissa artiklar fanns det sökningar på orden upplevelse samt bekvämlighet skulle kunna ge användbara träffar. Dessa saknade mesh termer men översattas till experience samt comfort och brukades i sökning med fritext. Cluastrophobic togs med som sökbegrepp i fritext. Sökningarna och dess resultat anges nedan i tabell 1. Alla sökningar skedde med peer reviwed och english language valt. Vissa artiklar har tillkommit efter fritext-sökning med artikelns namn som sökväg och återfunnits i PubMed. Sökningar gjorde i databaserna CINAHL samt PubMed då dessa var mest brukbara för studiens syfte. PubMed är en medicinsk referensdatabas och CINAHL täcker främst hälso- och vårdvetenskaper (Backman, 2008, s. 193) Tabell 1. Översikt av litteratursökning Syftet med sökning: Finna artiklar som berör patienters upplevelser av teknologi och/eller miljö i samband med en MRT-undersökning. Sök nr CINAHL 141000 141131 *) Sökterm Antal träffar Antal valda 1 CH MRI 10 243 2 CH Fear 10 757 3 CH Anxiety 29 410 4 CH Experience 83 004 5 FT Reduce 51 535 6 FT Comfort 6 768 7 FT Claustrophobia 12 8 (1) and (2) 27 2 9 (1) and (3) 77 2 10 (1) and (4) 262 2 11 (1) and (5) 203 0 12 (1) and (6) 9 1 13 (1) and (7) 4 0 14 PubMed 141000-141131 Manuell sökning 1 1 15 (8) and (5) 65 2 16 Manuell sökning 6 6 Totalt 16 * MSH Mesh termer i databasen PubMed, CH CINAHL headings i databasen CINAHL, FT fritext sökning.

Kvalitetsgranskning Abstrakten lästes följt av noggrann genomläsning av hela artiklarna, återstod 16 artiklar som ansågs passa mot studiens syfte. Dessa artiklar lästes och kvalitetsbedömdes enligt ett granskningsprotokoll för kvantitativa och kvalitativa studier, en modifierad version med inspiration från Willman et al. (2011). Båda författarna utförde dessa steg var för sig och sedan jämfördes och diskuterade detta gemensamt. Vid oenigheter diskuterades ett gemensamt svar fram. Granskningsprotokollen består av frågeställningar om artikelns innehåll som skall mäta olika parametrar som anses ge svar på dess vetenskapliga trovärdighet och därmed dess kvalitet. Ett positivt svar, det vill säga om svaret på frågan är ja, ger en poäng och ett negativt svar, det vill säga om svaret är nej, ger noll poäng. Högre poäng ger bättre kvalitet. Summan av poängen adderas och räknas om till procent. Procenthalten för artikeln omvandlas sedan till en kvalitetsskala. 80-100% ger att studien har hög kvalité, 70-79% ger studien medelkvalitet och 60-69% ger studien låg kvalitet (Willman et al., 2006, s. 96.). Artiklar med låg kvalité bestämdes att de ej skulle inkluderas i studien. 12 artiklar hamnade till slut i studiens resultat. Tabell 2. Funna studier och kvalitetsgrad enligt Willman et al Kvalitet % Antal Hög 80-100 6 Medel 70-79 9 Låg 60-69 1 Tabell 3: Översikt över artiklar ingående i analysen Författare/år Typ av studie Deltagare Metod Huvudfynd Kvalitet Datainsamling/Analys (Hög, medel, låg) Bigley et al. (2010) Kvantitativ 50 Patienter som misslyckats med MRT fick terapi. Med formulärer skattade de sina upplevelser före och efter. Carlsson & Carlsson (2013) Kvantitativ 10 En kvalitativ studie med intervjuer av patienter samt formulärer för att ta reda på upplevelsen av MRT. För 76 % av patienterna var Medel interventionen lyckad. Trängsel, oljud. kravet att Hög ligga stilla, spolarnas form och andnöd mm oroade patienten. Kontakten med

operatören hjälpte. Dantendorfer et al. (1997) Kvantitativ 297 Två olika formulärer om allmän oro samt upplevelse av MRT före och efter. Är rörelseartefakter kopplade till oro samt är en maskin med bredare tunnel mindre obehaglig. Funk, Thunberg & Anderzen- Kvalitativ 28 Studie om patienters upplevelse av Carlsson (2014) MRT i kombination med olika former av andningsinstruktioner med intervjuer och formulärer. Skillnad mellan maskinerna vad gäller oro föreligger ej. Färre rörelseartefakter fanns hos de med lägre oro. Maskinen är ovan och ger en isolerad känsla. Olika patienter föredrog olika andningstekniker Hög Hög Harris, Cumming & Menzies Kvantitativ 128 En kvantitativ studie med intervjuer Ljuden och att vara instängd Medel (2004) av patienter samt formulärer för att ta var mest obehagligt. Allmän reda på upplevelsen av MRT. oro är kopplad till oro för MRT Harris, Robinson & Menzies Kvantitativ 137 En kvalitativ studie med intervjuer Högre allmän oro var Medel (2001) av patienter samt formulärer för att ta sammanlänkat med reda på upplevelsen av MRT. panikkänslor under tiden undersökningen skedde. Katz, Wilson och Frazer. Kvantitativ 40 Formuläret delades ut om allmän oro Oron är hög när patienten Medel (1994) samt ett formulär om när MRT varit åker in i maskinen. Kvinnor som mest obehagligt efteråt. Puls är mer oroliga. Ljud och mättes för att kontrollera mätbar oro. instängdhet är stressmoment. van Minde, Klaming & Weda, Kvantitativ 67 Stress och ångest mättes Oron var högst vid starten av Hög (2013) kontinuerligt via hjärtfrekvens under undersökningen och MRT. minskade sen. De som tagit Dessutom användes formulärer med lugnande hade mer fysiska självskattning av oro. tecken på oro. Moelker, Ronald, Maas, Peter Kvantitativ 15 Formulärer delades ut med frågor om Högt tal eller skrikande Medel & Pattynama (2003) oro mm. Tanken var att utreda vilka krävdes av operatören vid sätt patienter lugnar sig själva i vissa serier för att patienten maskinen (coping-strategier) under skulle förstå. Antalet decibel en krävande infusion. blev ibland inom farliga nivåer för hörseln. McNulty/McNultu Kvantitativ 42 Frågeformulärer om upplevelse om Ljudet påverkar negativt Hög (2009) MRT-undersökningar. Jämförelse patientens upplevelse av mellan två maskiner med eventuellt MRT. Nyare maskiner med olika ljudnivåer. lägre ljud är dock lindrigare. Nazemi, H., & Dager, S. Kvantitativ 24 Formulärer delades ut med frågor om Vissa former av copings Medel (2003) oro mm. Tanken var att utreda vilka strategier var vanligare. sätt patienter lugnar sig själva i Patienter med panik-problem maskinen (coping-strategier) under hade stor nytta av dem för att en krävande infusion. klara undersökningen bättre.

Quirk et al.. Kvantitativ 46 Två olika formulärer om allmän oro samt upplevelse av MRT före och efter. Hur MRT upplevs. Oro inom MRT var kopplad till trängselns i tunneln, längden på undersökningen, ljudet och temperaturen Medel Thorpe, Salkovskis & Dittner Kvantitativ Två olika formulärer om allmän oro Allmän oro gav mer oro i Medel (2008) 100 samt upplevelse av MRT före och MRT. Rädsla att kvävas, efter studien utredde om spole över skadas och tappad kontroll huvudet. Studie om vilka faktorer var faktorer som påverkade. som relaterar till oro i MRT Törnqvist, Månsson, Larsson, Kvantitativ Formulärer med självskattning av oro Mer info gav ej lägre oro, Medel Hallström. (2006a) före och efter MRT. En grupp fick dock färre rörelseartefakter. mer info än kontrollgrupp om MRT, påverkar detta upplevelsen? Törnqvist, Månsson, Larsson, Kvalitativ 19 Intervjuer med patienter som Upplevelsen av MRT är som Hög Hallström. (2006b) genomgått en MRT. att vara i en annan värld. Omgivningen och isoleringen hotar självkontroll Dataanalys Datanalysen utfördes enligt en trestegsprocess för allmän litteraturöversikt, beskriven av Friberg (2006, s.140). Steg ett är att sammanfatta studiens innehåll för att det ska ge stöd till analysarbetet. Andra steget är granskning av studien, att kunna söka likheter och skillnader i studierna. Både likheter och skillnader jämförs för att undersöka vad som påverkar resultaten. Studierna som har valts att presenteras i analysen skall dokumenteras i en översiktstabell. Det tredje steget är att sortera materialet utifrån likheter och skillnader som sedan presenteras i resultatinnehållet. Resultatdelen är uppdelad i kategorier, det som handlar om samma sak ska presentera under en rubrik därmed skapa teman. Under rubrikerna skall det refereras till olika studier för att förtydliga för läsaren. Artiklarna i denna studie har lästes igenom flera gånger för att kunna ge en helhet av hela studien. De faktorer som ansetts passa in i studien, som besvarat frågeställningarna, har märkts ut och sedan strukturerats. Struktureringen gick till så att allt som ansågs vara en faktor som tydligt och understött visats kunna kopplas till patienters upplevelser i artiklarna märktes ut. Enbart de faktorer som återfanns i artiklarnas resultatdel togs med, i annat fall eftersöktes i originalkälla till påståendena, detta för att säkerställa att vetenskaplig evidens fanns för påståendena. Alla dessa faktorer skrevs sedan ned och 4 huvudkategorier kunde efter detta finnas. Faktorerna har sorterats och därmed skapat teman som ligger till grund för strukturen i resultatet.

Etiskt övervägande Vetenskapsrådet (2014) anger att forskning som sker på människor skall etik prövas enligt lag, vilket konkret betyder att en studie skall testas av en etikprövningsnämnd innan den startas. Utvecklande resonemang sker i Polit & Beck (2012, s. 150-170) som anger formalia om deltagarnas kunskap och information inför och under studien. Artiklar som anger etiska överväganden har i första hand använts inför undersökningen, i de fall där detta inte angetts har ställning tagits till det etiska förfarandet innan de inkluderats i studien. Ämnet som studerats har i alla artiklar utom en varit non-invasivt, detta i kombination med att det ej rimligen kan anses kontroversiellt gjorde att få skäl ansetts göra artiklarna moraliskt tveksamma. Vad gäller denna studie bedömdes risken för att någon enskild person hängts ut alternativt berörs illa i och med denna studie bedömts som låg då det är en litteraturstudie av redan publicerat material. I vart fall är studien ej forskning direkt på människor. Resultat Tabell 4 anger de teman/områden som har lästs ut av artiklarna. Aspekterna har sammanställts i tre huvudteman, tunnelns form och miljö, ljudet i tunneln samt placering av maskin och patient. Tabell 4: Översikt över huvudgrupper och undergrupper Huvudgrupp Tunnelns form och miljö Ljud i maskinen Placering av maskin och patient Undergrupp Trängseln i tunneln och dess likheter med andra trånga utrymmen. Känslan av instängdhet och isolering som maskinen ger Spolarna och dess speglar påverkar obehagskänslorna. Luften och temperaturen i tunneln kan upplevas olika Svårigheter att ligga stilla förstärkt av en hård brits Oljuden i tunneln och dess likheter med andra ljud skapar obehag Svårigheter att kommunicera på grund av att ljuden ökar känslan av isolering Patientens placering vid undersökningen förstärker känslan av att vara instängd MR-apparatens placering på sjukhuset kan ge obehagliga associationer Tunnelns form och miljö

Trängseln i tunneln och dess likheter med andra trånga utrymmen Flera artiklar tar upp trängseln i tunneln som en huvudsaklig övergripande faktor till patienters oro och känsla av obehag för patienter som genomgår MRT, detta huvudsakligen på grund av att tunneln där patienten befinner sig upplevts som trångt (Carlsson & Carlsson, 2013,. Dantendorfer et al., 1997,. Funk, Thunberg & Anderzen-Carlsson, 2013). Quirk, Letendre, Ciottone & Lingley (1989) nämner vad de kallar för instängande dimensioner som ett av de bidragande skälen till obehag hos patienter. Carlsson & Carlsson (2013) skriver att vissa patienter önskat mer detaljerad information inför undersökningen om trängseln i tunneln än de fått. Tunneln och dess form verkar kunna ge vissa deltagare associationer till andra trånga utrymmen. Törnqvist et al. (2006b) beskriver att deltagarna i deras studie beskrivit tunneln som en kista, en soffa med lock eller en rymdkapsel. En annan patient beskrev det som att ligga och vänta på sin egen kremering. Alla associationerna var av negativ art förutom för en deltagare som tidigare varit inne i en rymdkapsel. Känslan av instängdhet och isolering som maskinen ger Miljön inne i scannern, det vill säga tunneln kan påverka patienters upplevelse på det sättet att denna kan ge patienten känsla av att vara isolerad, instängd, utsatt och beroende av andra, vilket till exempel nämns av Törnqvist et al. (2006b). Faktorer som tas upp som huvudfynd i nämnda artikel är att isoleringen inne i scannern gett patienter olika grader av problem att hantera undersökningen. Känslan av att vara instängd i apparaten benämns av Katz et al. (1994) samt Harris, Cumming & Menzies (2004) som en av de mest obehagliga och obekväma delarna av undersökningen. Funk et al., (2013) uppger känslan av att vara fånge är ett av huvudfynden vad gäller patienters upplevelse av obehag. En patient i studien beskriver att hon inte har problem med klaustrofobi eller trånga utrymmen men kände att hon hade en stark känsla av vara inlåst när hon var inne i maskinen. Känslan av isolering kan enligt Törnqvist et al. (2006b) motverkas med hjälp av att patienten tilldelas en larm-knapp, det poängteras även att nästan alla deltagare såg detta som en grundförutsättning för att känna sig trygga. Möjligheten att kunna bruka larmknappen var mycket viktigt för patienterna enligt Carlsson & Carlsson (2013). Spolarna och dess speglar påverkar obehagskänslorna. Törnqvist et al. (2006b) beskriver det som att deltagarna i deras studie angett att eftersom visiret på huvudspolen kommer nära ansiktet ökar denna känsla av bristande självkontroll. Känslan av att trängsel förstärktes genom visiret. En av deltagarna beskriver att när hon för

huvudspolen sagt till operatörerna att hon ej skulle klara av det och upplevde det som att hon kvävdes. Carlsson & Carlsson (2013) beskriver att vissa patienter upplevt känsla av trängsel på grund av huvudspolen, vissa patienter har dock upplevt att det gav en känsla av säkerhet att vara extra fixerad av spolen. Huvudspolen hade dock speglar fixerade på, vilket ger patienten en chans att därmed se ut utanför tunneln i kameran, vilket upplevdes som en tydlig hjälp. Bigley et al., (2009) menar att deras erfarenhet är att klaustrofobiska känslor under en MRTundersökning förstärks av bruket av spolar, speciellt de som används för nacke och huvud. De motiverar inte slutsatsen från egen studie eller genom andra artiklar utan motiverar det enbart från egen erfarenhet. McNulty & McNutly (2009) beskriver att formen på spolarna i den ena MR-appareten de brukat gjorde att hörlurar inte kunde användas, detta medförde oförmåga att ge patienten musik att lyssna på samt sämre kommunikationsmöjligheter. Detta blir en påverkande faktor av patienternas upplevelse, möjligheten att bli nådd. Spolarnas form påverkar andra faktorer som är viktiga för patientens upplevelser, ljudnivån i maskinen samt möjligheten att bli nådd vilka förtydligas nedan. Luften och temperaturen i tunneln kan upplevas olika Temperaturen, luften och till hörande fläktar i tunneln återkommer som en faktor som påverkar undersökningen i flera artiklar. Quirk et al., (1989) och Katz et al., (1994) menar att temperaturen är en av de faktorer patienter uppgett som mest skrämmande eller obekvämt, det var dock olika om patienterna ansett temperaturen som för varm eller för kall. Carlsson & Carlsson (2013) skriver att patienter klagat på värmen och nämner att patienter klagat på att fläktarna gett en känsla av storm i tunneln. Fläktarna och luften har dock funnits på olika sätt i olika studier. Funk, et al. (2014) nämner att patienter upplevt att fläktarna förutom att de kylde ned dem gav dem känslan av att det fanns tillräckligt med luft i tunneln, fläktarna anges rentav som en av de allra mest positiva sidorna av undersökningens aspekter. Quirk et al. (1989) anger att patienter snarare ger känslan av att fläktarna blåser ut varmluft över dem och snarare är i vägen. Carlsson & Carlsson (2013) har däremot patienter som uppgett att de haft problem att andas under själva undersökningen, relaterat till trängseln i tunneln. Nazemi och Dager (2003) uttrycker att oro för kvävning återfanns hos patienter, de med panik relaterade sjukdomar hade stark oro för kvävning. Detta trots att de utförde metoder för att klara av undersökningen som i samma studie visat sig ha positiva effekter. Vissa artiklar pekar dock på att oron för brist på luft inte är vanligt hos patienter inför MRT. Harris et al., (2004) poängterar att väldigt enbart få personer i deras studie uppgett aspekter som kan kopplas till kvävning som en obehaglig del av undersökningen.

Svårigheter att ligga stilla förstärkt av en hård brits Att ligga stilla på en hård brits beskrivs av patienter som en faktor som påverkar undersökningen, detta på grund av att chansen att ligga still under undersökningen försvårades då britsen kändes obekväm (Törnqvist et al. 2006b). I samma studie har patienter fått lämna förslag för att undersökningen kan förbättras och förslag som förekom var att undersökningen skulle vara snabbare. En faktor som förstärks av britsens hårdhet är kravet att ligga stilla länge, vilket är en bidragande orsak till stress och oro hos patienter (Katz et al., 1994. Harris et al., 2004) Patienter studerade av Dantendorfer et al. (1997) samt Funkt et al.(2013) uppger att kravet att ligga helt still var en av de allra jobbigaste faktorerna med undersöknigen. Quirk et al. (1989) samt Carlsson & Carlsson (2013) påpekar samma saker och utvecklar resonemanget med att patienter tappar tidsuppfattningen inne i maskinen vilket förstärker känslan av att det tar lång tid att genomgå undersökningen. Ljuden i maskinen Ljuden i tunneln och dess likheter med andra ljud skapar obehag Ljuden i tunneln var en aspekt, bredvid trängseln i tunneln, var mer eller mindre given att orsaka obehag hos patienten flera artiklar i denna studie. Ljuden beskrivs av patienter som dunkande oljud, själva ljudnivån kritiseras och ljuden anses bidra till en känsla av overklighet i undersökningen. Det faktum att ljuden varit oregelbundna har bidragit till att deltagare upplevt svårigheter att uppfatta hur mycket tid som gått (Katz et al., 1994, Quirk et al,. 1989, Törnqvist et al,. 2006b. Carlsson & Carlsson, 2013. Harris et al., 2004. Dantendorfer et al,. 1997). Funk et al., (2013) förtydligar betydelsen av ljuden för patientens upplevelse, att upplevelser av oljuden i maskinen varit heltcentralt i många berättelser i intervjuerna de utfört med sina deltagare. Deltagare beskriver ljuden som störande, obehagliga och att ljuden förvånat dem. Vissa deltagare beskriver ljuden som smärtsamma och överväldigande. Volymen på ljuden har överraskat flera patienter trots att de varit förberedde på ordenliga oljud enligt Carlsson & Carlsson (2013). Mc Nulty & Mc Nulty (2009) fokuserar i sin studie på ljudet inom MRT och jämför bland annat två olika system där det ena är nyare och tystare. Slutsatsen i artikeln visats att den nyare maskinen verkligen var tystare samt att patienterna upplevt att denna maskin varit lättare att klara av undersökningen. Ny teknologi, med lägre ljudnivåer, minskar därmed de negativa effekterna ljuden på patienten under en MRT-undersökning. Det nämns att olika former av hörselskydd följer med

eller rekommenderas i olika apparater, olika former av hörselskydd fungerar olika bra. Hörselskydden i sig anges som en faktor som påverkar undersökningen i sig av Harris et al. (2004), i detta fall har påverkan varit av positiv art.törnqvist et al. (2006b) beskriver i sin studie att patienter upplevt att ljuden i MRT-tunneln gett dem associationer till andra ljud från andra företeelser vilket påverkar deras upplevelse av undersökningen. Vissa patienter påpekade att ljud påmint dem om andra företeelser samt att detta bidragit till känslan av overklighet, till exempel har en patient jämfört ljuden med att lyssna på ljudet av folk som bryter asfalt. Quirk et al. (1989) anger att patienter jämfört ljuden med en tryckluftsborr eller en borrmaskin. Funk et al. (2014) har en tabell med ett tiotal olika beskrivningar från patienterna om ljuden i apparaten. Här återfinns beskrivningar som jämför ljuden med ett brandlarm, det plingande ljuset innan ett tåg kommer, en larmklocka som bullrar och slår på en sten, en tryckluftsborr eller ett tröskverk. Svårigheter att kommunicera på grund av ljuden vilket ökar känslan av isolering Funk et al. (2013) utreder förutom patienters upplevelse av en MRT-undersökning, hur patienten upplever att hålla andan vid undersökningen. Vissa undersökningar med MRT kräver att patienten vid givna tillfällen håller andan, som vid denna studie vid undersökningar av levern. Studien jämförde två olika tekniker för att hålla andan. Den ena tekniken fungerade så att patienterna själva fick hålla andan och därmed triggade kameran att köra aktuella bildserier när de gjorde detta och den andra fungerade så att personalen gav muntliga instruktioner åt patienten genom högtalarsystemet när de skulle hålla andan och personalen startade bildserierna. I studien jämfördes sedan om upplevelserna var olika vid de olika teknikerna. Det utvecklar resonemanget om ljudens påverkan med en aspekt av upplevelsen då patienterna som fick muntliga instruktioner upplevt att ljuden förvirrade dem vid andningsinstruktionerna. Ljuden kan förvirra patienten när denne får viktig information under MRT då de stör kommunikationen. En faktor som kan påverka upplevelsen av undersökningen blir därmed att ljudet stör kontakten mellan operatören och patienten då patienten kan missa vad operatören säger. Mc Nulty & Mc Nulty (2009) berör detta problem likaså, de har referat till en studie där en simulering gjorts för att undersöka kommunikationen under en MRT-undersökning. Studien av Moelker, Ronald, Maas, Peter & Pattynama (2003) innebar en simulering av MRTundersökning i en 1,5 Tesla-kamera. Enligt denna studie var operatören tvungen att skrika under för att patienten skall uppfatta 50 % av det som sägs vid bruket av korrekt hörselskydd,

under sekvenserna med högst ljudnivå. Ljudet ansågs kunna ge små effekter som irritation och kommunikationsproblem. Vad som dock är anmärkningsvärt är att de mätt upp ljud på nivåer som kan orsaka människor permanenta hörselskador. Detta visar på en faktor i patientens upplevelse, möjligheten eller svårigheten i att bli nådd. Carlsson & Carlsson (2013) belyser att många patienter ansett att interaktionen med personalen är mycket viktig för patienter och att kommunikationen via intercom-systemet gjorde att deltagare kände sig tryggare. Törnqvist et al. (2006b) har funnit att kommunikationen under proceduren är en av de faktorer patienter finner viktigast vad gäller interaktionen med personal. Det nämns i artikeln om isoleringen, vilket som nämnts ovan, är en stor bidragande orsak patienters känsla av oro och stress. Slutsatsen blir att andra viktiga faktorer för patientens välbefinnande störs av ljudnivån i maskinen. Placering av maskin och patient Patientens placering vid undersökningen förstärker känslan av att vara instängd Vid vissa undersökningar, till exempel av huvudet eller nacken skall patienten placeras så att denne åker in med huvudet först i maskinen. Patienter vid undersökningar av till exempel fötter eller händer åker in med fötterna först vilket i regel gör att de har huvudet utanför eller enbart strax innanför tunnelns kant vid undersökningen. I flera artiklar presenteras att patientens placering i maskinen påverkar upplevelsen av undersökningen och att undersökningar där patienten har huvudet först ger mer obehag (van Minde et al., 2014. Carlsson & Carlsson, 2013). Dantendorfer et al., (1997) uteslöt patienter som genomgick de former av MRT-undersökningar där patienten hade huvudet utanför maskinen, undersökningar i regionen mellan knä och fotleder och fokuserat på patienter huvudet djupt inne i tunneln. De motiverar inte detta val uttalat, av frågeställningen och formuleringar innan framstår det dock som att de valt att göra detta för att dessa patienter ej ansetts känna lika stor oro som patienterna med huvudet inne i maskinen. MR-apparatens placering på sjukhuset MR-apparatens placering på själva sjukhuset kan påverka patientens upplevelse av undersökningen då detta verkar kunna ge en känsla av isolering och utsatthet. Törnqvist et al., (2006b) beskriver detta fenomen. MR-avdelningen i deras studie återfanns i sjukhusets källare och hos vissa deltagare ledde detta till tankar om att det de skulle vara med om måste vara något mycket speciellt då MR-maskinerna var placerade i källaren långt ifrån allt annat. Placeringen bidrog till känslan av att det var ett annorlunda och obehagligt ställe. En av

deltagarna beskrev att vandringen i källarens kulvertar gav honom känslan av att gå till sin egen begravning. Placeringen av kameran gav en förstärkt känsla av utsatthet och isolering. Diskussion/analys Metoddiskussion Flera sökvägar och kombinationer av termer, både vad gäller fritext och mesh termer brukades i denna litteraturöversikt. Vid ett granskande av tabell 1 kan det framstå som att de ej gav de resultat de borde ha gett. Vissa kombinationer av sökord gav till synes väldigt många träffar jämfört med hur många av dessa som sedan brukades i studien. Detta intryck är dock missvisande. Många artiklar verkade svara mot studiens syfte vid läsning av titeln, vid mer noggrann genomläsning av sammanfattningar (abstracts) samt hela artikeln av sådana artiklar har dock sedan visat att de ej svarat mot studiens syfte och uteslutits. Trots det höga antalet träffar som vissa sökkombinationer gett har alla artiklar som funnits med i träfflistan noggrant kontrollerats. Sökningarna är adekvat genomförda och fullständig. Resultatet bedöms på detta sätt som korrekt då andra artiklar som kunnat påverka resultatet ej uteslutits eller missats. Många artiklar fanns med i flera kombinationer av sökord, vilket ökade trovärdigheten att dessa hade stor sannolikhet att beröra det som efterfrågades. Vissa artiklar har sökts enbart på titel. Dessa artiklar eftersöktes under arbetets gång då de i andra artiklar angetts som referenser till fakta i grundartikeln, vilket ledde till att de därmed fungerat som originalkällan till påståendena. Då det redan var klart vilka artiklarnas namn var söktes de för enkelhets skull på detta sätt. Några artiklar har även sökts på detta sätt för att de initialt har tillkommit på andra sätt än sökningar i databaser men likväl bedömts som användbara för studien. Valet att utföra en allmän litteraturöversikt framstod som ett enda val då denna metod enligt Friberg (2012, s. 134) innebär att någon avgränsning till val av antingen kvalitativa eller kvantitativa artiklar behövs göras. De olika formerna av artiklar kompletterade varandra bra och bredden på sökningen innebar fler användbara artiklar. Kvantitativa och kvalitativa studier redovisas olika, detta leder till att de kan komplettera varandra genom att ge en mer komplett bild över det som studeras. Kvantitativa studier påvisar hur olika variabler är systematiskt relaterade med varandra medan kvalitativa studier kompletterar den kvantitativa genom att ge en djupare förståelse för fenomenet (Polit & Beck, 2012, s. 604-607). Studier på barn uteslöts vilket framstår som ett korrekt beslut. Efter att 3 artiklar om barn har granskats framstod att barnens världsuppfattning är annorlunda och att detta påverkat studiernas

resultat, slutsatser från dessa studier hade inte gått att rakt av tillämpa i denna studie utifrån syftet. MRT tekniken är relativt ny och tekniken som brukas vid undersökningar eller teknologin har genomgått alltför omfattande förändringar, alla artiklar har som i övrigt uppfyllde kriterierna oavsett tidpunkten de skrivits tagits med. Tidigt upptäcktes en vinst med att kunna jämföra hur svaren utvecklats över tid då detta ledde till slutsatser som förtydligas nedan under resultatdiskussionen. Vid diskussioner om en eventuell begränsning i tid upptäcktes en svårighet i att få klarhet i vilket år denna gräns borde sättas vilket föranledde att inte ha en sådan gräns. En styrka med denna studie är att sökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Dessa databaser är bäst lämpade att besvara frågeställningen utifrån dess funktion. En annan styrka är de många olika sökord och kombinationer som valts samt den kontroll av artiklarnas egna nyckelord som gjorts för att säkerställa att tillgängligt material i dessa databaser inkluderats (Friberg, 2012). Resultatdiskussion Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka vilka omgivningsfaktorer som påverkar patientens upplevelse av en MRT-undersökning. Med omgivningsfaktorer menades maskinens tekniska utformning, till exempel rörande dess utformning, ljud och funktion. Maskinens miljö och omgivning, såsom luften i rummet där maskinen står samt placeringen av maskinen på sjukhuset. Resultatet visar att de mest framträdande faktorerna som påverkar upplevelsen är trängseln som kommer av tunnelns form samt att ljuden och dess volym är obehagliga. Det återkom faktor som gav associationer till andra obehagliga platser samt att patienten kände sig, instängd, isolerad och utsatt i maskinen. Larmknappen och kommunikationen, ett verktyg för patienten att nå yttervärlden. Kravet att ligga stilla länge är en negativ aspekt som tas upp vilket förstärkt av att britsen är hård. Spolarna, speciellt huvudspolen framstår som att det kan förvärra känslan av att vara instängd och dessutom vara i vägen för kommunikationen. Bristande kommunikations möjligheter med omvärlden är en betydande faktor för patienter. Maskinerna som brukades i de olika studierna hade dock lite olika förutsättningar vad gäller spolarna, temperaturreglering och fläktar samt skilda tillvägagångsätt i studierna, vilket kan förklara att oenighet råder i frågan om dessa. Det som är anmärkningsvärt är oron för utrymmet samt problemen med ljudnivåerna inte bara verkar bestå utan hålla sig ungefär lika frekvent genom studierna fastän nästan 15 år gått mellan dem. Under tiden har maskinerna

utvecklats med bredare tunnlar, kortare undersökningar, lägre ljud samt bättre intercomsystem för kommunikation med mera som en följd. En sökning på artiklar som berör patienters upplevelse av en alternativ MRT-apparat, med en så kallad öppen scanner har utförts. Detta med tesen att sådana maskiner är lättare för patienter att tolerera genom att de ej har samma instängande form. En studie utförd Bandgard et al. (2007) var att jämföra om en öppen scanner påverkade möjligheten för klaustrofobiska patienter att klara av att genomgå en undersökning bättre än med en vanlig MRT, med en rund tunnel. Förekomsten av rörelseartefakter kontrollerades. Enligt studien föredrog 91,7% patienter en undersökning med öppen scanner. Det fanns en mycket större grad av oro i en vanlig scanner jämfört med en öppen scanner, skillnaden i självskattningen av oro på skalan som brukades gick ner. Det antal patienter som valde att avsluta sin studie för tidigt gick ner från 58,3% till 8 % i den öppna scannern. Alla som klarade av att utföra undersökningen fullt ut gjorde detta utan bruk av lugnande medicin eller dylika vilket belyses i studien som positivt. Detta då bruket av medicin innehållande benzodiazepiner kan påverka kontrollen av andningsfunktionerna med hjälp av en pulsoximetrar, vilket görs för att undvika eventuella artefakter i bildserier. Artefakter uppstod vad som kallades för mindre artefakter i 20 % av fallen och i övriga fall inga alls. Klaustrofobi anses ej ha orsakat rörelseartefakter. Enders et al. (2011) fann ingen skillnad mellan klaustrofobiska upplevelser med en öppen scanner. De beskriver dock att deras studie innehåller diverse brister och noterar att deras resultat går emot andra studier. Jämförelser görs med andra studier som visat på att sådana skillnader finns, bland annat studien av Bandgard et al. nämnd ovan. En av de viktigaste slutsatserna görs i diskussionen är att studien visar modernare MRTapparater förbättrats med åren och har genomgått många förändringar för att göra undersökningarna mindre obehagliga för patienter, förmår att helt reducera klaustrofobi. Interventioner krävs, för att göra tekniken tillgänglig för alla. Oenighet råder gällande om bruket av öppen scanner minskar patientens obehag. Vad som framkommit i resultatet av denna studie visar dock tydligt att det finns många aspekter som påverkar patientens upplevelse av MRT med tunnelform. Med detta i åtanke öppnar Enders et al. (2011) poängterande av att problemen med MRT består och att tekniken därmed aldrig kan bli för alla upp frågan om inte studier med öppen scanner kan vara värda att göra. Kan fördelarna

med tekniken med öppen scanner göra detta till en teknik att föredra eller i vart fall komplettera tekniken med sluten tunnel? Information och kommunikation För personal inom vården i allmänhet är kommunikationen viktigt då patientens rätt till självbestämmande och integritet är fastslagen i lag. Kommunikation och lagarbete kan bidra med kvalité och en snabbare undersökning (Hannah & McConnell 2009). Genom öppna kommunikationsstilar menar Murphy F (2009) att det går att uppmuntra patienterna att delta i sin egen vård. Kommunikation betyder mycket inom sjukvården i allmänhet då patienter anses som sårbara (Stål, 2008). Nilsson & Waldemarson (2007) beskriver kommunikationen som ett verktyg, ett samspel mellan människor och att röntgensjuksköterskan brukar det dagligen. Lundén, Lundgrem & Lepp, (2012) förmedlar vikten för röntgensjuksköteskan att utveckla och tillämpa rutiner som uppmuntrar till en vårdare relativ med patienten och slår fast ett antal teman som de anses skall finnas inom en vårdande relation. Detta är bland annat att skapa en förtroendefull atmosfär, att skapa en dialog samt att hantera smärta och ångest. Information till patienten om hur undersökningen kommer att gå till samt vad denna förväntas ge för effekt är sannolikt information som bör ges till patienten. Patienter som är välinformerade om undersökningen bör ha en större chans att tolerera denna, beröra vad som kommer att hända. Stål (2008) beskriver att patienten skall förstå den givna informationen och förstår inte patienten skall det upprepas. I Hälso- och sjukvårdslagen [HSL] (SFS, 1982:763) fastställs i 2 att målet inom vården skall vara av god kvalité, tillgänglig, bygger på respekt för patientens medbestämmande och integritet. Patientens tillstånd, behandling och prognos skall anpassas individuellt. Resultatet ovan påvisar dock att ljuden inom MRT i många fall stör och försvårar kommunikationen mellan operatör och patient. Genom studierna funna i denna litteraturstudie sträcker sig från 1989 till 2013 framstår det som att problemen med ljuden, problemen med trängseln i tunneln, följt med under åren som gått trots att maskinerna utvecklats med åren. Studier tyder på att ljudnivåerna i MRT kan uppnå nivåer som kan orsaka människor hörselskador är extra anmärkningsvärt. Detsamma gäller faktumet att huvudspolen i en studie förhindrade att hörselkåpor. Fler studier och undersökningar kring ljudet och kommunikationsvägarna inom MRT bör vara värd att utföra? Omvårdnaden

För att ett möte med vårdtagare skall bli meningsfullt är det viktigt att röntgensjuksköterskan bjuder in vårdtagare för delaktighet. Det är en betydelse att låta vårdtagaren delta, vilket är ett område röntgensjuksköterskan aktivt måste jobba med genom att påvisa att patienten har ett eget val samt vara lyhörd för om patienten verkar känna och uppleva det som att hon har det. Hon bör även hela tiden se om hon kan förbättra detta arbete kontinuerligt genom att försöka utreda om de sätt hon arbetar efter verkligen gör att patienten känner sig mer delaktig. Att skapa en relation med röntgensjuksköterskan innan patienten genomgår en undersökning gör att patienten vågar lita på röntgensjuksköterskan och för att en omsorgsfull relation krävs det respekt för patienten. Waston (2004) beskriver att en omsorgfull relation mellan sjuksköterska och vårdtagare skapas genom att sjuksköterskan förmedlar att det finns hjälp och sjuksköterskan finns. Omvårdnadsteorin nämner att stress och ångest kan minskas genom tydlig information. Genom att lyssna på patienten och låta patienten delta i samtalet gör att omvårdnadsarbetet blir mycket lättare. En bristfällig lyssnade kan orsaka till missförstånd och språket mellan två parter kan hindra en riktig omsorgfull vård. Slutsats Denna studie har visat att MRT innebär många aspekter som kan orsaka obehag hos olika vårdtagare. Vårdtagaren sätts i ett utsatt läge där hon eller han känner sig trängd. Dessa känslor av obehag och stress är starka att patienter, trots att dessa eventuellt är sjuka eller utreds för sjukdom, väljer att avstå från undersökningen. Patienternas känsla av isolering och utsatthet kan möjligen vara lättare att missa att beakta. Studien visar att patienten upplever sig isolerade och utsatta, vilket är logiskt då det de kan uppleva med sina sinnen, närmare bestämt syn och hörsel är helt avskärmade från allt utanför maskinen. Kameran ger begränsad kommunikation, kontakten med omvärlden sker enbart med operatören. Efter att ha utfört studien framstår det att patienter kan uppleva att de är utsatta i detta läge vilket dock ej hade samma självklarhet inför studien. Det framstår som att vetskapen om detta är en mycket viktig insikt för operatören, vetskapen samt vanan att tillämpa kunskaperna i mötet med patienten är viktigt. Både patientens upplevelse samt bildernas kvalitet, kan förbättras av att patienten lugnas. Undersökningen är en fysiskt obekväm procedur, patienten skall ligga stilla samt att britsen där de ligger upplevs som hård. Detta är bra att känna till för operatören så att denne kan beakta och anpassa hur patienten ligger med till exempel stöd av kuddar samt arm och benstöd.