Karotiskirurgi (CEA) och stentning (CAS)



Relevanta dokument
Knäledsplastik. Allmänna synpunkter. Komplikationer. Symtom. Operationssår

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Handläggning av TIA-patienter

Del 2. Totalt 17p. EKG: Se bifogad kopia.

Karotisstenoser 30/1-13

Hypertoni och graviditet

Höftfrakturlinjen SUS - Lund

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414

PM, checklistor och lathundar kopplade till vårdprogrammet för karotiskirurgi Innehåll

Integrerande MEQ fråga DX1. Totalt 18 poäng. Anvisning:

Del 7_6 sidor_14 poäng

AKUT BLÖDNING. Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation

KVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell

Del 1_6 sidor_25 poäng

Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset

ANELÄK Postoperativ smärtlindring med kontinuerlig epiduralanestesi

Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR. Obs! Skriv din skrivnings-kod på alla sidor!

Inga Waraner i arken om NOAK får bestämma! Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK

Premedicinering till dagkirurgiska patienter An Piteå sjukhus

Orkidektomi vid testikelcancer


Antikoagulantia pre- och postoperativ rekommendation från Thorax Umeå

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Lärandemål: NEURO-STROKE-enheten, våningsplan 4 Under placeringen ska varje student följa handläggning av en patient och aktivt medverka i vården.

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre

Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi

ERAS kolon: Pre- och postoperativ vård vid tunntarm- och kolonkirurgi

TUR-B. Sammanfattning. Innehållsförteckning

Läkemedelshantering - ordination enligt generellt direktiv - särskilda boenden i Gävleborg

Godkänd av: Lena Marions, överläkare, docent, sektionschef Reproduktiv Hälsa

Rutin för preoperativt omhändertagande av patient med höftfraktur, SUS - Malmö

Läs anvisningarna innan Du börjar

ANELÄK Antikoagulantia, antitrombotika och operation.

Del 8_6 sidor_21poäng

Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov

NYA PERORALA ANTIKOAGULANTIA

1.1 Vilka olika ryggbedövningar finns (2 st), ange tre sätt som de skiljer sig åt. (1,5p)

/(\ inspektionen för vård och omsorg

Stentinläggning som alternativ till kirurgi

Regional riktlinje för preoperativa utredningar

Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi

Rädda hjärnan larm NUS

Rapporteringsstöd för baspersonal. stöd inför sjuksköterskas bedömning av olika symtom hos patient, utifrån SBAR

Aortaaneurysm omvårdnadsrutiner

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

ERAS rektum: Pre- och postoperativ vård vid rektumkirurgi

Nya perorala antikoagulantia- Nu händer det!

Beskrivning av handläggning av patienter som inkommer för angiografi och/eller kärlkirurgisk endovaskulär intervention.

Pacemaker och ICD - dagkirurgiskt planerad nyimplantation...2

1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p)

Antikoagulantia och trombocythämmare, tillfällig utsättning inför elektiv operation

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Sammanfattning. Förutsättningar. Definitioner. Innehållsförteckning

CADD-LEGACY PCA BÄRBAR INFUSIONSPUMP, MODELL PATIENTKONTROLLERAD SMÄRTLINDRING (PCA) VID POSTOPERATIV SMÄRTA... 2

1. Ange 3 sjukdomstillstånd som kan ge upphov till troponinstegring och förklara varför troponin I är förhöjt vid varje tillstånd.

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Del 3. Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p

Femoro-popliteal by-pass omvårdnadsrutiner

MEQ-fråga 1 OBS ATT I DENNA VERSION FINNS RÄTTNINGSMALL MED. DET KAN FINNAS FÖRSLAG TILL SVAR SOM INTE ÄR MED HÄR.

Pre- och postoperativ vård och rutiner på Neo-IVA

Vägledning. För TIA registrering i Riksstroke Version 6.0

Skånes universitetssjukhus VO Bild och funktion Angioröntgen

Del 5_6 sidor_17 poäng

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

Svimning. Anamnes och klinisk undersökning - viktigast i diagnostiken!

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1

Körschema AKUT STROKE. Katarina 56 år. På akuten. Bedömning av ambulanssjukvårdare. Akut handläggning

Huvudmål: Att varje patient utifrån sina individuella förutsättningar får ett ökat välbefinnande i sitt dagliga liv.

30 REKLISTAN

ANELÄK Premedicinering till barn

1.1 Vilken diagnos misstänker Du (1p) 1.2 Nämn tre relevanta riktade frågor du ställer till patienten (OBS inte fler).

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.

Del 6_11 sidor_19 poäng

kärlröntgenundersökning

Del 6. 8 sidor, 18 poäng

1.1 Vilken diagnos misstänker Du (1p) 1.2 Ställ tre relevanta riktade frågor till patienten. (3p)

STROKE- vad är det? En kort översikt

PM URINVÄGSINFEKTIONER

Thyroideasjukdomar - diagnostik och behandling

Situation Cosmic Rutiner utanför Cosmic. Kommentar. Signerat läkemedel på fel patient. Ssk

Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?

Vårdbegäran Protokoll

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3

Del 3. Totalt 16p. Vilken diagnos misstänker Du (1p) Nämn tre relevanta frågor du ställer till patienten, om hon inte spontant besvarar dom.

Stenextraktion Percutan

TIA. Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS

Standardvårdplan för kateterablationsbehandling av förmakstakykardi samt elektrofysiologisk undersökning

Integrerande MEQ-fråga 2

Metodstöd inför delegering av läkemedelshantering

Nationella medicinska riktlinjer vid ryggmärgsbråck

Användarmanual Blodtrycksmätare

Publicerat för enhet: Anestesi-Operation-Intensivvårdsklinik gemensamt Version: 7

STEMI, ST-höjningsinfarkt

Hjärtoperation med sternotomi, Fysioterapi Specialistvård

Transkript:

VO hematologi och kärl PM 1 (6) Utfärdat/uppdaterat av: T. Mätzsch/K.Björses G. Asciutto Utgåva: Nr 6. Godkänt av: Tim Resch, sektionschef Ersätter: 5/2012-02-10 Dokumentnamn: Karotiskirurgi och stentning Giltighetstid: 2014-10-11-2016-10-11 Dokumentnummer: 1.014 Gäller för: Sektion kärl Karotiskirurgi (CEA) och stentning (CAS) Huvudindikation Att förhindra upprepad mikroembolisering från aterosklerotiska plack eller restenos (efter operation/stentning) i karotisbifurkationen. Vanligaste sjukdomstillstånd är amaurosis fugax/tia och minor stroke vid stenoser över 60 %. Patienter under 75 år med asymtomatiska karotisstenoser (>70 %) behandlas enbart efter övervägande av inklusion i ACST (Asymtpomatic Carotid Surgery Trial)-2 studie. Okomplicerade symtomatiska karotispatienter (OSK)* OSK diskuteras direkt med dagbakjour på Kärlkliniken. Komplicerade fall anmäls som tidigare till karotiskonferensen. Målsättningen är att patienten skall behandlas snarast, men senast inom 14 dagar efter symtom-debut. Akut karotiskirurgi Indikation för akut karotiskirurgi kan vara crescendo-tia och repetitiva TIA vid samtidig ipsilateral, tät stenos. Vid akuta indikationer tar ansvarig neurolog kontakt med kärldagbakjouren som då är ansvarig för handläggningen av patienten. Nedanstående rekommendationer avser preoperativa förberedelser och observanda samt postoperativt omhändertagande. Preoperativ utredning Om tidigare neurologbedömning på karotisrond inte utförts av tidsmässiga skäl, ska preoperativ neurologbedömning utföras senast dagen före operation. Daganteckning med beslut och eventuellt ytterligare utredningar från ansvarig kärldagbakjour (OSK-patienter) eller karotisronden bör föreligga vid inskrivningen. Samtidigt med diktering av daganteckningar görs anmälan i Orbit. I fall av patientersomm ska genomgå CAS, görs Orbit-anmälan för postoperativ övervakning på UVA. *Okomplicerad symptomatisk karotisstenos har en stenosgrad på 60-99 procent och inkluderar: 1. TIAattacker, 2. amaurosis fugax, 3. minor stroke med regredierande/stabila symtom och CT utan färsk infarcering. Postadress: Skånes universitetssjukhus, 205 02 Malmö Postgiro: 1190997-5 Besöksadress: S Förstadsgatan 101 Bankgiro: 5585-7775 Telefon: 040-33 10 00 (växel) Org.nr: 232100-0255 Hemsida: www.skane.se/sus

VO hematologi och kärl PM 2 (6) Halsduplex från en ackrediterad klin fys lab och en CT-skalle i fall av symtomatiska karotispatienter ska vara utförd och svar föreligga vid diskussion med kärldagbakjour eller på karotisronden. Dagen före operation ska samtliga patienter genomgå en kontroll halsduplex på klin fys lab, SUS Malmö för att bekräfta stenosgraden och utesluta en ev. ocklusion. CTA, MRA eller MR perfusion/diffusion preoperativt utförs endast på speciell indikation (till exempel misstanke på ocklusion vid duplex, oklara eller atypiska symtom, misstanke på annan intrakraniell förändring, behov av kartläggning av kollateralkretslopp i specialfall). Preoperativt EKG. Vid behov utförs även preoperativ lungröntgen, UKG, respektive kardiologkonsult. Provtagning vid inkomsten Före operation: Provtagning enligt PM för provtagningsrutiner ( Provtagningsrutiner inför nybesök och vid alla inläggningar för invasiv åtgärd ) samt rutiner för blodbeställning ( Rutiner angående blodbeställning vid avd. för kärl/transplantationskirurgi ). Om patienten har medicinerat med heparin före inkomsten, kontrolleras även APTT. Efter operation: Hb kontrolleras dagen efter operation. Preoperativ förberedelse Markering av sida att operera utförs (företrädesvis av operatören, alternativt avdelningsläkaren) senast i samband med eftermiddagsronden dagen före operation. Perioperativ medicinering Regelbunden medicinering ges enligt ordination. Waranbehandling på grund av cerebrovaskulär sjukdom sätts ut (två) till tre dagar före planerad operation. Vid Waranbehandling på grund av hjärtsjukdom (flimmer, klaffoperation) v g se PM Angiografi under rubriken Antikoagulantiabehandling. Profylax med Trombyl 75 mg x 1 och statiner (företrädvis Simvastatin 40 mg till natten) inleds om detta inte är gjort. Trombyl och statiner ska inte utsättas före operation och ska ges även operationsdagen. Patienter för CEA: Alla patienter ska ha ASA om inte kontraindikation föreligger. Dagen innan operationen ska patienten ha 1 st tabl Clopidogrel 75 mg, tabletten ges på kvällen. Perioperativt ges Heparin enligt operatörens ordination, standarddos 5000 IE. Postoperativt ges enbart ASA i den dos patienten hade preoperativt. Om pat är överkänslig mot ASA ges Clopidogrel 75 mg x 1 postoperativt i stället (preop trombocythämning hos ASA allergiker är specialfall och bör diskuteras med ansvarig operatör).

VO hematologi och kärl PM 3 (6) Patienterna ska således inte ha lågmolykulärt Heparin (Klexane, Fragmin etc) vare sig pre- eller postoperativt, om inte operatören specifikt har ordinerat detta. Waranbehandlade pat: Behandlas som tidigare med lågmolykulärt Heparin. Clopidogrel ges ej till dessa patienter om inte operatören specifikt ordinerar Clopidogrel. Patienter för CAS: Alla patienter ska ha dubbel trombocytbehandling med ASA och Clopidogrel. De som inte står på dubbelbehandling vid inläggning får 4 st Clopidogrel 75 mg + 1 st Trombyl 75 mg dagen innan CAS och därefter 75 mg Trombyl + 75 mg Clopidogrel dagligen. Dubbelbehandlingen ges 6 månader post CAS, därefter ASA enbart. Patienter som är överkänsliga mot ASA eller Clopidogrel bör diskuteras med ansvarig operatör, där övriga kombinationer av trombocytaggregationshämmande läkemedel får övervägas. Patient som inte har fått eller tål Clopidogrel, behandlas med Reopro från och med operation och 12 timmar framåt enligt ordination av operatör. Betablockaden bör sättas ut dagen innan CAS och återinsätts vid hemång. Överväg även utsättning av samtliga blodtrycksmediciner CAS-dagen, majoriteten av patienterna som behandlas med CAS får hypotoni när stenten är lagd och efterdilaterad. Antibiotikaprofylax ges inte rutinmässigt. KAD sätts omedelbart preoperativt på avdelningen eller på op. I övrigt förbereds patienten inför CEA på sedvanligt sätt och inför CAS som för inför angiografi (endast undantag är att patienter ska ha två veninfarter). Premedicinering inför CEA sker enligt ordination från narkosläkare (antecknat på operationsanmälan). OBS! CAS patienter ska inte ha någon lugnande/smärtstillande premedicinering! Anestesi i fall av CEA sker rutinmässigt som lokalanestesi med Diprivansedering. De som kan behöva generell anestesi är oroliga, klaustrofobiska patienter och patienter med språksvårigheter där det är omöjligt att få fram lämplig tolk. Ytterligare medicinering med klonidin (Catapresan ) för blodtrycksstabilisering kan ske på ordination av anestesiläkare omedelbart preoperativt. Peroperativt För patienter som genomgå CEA: flödesmätning utförs före avstängning, omedelbart efter påsläpp samt efter 10 minuter (efter den s k hemostaspausen). Resultatet av blodflödesmätning antecknas på därför avsedd plats (formulär finns i pärm på operation) som därefter läggs i journalen. Blodtrycket ska under

VO hematologi och kärl PM 4 (6) operationen ligga i nivå med patientens habituella blodtryck, om inga särskilda ordinationer från operatören föreligger. Drän (minst 14 F) läggs in endast på operatörens indikation. Operationsberättelse på avsett formulär ska ifyllas i direkt anslutning till operationen och vara fullständig. Operationsberättelse scannas i Melior. För patienter som genomgå CAS: under ingreppet övervakas patienten med kontinuerlig registrering av EKG och blodtryck. Blodtrycket vid avslutad behandling noteras i omvårdnadsjournalen tillsammans med andra eventuella observationer gällande puls och blodtryck. Detta rapporteras då patienten överlämnas till UVA. För patienter som genomgå CEA/CAS, operatören gör en daganteckning. Efter operation ringer operatör upp anhöriga i enlighet med önskemål på röd anhöriglapp och Swedvasc registreras helst direkt av ansvarig operatör. Postoperativt På UVA. Patienten övervakas i ca fyra timmar på UVA efter CEA/CAS. Övervakning avser neurologiskt status, blodtryck och eventuella blödningstendenser från operationssåret/instickstället Riktlinjer för lämplig blodtrycksnivå: > 110 och < 180 mm Hg systoliskt eller enligt operatörens ordination (lämnas på den blå kopian av operationsberättelsen). Planläge bör undvikas och sängens huvudände bör vara lätt förhöjd (ca 30-35 ) för CEA patienter. Överrapportering till avdelning sker i form av gemensam överrapportering vid patientens säng i syfte att med utgångspunkt från patientens neurologiska status fastlägga patientens utgångsläge inför den fortsatta vården på avdelningen. Observera att lokalanestesi kan leda till övergående perifer fascialispares med snedhet i munnen. Även påverkan på nerver till armen har rapporterats. Om operationen och den omedelbara postoperativa övervakningen varit händelsefri, kan patienten få börja dricka på avdelningen operationsdagens eftermiddag/kväll. På avdelningen. Övervakningen inriktas huvudsakligen på neurologiskt status (medvetandegrad, grovmotorik, tal), blodtryck och kontroll av eventuell blödningsbenägenhet från instickstället för CAS-patienter och från såret med svullnad och hematombildning på halsen för CEA-patienter. Vid förändringar av neurologstatus enligt ovan ska operatör, primärjour eller bakjour omedelbart kontaktas. Blodtryckskontroller utförs behovsanpassat och individualiserat, men minst en

VO hematologi och kärl PM 5 (6) gång per timme fram till kl 21.00, varannan timme fram till klockan 24.00 och därefter på natten om patienten är vaken. Om blodtrycket har legat inom ovan angivet intervall, behöver patienten inte väckas för ytterligare blodtryckskontroller. I samband med varje blodtryckskontroll kontrolleras även att oförändrat neurologstatus föreligger. För patienter som genomgått CEA: dagen efter operationen sker fri mobilisering och fritt intag per os. KAD avlägsnas. Blodtryckskontroller utförs före morgonrond och därefter två gånger dagligen. Vid behov utökas kontrollerna. Vid problem eller oklarheter tillfrågas operatör, avdelningsläkare eller jourhavande kärlkirurg. För patienter som genomgått CAS: mobilisering får ske utan restriktioner efter fyra timmar, då även fastan upphör om allt är väl. (OBS! Ljumskkontroll). KAD avlägsnas. Hemgång en dag efter CAS och två dagar efter CEA; uppföljning med duplex och via neurologmottagningen på sedvanligt sätt. Åtgärder vid komplikationer Vid entydiga tecken på nytillkomna neurologiska symtom (medvetanderubbning, förlamningar, talstörningar, eventuellt synstörningar) ska omedelbar reexploration övervägas. Beslut fattas av operatör eller bakjour. Vid neurologiska symtom av övergående art eller av tveksam natur övervägs ytterligare diagnostik med duplex eller CTA. För patienter som, har genomgått CEA, vid tecken på snabbt ökande svullnad och hematom på halsen måste hög beredskap för evakuering iakttas, då det annars finns risk för ett akut, högt andningshinder. Hypertoni postoperativt ska bekämpas aggressivt till under 140 mm Hg, gärna i samråd med angiolog. Snabbverkande kalciumantagonister bör undvikas. T Plendil 5 mg är förstahandsmedel och kan upprepas en gång. Se även PM Behandling av mycket högt blodtryck. Halssvullnad kontakta kärljour, narkos, samt öronjour. Beslut tas om närmare undersökning av larynx, behov av reoperation samt behov av fiberendoskopisk hjälp vid intubationen. Det framhölls även att man vid akut andningshinder till följd av hematom i operationsområdet ska överväga behovet av omedelbar, eventuell manuell evakuering även under osterila förhållanden redan innan intubationsförsök inleds, men utan att fördröja handläggningen. För detta ansvara i första hand kärlkirurgen. Ljumskhematom (CAS) kontakta kärljour. Plötsligt blodtrycksfall hos CAS patienter kontakta kärljour. Retroperiotoneal blödning bör uteslutas eller åtgärdas.

VO hematologi och kärl PM 6 (6) Uppföljning Avdelningssekreteraren 1. fyller i standardremiss till Neurologmottagning i Melior i samband med epikrisutskrift. 2. bifogar epikriskopia till neurologmottagningen. 3. bifogar - om patienten följs på neurologkliniken i Malmö - även klin fys-remiss för duplex om fyra till sex veckor med neurologkliniken som betalande enhet. Respektive neurologmottagning bokar sedan in återbesökstiden fyra till sex veckor efter operation. Neurologmottagningen återsänder kopia av remissformuläret inklusive duplexsvaret som lämnats vid enmånadsundersökningen till dr Katarina Björses, Kärlkliniken, som står som ansvarig på remissen. Om operatören slutat läggs handlingarna till Katarina Björses. Uppdaterat av Godkänt av Katarina Björses Överläkare Giuseppe Asciutto Specialistläkare Tim Resch Sektionschef