Rapport 2016-03-30 Anna Sundström 0760 266 377 anna.sundstrom11@gmail.com Samverkansprocess och första linje runt barn och unga för psykisk hälsa
2 Inledning Att barn och unga med psykisk och somatisk funktionsnedsättning/ohälsa/sjukdom får ett gott bemötande i kontakten med kommunens och regionens verksamheter är avgörande för vårdens och omsorgens kvalitet. Kontakten med personer som söker vård och omsorg ska bygga på respekt för människors lika värde, individens självbestämmande och integritet och utifrån de lagar och riktlinjer som finns t ex Barnkonventionen Patientlag Väst-Bus riktlinjer SIP Flera arbeten är på gång för att formulera riktlinjer för vårdprocessen för olika diagnoser inom psykisk ohälsa för barn och unga. Sveriges kommuner och landsting (SKL) håller på med ett arbete inom ramen för Uppdrag Psykisk hälsa och psykiatriberedningen inom Vg-regionen har gett uppdrag att formulera vad första linjen kan innebära för länet. Innehållet i dokumentet kommer från SKL:s arbete om första linjen 1, med godkännande av projektledaren, och från de dokument som finns inom Psynk-projektet. Material vill komplettera de medicinska riktlinjer/vårdprocesser som är framtagna, eller håller på att tas fram, med en beskrivning över vad varje ingående part har för ansvar och uppdrag utifrån sina styrdokument. Dessa finns med som bilagor. Bilagorna har följande innehåll: 1. Inledning med beskrivning av vilka styrdokument som verksamheten omfattas av 2. Målgrupp/vem omfattas av verksamheten 3. Ansvar och uppdrag 4. Gränsdragningar Processkarta för samarbetsprocess Samhället har inte oändliga resurser utan vi måste hela tiden ha nyttan för individen framför våra ögon. Vi kan därför inte arbeta i stuprör där flera verksamheter gör samma saker utan vi måste i samverkan avgöra vem som gör vad. Samverkan kan uttryckas i många olika ord: Samexistens parallellt utan att komma nära andra verksamheter Samverkan - att verka samman parallellt Samordning - att ordna samman, personal, politik eller resurser Samarbete - att arbeta tillsammans vilket gör att värderingar och normer ändras 1 http://www.psynk.se/forstalinjen.1837.html
3 Samsyn - inne i varandras sfärer Källa: Marie Fridolf Samverkan för särskilt utsatta (2001) Förklaring processkarta Processkartan är tänkt som en bild över vilka olika verksamheter som ingår i samverkan runt barn och unga. Nästa kolumn visar hur problem kan visa sig för barnet eller den unga. När problemet visat sig gäller det att de verksamheter som arbetar med barn och unga kommer överens om vem som gör vad. För detta finns dokument som visar vilket ansvar och uppdrag de olika verksamheterna har. (läs vidare i varje verksamhets dokument). De sista delarna i processkartan visar vilka resultat som samverkansprocessen ska ge för barnet/den unge och sista delen vilka som har nytta av detta arbete. Målgrupp vilka barn och unga omfattas av processkartan Kartan gäller för alla barn och unga med ohälsa. Den riktlinje för VästBus som finns är upp till ungdomen fyller 20 år. Ovanstående processkarta gäller både för VästBus målgrupp och för övriga barn och unga som befaras få eller har ohälsa som kräver samverkan mellan olika huvudmän. De tre nivåerna i pyramiden I SKL:s arbetsmaterial om Första linjen framhålls att det måste finnas en effektiv organisation för insatser som säkerställer att enskilda barn och unga får den hjälp de behöver i rätt tid och att de insatser de erbjuds är effektiva ur ett samhällsperspektiv. Oftast sammanfaller vad som är bra för barn och unga och vad som är bra för samhället. För att effektivt kunna erbjuda insatser krävs en organisation som Tidigt kan upptäcka och erbjuda insatser
4 Är lätt att komma i kontakt med och lätt att besöka Kan erbjuda insatser med hög kvalitet Att snabbt få hjälp minskar risken för en fördjupad problematik, vilket är viktigt både för enskilda barn och för samhället. Tidig upptäckt och tidiga insatser är viktigt oavsett om det handlar om lättare psykisk ohälsa eller mer allvarliga besvär 1. Lättare besvär Om lättare besvär upptäcks tidigt kan dessa ofta avhjälpas med enklare förebyggande och stödjande insatser. Det kan till exempel handla om att förstärka skyddsfaktorer genom erbjuda exempelvis föräldrautbildning eller att i skolan erbjuda stöd vid koncentrationssvårigheter. 2. Medelsvåra besvär. Även vid måttliga besvär är det viktiga att snabbt uppmärksamma och erbjuda stöd och behandling för att minska risken för en fördjupad problematik. Barn och unga med måttliga besvär som upptäcks tidigt behöver ofta bara enklare insatser som kan erbjudas på första linjen. Det är ofta tillräckligt med ett begränsat stöd som till exempel psykoedukation som rikas till föräldrar eller ungdomar eller kortare behandlingar för inåtvänd problematik eller ett utåtagerande beteende. 3. Allvarliga besvär. Tidig upptäckt av allvarliga besvär som kräver behandling inom Barn- och ungdomspsykiatrin är även det viktigt. Barn och unga med allvarliga besvär som inte upptäcks och får hjälp tidigt riskerar att inte fungera i skolan eller hemma, vilket i sig är en ökad risk för en fördjupad problematik både på kort och på långsikt. Parter i arbetet för en bra hälsa för Barn och unga De verksamheter som har ansvar för barn och ungas hälsa finns inom både kommunen och den regionala vården. Vissa verksamheter finns med på flera plan vilket gör det svårt att ge en tydlig bild av arbetet. Nedan finns en schematisk bild över hur det kan se ut.
5 Basnivå/ Första linjen Definitionen av första linjen är inte reglerad i lag och det saknas nationella riktlinjer och vägledning. Detta medför olika tolkningar av vem som bär ansvaret, vilken som är målgruppen och vilka insatser som bör finnas tillgängliga. Att tydligt peka ut ansvar är svårt på grund av att målgruppen inte tydligt faller helt inom någon verksamhets eller huvudmans ansvar. Psykisk ohälsa hos barn och unga kan bero på många olika saker och det kan krävas olika typer av insatser för att komma tillrätta med problemet. Det kan finnas olika faktorer hos barnet själv och dess omgivning som är orsak till ohälsan som även har betydelse för vilken hjälp ett barn behöver. Både orsaker och insatser kan utgå ifrån medicinska, psykologiska, psykosociala och pedagogiska utgångspunkter. För att klara att tidigt upptäcka och erbjuda insatser som är lätt att komma i kontakt med och lätt att besöka och kunna erbjuda insatser med hög kvalitet krävs en struktur på vem som gör vad. I detta dokument tolkas detta att det är första linjen som den eller de funktioner eller verksamheter som har i uppgift att först ta emot barn, ungdomar eller familjer som söker hjälp för att ett barn mår dåligt, oavsett om problemet har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. Första linjen ska vara dit man i första hand vänder sig när man har problem. Första linjen kan illustreras med hjälp av en pyramid (se figur 1). I pyramidens bas finns de generella insatser som erbjuds alla barn, till exempel skola, förskola, besök på barnavårdscentral och elevsamtal i elevhälsovården. Dessa insatser är framförallt förebyggande till sin natur. Figur 1 I toppen finns specialistinsatser som riktar sig till en mindre grupp barn och unga som behöver mer specialiserad hjälp, till exempel av socialtjänsten eller barn- och ungdomspsykiatrin. Denna instans är för de allra flesta tillstånd, inte den första instans som barn och familjer vänder sig till. Mitt emellan dessa nivåer finns första linjen. Första linjen ska kunna identifiera olika former av problematik, göra basala utredningar av lätt till medelsvår psykisk ohälsa och behandla lindrigare former och tillstånd av psykisk ohälsa. Den ska också kunna identifiera svårare former av psykisk ohälsa och snabbt remittera vidare till rätt instans. Första linjen ska bygga på ett helhetstänkande, med en förståelse för att psykisk hälsa, medicinska faktorer, sociala faktorer och skolsituation kan påverka varandra och bildar en helhet. Första linjen ska rikta sig till alla barn och ungdomar. Här finns även för skolans del de utredningar som görs i för att undersöka om en elev är i behov av särskilt stöd, allsidig elevutredning. Berörda aktörer i landstinget är till exempel barnhälsovård, ungdomsmottagningar samt primärvård. Inom de verksamheter som har kommunen som huvudman deltar socialtjänsten och skolan. Både kommun och landsting är alltså huvudmän för verksamheter som kan utgöra en del av första linjen.
6