Vid Skolinspektionens handläggning inhämtas upplysningar om sökandens ekonomiska status hos bland annat UC AB.

I kommun Malmö stad Beslut från regelbunden tillsyn och/eller anmälningsärenden avseende huvudmannens befintliga skolenheter kan komma att vägas in vid bedömning av aktuell ansökan. Vid Skolinspektionens handläggning inhämtas upplysningar om sökandens ekonomiska status hos bland annat UC AB. Fullständigt ifylld ansökan med bilagor ska lämnas till Skolinspektionen senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen avser att starta. Det undertecknade försättsbladet ställs till Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm. Följ instruktionerna till ansökningsblanketten och Statens skolinspektions föreskrifter om ansökan om godkännande som huvudman för fristående skola (SKOLFS 2011:154). När din ansökan registreras hos Skolinspektionen betraktas det som en behandling av personuppgifter i personuppgiftslagens (1998:204) mening. Personuppgifterna kommer att behandlas med stöd av 10 e) personuppgiftslagen. Personuppgifter kan exempelvis vara ditt namn, adress- eller e-postuppgifter. Dina uppgifter kommer inte att användas för något annat ändamål än för att behandla din ansökan. Dina personuppgifter kommer exempelvis inte att samköras med något annat register eller annan myndighet. Den registrerade har enligt 27-28 personuppgiftslagen rätt till registerutdrag och rättelse av uppgifterna. 1. Huvudmannen och ombud 1.1) Uppgifter om huvudmannen Sökandens namn (exempel Bolaget AB) Framtidsgymnasiet i Sverige AB Organisationsform Aktiebolag Organisationsnummer/personnummer 556575-5500 Utdelningsadress, postnummer och ort Kaserntorget 6, 411 18 Göteborg Webbadress www.framtidsgymnasiet.se

E-postadress info@framtidsgymnasiet.se Telefon arbetet 031-7878200 Mobil 1.2) Bifoga huvudmannens registeruppgifter Handlingar som styrker sökandens rättsliga handlingsförmåga ska bifogas ansökan. Se nedan vilken handling som ska bifogas för respektive organisationsform. Se avsnitt 16 för bilagor. registreringsbevis från Bolagsverket. registreringsbevis från Bolagsverket och bolagsavtal. personbevis och registerutdrag från Skatteverket som visar att sökanden är godkänd för F-skatt. registreringsbevis från Bolagsverket och föreningens stadgar. föreningens stadgar och förteckning över styrelsens medlemmar med personnummer. trossamfundets stadgar och registreringsbevis från registret över trossamfund hos Kammarkollegiet. registreringsbevis från länsstyrelsen och stiftelseförordnande. 1.3) Offentligt inflytande Offentligt inflytande innebär att en kommun eller ett landsting har aktier eller andelar i bolaget eller föreningen eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt. Se 2 kap. 6 skollagen (2010:800) 1.4) Huvudmannens ombud Under handläggningstiden kommer Skolinspektionens kontakter att ske med ombudet. Vid ett byte av ombud ska en ny fullmakt skickas in. Ombudets namn Fredrik Ericsson E-postadress fredrik.ericsson@ftg.se

Telefon arbetet 0730-328188 Mobil 1.5) Fullmakt Ombudets behörighet att företräda huvudmannen bekräftas genom att en fullmakt bifogas till ansökan. Se avsnitt 16 för bilagor. 1.6) Skolenhetens uppgifter Skolenhetens namn Framtidsgymnasiet Burlöv/Malmö Ombudets namn Fredrik Ericsson E-postadress fredrik.ericsson@ftg.se Webbadress www.framtidsgymnasiet.se/malmo Telefon arbetet 040-690 10 00 Mobil Utdelningsadress, postnummer och ort vid befintlig skola. Strömgatan 13, 212 25 Malmö 1.7) Utökning av befintlig skolenhet Fråga 1.8 till 1.11 besvaras endast när ansökan gäller en utökning vid en befintlig skolenhet. Denna ansökan gäller en utökning vid befintlig skolenhet. Ja Nej 1.8) SkolID Om ansökan avser en utökning, angeskolidbestående av 5 siffror. 21167 1.9) Byta namn gamla namnet Om skolenheten ska byta namn anges det gamla namnet här. 1.10) Byta namn nya namnet Om skolenheten ska byta namn anges det nya namnet här. 1.11) Nuvarande antal elever Ange nuvarande antal elever i skolenheten fördelat på respektive program, inriktning och årskurs.

Program Inriktning Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Ta bort Fordons- och transportprogrammet Fordons- och transportprogrammet Personbil 47 10 15 Transport 36 34 Fordons- och transportprogrammet Lastbil och mobila maskiner 4 0 Vvs- och fastighetsprogrammet Vvs 8 20 1 Totalt antal elever vid skolenheten: 175 2. Sökta program, elevantal och elevprognos 2.1) Nationella program och inriktning Program som ansökan avser, ange nationella program och inriktningar samt elevantal. Nationellt program Inriktning El- och energiprogrammet Elteknik Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår 1 16 16 Läsår 2 16 16 32 Läsår 3 16 16 16 48 2.2) Antal elever vid fullt utbyggd verksamhet Redovisa planerat antal elever vid fullt utbyggd verksamhet samt vilket år detta inträffar. Vid utökning ange antal elever enbart för den/de sökta utbildningen/utbildningarna. Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt År Fullt utbyggd verksamhet 16 16 16 48 2017

2.3) Elevprognos En elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna startas upp och bedrivas långsiktigt. Elevprognosen kan grundas på en intresseundersökning som bifogas ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Se avsnitt 16 för bilagor. Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning ska följande framgå av undersökningen: Vi har anlitat en extern aktör, Nordiska undersökningsgruppen, kontaktperson Anders Lindhe tel 036-346238, som genomfört en intresseundersökning under december 2013. Nedan följer en beskrivning av Nordiska undersökningsgruppens tillvägagångssätt. Vi har försett dem med information om oss och frågeställningen. Se Bilaga 3. Nordiska undersökningsgruppen har sedan försett oss med resultat från intresseundersökningen, se Bilaga 4.Svaren inhämtas via telefonintervjuer.omfattning, genomförande och rapporteringsamtalet inleds med att ärendet presenteras för endera vårdnadshavare. Om vårdnadshavaren ger tillstånd kan intervjun med ungdomen genomföras. Enkäten inleds med en kortare presentation av Drottning Blankas gymnasieskola samt en fråga om ungdomen kan tänka sig att välja ett eller flera av de program Drottning Blankas gymnasieskola avser att ansöka om att få starta. Enkäten innehåller således endast en fråga med fasta svarsalternativ. Resultaten redovisas som tabeller per kommun och program (liknande tidigare genomförd undersökning)målgrupp, urval:målgrupper och urvalet är: Vårdnadshavare till barn födda 1998 (för att få tillåtelse att prata med ungdomen) Invånare i upptagningsområdet Max 850 i urval per kommun (ger ca 750 nr att bearbeta tills rätt antal svar erhållits)adresskälla:statens personadressregister (SPAR) + telefonnummersättning. 3. Ekonomi 3.1) Etableringskostnader Etableringskostnaderna ska redovisas i budgeten. Om huvudmannen inte angett några etableringskostnader, ange varför. Se avsnitt 16 för bilagor. Se Likviditetsbudget, Bilaga 5 samt Resultatbudget, Bilaga 6. Etableringskostnaden fördelar sig på olika poster som återfinns i de aktuella budgeterna. Kostnaden för Läsår 1 kan ses som den totala etableringskostnaden, dock är det kostnader som fördelas på mer än ett år som till exempel datorkostnader där det är leasingavtal på tre år. 3.2) Bidragsbelopp Redovisa hur huvudmannen har beräknat bidragsbeloppet per nationellt program. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet.

Bidragsbeloppet bygger på 2014 års elevpeng. Personal centralt inom Academedia tar fram dessa uppgifter av lägeskommunen. 3.3) Årsredovisning Bifoga den senaste årsredovisningen, om sådan finns. Om ekonomin visar låg likviditet och/eller soliditet redogör i förekommande fall för bakgrunden till den låga likviditeten och soliditeten. Redogör dessutom för hur huvudmannen ska stärka den ekonomiska situationen. Se avsnitt 16 för bilagor. Se bilaga 7 3.4) Övriga inbetalningar/intäkter Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa redovisas. Ange vad posten övriga inbetalningar/intäkter består av och med vilket belopp. Om det finns utbetalningar/kostnader som är hänförliga till inbetalningarna/intäkterna ange belopp och var de återfinns i budgeten (exempelvis caféverksamhet eller frisörverksamhet). Tillskott av medel som inte omfattas av lån/ägartillskott/finansiering med egna medel, styrks till exempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravtal, inbetalningar från medlemmar eller liknande. Se avsnitt 16 för bilagor. 3.5) Lån/ägartillskott/finansiering med egna medel Om lån/ägartillskott/finansiering med egna medel upptagits i budgeten, inkom med nedanstående uppgifter. Se avsnitt 16 för bilagor. Styrk posten lån med aktuellt undertecknat lånelöfte från till exempel bank. Av lånelöftet ska framgå vilket belopp som kan/kommer att lånas ut. Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post och styrkas med aktuellt intyg som är undertecknat av behörig firmatecknare samt till exempel kontoutdrag, årsredovisning eller liknande som visar att medlen finns att tillgå. Detta avses till exempel medel som finns tillgängliga i redan bedriven verksamhet. Styrk posten med till exempel senaste årsredovisning. Ägartillskott - Se Bilaga 8 3.6) Likviditetsbudget och resultatbudget Samtliga utbetalningar/kostnader för etableringen ska ingå i budgeten. Likviditetsbudget Resultatbudget Inbetalningar Läså r 1 Intäkter Läså r 1 Läså r 2 Läså r 3

Kommunalt bidrag Lån Kommunalt bidrag Övriga intäkter Ägartillskott Finansiering med egna medel Övriga inbetalningar Summa inbetalningar Utbetalningar Personal Skolledning Lärare Administration Rekrytering Fortbildning Lokaler/utrustning Lokalkostnad Möbler Datorer Service Kontorsutrustning Telefon, kopiator mm Läromedel Litteratur/utrustning/skolbibliot ek Programvaror, licenser Övrigt Info och annonsering Elevhälsa Summa intäkter Kostnader Personal Skolledning Lärare Administration Rekrytering Fortbildning Lokaler/utrustning Lokalkostnad Service Kontorsutrustning Läromedel Litteratur/utrustning/skolbibliot ek Programvaror, licenser Övrigt Info och annonsering Elevhälsa Skolmåltider Studieresor APL-handledning Försäkringar Studie- och yrkesvägledning

Skolmåltider Studieresor APL-handledning Försäkringar Studie- och yrkesvägledning Finansiella poster Räntor Amorteringar Finansiella poster Räntor Avskrivningar Möbler Datorer Telefon, kopiator mm Summa kostnader Vinst/Förlust Summa utbetalningar Över-/underskott 3.7) Resultatutveckling Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat år tre, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur huvudmannen ska arbeta för att uppnå detta - 4. Lokaler 4.1) Lokaler vid nyetablering av skolenhet Redogör för skolenhetens planerade lokaler, ange yta och adress. Bifoga ett skriftligt underlag som visar att angivna lokalalternativ kan bli aktuella. Detta bör göras genom intyg som visar att de fastighetsägare/förvaltare som huvudmannen varit i kontakt med kommer att kunna hyra ut eller sälja fastigheten. Se avsnitt 16 för bilagor. 4.2) Speciallokaler vid nyetablering av skolenhet Redogör för tillgången till speciallokaler och om de kommer att inrymmas i skolenheten eller om de ska hyras externt. Om huvudmannen avser att hyra speciallokaler, bifoga ett skriftligt underlag som styrker tillgången. Detta bör göras genom intyg som visar att fastighetsägare/förvaltare som huvudmannen varit i kontakt med kommer att kunna hyra ut lokalerna. Se avsnitt 16 för bilagor.

Idrott och hälsa Naturvetenskapliga ämnen Speciallokaler och utrustning för respektive sökt yrkesprogram 4.3) Lokaler vid utökning av befintlig skolenhet Redogör för hur huvudmannen avser att utöka befintliga lokaler. Ange även yta för utökning samt för hela skolenheten och skolans adress. Vi hyr idag 3927 kvm på Strömsgatan 13 i Burlöv. Fastighetsägare är Hemsö Fastighets AB, kontaktperson är Erik Malmqvist, erik.malmqvist@hemso.se. Utökningen av ytterligare en utbildningen innebär inte ett behov av större lokaler. Däremot krävs en ombyggnation för att anpassa en verkstadslokal till El-utbildningen. Det är inte något Hemsö invänder sig emot. 4.4) Speciallokaler vid utökning av befintlig skolenhet Redogör för tillgången till speciallokaler för de årskurser som utökningen avser. Ange om huvudmannen hyr speciallokaler externt eller om dessa inryms i den befintliga skolenheten. Idrott och hälsa Delvis i egna lokaler och kompletterande inhyrda. Något som inte kommer vara några problem att utöka. Naturvetenskapliga ämnen Inryms i dagens lokaler. Speciallokaler och utrustning för respektive sökt yrkesprogram Vi har EE på andra orter idag och kommer införskaffa samma eller liknande utrustning till Malmö för att bedriva programmet. 4.5) Skolbibliotek Beskriv hur huvudmannen kommer att säkerställa elevernas tillgång till ett skolbibliotek. Av beskrivningen ska framgå skolbibliotekets innehållsmässiga och pedagogiska funktion.

Om skolbiblioteket inte inryms i skolenhetens lokaler bifoga intyg som visar att huvudmannen kommer att få tillgång till skolbibliotek. Se avsnitt 16 för bilagor. Samtlig undervisning syftar till elevernas utveckling. Ett utvecklat språk är nödvändigt för att fungera i samhället. Skolbiblioteken har en viktig roll i arbetet med att utveckla elevernas förmåga att orientera sig i ett växande informationsflöde. Språkförmågan utvecklas genom ett rikt utbud av litteratur och IKT (informations- och kommunikationsteknik). Skolbiblioteket skall bidra till att utveckla elevers lust att läsa och skolans personal skall tillsammans främja läs- och skrivprocessen genom läsprojekt, bokpresentation, bokbloggar mm. Tillgång till främst skönlitteratur, men även facklitteratur på skolan skall bidra till elevernas språkliga nyfikenhet och kunnande.skolbiblioteken innehåller facklitteratur vilken är anpassad utifrån de utbildningar skolan bedriver så att eleverna kan informations söka i biblioteket i de ämnen de läser.de skönlitterära böckerna på biblioteket är en blandning av klassiker och typiska böcker för specifika genrer och samhällsfenomen i syfte att ge uttryck för ett brett spektrum av olika sorters litteratur vilken eleven kan förväntas bekanta sig med i t.ex. svenska ämnet.det breda utbudet har även som syfte att stimulera läsning hos samtliga elever. Det kommer att kontinuerligt införskaffas böcker under läsåren för att säkerställa att utbudet är aktuellt och relevant för målgruppen.ett exempel på relevans är att t.ex. köpa in böcker av årets nobelpristagare för att använda sig av i undervisningen.biblioteken kommer även ha böcker på andra språk an svenska, främst engelska men även böcker på de moderna språk vilka erbjuds på skolan. Beroende på demografi kommer även böcker på av elever förekommande modersmål att införskaffas. Biblioteket kommer även att anpassa sitt utbud utifrån elever särskilda behov samt elever med funktionsnedsättningar.biblioteken har datorer vilka har internetuppkoppling. Dessa har programvara för informationssökning t.ex. den digitala nationalencyklopedin och program relevanta för utbildningarna på skolan.varje lärare är ansvarig för att det inom sitt ämne (i de fall där det finns flera lärare i samma ämne bestäms detta gemensamt) köps in relevant referenslitteratur. Fördelen med detta förfarande är att skolbiblioteket får ett brett utbud av referenslitteratur samt att den/de personer med störts kunskap inom sitt specifika ämne även är dem som har störst kunskaper och därmed gör välinformerade val av böcker. Det kommer även leda till att undervisningsmoment inkluderande informationssökning får en ökad relevans då läraren är väl förtrodd med bibliotekets utbud inom sitt område.biblioteket innehåller även andra medier och informationsteknik såsom ljudböcker och tidskrifter. 5. Skolenhetens ledning och personal 5.1) Rektor vid nyetablering av skolenhet För ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Huvudmannen kommer att anställa en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 skollagen. 5.2) Rektor vid utökning av skolenhet Redogör för den pedagogiska utbildning och erfarenhet som skolenhetens rektor har. Pedagogisk utbildning, Mellanstadielärarexamen, specialpedagogik, idrott samt Montessorilärare.Rektorsutbildning och rektorslyftet

5.3) Lärare behörighetskrav För undervisning i gymnasieskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Undantag får göras i vissa fall. Huvudmannen för gymnasieskolan kommer att följa kraven på lärarnas utbildning enligt 2 kap. 13, 17-22 skollagen. 5.4) Antal lärare Ange beräknat antal lärare uttryckt i personer och antal tjänster. Uppgifterna ska stå i överensstämmelse med det angivna antalet lärartjänster i budgeten. Läsår 1 Läsår 3 Fullt utbyggd Personer Heltidstjänster Personer Heltidstjänster Personer Heltidstjänster 3 1,4 6 3,4 6 3,4 6. Elevhälsa och studie- och yrkesvägledning 6.1) Elevhälsa Beskriv hur eleverna får tillgång till elevhälsa. I elevhälsan ingår skolläkare, Skolsköterska, Psykolog, Kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens.skolan strävar mot att varje elev ur ett helhetsperspektiv skall ges de bästa förutsättningarna för att lyckas, nå målen, i skolan. Ur detta perspektiv blir elevhälsan en viktig del av elevernas kunskaps och värdegrundutveckling då god hälsa och sunda vanor är helt avgörande för en elevs möjlighet att nå målen.konkreta punkter elevhälsan t.ex. kan arbeta med är vikten av sömn och kosthållning.genom att inkludera elevhälsan i skolans processer i så hög grad som möjligt anläggs ett hälsoperspektiv på verksamheten.elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll kommer till uttryck vid t.ex. teman på skolan av hälsofrämjande karaktär. Detta skulle kunna inkludera teman såsom sex och samlevnad samt frågor rörande droger och doping.samtliga elever på skolan kommer att erbjudas ett hälsobesök.skolhälsovården kommer även att ge möjlighet till enklare vårdinsatser.skolhälsovården på skolan består av skolläkare, skolsköterska, kurator, psykolog och specialpedagog. Detta för att leva upp till kravet på att Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser.personer på samtliga ovan nämnda funktioner har adekvat utbildning för uppdraget.representant för elevhälsovården ingår i skolans likabehandling och värdegrundsgrupp.elevhälsovården är även delaktiga i utredning av särskilt stöd samt upprättande av åtgärdsprogram

6.2) Studie- och yrkesvägledning Beskriv hur eleverna får tillgång till studie- och yrkesvägledning (SYV). Framtidsgymnasiet har tillgång till SYV på alla skolenheter. På en skolenhet med upp till 200 elever har vi i dagsläget tillgång till SYV cirka 6h/vecka. Med större skolenhet ökar tjänsten för SYV. Om det förekommer ett större behov av vägledning skall behovet leda till utökad vägledning på den enskilda skoleneheten. 7. Elevens utveckling mot målen 7.1) Särskilt stöd Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Bestämmelser om särskilt stöd regleras främst i skolagens tredje kapitel.särskilt stöd skall aktualiseras om en elev riskerar att inte nå de lägsta kunskapskraven, inom gymnasieskolan motsvarar detta lägst betyget E inom respektive kurs/ämne. Skolans ansvar är således att ge särskilt stöd så länge eleven riskerar att inte nå de lägsta kunskapskraven utan dessa stödåtgärder.rektor har det samlade ansvaret för hela den pedagogiska situationen kring en elev. Rektor ansvarar för att elevens behov utreds och att det fattas beslut om särskilt stöd. Rektor kan dock delegera detta till någon annan, exempelvis Arbetslagsansvarig eller en lärare i arbetslaget.processen kring arbetet med särskilt stöd:1. AnmälningsskyldighetPersonalen på skolan är skyldig att anmäla till rektorn om man befarar att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska nås. Detta kan komma fram inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på nationella prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt. (Skollagen 3 kap 8 ) Anmälan görs skriftligt på blanketten som finns i bilaga 1. Anmälan lämnas till rektor.2. Utredning och beslutnär rektorn fått veta att en elev har svårigheter skall rektorn se till att detta utreds. En utredning kan vara snabb och enkel men kan också omfatta samrådan med elevhälsan eller personal med specialpedagogisk kompetens. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd skall rektorn besluta om att åtgärdsprogram utarbetas. Visar utredningen att eleven inte behöver något särskilt stöd skall rektorn besluta om att man inte skall upprätta åtgärdsprogram. (Skollagen 3 kap 8-9 ) Detta beslut går att överklaga till Skolväsendets överklagandenämnd. Utredningen skall dokumenteras enligt mall i bilaga 2. Utredningen förvaras hos rektor.3. ÅtgärdsprogramÅtgärdsprogrammet ska användas av skolan för att planera och utveckla den pedagogiska verksamheten för eleven. Av åtgärdsprogrammet ska det framgå vilka behoven hos eleven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Innehållet i ett åtgärdsprogram kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Åtgärdsprogrammet förvaras hos mentor samt en kopia hos rektor.viktiga delar i ett åtgärdsprogram är:1. Elevens behovden första delen ska avspegla elevens behov och utgå från elevens styrkor och svårigheter samt innehålla

en analys av vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning.2. Åtgärder för att nå målenden andra delen ska ange de konkreta åtgärder som skolan vidtar för att stödja eleven. Åtgärderna ska vara både långsiktiga och kortsiktiga och relatera till målen i läroplanen och respektive kunskapskrav. Det ska också framgå vem som är ansvarig för att genomföra stödinsatserna.3. Uppföljning och utvärderingför att eleven ska få det stöd som behövs för att nå kunskapsmålen måste skolan löpande följa upp och utvärdera åtgärderna. Den tredje delen av åtgärdsprogrammet ska därför fokusera på hur man skall följa upp och utvärdera åtgärderna samt vem som ansvarar för att detta blir gjort. Vi jobbar i första hand med inkluderande insatser när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Det innebär att i den mån det går att jobba med det som eleven har behov av extra stöd med så skall det göras inom den ordinarie undervisningssituationen. Att vi dessutom avser att hålla skolenheterna ganska små innebär att elever blir sedda och att all personal är medvetna om elevers behov av extra stöd.på alla skolor har vi resurstimmar som innebär att vi erbjuder elever tid att träffa våra lärare på icke schemalagd tid. Detta för att eleverna skall ges möjlighet att nå sina mål. En elev i behov av extra stöd kan självfallet vara behjälpt av att använda resurstimmar för att denne skall nå målen. Elever i behov av större stödinsatser vars särskilda åtgärder återfinns i ett Åtgärdsprogram skall grunda sig i den enskilde elevens behov och kan se mycket varierande ut. 8. Kvalitet och inflytande 8.1) Systematiskt kvalitetsarbete vid utökning Vid utökning ska dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet på skolenheten bifogas ansökan. Se avsnitt 16 för bilagor. 8.2) Systematiskt kvalitetsarbete vid nyetablering Besvaras vid en nyetablering. Beskriv huvudmannens och skolenhetens rutiner avseende det systematiska kvalitetsarbetet. Det systematiska kvalitetsarbetet utifrån huvudmannanivå innebär följande: Samtliga skolenheter inomframtidsgymnasiet har samma riktlinjer och arbetsmodell för hur det systematiska kvalitetsarbetet skall se ut. På huvudmannanivå finns en funktion, kvalitetsansvarig, som ansvarar för att det systematiska kvalitetsarbetet ser likvärdig ut på respektive enhet. Det innebär bland annat att det från centralt håll tas fram riktlinjer och blanketter som skolenheterna skall jobba efter när det gäller t.ex Åtgärdsprogram, Plan mot kränkande behandling, Klagomålshantering, Frånvarorapportering, Arbete med elever i behov av stöd, Betyg och bedömning och så vidare. Samtliga riktlinjer, gemensamma blanketter tas fram utifrån de lagar, mål och riktlinjer som är stipulerade. Tre gånger per termin träffas rektorgruppen fysiskt där vi jobbar igenom innehållet för det systematiska kvalitetsarbetet så att det skall se likvärdigt ut på alla skolor. Självfallet används även digital kontakt inom rektorgruppen/kvalitetsansvarig för samstämighet och för att få processer som innebär att eleverna behandlas lika på våra skolor.arbetsgången för vårt systematiska

kvalitetsarbete(kvalitetshjulet) innebär att vi ser på våra resultat(nulägesanalys). Vi tar ut riktningen(mål) för vart vi är på väg och ser vad vi gjort bra/mindre bra tidigare. Vi beslutar om vilka insatser som krävs för att nå högre måluppfyllelse(åtgärder). Därefter utvärderar vi om insatserna gett önskvärda resultat. I fokus för allt kvalitetsarbete finns elevernas kunskapsresultat och värdegrundsresultat. Arbetet sker både på enhetsnivå och på huvudmannanivå. Självklart sker en dokumentering av det arbete som görs. Bland annat i form av kvalitetsrapporter och handlingsplaner för ökad måluppfyllelse. På enhetsnivå jobbar vi bland annat med med betygsprognoser och kursutvärderingar och betygsmatriser på alla enheter. Kvalitetsåret innebär bland annat att vi genomför kvalitetsmätning under våren på varje skolenhet. Det innefattar lärsituation, arbetsmiljö, inflytande, mm. Frågorna är framtagna utifrån de statliga målen för skola. Vi mäter även Ändamålsenlig kvalitet under vårterminen det innebär att 2,5 år efter avslutad gymnasieexamen tillfrågas eleverna om sin skolgång, vilken nytta de haft, om de var nöjda, om de fått jobb eller börjat studera med koppling till den utbildning de studerat på under gymnasietiden. Den viktigaste analysen är dock att se på betygsresultaten och analysera dessa för att nå högre kunskapsresultat och fler som erhåller gymnasieexamen. Varje skolenhet gör en Kvalitetsrapport där resultat, analys och åtgärder för högre måluppfyllelse skall återfinnas. Denna ligger halvklar före sommaren och definitivklar vid läsårsstart. Huvudmannen sammanställer Kvalitetsrapporterna från samtliga skolenheter för att se om det finns särskilda satsningar som bör göras under kommande läsår, t.ex Matematikundervisningen eller förstärkning av elevhälsa. Annars är det respektive skolenhet som utifrån just sin situation fattar beslut om vilka fokusområden de skall jobba extra med under nästkommande läsår för att höja måluppfyllelsen. På den enskilda skolan är det rektor som ansvarar för att arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet drivs framåt. Rektor involverar all personal och elever i detta arbete på regelbundet återkommande möten, temadagar mm. Det finns enskilda lärare som har ett delegerat ansvar att driva vissa frågor det kan t.ex handla om arbetet mot kränkande behandling. Vi jobbar från och med läsåret 2013/2014 med interninspektioner där vi utgår från skolinspektionens regelbundna tillsyn som utgångspunkt i syfte att höja kvalitetsarbetet och för att erbjuda likvärdig utbildning till samtliga våra elever. 8.3) Rutiner för klagomål Beskriv huvudmannens rutiner för klagomålshanteringen. Vi har rutiner avseende klagomålshantering både på rektorsnivå och huvudmannanivå. Med anledning av att målgruppen består av både elever och vårdnadshavare har två olika rutiner utformas för hur klagomål kan lämnas och hur dessa skall tas emot.framförda klagomål sammanställs och används som underlag i samband med verksamhetens systematiska kvalitetsarbete.eleverna och föräldrarna får information om att och hur klagomål på utbildningen kan lämnas vid skolstart respektive vid föräldramöte. Information kommer även att finnas i skolans elevadministrativa system och fastslaget på skolans informationstavla eller liknande väl synlig yta avsedd för information.mottagande av klagomålblankett för klagomål kommer att finnas tillgängligt i skolans elevadministrativa system. Den ena blanketten avser klagomål som rektor tar emot och utreder och den andra klagomål huvudmannen hanterar genom verksamhetschef. Klagomål kan givetvis även lämnas per e-post, telefon, brev eller genom personligt möte. Klagomål kan även lämnas anonymt. I dessa fall fyller den som tar emot klagomålet i lämplig blankett och förmedlar den

till rektor alternativt huvudmannen.i första hand ska klagomål som avser utbildningen framföras till rektor. Om klagomålet avser rektorns hantering av en viss fråga eller rektorns hantering inte lett till önskat resultat kan förhållandet anmälas till huvudmannen (verksamhetschefen som är en del i styrelsen för utbildningen). Alla medarbetare på skolan har dock ansvar för att omedelbart vidarebefordra mottagna klagomål till behörig person. Klagomålen hanteras alltid konfidentiellt.rutin för att utreda, åtgärda och följa upp klagomålrektorrektorn är ytterst ansvarig för hela processen kring hanteringen av ärendet. Klagomålsärenden skall utredas och hanteras inom en vecka. Är frågan akut måste klagomålet utredas och åtgärdas skyndsamt. Utredningens omfattning är beroende av klagomålets art. Är frågan komplicerad ska en allsidig utredning av saken genomföras. Skäliga åtgärder för att åtgärda klagomålet vidtas. Information om handläggning och åtgärder delges skriftligen till anmälaren. Åtgärderna i ärendet följs alltid upp en vecka efter att de trätt i kraft. Kvarstår klagomålet ska nya och upptrappade åtgärder sättas in. Vid behov ska förebyggande åtgärder vidtas för att liknande situationer inte ska kunna uppstå.hela ärendegången från utredning till uppföljning ska dokumenteras.huvudmanverksamhetschefen är ytterst ansvarig för hela processen kring hanteringen av ärendet. Verksamhetschefen, eller person utsedd av verksamhetschef för detta, ska skyndsamt och senast inom tre arbetsdagar utreda angivet klagomål. Utredningens omfattning är beroende av klagomålets art. Är frågan komplicerad ska en allsidig utredning av saken genomföras. Skäliga åtgärder för att åtgärda klagomålet vidtas. Information om handläggning och åtgärder delges skriftligen till anmälaren. Verksamhetschefen följer upp ärendet inom en vecka. Återkoppling sker till anmälaren för att säkerställa att personen är nöjd. Kvarstår klagomålet ska nya och upptrappade åtgärder sättas in. Ärendet följs upp inom en vecka. Vid behov ska förebyggande åtgärder vidtas för att liknande situationer inte ska kunna uppstå.hela ärendegången från utredning till uppföljning ska dokumenteras. 8.4) Inflytande och samråd Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta för att eleverna ska ges inflytande över sin utbildning. Eleverna kommer bl.a. genom elevråd ha inflytande över det pedagogiska och metodiska arbetet och skolans övriga verksamhet. Elevrådet kommer att ha möten var sjätte vecka, det kommer att väljas två representanter från varje klass. Det kommer vid varje elevråd att delta minst två vuxna och skolan är ansvarig att kalla till mötena. Klasserna kommer veckan innan elevrådet ha klassmöten, även dessa sker med andra ord var sjätte vecka. På klassmötena kommer alla ges möjlighet att lämna synpunkter till de representanter som sitter i elevrådet, klassläraren deltar alltid på mötena. Eleverna kommer kontinuerligt att utvärdera avslutade kurser, dessa sammanställs och redovisas för eleverna på klassmötena. Vid varje terminsslut görs en större enkät som besvaras av samtliga elever, där undersöks hur skolan uppfattas av varje elev. Där ställs frågor kring trivsel, gemenskap, skolmiljö, pedagogik, elevinflytande o.s.v. Kopplat till utvärderingarna finns en handlingsplan, Ständiga förbättringar. I denna sammanfattas de problem och förslag till förbättringar som uppkommit i utvärderingarna. Det framgår tydligt vem som upplevt ett problem, vem som är ansvarig för att åtgärda och när det skall vara gjort. Policyn är att när det uppstår ett problem skall det först kommuniceras, sedan dokumenteras och slutligen ageras.vårdnadshavare informeras om skolans verksamhet kontinuerligt via månadsbrev, som de kan läsa via vår digitala plattform schoolsoft. Vidare kan vårdnadshavare via Schoolsoft kommunicera aktivt med skolan.

9. Trygghet och studiero 9.1) Ordningsregler Redogör för skolenhetens arbete med att upprätta ordningsregler. Skolan arbetar varje läsår fram ordningsregler under medverkan av eleverna.lärare och rektor kommer i slutet av varje läsår utvärdera hur de anser att ordningsreglerna fungerat samt om de haft önskat resultat.mentorerna kommer att tillsammans med sina mentorselever göra samma sak.synpunkter kommer att sammanställas och rektor ansvarar för att ta beslut om vilka ordningsregler som skall gälla för nytt läsår.all personal och alla elever på skolan är sedan ansvariga för att ordningsreglerna följs. 10. Åtgärder mot kränkande behandling 10.1) Plan mot kränkande behandling vid utökning av skolenhet Vid utökning ska skolenhetens plan mot kränkande behandling bifogas ansökan. Se avsnitt 16 för bilagor. 10.2) Målinriktat arbete Beskriv hur huvudmannen ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Ansvaret för upprättandet av en plan mot kränkande behandling ligger ytterst hos skolans huvudman, och delegeras till Rektor. Det praktiska arbetet med att sammanställa planen ligger på likabehandlingsgruppen, som betår av rektor, lärarrepresentanter och elevhälsopersonal. Förankring av plan mot kränkande behandlingplanen mot kränkande behandling är ett levande dokument som författas varje nytt läsår. Underlag för arbetet är: resultaten av kvalitetsundersökningen som genomförs varje år i slutet av vårterminen (maj) fördjupad enkätundersökning kring diskriminering och kränkande behandling i början av läsåret samtal med personal och elever kring frågor som rör diskriminering, trakasserier och annan form av kränkande behandling. Planen förankras i alla klasser och all personal enligt nedan. Fram tills dess att den nya planen för läsåret är färdig, gäller förra läsårets plan. Då våra utbildningar traditionellt är "pojk"-utbildningar jobbar vi aktivt för att motverka "grabbighet". Något som är centralt för oss för att vi inte skall skrämma bort flickorna och att våra killar skall få med sig värderingar som överensstämmer med skolans värdegrund. En värdegrund som inte alltid finns ute på de arbetsplatser som eleverna besöker. Ett exempel på vad vi gör är att vi

informerar våra APL-handledare vad vi står för och att det är nolltollerans på all form av diskriminering gällande genus. Vi har även studiedagar där jämlikhet är på dagordningen. 10.3) Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Beskriv huvudmannens rutiner för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Om personal eller elever på skolan får kännedom om eller misstänker ett en elev på skolan blivit utsatt för någon form av kränkande handling skall de anmäla detta till rektor. Rektor skall i sin tur anmäla detta, samt övriga ärenden rektor får kännedom om, till verksamhetschef.verksamhetschef, eller någon företrädare för huvudmannen, skall skyndsamt utreda förhållandena kring den anmälda kränkningen.åtgärder skall vidtas utifrån vad utredningen visar. Dessa åtgärder skall vara utformade på ett sätt som hindrar framtida kränkande handling. Verksamhetschefen beslutar om dessa åtgärder.huvudmannen följer upp att åtgärderna haft verkan, om inte får nya åtgärder vidtas.utredning, åtgärder samt uppföljning skall dokumenteras.i förekommande fall skall kränkt elev samt kränkande elev, samt deras vårdnadshavare, kontinuerligt informeras om förloppet. 10.4) Grundläggande demokratiska värderingar Beskriv hur skolenheten ska arbeta med värdegrundsfrågor. Skolan arbetar ständigt med värdegrundsfrågor och de mål och riktlinjer som beskrivs i läroplanen. l den vardagliga undervisningen men även i schemabrytande aktiviteter i utbildningen.när det gäller arbetet mot kränkande behandling och främjande av likabehandling enligt skollag och diskrimineringslag kommer arbetet att genomsyra skolans arbete i alla delar och involvera både elever och personal, samt i viss mån även föräldrar och andra. Processen över året kring detta kartläggs dels i en kursbeskrivning vilken lärarna arbetar med över året samt i månadsrapporten varje lärare och rektor skriver. Arbetet sammanfattas, konkretiseras och planläggs årligen i skolans samlade plandokument inkl. likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling där skolans nolltolerans mot alla former av kränkningar betonas.ingen elev ska utsättas för kränkningar, trakasserier eller diskriminering. Främlingsfientlighet och intolerans möts med kunskap, samtal, aktiva insatser och verkningsfulla åtgärder.grundläggande för att arbeta med likabehandlings- och värdegrundsfrågor är vidare att skolans personal och elever regelbundet samverkar och fortbildas i regelverket och den historiska bakgrunden till den värdegrund som utgår från människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. Kunskap, förståelse, empati och inkludering är ledord i detta arbete.skolans arbetsformer inom detta område utgår från att det är väsentligt att elever och lärare återkommande ges förutsättningar och möjlighet att utveckla och fördjupa sina kunskaper och insikter om värdegrund och kränkande behandling gemensamt. Konkret tar sig detta till uttryck i skolvardagen genom att lärarna i sin undervisning ständigt synliggör och i handling visar på värdegrunden. Skolan har också en särskild arbetsgrupp som fungerar som en motor för

likabehandlings- och värdegrundsfrågor i verksamhetens planering, vardag och uppföljning. Denna arbetsgrupp består av företrädare för personal, elever, skolledning och elevvård och arbetar aktivt med omvärldsbevakning, riskanalyser, enkätundersökningar, intervjuer, dokumentation, seminarieserier, inspirationsdagar m.m. utifrån verksamhetens behov. Detta för att hålla diskussionerna om likabehandling och värdegrund levande och aktuella i verksamheten och motverka alla former av kränkande behandling. Det är denna arbetsgrupp som årligen upprättar skolans samlade plandokument inkl. likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling och som utbildar, informerar och på andra sätt aktiverar personal, elever, föräldrar och andra i denna.likabehandlings- och värdegrundsgruppens arbete samordnas av en likabehandlings- och värdegrundssamordnare.var och en på skolan ges möjligheter att diskutera uppdraget och ansvaret som lärare, som elev, som medmänniska, som medborgare osv. för att uppmärksammas om hur var och en på sitt sätt bidrar till en hållbar tillvaro, skola och värld på likabehandlande grunder.skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete, inkl. arbete mot alla former av kränkningar utgår från hållningen att ett likabehandlingsarbete och arbete mot kränkande behandling inte bör isoleras till punktvisa insatser, inte heller bör det ske på oklara grunder, okunskap och skyndsamhet. För ett verkningsfullt likabehandlings- och värdegrundsarbete behöver både elever och personal tid och reella kunskaper om de grunder på vilka värdegrunden och förbud mot kränkningar vilar.ett konkret exempel på hur arbetet med likabehandling och värdegrund integreras och aktualiseras i vardagen är att lärarna, förutom i sitt förhållningssätt, i undervisningen utgår från sådana frågor och dilemman som för arbetet i ämnet framåt. Ett annat exempel är stående punkter på skolans olika mötesagendor såsom elevråds-, personal-, arbetsgrupps- och föräldramöten. Temaveckor/dagar i samarbete med föreläsare utifrån angelägna ämnen inom området är också exempel på hur skolan arbetar främjande med likabehandling och motverkande när det gäller kränkningar. 11. Utbildningens utformning 11.1) Läroplan Ange om skolenheten avser att följa Läroplan för gymnasieskolan bifoga egna dokument som komplement till Läroplan för gymnasieskolan. Se avsnitt 16 för bilagor. 11.2) Inriktning Waldorf Konfessionell. Redogör för de konfessionella inslagen i utbildningen.

12. Programfördjupning och individuella valet 12.1) Kurser inom programfördjupning Inom ramen för varje nationellt program kommer skolenheten att erbjuda ett antal kurser som programfördjupning i enlighet med de förskrifter som Skolverket meddelat enligt 4 kap. 5-6 gymnasieförordningen (2010:2039). 12.2) Kurser inom det individuella valet Skolenheten kommer inom ramen för det individuella valet erbjuda de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet på grundnivå för elever på yrkesprogram. Eleverna på samtliga program kommer att ha rätt att läsa en kurs i idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen och minst en kurs i estetiska ämnen inom det individuella valet enligt 4 kap. 7 gymnasieförordningen (2010:2039). 13. Utbildning 13.1) Utbildningens syfte Beskriv hur utbildningen i gymnasieskolan kommer att genomföras. På Framtidsgymnasiet jobbar samtliga lärare tillsammans med eleven under hela dess arbetsdag. Alla lärare arbetar tillsammans med eleverna för att de ska nå så bra resultat som möjligt i samtliga ämnen. Det är också skolan där eleven själv i hög grad kan påverka hur man vill lära sig och efter intresse kan styra sina val av projekt samt designa och tillverka relevanta produkter man själv har nytta av. Genom de täta företagskontakter, vi har arbetat upp under över 10 års tid, vet vi att eleven får de rätta företagskontakterna och att vi kan hjälpa eleven till rätt val under både den skolförlagda utbildningen och den 15 veckor långa arbetsplatsförlagda utbildningen. Även lärlingsutbildning skall vara ett alternativ på våra skolor för att hjälpa eleven ut till yrkeslivet. Vi prioriterar att eleven ska känna att skolan är meningsfull och att de under utbildningens gång kommer underfull med vilken typ av arbetsuppgifter och vilka företag som är intressanta och hur man når dit. I välutrustade verkstäder för våra yrkesutbildningar ger vi förutsättningar för att eleven ska bli väl förberedd för sin framtid. Fokus på våra utbildningar är att alla våra elever på yrkesprogrammen skall bli anställningsbara, även om vi erbjuder eleverna möjlighet till högskolebehörighet. På Framtidsgymnasiet tar vi emot elever på Introduktionsutbildningar oc jobbar utifrån varje individs förutsättningar för att nå ett nationellt program eller för att eleven skall nå ut i arbetslivet. Detta förutsätter goda kontakter med näringslivet. Undervisningen präglas av att inkluderade gymnasiegemensamma ämnena i karaktärsämnena som oftast är verkstadsförlagda. 13.2) Utvecklingssamtal Vårdnadshavare till elever i gymnasieskolan kommer att erbjudas utvecklingssamtal minst en gång varje termin enligt 15 kap. 20 skollagen.

13.3) Mottagande till gymnasieskolan Ange de villkor för mottagande som kommer att gälla för att en elev ska beredas plats i gymnasieskolan enligt 15 kap. 33 skollagen. Skolenheten kommer att ta emot alla ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen i gymnasieskolan. Mottagandet kommer att begränsas till elever som är i behov av särskilt stöd. Redogör närmare för vilka elever som avses. Mottagandet kommer att begränsas till vissa elever som utbildningen är särskilt anpassad för. Redogör närmare för vilka elever som avses. 13.4) Urval Skolenheten kommer att följa bestämmelserna om urval enligt 7 kap. 2-5 gymnasieförordningen. 13.5) Färdighetsprov Färdighetsprov kommer att anordnas enligt 7 kap. 5 gymnasieförordningen. Om färdighetsprov kommer att anordnas, redogör för vilka program som avses, hur provet kommer att genomföras, vad som ingår i provet och hur resultatet ska vägas in i förhållande till betygen från grundskolan. 14. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och gymnasial lärlingsutbildning Om ansökan avser ett eller flera yrkesprogram besvara nedanstående frågor. 14.1) Gymnasial lärlingsutbildning Huvudmannen avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning. 14.2) Omfattning av APL Ange antal veckor som kommer att förläggas till APL på respektive program/inriktning. Program Inriktning Antal veckor Ta bort Bygg och anläggningsprogrammet Husbyggnad 15 Bygg och anläggningsprogrammet Plåtslageri 15

14.3) Säkerställande av APL-platser Redogör för vilka kontakter som tagits för att säkerställa APL-platser på utbildningen på respektive program där APL kommer att erbjudas. Bifoga ett skriftligt underlag från tillfrågade företag som kan styrka tillgången till APL-platser. Detta bör göras genom ett intyg som visar att företagen som huvudmannen varit i kontakt med kommer att kunna ta emot elever för APL. Se avsnitt 16 för bilagor. Dessa uppgifter kommer kompletteras under våren. Ambitionen är att de skall vara klara till den 7 mars. 14.4) Lokalt programråd Skolenheten kommer för yrkesprogrammen att upprätta ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv enligt 1 kap. 8 gymnasieförordningen (2010:2039). 14.5) Handledare Beskriv huvudmannens rutiner vad gäller att utse en handledare på APL-platsen. I samband med införskaffandet av APL-platser bokas mötestid mellan skola och handledare på arbetsplatsen.under detta möte där skolan vanligtvis representeras av APL-ansvarig lärare, sker både information om APL samt viss utfrågning av den tilltänkte handledaren för att båda parter skall "fatta tycke". Det är i princip så det går till när handledaren bedöms vara lämplig. APL samordnaren bedömer om handledaren har nödvändiga kunskaper och erfarenheter. Förfarandet är likt det vilket används vid anställningsintervjuer.mötet sker på arbetsplatsen för att en bedömning av arbetsmiljön på arbetsplatsen kan bedömas.samtliga handledare bjuds in till skolan innan APL perioden börjar till ett möte där de informeras av skolan och om de regler och bestämmelser som gäller för elever på APL.De knyter under detta möte kontakt med de lärare vilka är ansvariga för den elev de kommer att vara handledare för.de mål och centrala innehåll vilket skall nås under APL: en gås igenom och diskuteras för att säkerställa att det går att uppfylla på arbetsplatsen.dessa mål och det överenskomna centrala innehållet dokumenteras skriftligen för att sedan stämmas av allt eftersom under APL perioden. Lärarna, handledaren och eleven i fråga har alla en kopia av detta dokument.handledaren kommer även att skriva under ett avtal där det framgår vad som förväntas av en handledare och att det garanteras att skolans normer och värderingar efterlevs. 14.6) Bedömning och betygsättning Redogör för huvudmannens rutiner för bedömning och betygsättning vid APL. APL- samordnaren gör löpande bedömning och avstämning utav satta mål för APL perioden under genomförda besök på arbetsplatsen. Detta dokumenteras skriftligen.varje APL -period avslutas med

ett samtal där handledaren, APL- samordnare(vilken är betygsättande lärare) samt elev närvarar. Under detta samtal skapar sig APL- samordnaren en samlad bild av sina intryck från besöken samt handledarens och elevens beskrivningar av måluppfyllelsen utifrån de förutbestämda målen för APLperioden.APL- samordnaren gör därefter en bedömning utifrån kunskapskraven vilken kommer att ligga till grund för betygsättningen i kursen. 14.7) Lärlingsutbildning - utbildningskontrakt Om gymnasieskolan avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning redogör för hur utbildningskontraktet kommer att utformas alternativt bifoga ett exempel på utbildningskontrakt. Se avsnitt 16 för bilagor. Se bilaga 9. 15. Övriga upplysningar Eventuella övriga upplysningar som sökande önskar framhålla anges här. Då Framtidsgymnasiet har ett stort antal elever som går olika Introduktionsprogram är det totala elevantalet betydligt högre än det som framkommer under 1.11Punkt 3.6) Se Likviditetsbudget och resultatbudget, bilaga 5 & 6.Försättsblad sänds in signerade via mail i efterhand. 16. Bilagor 16.1) Bilagor enligt Skolinspektionens föreskrifter (SKOLFS 2011:154) - Ange bilagenummer. Fullmakt för det ombud som företräder sökanden hos Statens skolinspektion. 2 Intresseundersökning eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Uppgifterna ska ligga till grund för sökandens budget och visa att sökanden kan få ett tillräckligt stort antal elever till de sökta utbildningarna. 3, 4 Sökandens senaste årsredovisning. 7 Intyg avseende extern finansiering av utbildningsverksamheten. 8 Beskrivning av tilltänkta lokaler Aktiebolag - Registreringsbevis från Bolagsverket. Av registreringsbeviset ska framgå att bolaget ska bedriva sådan utbildningsverksamhet som ansökan avser. 1 Vid utökning av verksamheten ska dessutom följande bifogas Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet på skolenheten. (8.1) 10 Plan mot kränkande behandling. (10.1) 11 16.2) Övriga bilagor Etableringskostnader. (3.1) 5, 6 Övriga inbetalningar/intäkter. (3.4) Lokaler intyg från fastighetsföretag. (4.1) Speciallokaler intyg från exempelvis kommun eller fastighetsföretag. (4.2)

Skolbibliotek - bifoga intyg från folkbibliotek/stadsbibliotek. (4.5) Läroplan, bifogade dokument. (11.1) Intyg gällande APL-platser (14.3) Exempel på utbildningskontrakt (14.7) 9 Bilagor till denna ansökan Namn Nr Bilaga 1 - FramtidMalmo.zip 1 16.3) Angående bilagor Redogör för orsaken till att de efterfrågade bilagorna inte bifogats ansökan. Gy 2014/41152 Ansökan avser Ansökan om godkännande som huvudman för fristående gymnasieskola, Framtidsgymnasiet Burlöv/Malmö i Malmö stad Sökandens namn och organisationsnummer Framtidsgymnasiet i Sverige AB, 556575-5500 Ort och datum Underskrift av firmatecknare/behörig företrädare för sökanden Namnförtydligande Underskrift av firmatecknare/behörig företrädare för sökanden Namnförtydligande En fullständigt ifylld ansökan med bilagor ska ha kommit in till Skolinspektionen senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen avser att starta. Följ instruktionerna till ansökningsblanketten och Statens skolinspektions föreskrifter om ansökan om godkännande som huvudman för fristående skola (SKOLFS 2011:154). Genom underskriften försäkrar du på heder och samvete att uppgifterna i ansökan och därtill bifogade handlingar är sanna.