starta och driv modern lärlingsutbildning

starta och driv modern lärlingsutbildning utbildningsmodell handledning inspiration stockholms hantverksförening / handkraft

starta och driv modern lärlingsutbildning

produktion Stockholms Hantverksförening och Tullbergs Kommunikationsbyrå text Anna Winbladh och Cecilia Bengtsson foto Anna Winbladh grafisk form Pernilla Qvist tryck och repro EDITA Västra Aros Starta och driv modern lärlingsutbildning har tagits fram inom ramen för EU-projektet Handkraft som finansieras av ESF inom Växtkraft Mål 3. Stockholms Hantverksförening 2002

starta och driv modern lärlingsutbildning utbildningsmodell handledning inspiration stockholms hantverksförening / handkraft

innehåll förord 6 1. inledning så använder du boken 8 hantverksutbildning behövs! 9 Hantverksyrken en del av framtiden 9 Generationsväxling 10 Brister i utbildningssystemet 10 Möjligheter med en modern lärlingsutbildning 11 2. modell för modern lärlingsutbildning Från introduktion till examination 15 Viktiga hörnstenar 15 3. starta lärlingsutbildning översikt 20 analys 20 Kartläggning 20 Tänkbara målgrupper 22 Handlingsplan 23 organisation 25 Arrangör vem kan starta modern lärlingsutbildning? 25 Bildande av styrgrupp 26 Utbildningssamordnare 26 Handledare 27 Teorilärare 29 Lämpliga utbildningsformer 29 finansiering 32 Vad ska finansieras? 33 Handledarersättning 33 Lärlingarnas uppehälle 34 Tecknande av försäkringar 35 rekrytering av handledare 35 Hinder att bemöta 36 Motargument 36 rekrytering av lärlingar 37 Informationsmaterial 37 Ansökningsblankett 37 antagning 38 1:a sorteringen 38 Intervju 38 2:a sorteringen 39 Matchning lärling utbildningsplats 39 4. driv lärlingsutbildning introduktion 41 Avtal för företagsförlagd utbildning 41 Avtal mellan lärling och utbildningsarrangör 42 Individuellt anpassad utbildningsplan 43 Närvarorapportering 44 utbildning 45 Arbetsplatsförlagd undervisning 45 Skolförlagd undervisning 47 Yrkesspecifika kurser som komplement 49 Studiebesök 49 Fortbildning för handledarna 49 Kurslitteratur 52 Byte av utbildningsplats 53 Om utbildningen måste avbrytas 53 examination 54 Exempel på utbildning som krävs för avläggande av gesällprov 54 Gesällprov så går det till 55 Yrken där gesällbrev saknas 56 Utbildningsbevis för modern lärlingsutbildning 57 utvärdering 57 Löpande 57

Resultatinriktad 58 Uppföljning 59 avslutning 59 5. lärlingsutbildning i praktiken bakgrund eu-projektet handkraft 62 Förstudie 62 Mål för projektet Handkraft 64 Styrgrupp för projektet Handkraft 64 Hur projektet Handkraft finansieras 65 Bildandet av Hantverksakademin 65 hantverksakademin målsättning och strategi 66 hantverksakademins organisation 67 Stockholms Hantverksförening som utbildningsarrangör 67 Utbildningssamordnare i Hantverksakademin 67 hantverksakademins handledare 68 Engagemang 68 Handledarbesök under pågående utbildning 69 Handledarträffar 70 Hantering av handledarersättning 70 hantverksakademins lärlingar 71 Målgrupper och rekrytering 71 Kampen för rätt till utbildning 72 Hur studierna finansieras 73 genomförandet av utbildningen 74 Unikt samspel mellan mäster och lärling 74 Den skolförlagda undervisningen 75 Nödvändiga yrkeskurser 76 Invandrade hantverkares kunskaper tillvaratas 76 validering i praktiken 81 löpande utvärderingsarbete 82 Utbildningsplanen som styrdokument 82 Enkätundersökning 82 Elevutställning 83 yrken som representeras 84 informationsarbete 85 Handledarbroschyr 85 Rekryteringsbroschyrer 85 www.hantverksthlm.com 85 Informationsskärmar 86 6. lärlingsutbildning i perspektiv lärlingsutbildning fram till 1900-talets början 87 Medeltida skråväsende 88 Skråväsendet går i graven 89 lärlingsutbildning under 1900-talet 90 Lärlingsskolor 91 Avtalslärlingar 91 Den nya gymnasieskolan 92 europeiskt perspektiv 92 Yrkesbevis 93 Internationellt utbyte 93 Kvantitet och kvalitet 94 7. english summary utbildningens mål 77 Gesällprovet 80

förord det känns hoppfullt att tiden nu är mogen för en handbok i konsten att starta och driva modern lärlingsutbildning. Det lilla hantverksföretaget som tar hjälp av mjukare och mindre kapitalintensiv teknologi är inte något förlegat utan tvärtom en viktig modell, som behöver upprättelse och stöd för att åter få fotfäste inom näringsliv, samhälle och kultur. Vi har blivit alltmer beroende av storskaliga lösningar, automatisering, standardisering, syntetisering, rationalisering, papper och apparater i ett ständigt accelererande tempo. Kanske ökar därmed, i samma takt, vårt behov av överblick och av att finna direkta spår av verklighet, människa och natur, i vår vardagstillvaro inom utbildning och yrkesliv såväl som under fritid. Att handgripligen arbeta med olika material och göra något som man direkt ser resultatet av handlar om mänskliga behov och anspråk såsom äkthet, tillförlitlighet, självförtroende och lusten i learning by doing. Det ger en känsla av att kunna bemästra och hantera sitt eget liv. Därigenom motverkas en känsla av maktlöshet som många, såväl hög- som lågutbildade medborgare, idag stressas och mår illa av. Jag minns en stor utbildningskonferens för många år sedan då föreläsningar av traditionellt akademiskt slag varvades med workshops. Jag har helt glömt vad konferensen handlade om. Det som etsat sig fast i mitt minne är dock den glädje och även stolthet, som strålade ut från två deltagare en utbildningsminister och en pedagogikprofessor som under verkstadspassen lyckats med att tova sig var sin hatt. Hur kan något så urbota omodernt som en föga formfulländad ullhatt förorsaka en sådan glädje hos dessa män i staten? I dagens Sverige finns det fler än vi anar, som längtar efter mer praktiska och skapande arbetsuppgifter. Inte sällan dyker reportage upp som berättar om datafolk och höga jurister som mitt i yrkeslivet eller vid pensionering helt sadlat om och gått in för att snickra eller ägna sig åt någon annan mer handfast syssla. Och hur många barn, ungdomar och lärare knäcks inte i dagens utbildningssystem, som i allt högre grad teoretiseras och akademiseras därför att välmenande beslutsfattare inom politik, högskola och media hyser en 6 starta och driv modern lärlingsutbildning

alltför okritisk vetenskapstro och förordar akademisering av praktiska utbildningar, eftersom vårt högteknologiskt inriktade arbetsoch näringsliv kräver alltfler teoretiskt högutbildade inom naturvetenskap och teknik. För några år sedan väckte en kommun rättmätig uppmärksamhet i massmedia därför att den ville införa teoretisk slöjd i tron att detta skulle bli mer ekonomiskt och kunskapseffektivt. Vikten av att tvärtom, snarare införa mer av praktiska verksamheter integrerat i de så kallade teoretiska basämnena men också av mer arbetsplatsbaserad inlärning, börjar långsamt vinna gehör om än ofta på ett till intet förpliktigande verbalt plan. Att komma från ord till handling är en annan sak. Det är lika mycket en fråga om humaniora och konst, som om naturvetenskap och teknik att starta och på ett uthålligt sätt driva modern utbildning. En kultur som även ser till den mänskliga insatsens betydelse för det totala, långsiktigt ekonomiska och hållbara resultatet, kan endast spira och leva vidare om den grundläggs tidigt och odlas med omsorg i mellanmänskliga relationer, till exempel i arbetsplatsförlagd utbildning. Här har så kallade högutvecklade länder mycket att lära av många invandrare, som kommer från kulturer där människan och mellanmänsklig samverkan fortfarande spelar en viktig roll. Glädjande nog har det hela tiden även här funnits insiktsfulla och mindre trendkänsliga hantverkare liksom i motvind hårt kämpande slöjd- och textillärare som lyckats hålla vid liv ett praktiskt kunnande. Den här boken är resultatet av ett arbete med att få till stånd en friare diskussion kring modern utbildning och företagande inom hantverksområdet. Den är en betydande kulturgärning som kan bidra till att fler kan återfå glädjen i såväl utbildning som arbete. Stockholm, mars 2002 Agnes Nobel Docent i pedagogik och författare till boken Hur får kunskap liv? (1984, 2001) förord 7

1. inledning så använder du boken starta och driv modern lärlingsutbildning riktar sig till utbildningsarrangörer, hantverksföreningar, branschorganisationer, kommuner och landsting samt övriga aktörer som funderar på att starta och driva hantverksutbildning. Syftet med boken är att sprida kunskap och erfarenheter för att på sikt öka omfattningen av modern lärlingsutbildning i landet. Med modern lärlingsutbildning avses genomgående den modell som beskrivs i kapitel 2. Den moderna lärlingsutbildningen kan ses som ett komplement till traditionell kollektivavtalsutbildning. Utgångspunkten är hantverksyrkenas förutsättningar och möjligheter, men modellen som beskrivs kan även appliceras på andra utbildningsområden. Bokens innehåll kan i huvudsak delas upp i fyra avsnitt. Det första beskriver en modell för modern lärlingsutbildning och ger argument till varför denna är ett nödvändigt komplement till existerande utbildningsformer. Det andra avsnittet utgörs av en handledning där arbetsgången vid startande och drivande av modern lärlingsutbildning gås igenom steg för steg från analysfas och finansiering till rekrytering, genomförande och uppföljningsarbete. Det tredje avsnittet är en fallstudie som beskriver Stockholms Hantverksförenings arbete med lärlingsutbildning i Hantverksakademin. Konkreta exempel presenteras på alltifrån finansieringslösning och målsättning till samarbetsparter och kursinnehåll. Slutligen görs en kort historisk exposé med en internationell utblick. Här förklaras även några för sammanhanget centrala begrepp. 8 starta och driv modern lärlingsutbildning

Genomgående i boken hittar du tips- och faktarutor med konkreta råd om hur du kan gå tillväga för att söka vidare information eller undvika vissa fallgropar. Här finns användbara webbadresser och telefonnummer till organisationer och myndigheter som kan vara behjälpliga i arbetet. I tipsrutorna hänvisas ibland till Stockholms Hantverksförenings webbsida, www.stockholmshantverksforening.se, där det finns möjlighet att ladda ner dokument i form av mallar för till exempel ansökningsblanketter. hantverksutbildning behövs! hantverksyrken är inte en föråldrad företeelse som ett samhälle kan klara sig utan. I framtiden behövs många färdigutbildade hantverkare och hantverkandet kan ses som ett nav i ett nyttoperspektiv där många delar i samhället gynnas. Ur utbildningsperspektiv komplement till rådande utbildningssystem unik pedagogisk metod hålls levande lika stor möjlighet för individen till praktisk utbildning som till akademisk Ur miljöperspektiv produkterna är gjorda för att kunna repareras hantverket ger stora möjligheter till materialåtervinning Ur näringslivsperspektiv utbildade hantverkare är en grundläggande tillväxtfaktor för småföretagen överlevnad för den enskilde näringsidkaren Nyttan med att ordna lärlingsutbildningar Ur konsumentperspektiv tillgången på kvalitativ hantverksservice säkerställs kundtrygghet avseende kvalitet Ur arbetsmarknadsperspektiv sysselsättningsskäl, det behövs fler hantverkare validering av till exempel invandrade hantverkare omskolningsmöjligheter, till exempel vid företagsnedläggningar Ur kulturperspektiv möjlighet att kunna bevara, reparera och restaurera vårt kulturarv hinder mot att ovärderliga hantverksyrken dör ut nya innovationer kan födas ur traditioner hantverksyrken en del av framtiden Sveriges regering delar EU:s uppfattning att den framtida expansionen på arbetsmarknaden kommer att uppstå i småföretagen och de flesta av Sveriges 250 000 hantverkare arbetar i just småföretag. inledning 9

Genom att säkra yrkeskunnandet och rekryteringsunderlaget hos denna sektor kan expansionen underlättas och tillväxten möjliggöras. Grunden för egenföretagande ligger bland annat i en relevant yrkesskicklighet. Utan en fungerande lärlingsutbildning kan Sverige inte delta i småföretagens expansion, eftersom det nödvändiga yrkeskunnandet inte kommer att kunna tillföras sektorn i den takt det efterfrågas. generationsväxling Det finns även starka arbetsmarknadsskäl till att satsa på hantverk. Inom många hantverksyrken råder det idag brist på arbetskraft. Pensionsavgångar gör att det behöver utbildas omkring 100 000 hantverkare fram till år 2010. Eftersom den praktiska utbildningen i samhället blivit alltmer eftersatt är den generationsväxling vi nu står inför mycket allvarlig. Förutom att vissa yrken hotar att dö ut kommer ovärderlig kunskap inom många av de cirka 300 existerande hantverksyrkena inte att kunna föras över till en ny generation. Redan idag är bristen på kunniga bygghantverkare, till exempel plåtslagare, elektriker, rörmokare och målare akut. Lika illa är det inom kulturvårdande hantverk som kakelugnsmakare, stuckatörer, förgyllare och smeder. Även rena brukshantverk som hovslagare, bilmekaniker, segelmakare, sadelmakare, urmakare, skomakare och glasmästare är i stort behov av återväxt genom utbildning och nyrekrytering. brister i utbildningssystemet Det finns i Sverige idag mycket få möjligheter att utbilda sig i ett hantverksyrke. Varje år utexamineras runt 42 000 personer från de yrkesförberedande programmen på gymnasieskolan. Men den yrkesutbildning som ges på gymnasiet innehåller endast omkring en tredjedel av den praktiska utbildning och träning som branscherna kräver för ett yrkesbevis i form av ett gesällbrev eller motsvarande. De nyutexaminerades utbildning i yrket är ofta för ofullständig för att de ska kunna sättas in i produktivt, debiterbart arbete. Inte heller är de färdiga att starta egen verksamhet. Detta beror till stor del på att programmen på gymnasiet per definition 10 starta och driv modern lärlingsutbildning

är förberedande och att färdigutbildning i de flesta hantverksyrken saknas. Behovet av hantverksutbildning är allra störst hos personer över 20 år. De yrkesförberedande programmen på gymnasiet är stängda för denna grupp. Det går heller inte att omskola sig till hantverkare eftersom Komvux huvudsakligen är inriktat mot teoretisk utbildning. Kvar blir ett fåtal utbildningar inom en bråkdel av alla de hantverksyrken som finns, avtalsutbildningar för vissa större branscher och arbetsmarknadsutbildningar som saknar tillräckligt långsiktiga perspektiv. Situationen gör att rörligheten från akademiska till praktiska yrkesområden är satt ur spel, något som får negativa konsekvenser för såväl individen som samhället i stort. Idag byter många svenskar yrken flera gånger under sitt arbetsliv och fri rörlighet på arbetsmarknaden har blivit ett honnörsord. Detta är en av anledningarna till tanken om allmän högskolebehörighet. Men få tänker på rörligheten i motsatt riktning. Idag finns det många med akademisk utbildning som vill bli hantverkare. Dessa personer behöver en så effektiv praktisk utbildning som möjligt. Genom modellen för modern lärlingsutbildning är detta möjligt. möjligheter med en modern lärlingsutbildning Den moderna lärlingsutbildningen innebär ett unikt tillvaratagande av de enskilda individernas resurser och dess stora flexibilitet gör utbildningsformen användbar i vitt skilda situationer, till exempel för att motverka arbetslöshet och utflyttning från mindre orter. Modern lärlingsutbildning kan med fördel användas för att ge invandrade hantverkare en chans till validering och komplettering så att de kan komma ut på arbetsmarknaden. Den ger också en möjlighet att kunna omskola dem som vill gå från en akademisk bana till en praktisk, något som efterfrågas av många. Istället för att utbilda en hel klass inom ett yrke där det kanske behövs ett fåtal utövare i hela landet kan sammansättningen i gruppen varieras efter det behov av hantverkare som finns på orten. En individuell studietakt gör också att alla inte kommer ut inledning 11

på marknaden samtidigt utan fasas in i arbetslivet på ett mer naturligt sätt. Modern lärlingsutbildning är resursekonomisk. Skolförlagda yrkesutbildningar, kräver relevanta och väl uppdaterade verkstadsmiljöer för varje yrkesgrupp. Eftersom kostnaderna för dessa är orimligt höga är behovet av nya småskaliga och kostnadseffektiva utbildningsmodeller stort. Slutligen ges möjlighet till ökat engagemang i utbildningsfrågor hos det lokala näringslivet samt nya möjligheter till samarbete med befintliga utbildningar, till exempel inom den kommunala vuxenutbildningen. 12 starta och driv modern lärlingsutbildning

2. modell för modern lärlingsutbildning att arbeta jämte en erfaren yrkesman som delar med sig av sitt kunnande är en form av inlärning som är väl anpassad till det mänskliga sättet att fungera, både motoriskt och intellektuellt. Mycket förenklat kan den ses som en utvecklad form av det lilla barnets sätt att lära genom att härma sin omvärld. Vid inhämtandet av viss kunskap, till exempel hantverkskunnande, är metoden inte bara överlägsen utan helt nödvändig. Det är ungefär lika svårt att lära sig bygga ett hus genom att endast läsa sig till hur man gör som att lära sig cykla utan att använda en cykel. Stockholms Hantverksförening har under sju år arbetat med utvecklingen av en modell för modern lärlingsutbildning i Hantverksföreningens skola och i Hantverksakademin. Där har teorier kunnat prövas och verifieras under arbetets gång och modellen har fått en gedigen praktisk grund. De erfarenheter som gjorts och det upplägg som visat sig vara mest funktionellt har här sammanställts till en verklighetsförankrad mall för hur lärlingsutbildning kan startas och bedrivas. En mer detaljerad beskrivning av arbetet med Hantverksakademin följer i kapitel 5. Liknande modeller har tidigare prövats och använts i Stockholm, dock utan att ha blivit etablerade i någon fungerande form. Redan i början av åttiotalet utvecklade S:t Görans Gymnasium med stöd av Stockholms Hantverksförening den så kallade S:t Göransmodellen som kommit att bilda skola för en rad olika hantverksutbildningar runt om i landet. Utbildningen byggde på att den arbetsplatsförlagda undervisningen i yrkesteknik gavs mycket hög prioritet och att olika yrkes- och ålderskategorier blandades i en och samma skolklass. modell för modern lärlingsutbildning 13

Vuxna med behov av: omskolning, validering, påbyggnadsutbildning eller kompetensutveckling Gymnasieelever tips Gymnasieelever måste komplettera sin utbildning med kärnämnen för att få allmän högskolebehörighet. Denna komplettering kan till exempel ske med ett teoretiskt påbyggnadsår före eller efter lärlingsutbildningen. modern lärlingsutbildning Introduktion 1-20 veckor godkänd utbildningsplats i samråd med respektive bransch försöksperiod valideringsfas upprättande av individuella utbildningsplaner Utbildning 20-160 veckor 80% arbetsplatsförlagd yrkesteknik och yrkesteori, individuellt, 4 dagar per vecka 20% gemensam, skolförlagd undervisning (varierande innehåll beroende på utbildningsform) externa yrkesspecifika kurser utbildningssamordnare som är pedagogiskt stöd och sköter uppföljning Examination 1-20 veckor gesällprov annan yrkesprövning Den moderna lärlingsutbildningen är utvecklad för att möta behoven av en tidsenlig arbetsplatsförlagd yrkesutbildning som tillgodoser det både branscher och elever efterfrågar, nämligen gedigna praktiska yrkeskunskaper parat med kunskaper om hur ett företag startas och drivs. Modellen möjliggör utbildning på hela hantverksområdet och präglas därför av ett stort mått av flexibilitet. Den kan anpassas både för gymnasie- och vuxenutbildning genom att inslaget av teoriämnen varieras. Modellen bygger på en utbildning med en ungefärlig fördelning på 80 procent arbetsplatsförlagd utbildning, under individuell handledning, samt 20 procent skolförlagd utbildning i helklass, med en hög grad av infärgning från hantverksbranscherna. Den moderna lärlingsutbildningen fungerar som ett komplement till övriga utbildningsformer både därför att den möjliggör kvalifi- 14 starta och driv modern lärlingsutbildning

cerad hantverksutbildning, men också därför att den öppnar nya vägar till livslångt lärande. Utbildningsmodellen följer lärlingen från grundutbildning ända fram till gesällbrev eller motsvarande yrkesbevis, något som få andra utbildningar på området gör. Eftersom modellen kan anpassas till den enskilde individens behov är den också utmärkt att använda vid all typ av komplettering och omskolning. Det kan gälla färdigutbildning efter förberedande gymnasiestudier, kompletterade kurser för invandrade hantverkare, eller omskolningsmöjligheter för vuxna. från introduktion till examination Utbildningen inleds med en introduktion. Under denna period arbetas en individuell utbildningsplan fram av ansvarig samordnare i samråd med handledare och lärling. Utbildningsplanen innehåller både en yrkesspecifik kursplan med tidsangivelser, uppgifter om vilka skolförlagda kurser lärlingen har valt och i förekommande fall även yrkesspecifika kurser som vald bransch förordar. Om genomförandet av något kursavsnitt planeras i annat EU-land, anges även detta i utbildningsplanen. Den huvudsakliga utbildningstiden, fyra dagar per vecka, är arbetsplatsförlagd. En dag i veckan ägnas åt gemensam skolförlagd undervisning. Utbildningens längd varierar utifrån elevens förkunskaper och den enskilda branschens krav. För en person med ringa förkunskaper blir den genomsnittliga utbildningstiden cirka 120 veckor. För en person som avslutat ett yrkesförberedande program på gymnasiet och dessutom gått ett påbyggnadsår kan utbildningstiden handla om ett behov av färdigutbildning på 40 veckor. När den valda branschens utbildningskrav är uppfyllda, avslutas utbildningen med avläggande av gesällprov eller motsvarande yrkesbevis om gesällbrev inte föreligger. I den individuella utbildningsplanen noteras alla fullgjorda moment och den blir därigenom ett personligt utbildningsdokument. viktiga hörnstenar Handledarersättning: En ersättning betalas ut till handledarna för deras utbildningsinsats. Ersättningen är blygsam och ska åstadkomma en konkurrensneutral situation där handledaren varken modell för modern lärlingsutbildning 15

får en ekonomisk förlust eller vinst av att utbilda en lärling. Elevstatus: Lärlingen har under hela utbildningstiden elevstatus. Detta för att kunna garantera en större del generell yrkeskunskap. Utbildningen bygger således inte på ett anställningsförhållande. Elevstatusen sträcker sig så långt som lärlingen går kvar i utbildningen, det vill säga fram till och med examinationen. Individuella utbildningsplaner: De individuella utbildningsplanerna har flera olika funktioner och är ett av modellens viktigaste styrdokument. Här specificeras till exempel de utbildningsmoment som krävs för att den enskilde lärlingen ska nå fram till gesällbrev eller motsvarande yrkesbevis. Reell yrkesmiljö: En av modellens mer långsiktiga fördelar är den helhetsbild av branschen som lärlingen får genom att befinna sig på plats i en produktionssituation. Generell kompetens: Arbetsplatsförlagd utbildning ger ofta en mycket god företagsspecifik yrkeskompetens men sämre generell yrkeskompetens. I modellen för modern lärlingsutbildning har incitament för en generell kompetens byggts in från början. Anlitningsbarhet: Den moderna lärlingsutbildningen har som uttalad målsättning att lärlingen ska vara anlitningsbar efter utbildningens slut. Med anlitningsbar menas dels att avlagda prov för gesällbrev eller annat yrkesbevis ska vara godkänt men också att lärlingen ska ha sådan kännedom om branschen och yrkets förutsättningar att han eller hon kan försörja sig i yrket. I några hantverksyrken finns varken gesällbrev eller annat yrkesbevis och i dessa fall får utbildningssamordnaren tillsammans med handledaren, branschen och lärlingen avgöra när lärlingen kan anses vara anlitningsbar och därmed färdigutbildad. Validering: Erfarenheter visar att validering av hantverkskunskaper måste ske på arbetsplats och ställas mot normen för gesällprov eller motsvarande yrkesexamen. Så har det också sett ut historiskt. Den 16 starta och driv modern lärlingsutbildning

moderna lärlingsutbildningen bygger vidare på denna tradition. Utbildningssamordnaren kan i samarbete med handledare och bransch validera inom alla förekommande hantverksyrken samt skräddarsy den kvarvarande utbildningen mot branschernas krav. Lärlingens kunskaper och kompletteringsbehov i det sökta yrket samlas i utbildningsplanen. Skolförlagda kurser: Till skillnad från hur lärlingsutbildning ofta bedrivits historiskt ingår teoriundervisning som ett obligatorium i modellen. Appliceringsmöjligheter: Modellen för modern lärlingsutbildning möjliggör utbildning på hantverksområdet upp till nivån för yrkesbevis. Den kan till exempel användas som en kompletterande utbildning för invandrare, som arbetsmarknadsutbildning samt inom gymnasieskolan. Flexibel konstruktion: För att kunna garantera utbildningsmodellens bredd krävs ett stort mått av flexibilitet. Detta eftersom förkunskaperna hos deltagarna kan skilja sig mycket åt men även därför att yrkena i sig är så pass olika. Med en flexibel modell kan också resurserna hos varje enskild individ tillvaratas på bästa sätt. Exempel på flexibilitet i modellen: Utbildningens innehåll bygger på individuella utbildningsplaner Utbildningslängden kan variera från lärling till lärling Utbildningen kan lätt anpassas till olika målgrupper och yrken De valbara kurserna och eventuella yrkesspecifika kurser ger en möjlighet att ytterligare skräddarsy utbildningen. modell för modern lärlingsutbildning 17

Du måste lära dig genom att göra; ty fastän du tror att du kan något, har du ingen visshet förrän du försöker. sofokles

3. starta lärlingsutbildning översikt i följande kapitel presenteras en rimlig arbetsgång för den som ska starta modern lärlingsutbildning. Arbetet består av följande huvudmoment: Analys Organisation Finansiering Rekrytering Antagning Introduktion Utbildning Examination Utvärdering Avslutning analys kartläggning Kartläggningen har flera syften: att kartlägga förhållanden och behov att utgöra grund för val av målgrupper att bilda grunden för ett beslutsunderlag att knyta nya kontakter. 20 starta och driv modern lärlingsutbildning

Det är viktigt att göra en behovsanalys för tänkta region eller kommun, undersöka vilka hantverksutbildningar som redan finns och vilka yrken som saknar yrkesutövare idag och imorgon. På liknande sätt måste även handledarunderlaget kartläggas vilka företag kan ta emot lärlingar? I kartläggningsarbetet bör den lokala näringslivssekreteraren på orten kontaktas samt representanter för olika branschorganisationer, yrkes- och hantverksföreningar. Dessa är viktiga kanaler i arbetet med att nå yrkesmän och kvinnor. Den lokala arbetsförmedlingen kan också ha viktig information som bör tas i beaktande. Hur stor är arbetslösheten i kommunen? Vilken typ av arbeten efterfrågas av olika målgrupper? och så vidare. Kartläggningen kan beskrivas som en förstudie. Beroende på hur tydlig bilden av behov och målsättning är, kan denna göras mer eller mindre omfattande. Det är dock viktigt att ta reda på om det finns olika uppfattningar hos andra parter rörande tillvägagångssätt och åtgärder. Det inledande kontaktarbetet är av stor betydelse för vilken grad av uppslutning som utbildningen senare får. Följande punkter kan tas upp i behovsanalysen: Generationsskifte: Här kartläggs åldersstrukturen bland hantverksföretagarna på orten, hur många som kommer att gå i pension inom den närmaste tiden och om dessa saknar efterträdare. Handledarunderlag: Vilka hantverksyrken finns representerade bland företagen i regionen? Det går inte att bedriva lärlingsutbildning i något yrke där handledare saknas. Hur många hantverkare är beredda att ta emot en lärling? Vilka skäl finns hos dem som inte vill det? tips Det kan vara idé att söka medel för analysfasen, en så kallad förstudie, hos till exempel länsstyrelsen på orten. Utrotningshotade yrken: Finns det hantverksyrken med tydlig lokal prägel som hotar att försvinna på grund av att möjlighet till kunskapsöverföring saknas? Befintliga hantverksutbildningar: Vilka skolor finns på orten och hur ser rekryteringen till dessa ut? Kanske kan ett samarbete etableras. starta lärlingsutbildning 21

Arbetslöshet: Råder det stor arbetslöshet i kommunen? Är arbetsförmedlingen villig att bedriva lärlingsutbildning som arbetsmarknadsåtgärd? Möjliga arbetstillfällen: Hur ser marknaden för olika hantverksyrken ut på orten? Råder överetablering på något område och finns det andra där utbildade hantverkare saknas? tänkbara målgrupper En målgrupp för modern lärlingsutbildning utgörs av vuxna över 20 år. Hos denna grupp är efterfrågan som störst. Det rör sig dels om personer som behöver utbildning från grunden men också om Vuxna över 20 år Ungdomar under 20 år Behov av utbildning från grundnivå Behov av validering Behov av påbyggnadsutbildning för att nå anlitningsbarhet Gymnasieelever Personer under 20 år som gått ut gymnasiet dem som behöver kompletterande utbildning (till exempel hobbyhantverkare som vill arbeta professionellt, invandrade hantverkare och nyutexaminerade gymnasieelever med behov av komplettering för att bli anlitningsbara). Invandrare med hantverkskunskap är en viktig målgrupp för att vi ska kunna fylla behovet av arbetskraft inom hantverkssektorn under den närmaste tioårsperioden. Många av de personer som idag flyttar till Sverige från andra länder har med sig ett yrkeskunnande som i flera fall får svårt att nå ut på den svenska arbetsmarknaden. Detta beror dels på brister i valideringssystemen, men också på att den kompletterande utbildning som många gånger behövs saknas. Modellen för modern lärlingsutbildning täcker upp bristerna på båda dessa områden för alla de som har behov av validering och 22 starta och driv modern lärlingsutbildning

komplettering av sina hantverkskunskaper. En annan målgrupp utgörs av personer under 20 år, det vill säga de som har rätt att gå på gymnasieskola. Gymnasieeleverna är mera sällan mogna att välja ett så specialiserat yrke som ett hantverk, de behöver frihet att pröva sig fram. Dessutom betyder den sociala gemenskapen med andra i samma ålder ofta mer än yrkesvalet. Däremot kan lärlingsutbildning erbjuda ett bra komplement för de elever som faktiskt har bestämt sig för ett hantverksyrke och som lätt anpassar sig ute i en arbetsmiljö. I dessa fall kan resultatet bli mycket bra. Räkna med att pröva elevernas motivation noggrant och erbjud dem möjlighet att få en yrkesorientering via prao eller praktik för att testa valet. Räkna också med en större arbetsinsats för omplaceringar och uppföljning. För gymnasieeleverna måste utbildningsarrangören också utgå från kursplanerna och göra yrkesspecifika tillämpningar. Detta kan leda till merarbete om sådana inte redan finns färdiga. Personer under 20 år som redan gått ut gymnasiet har det extra problematiskt och faller ofta mellan systemen. Till exempel kan de inte delta i arbetsmarknadsåtgärder. handlingsplan Utifrån kartläggningen av behov och målgrupper skrivs handlingsplanen ihop för den utbildning som ska startas. Förslag till innehåll: Syfte: Syftet ska svara mot de brister och behov som framkom i kartläggningen, till exempel gällande arbetslöshet, generationsskiften och utrotningshotade yrken. Genom att flera olika parter kontaktats under kartläggningsarbetet är förhoppningsvis både utbildningens mål och syfte redan väl förankrat. Mål: I målformuleringen definieras utbildningens viktigaste uppgift. Beskriv det övergripande målet med lärlingsutbildningen. Det kan vara kvalitativa mål som vilken förändring eller utveckling som utbildningen ska resultera i, och/eller kvantitativa mål för hur många lärlingar som ska utbildas fram till yrkesbevis i respektive yrke. Formulera målet så konkret och entydigt som möjligt. Ett bra sätt starta lärlingsutbildning 23

att förtydliga målet är att även beskriva vilka avgränsningar som ska göras, vad som utesluts och ligger utanför utbildningssatsningen. Strategi: Beskriv hur syfte och mål ska uppnås. Hur ska önskad förändring komma till stånd? Vilka medel ska användas? Målgrupp: För vilka är behovet av modern lärlingsutbildning störst? Välj den målgrupp eller de målgrupper som utifrån kartläggningen visar sig mest relevanta. Yrken: Beskriv de yrken som utbildningen kommer att omfatta. Urvalet av yrken grundar sig dels i de behov som finns på marknaden, dels i vilka hantverkare som finns tillgängliga som handledare. Organisation: Beskriv hur organisationen bakom utbildningen ska byggas upp. Vilka aktörer finns representerade och vem ansvarar för vad? Identifiera även med vilka aktörer som projektet bör samarbeta. Informationshantering: Definiera hur informationen ska hanteras inom projektet. Klargör hur flödet ska gå, vem som lämnar information till vem eller vilka och när eller hur ofta detta bör ske. Det är viktigt att ha en strategi både för intern kommunikation för det nätverk av aktörer som utbildningen omfattar och extern kommunikation i form av marknadsföring, till exempel för att rekrytera deltagare. Tidplan: Gör upp en tidplan som inkluderar finansieringsfasen för utbildningen fram till själva starten. Bryt ner arbetet med att få till stånd en modern lärlingsutbildning i olika delar, faser eller etapper. Uppskatta sedan tidsåtgången för varje fas. Budget: Gör en kostnadskalkyl för utbildningen som ligger till grund för arbetet med finansieringen. Se vidare under rubriken Finansiering, sidan 32. 24 starta och driv modern lärlingsutbildning

organisation Marknad och Media Kunder Myndigheter Arbetsförmedling, Kommun, EU, Komvux, LAN, AMS, Utbildningsförvaltning Utbildningsarrangör Utbildningssamordnare Varje person kan administrera ca 50-60 utbildningsplatser Hantverksföretag / Handledare Leverantörer Deltagare / Lärlingar Teoriutbildare arrangör vem kan starta modern lärlingsutbildning? För att den moderna lärlingsutbildningen ska bli lyckad krävs en drivande part som kan garantera långsiktighet i arbetet samt ansvara för ekonomifunktion och redovisning. Det finns flera tänkbara utbildningsarrangörer. Det gäller dock att dessa har ett flexibelt förhållningssätt och söker nya lösningar för just arbetsplatsförlagd utbildning. Här är några exempel: Komvux hantverksföreningar och branschorganisationer utbildningsföretag studieförbund folkhögskolor friskolor kommunala skolor övriga intresseorganisationer Ekonomiska förutsättningar Då det i dagsläget inte finns någon etablerad finansieringsform för lärlingsutbildning varierar de ekonomiska ramarna med valet av finansiär. Eftersom ersättning för utbildningar ofta betalas ut i efterskott, är det en fördel om det företag eller den organisation som arrangerar utbildningen har en viss grad av likviditet och soliditet. starta lärlingsutbildning 25

tips Ett administrationsprogram som är skräddarsytt för modellen är framtaget av Stockholms Hantverksförening. För information kontakta föreningen. En annan möjlighet är att använda ett av de modernaste säljstödsprogrammen i något anpassat utförande. Administration Beroende på valet av finansieringsform kan även det administrativa arbetet komma att kräva olika stora insatser. Utgörs finansieringen till exempel av EU-medel krävs administration utifrån de redovisnings- och medfinansieringskrav som ställs av EU:s programkontor. En annan del av det administrativa arbetet utgörs av registerhantering och sammanhållning av de olika nätverk som ingår i utbildningen. Få administrationsprogram på marknaden är anpassade för en så komplex utbildningsmodell som den moderna lärlingsutbildningen, där finansieringsformer kan variera från lärling till lärling och varje lärling får sin egen individuella utbildningsplan. bildande av styrgrupp För att lärlingsutbildningen ska fungera tillfredsställande krävs medverkan från ett antal utomstående samarbetspartners. Valet av dessa bestäms till stor del genom valet av finansieringsform. Aktörerna samlas lämpligen i en styrgrupp. Med rätt sammansättning får arrangören tillgång till bred kompetens och verksamheten kan följas upp och utvärderas under tiden den pågår. I styrgruppen kan förutom arrangör, utbildningssamordnare och finansiärer även enskilda branschrepresentanter samt myndigheter och representanter för målgruppen ingå. Vid samarbete med gymnasieskola kallas denna konstruktion istället för programråd. utbildningssamordnare Utbildningssamordnaren har en nyckelroll i organisationen som kan liknas vid projektledarens. Det är utbildningssamordnaren som verkställer och utför det praktiska arbetet på fältet. Minst en heltidstjänst bör avsättas per 50 till 60 lärlingar. Eftersom utbildningssamordnaren i många fall måste kunna fungera som tolk mellan olika kulturer till exempel arbetsförmedling, skolvärld, övriga berörda myndigheter, en mängd hantverksbranscher och lärlingar, underlättar det om han eller hon behärskar minst två av dessa gruppers kulturella koder. Arbetet underlättas också om utbildningssamordnaren redan från början 26 starta och driv modern lärlingsutbildning

har ett kontaktnät av hantverkare att tillgå, uppbyggandet av detta nät kan annars komma att ta lång tid i anspråk. Som i alla organisationer är det viktigt med personalvård. Det gäller för utbildningssamordnaren att ta hand om sina handledare och lärlingar, att finnas till hands för att svara på frågor och följa upp hur samarbetet mellan handledare och lärling fungerar. Återkommande personliga besök hos handledarna är en förutsättning för att goda relationer ska kunna upprätthållas. Till utbildningssamordnarens uppgifter hör: Insamling av kunskap om branscherna Byggandet av nätverk Upprättande av individuella utbildningsplaner Kontaktarbete mellan lärling, handledare, teorilärare, branscher och myndigheter Löpande dokumentation och utvärderingsarbete handledare Det är viktigt att de verksamma handledarna har en tillförlitlig yrkeskompetens, styrkt med yrkesbevis eller motsvarande. Förfrågningar hos respektive branschorganisation kan ibland vara till hjälp vid bedömningen av den enskilde hantverkarens lämplighet. Utbildningssamordnaren får då även reda på vilka specifika krav som branschen ställer samt branschens uppfattning om föreslagen handledare. Genom samtal med branschorganisationer och fackliga organisationer där sådana finns knyter utbildningssamordnaren värdefulla kontakter, kontakter som kan vara avgörande i ett senare skede. Följande riktlinjer och krav bör ligga till grund för valet av handledare oavsett yrke: Handledaren bör ha kvalifikationer motsvarande mästarbrev i sitt yrke, det vill säga minst sex års yrkeserfarenhet efter avslutad yrkesutbildning. Det är också önskvärt att handledaren är en van företagare och innehar F-skattesedel. Erfarenheter visar att en elev per handledare är att rekommendera, starta lärlingsutbildning 27

dels för att inte intäkterna från utbildningsverksamheten får utgöra en oundgänglig del av företagets ekonomi, dels av hänsyn till att utbildningen är relationsbaserad. Eftersom varje handledare endast utbildar en lärling i taget är någon akademisk pedagogikutbildning inte nödvändig. Det är yrkeskompetensen och relationen mellan lärling och handledare som är det viktigaste. Branschernas godkännande Observera att nedanstående iakttagelser är generella och har många undantag. Mycket grovt kan hantverksyrken delas in i tre olika kategorier: 1. Hantverksyrken där det inte finns någon branschorganisation eller sammanslutning 2. Hantverksyrken där det finns en branschorganisation men där det saknas en facklig motpart 3. Hantverksyrken som är organiserade i starka branschorganisationer och där det finns en facklig motpart. I den första kategorin där många mindre yrkesgrupper återfinns, kan det finnas en tendens bland företagen att ta sig an fler lärlingar för att genom handledarersättningen, om sådan betalas ut, få den egna verksamheten att gå runt. Bland dessa yrkeskategorier är det därför viktigt att utbildningssamordnaren vidhåller att det ska vara en lärling per handledare. För samarbete med den andra kategorin, där de flesta traditionella hantverk finns, är det av största vikt att valet av utbildningsplats är förankrat hos branschorganisationen och att denna ger sitt godkännande. I annat fall kan det hända att branschen i ett senare läge inte godkänner en utbildning och därmed säger nej när lärlingen ansöker om att göra sitt gesällprov. För de lite större branscherna till exempel inom bygg och fordon, där det även finns en facklig motpart till arbetsgivarorganisationen finns det en risk att arbetsmarknadens parter inte godkänner den form av lärlingsutbildning som modellen avser. Det kan föreligga 28 starta och driv modern lärlingsutbildning

riktlinjer och avtal som begränsar möjligheten till annan typ av lärlingsutbildning än den avtalsbundna. Det är därför viktigt att båda parter kontaktas på ett tidigt stadium så att eventuella knutar kan lösas. Utbildningsplats För att företaget ska kunna fungera som utbildningsplats är det ett krav att produktionsmiljön är tillfredsställande. Lokalerna ska vara godkända för att ta emot personal, erforderliga verktyg måste finnas tillgängliga och miljöaspekterna ska vara tillgodosedda. Det förekommer dock att vissa avsteg måste göras från dessa önskemål då det i annat fall vore omöjligt att utbilda i vissa mycket små hantverksyrken. I de fall en sökande själv ordnat handledare bör utbildningssamordnaren besöka denne för att bedöma huruvida företaget lämpar sig som utbildningsplats. teorilärare Vad gäller kraven på teorilärare är det önskvärt med någon form av pedagogisk kompetens samt styrkt specialkompetens på undervisningsområdet. De lärare som arbetar med modern lärlingsutbildning bör dessutom vara skickliga på att forma undervisningen så att den blir relevant just för blivande hantverkare. Samarbete för skolförlagd undervisning Det finns många tänkbara parter dit utbildningsarrangören kan vända sig för samarbete kring den skolförlagda undervisningen. Dessa kan variera eftersom det finns stora lokala skillnader. Tänkbara samarbetsparter är utbildningsföretag, studieförbund, Lernia, folkhögskolor, friskolor, gymnasieskolor med flera. tips Låt teorilärarna komma ut och besöka verkstäderna så att de kan få tips och inspiration till hur kurserna kan läggas upp och låt handledarna bidra med konkreta tillämpningar på teorilektionerna, för att dessa ska bli så användbara som möjligt. lämpliga utbildningsformer Vissa av de existerande utbildningsformera lämpar sig för modern lärlingsutbildning, andra gör det inte. Nedan följer en uppräkning av de former som fungerar och av de som i dagsläget inte gör det. Fungerar: Komvux, under förutsättning att kommunen prioriterar området starta lärlingsutbildning 29

Naturen har inte bara utrustat oss med huvud, utan också med kropp och händer. carl malmsten

Arbetsmarknadsutbildning, under förutsättning att viss långsiktighet kan garanteras Folkhögskola Påbyggnadsutbildning, under förutsättning att lärlingarna har en grundutbildning och inte behöver mer än två års påbyggnad. (Studiemedel för eftergymnasiala studier utanför universitet och högskola beviljas med högst 2 år). Kompletterande utbildning med statligt stöd, förutsättning se påbyggnadsutbildning. Friskola/Gymnasium, under förutsättning att organisationen är flexibel. Fungerar inte: Kvalificerad Yrkesutbildning. Anledningarna till att lärlingsutbildning inte kan bedrivas i KY form är främst två andelen LIA (lärande i arbetslivet) får inte överstiga ca en tredjedel av utbildningen och näringslivet får inte ersättas för sina insatser. finansiering eftersom det inte finns en given väg för hur modern lärlingsutbildning ska finansieras kräver denna fråga en del researcharbete och kanske en skräddarsydd kombination av flera finansiärer. Det gäller för arrangören att vara uppfinningsrik och hitta en lokal lösning. Innan finansieringen av utbildningen blivit löst är det ringa idé att påbörja arbetet med rekrytering av handledare och lärlingar. Det finns flera tänkbara finansiärer och delfinansiärer. Här följer exempel på parter som kan kontaktas för samarbete: Arbetsförmedlingar, dessa är ofta bra parter att börja med för att ha en kommunal/statlig finansiering i botten Utbildningsväsende, Komvux, gymnasium, friskola, studieförbund, folkhögskola Landsting Länsstyrelse Näringslivskontor 32 starta och driv modern lärlingsutbildning

ESF-rådets lokala regionkontor (För finansiering härifrån krävs offentlig finansiering från Sverige först, från till exempel kommun, stat och landsting) Lokala parter, bransch- och intresseföreningar Kommunala utbildningskontor Kommunala socialkontor vad ska finansieras? Budgeten för den moderna lärlingsutbildningen kan givetvis komma att variera från fall till fall. Som utgångspunkt presenteras här en tabell för beräkning av årskostnaden per lärling: Elevårskostnad för modern lärlingsutbildning KOSTNADSPOSTER SUMMA KRONOR Handledarersättning (1 280 timmar à kr 40,00) 51 200 Teoriundervisning (40 dagar à 345) 13 800 Undervisningsmaterial (läromedel, arbetsmaterial) 1 900 Lokaler, porto, tele, försäkring, information, städning m m 5 400 Skyddskläder, elevvård m m 2 100 Personalkostnader samordnare (handlingsplaner, lärlings- och företagskontakter) 9 900 Övergripande ledning och administration 9 700 Utvecklingskostnader (lärarfortbildning, studiebesök, Europass, lärlingsutbyte) 3 200 Examination, yrkesbevis, arbetsprov för gesällbrev (utslaget/läsår) 2 800 Årskostnad 40 v med 80 procent arbetsplatsförlagd- och 20 procent skolförlagd undervisning 100 000 OBS! Ovanstående kostnader beräknade exklusive moms Övriga poster som är viktiga att ta i beaktande är: Kostnader för förundersökning Studiefinansieringen för lärlingarna Information och marknadsföring Övrigt (utredningsinsatser, dokumentation, utvärdering m m.) handledarersättning Modern lärlingsutbildning förutsätter en ersättning till handledaren. För att lärlingsutbildning i små företag alls ska vara möjlig starta lärlingsutbildning 33

måste hantverkaren som åtar sig handledaransvar kompenseras för bortfall av inkomst. Ingen annan lärare arbetar utan lön och hantverkarens pedagogiska insats är väl så stor som den av en teorilärare, även om den har andra förtecken. Tanken är att en hantverkare som tar emot lärlingar varken ska få konkurrensmässiga fördelar eller nackdelar på marknaden. I en genomsnittlig utbildningssituation omfattande tre år, kan ersättningen beräknas på följande vis: En hantverkare med en genomsnittlig debitering på 320 kronor i timmen tappar genom handledande en timme per dag. Fördelat på en åtta timmars arbetsdag ger detta 40 kronor i timmen. Denna summa beräknas utslagen på en treårsperiod ge en konkurrensneutral situation, genom att utbildningsinsatsen och produktionsbortfallet förändras. I början av utbildningsperioden, första året, måste mycket tid avsättas för att instruera lärlingen och denne deltar inte i den ordinarie produktionen. Men under år två och tre, när lärlingen kommit in i produktionen, kan verksamheten på sikt gynnas. En handledarersättning på 40 kronor i timmen är således en rimlig riktlinje. kr Kostnad för att ha lärling Nytta med att ha lärling Att utbilda en lärling innebär en kostnad inledningsvis. Allteftersom tiden går blir kostnaden mindre och övergår så småningom i lönsamhet för hantverksföretaget. tid lärlingarnas uppehälle Eftersom lärlingsutbildning i dagsläget inte är en egen studiemedelsberättigad utbildningsform, måste arrangören lösa finansieringen för lärlingarnas uppehälle på annat sätt. Formerna kan variera utifrån målgrupperna: Utbildningsbidrag vilket förutsätter att deltagarna är arbetslösa och att utbildningen bedrivs som någon typ av arbetsmarknads- 34 starta och driv modern lärlingsutbildning

åtgärd. Finansieras av AMS. Rehabiliteringsbidrag vilket förutsätter att deltagarna är långtidssjukskrivna eller i behov av omskolning och ett samarbete med Försäkringskassan. Försörjningsstöd förutsätter ett samarbete med Socialtjänsten. Studiebidrag vilket förutsätter att deltagarna går på gymnasium Studiemedel vilket förutsätter ett samarbete med till exempel Komvux. tecknande av försäkringar Arrangören har ansvar för att lärlingarna är försäkrade under utbildningstiden. Det är främst två typer av försäkringar som måste tecknas: Olycksfallsförsäkring Sak- och ansvarsförsäkring rekrytering av handledare rekryteringen av handledare är ett av de mer tidskrävande arbetsmomenten vid start av lärlingsutbildning. Tillgången på hantverkare som kan och vill ta lärlingar är avgörande för att lärlingsutbildning ska kunna bedrivas utan handledare ingen utbildning. Den överlägset bästa vägen för att få fram väl fungerande utbildningsplatser är genom personlig kontakt med hantverkare som kan bli handledare, något som hör till utbildningssamordnarens uppgifter. Använd kartläggningen som beskrivits i tidigare kapitel. Utgå från vilka hantverkare som finns på orten och det behov av nya hantverkare som föreligger. Ta sedan personlig kontakt. Ring och boka tid för besök. Bilda dig på plats en uppfattning om hantverkarens yrkesskicklighet, gå efter hur länge han/hon funnits i branschen, eventuellt gesäll- eller mästarbrev samt utbildningsplatsens status. Det är viktigt att visa intresse, vara kommunikativ och lyhörd. Ibland är det nödvändigt att återkomma flera gånger för att tanken på att utbilda en lärling ska få fäste hos hantverkaren. Det gäller att skynda långsamt och bygga upp en personlig relation. starta lärlingsutbildning 35

hinder att bemöta De flesta hantverkare ser utbildandet av en lärling som en ansvarskrävande och viktig uppgift och har därför ofta stora ambitioner och höga krav på hur handledningen ska gå till. Detta medför, särskilt för dem som aldrig tidigare utbildat en lärling, att de flesta bedömer att de har för lite tid. Det viktigaste för arrangören är att informera om fakta, ge inspiration och ha tålamod. Nedan följer argument hämtade från intervjuer och samtal med hantverkare om varför de inte vill utbilda en lärling: Det kräver för mycket tid och resurser. Mitt företags ekonomiska situation är sådan att även om jag ville skulle jag inte kunna ta emot en lärling. Handledning är ett slitgöra utan betalning. Att utbilda en lärling ger senare mer konkurrens på marknaden. Det finns inom min bransch inget behov av fler hantverkare på marknaden. Vi har en för farlig arbetsplats, vi vågar inte låta en lärling använda våra maskiner. Det är krångligt med arbetsskyddslagar. Jag saknar den sociala förmåga det kräver. Att ta en lärling är en envägskommunikation, jag ger och lärlingen tar. Jag känner inget ansvar för att mitt yrke ska leva vidare. Jag vill inte lära ut sina yrkeshemligheter. motargument Men de flesta hantverkare är tvärtom mycket positiva till att utbilda en lärling och deras argument kan vara bra att känna till: Det är roligt att följa lärlingens yrkesmässiga utveckling. Det är tillfredsställande att få dela med sig av sina kunskaper till någon som brinner av lust att få lära sig. En gemensam passion för yrket möjliggör en social gemenskap. Genom en lärling kan yrket föras vidare. Att utbilda en lärling ger tillfälle att reflektera över sin egen utbildning, vad som var bra och vad som kan göras annorlunda. En lärling har andra perspektiv och möjliggör att jag utvecklas i 36 starta och driv modern lärlingsutbildning