TIPS Hitta i dokumentet Söker du något specifikt, t.ex. en ort, by, plats, sjö e.t.c. Klicka då på sökverktyget kikare i menyn ovan. Förekommer namnet på fler ställen så kan du få nästa träff genom att klicka på symbolen för sök igen. Är du osäker på hur namnet stavas i sin helhet kan det räcka med att du söker på en del av namnet, exempelvis Låkta i Låktatjåkka, järvi i Jukkasjärvi, led i Lagmansleden eller ström i Sofieström. Lycka till!
MARK- OCH VATTENANVÄNDNINGEN Allmänt Denna del redovisar kommunens avsikter ifråga om den framtida mark- och vattenanvändningen inom olika områden i kommunen. Mark- och vattenytorna hanteras på samma sätt och ingår i sin helhet i de olika delområdena. De allmänna intressen enligt PBL och MB, som kommunen anser ska gälla, redovisas med rekommendationer för varje delområde. Vid bygglovhantering kommer dessa allmänna intressen att prövas mot de enskilda intressen som kan uppkomma. Utgångspunkter I Kiruna kommun utövas flera näringar, som var för sig kräver tillgång till stora arealer. De viktigaste av dessa arealkrävande näringar är rennäringen, skogsbruket, turismen, forskningen och rymdverksamheten. Även kommuninvånarnas rekreation bygger på tillgången till stora områden, för bl a jakt- och fiske. I de flesta fall kan dessa olika arealkrävande verksamheter utövas jämsides inom samma områden. Men ibland ställs intressena mot varandra, och avvägningar måste göras. Dessa stora områden har sitt värde, ekonomiskt såväl som för rekreation, bara så länge ytorna är tillräckligt stora, och så länge de inte alls, eller endast obetydligt, är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön, som påverkar områdenas karaktär. De värden man nu är rädd om och är beroende av får inte spolieras av att man tillåter olämpligt belägen och utspridd bebyggelse. Detta gäller såväl bebyggelse för rennäringen och skogsbruket som fritidsbebyggelse och övernattningsstugor för det lokala friluftslivet och för turismen. Den för Kiruna så typiska strukturen, med koncentration av bebyggelsen i små tätorter, är av dessa skäl, liksom ur servicesynpunkt, viktig att försöka vidmakthålla. Förutom åretruntboende i tätorter med olika servicenivå, finns olika typer av säsongsboende. Det gäller fritidsboende, säsongsboende i samband med renskötseln samt för personal i anslutning till de olika turistanläggningarna och vid forskningsstationerna. Vid sidan av de tidigare nämnda arealkrävande näringarna finns en del anläggningar, som också är markkrävande. Exempel är industrianläggningar, främst gruvor, försvarsanläggningar, kommunikationer samt anläggningar för avfall, vattenförsörjning, avlopp och energi. En del av dessa kräver också särskilda skyddsområden. Inom områden med samma användningssätt kan det finnas olika allmänna intressen som innebär skilda anspråk på förändring eller bevarande. Förändring kan ske snabbt eller gradvis. Den markanvändning som pågår kan också fortgå i stort sett oförändrad. Bevarande kan också ske med olika grad av aktiva åtgärder. Olika sektorer i samhället har ansvaret för genomförande av förändringar eller säkerställande av bevarande. För Torneträskområdet och flera av älvdalarna finns fördjupningar av översiktsplanen. Planernas aktualitet klargörs i de avsnitt som är berörda. För en stor del av kommunens yta gäller områdesbestämmelser enligt 'Esrange generalplan'.
Avgränsningen av de olika delområdena har inneburit problem när det gäller samordning av gränser mellan obrutna fjäll, olika reservat och Esrange generalplaneområde. Avgränsningen av dessa områden har varit dåligt samordnad. Justering av gränserna för obrutet fjäll och reservaten bör göras. Den formellt sett svåraste gränsen att ändra är den för Esrange generalplan, som är en fastställd plan. Redovisningssätt Kartan i skala 1:300 000 med tillhörande textavsnitt i denna del redovisar den avsedda användningen av kommunens mark- och vattenområden med beskrivning och rekommendationer för de olika delområdena. Förändringstakten och ansvarsfördelningen för genomförande av olika åtgärder redovisas, liksom hur riksintressena och de olika bevarandeintressena ska tillgodoses. Miljömål och risker redovisas också. Användningssättet framgår av bokstavsbeteckningen eller i form av en bokstavssymbol på kartan. Sifferbeteckningen anger vilket område eller vilken typ av område som avses. Tilläggsbokstaven E innebär att området omfattas av områdesbestämmelserna i 'Esrange generalplan'. Bokstavssymboler har använts för befintliga eller planerade anläggningar som kräver särskild miljöhänsyn i planeringen. Detta gäller ytvattentäkter, torvtäkter, flyg- och helikopterplatser, område för motorsport, testbanor samt kulturminnen av större betydelse för turismen. Många av orterna har både svenska och samiska namn. I detta dokument används de svenska namnen konsekvent av praktiska skäl. Det är på de svenska namnen alla bygglovärenden m m är registrerade i kommunens arkiv, och ett byte av namn skulle innebära en stor arbetsinsats i form av omregistrering av alla ärenden och andra ändringar i arkiven. En del sifferuppgifter ändras snabbt. Aktuella uppgifter finns i bilagor i Del 1, och under rubriken andra källor.
HELÅRSBOENDE, ANLÄGGNINGSTURISM B- och Y-områden B-områden är orter för helårsboende med utbyggnadsområden. Många av dessa orter har också en större eller mindre andel fritidshus. Byar som har eller har haft aktivt jordbruk av betydelse anges som Bj-områden. För flera orter finns fördjupningar av översiktsplanen som anger utbyggnadsområden för bostäder, småindustrier m m. Y-områden är orter eller områden där den huvudsakliga inriktningen är anläggningsturism. Sådana orter med fast boende befolkning betecknas som Yb-områden. För flera av orterna finns fördjupningar av översiktsplanen där framtida turismutveckling m m redovisas. B-områdena har grupperats efter servicenivå, så att Kiruna C betecknas B10, servicecentra betecknas B20 osv, mindre serviceorter B30 osv, basorter där viss service finns B40 osv samt övriga orter B50 osv. Yb-orterna är inte klassade på samma sätt. Åretruntetableringar utanför dessa områden bör ej uppmuntras på grund av kostnader för barnoch äldreomsorg, skolgång, sjukvård m m. Ur miljösynpunkt är det också mycket viktigt att vidmakthålla den i byar samlade bebyggelsestrukturen, och att byarna förblir tillräckligt stora för att kunna behålla en fungerande närservice och bilresandet därmed kan minskas. Riksintressen, som gäller för de älvdalar där många av tätorterna är belägna, redovisas i avsnitten för respektive älvdal. Skydd för fasta fornlämningar finns enligt lagen om kulturminnen (KML) vare sig de är kända eller ej.
B 10 KIRUNA B 10 FÖRUTSÄTTNINGAR Beskrivning Kommunens centralort, där 4/5 (20.000) av kommunens befolkning bor och dit huvuddelen av bostäderna, servicen och arbetsplatserna är lokaliserade. Järnväg och europaväg 10 Luleå-Narvik går genom Kiruna. Orten uppbyggd kring gruvverksamheten som startade vid sekelskiftet 1900. Äldsta detaljplanen kulturhistoriskt intressant då den gjordes efter nya ideal på tidigare helt obebyggd mark. Kulturhistoriskt riksintressanta bebyggelseområden och miljöer enligt utarbetad bevarandeplan. Denna måste dock uppdateras och nyare bebyggelse tas med. Kiruna har bebyggelse av hög arkitektonisk klass. Flera byggnadsminnen finns också. Kiruna som ursprungligen bestod av tre administrativt olika områden, Bolagsområdet, Stadsplanen och SJ-området, blev stad 1948. Sedan har samhället byggts ut successivt, med Lomboloområdet som det senast utbyggda området. Den tidigare gruvorten Tuolluvaara fungerar numera som en stadsdel i centralorten. Bostadsbeståndet relativt nytt och i bra skick. Tillgängligheten kan med enkla medel avsevärt förbättras. Detaljplanelagda småindustriområden är lokaliserade till området mellan de tre bostadsområdena och flygplatsen. Bebyggelsen i de centralt belägna bostadsområdena och småindustriområdena regleras med delvis mycket gamla detaljplaner, de äldsta från 1948. Några av dessa planer har omarbetats. SJ:s bostadsbestånd, numera privatägt, omfattas av områdesbestämmelser. Näringslivets känslighet för konjunktursvängningar är fortfarande påtaglig trots en pågående utveckling mot en bredare lokal arbetsmarknad. Detta bör mötas med ordentlig mark- och planberedskap för att kunna tillgodose olika krav på utveckling av samhället i en snabbt föränderlig värld. En långsiktig strategi är viktig för att inte oersättliga värden ska gå till spillo och för att minska risken för misstag. En fördjupning av översiktsplanen som är antagen för centralorten behandlar dessa frågor. F n är befolkningsutflyttningen större än inflyttningen och många av de relativt nya bostäderna i Lomboloområdet har rivits. Fler rivningar kommer att bli nödvändiga. Ytterligare bostadsmark behövs därför inte. Det är snarare angeläget att fundera över vad befintliga bostäder ska användas till i den mån de blir tomma. Boende för särskilda behov och för studenter behövs. Det gäller att få en lämplig fördelning och lokalisering av bostäder med hänsyn till närservice, kommunikationer etc. Det finns gott om reservmark i tätorten både för bostadsändamål, småindustri och handel m m. Sträckningen av europaväg 10 genom samhället kommer inom kort att ändras enligt översiktsplanen för centralorten. Ombyggnad pågår. De nya infarterna och nuvarande E10 bör samtidigt åtgärdas, trafiksäkerhetsprogrammet följas upp med åtgärder och cykelvägar byggas bl a till det rymdcampus som ligger en bit utanför centrum. Renvattenförsörjningen är ordnad med råvatten från Torne älv och avloppsreningsverket har byggts ut med biologisk reningsdel och dimensionerat för 27 000 personekvivalenter. Avfallsdeponering sker i upplag invid Kurravaaravägen. Värmeverket ligger mitt i samhället mellan centrala stan och Lombolo. Utbyggnaden av fjärrvärmenätet bör ske på ett mer strukturerat sätt än vad som skett hittills. Master för mobiltelefoni finns på Luossavaara, Kirunavaara, vid Rymdhuset och i Tuolluvaara.
För att försöka råda bot mot den negativa befolkningsutvecklingen har en Vision 2006 antagits av kommunfullmäktige. Enligt denna ska den negativa trenden brytas genom olika åtgärder och ambitionen är att Kiruna om några år ska bebos av 26 000 människor. Bland andra arbetar en omställningsgrupp efter nedläggningen av Lapplands Jägarregemente (I 22) med dessa frågor. Kommunens internationella prägel ska accentueras. Turismen, speciellt charterturismen, ska utvecklas och Visitor Center, äventyrshotell och kongresscentrum etableras. Forskningen och rymdverksamheten som bygger på ortens speciella geografiska förutsättningar ska utvecklas ytterligare. Detta påverkar den fysiska planeringen, framförallt i centrum och på f d I22s tomt, samt kräver flygplatsens utbyggnad och bättre kommunikationer även i öst-västlig riktning. Samhället ska bli ännu bättre att bo i och inriktningen är att exempelvis barn- och äldreomsorgen, skola och sjukvård ska bli bättre än genomsnittet i landet. Detta innebär att exempelvis sjukvården istället för att nedrustas, vilket f n sker, ska få större resurser. Gruvbrytningen ska också enligt visionen utvecklas med nya huvudnivåer. Detta kan, beroende på var brytvärd malm finns lokaliserad, bli ett vägval i framtiden för hur orten ska utvecklas. Konsekvenserna kan bli att man exempelvis måste flytta järnvägen och riva stora delar av staden. Man kan i ett sådant fall istället välja att låta staden leva vidare med tyngdpunkten på de nyare näringarna forskning, rymdverksamhet och turism som vid den tidpunkten kanske utvecklats till bärkraftiga näringar för befolkningen på orten. Även gruvnäringen har under senare tid övergått till att mera handla om högteknologisk förädling, med de positiva effekter för övriga näringslivet på orten som det kan ha. Kiruna har många unika kvalitéer som det gäller att utveckla och värna om. Det geografiska läget innebär att orten uppfattas som intressant och exotisk. Kvalitéerna i boendet är höga med bl a ren luft, storslagen utsikt mot fjällvärlden, gångavstånd till arbetsplatser, service och ut i naturen samt intressanta och dramatiska årstidsvariationer och ett rikt kulturliv. Runt samhället ligger flygfält, biltestbana, militära övningsområden, skjutbanor, Kirunavaara gruvområde, de från brytning vilande gruvorna Luossavaara, Nukutus och de nedlagda gruvorna Viscaria och Tuolluvaara, en renflyttled av riksintresse med tillhörande övernattningsbeten m m samt en torvtäkt, som f n inte används. Enda fria expansionsriktningen är åt söder, där kommunen också köpt mark. Närrekreation med fri natur och vissa anläggningar fungerar även inom de militära övningsområdena samt på Luossavaara och vid gruvorna Nukutus och Tuolluvaara, där det finns en golfbana men också viss småindustri. Övningsområdenas framtid och status är f n oviss eftersom regementet just lagts ned. Inom Viscaria f d gruvområde har vindkraft etablerats. Ytterligare vindkraftområden bör kunna byggas ut i närheten av centralorten. Utanför detta område finns en zon för närrekreation med fiske m m samt områden med fritidsbebyggelse och en del äldre permanentbebyggelse. En del av fritidshusen används också för åretruntboende. I dessa randområden bedrivs en del verksamheter såsom småhantverk och djurhållning ofta med turistisk inriktning, med draghundar, hästar m m. Efterfrågan på mark för sådan verksamhet har ökat. En skoterled runt stan är utbyggd i enlighet med kommunens skoterledsplan och översiktsplanen för centralorten. Det närliggande fjället Ädnamvare är ett populärt utflyktsmål som nås via skoterled resp skidspår samt en spångad sommarled. Turistisk verksamhet kan utvecklas kring berget.
Miljömål, behov av miljökonsekvensbeskrivningar, risker Lokala miljökvalitetsmål ska utarbetas. Förslag till regionala miljömål kommer under 2002. Transporter av farligt gods och anvisad parkering samt servicemöjligheter bör ses över för bättre säkerhet. Riskerna vid sprängämnestransporterna bör klarläggas. En diskussion om utfart vid viadukten väster om Kiruna bör övervägas. Den ändrade sträckningen av E10 ökar trafiksäkerheten och säkerheten för farligt godstrafiken. Ytterligare en väg mot flygfältet behövs ur säkerhetssynpunkt. Buller från väg-, flyg- och tågtrafik förekommer. Flygfältets bullerutbredning påverkar bebyggelsens utformning och utbredning framför allt i Tuolluvaara. Värmeverkets placering vid Ala Lombolo ställer krav på hänsyn till omgivande bebyggelse. En riskkartläggning med riksanalys för hela tätorten bör göras. Tätorten ligger inom 10 minuter för räddningstjänst. Tillgången till skyddsrum är god. Kirunas utveckling mot ett hållbart samhälle innebär en kretsloppsanpassad avfallshantering, energihushållning, satsning på alternativ och förnyelsebar energi som spillvärme, vindkraft och geovärme. Småskalig vedeldning stör ofta grannarna och innebär hälsorisker i närområdet. Kirunas satsning på förbränning av avfall ska följas av krav på sorterat avfall. Nytt avfallsupplag kan bli aktuellt. Den utökade avfallsförbränningen genererar mer restprodukter. Sanering av Ala Lombolos förorenade sediment planeras. Sjön ska inte utgöra en framtida föroreningskälla av miljöfarliga ämnen till Luossajoki och Torne älv. Del av centralorten väster om Thulegatan ligger inom högradonriskmark. Gällande planer och bestämmelser Vision Kiruna 2006 KF 2000 Skoterledsplan KF 1996-12-09 Översiktsplan för Kiruna C KF 1994-02-07 Översiktsplan för Kiruna centrum (reviderad 1988) KF 1981-06-17 Översiktsplan för Lombolo Östra KF 1976-10-28 "- Saneringsområde II KF 1975-02-10 "- Småindustriområde KF 1976 "- Utvidgat småindustriområde KF 1980-03-17 "- Lasarettet m m KF 1980-09-08 Utredningar för lokalisering av värmeverket 1981 Bevarandeplan KF 1984-09-10 Statligt byggnadsminne (Centralstationen) 1986 Byggnadsminnen (Stadshuset m fl) 2001 Skyddsrumsplan 1978 rev 1987 Tillgänglighetsplaner för centrala stan och Tuolluvaara KF 1985-09-19 Detaljplaner och områdesbestämmelser LST/KF 1948-2001 Riksintresse för kulturmiljövården MB 3:6 Riksintresse för rennäringen (flyttled) MB 3:5 Riksintressen för kommunikationer (jvg, flygpl, E10) MB 3:8 Byggförbud inom 30 m från vägområde (E 10) VägL 47 Byggförbud inom 12 m från vägområde VägL 47 (väg 870, 874 och 878) Efterbehandlingsplan för Tuolluvaara gruvområde LST Strandskydd 100 m MB 7:14 Samlad bebyggelse BN 1987-06-25 BN 1992-04-23
B 10 KIRUNA B 10 REKOMMENDATIONER Åtgärder Tidplan Ansvarig 1. Strategi för nedbantning av bostadsbeståndet görs 2002-2006 KS med långsiktig bedömning görs av framtida bostadsbehov och läge i förhållande till serviceunderlag, kommunikationsmöjligheterna och intentionerna i Vision 2006. 2. Strategi för utvecklingen av Jägarskoleområdet 2002 Vasallen/KS utarbetas. 3. Ombyggnader för att möjliggöra E10 nya sträckning 2002-2003 Vägverket 4. Trafikförbättrande ombyggnader på nuvarande E10 2002-2003 Vägverket/KS 5. Cykelväg till Kiruna Rymdcampus utreds 2002- Vägverket 6. Trafiksäkerhetsprogrammet följs upp med lämpliga 2002- KS/MoB åtgärder 7. Förbättring genomförs av tillgängligheten till 2002- KS/Fastighetsbostäderna och samhället i övr. ägarna m fl 8 Skolans långsiktiga behov av lokaler utreds. 2002- Bun 9. Föråldrade detaljplaner omarbetas och 2002- MoB fortlöpande detaljplaneläggning/områdesbestämmelser för att möjliggöra genomförande av fattade beslut enligt översiktsplaner, bevarandeplan m m. 10. Uppdatering av bevarandeplanen görs. 2003- FoK/MoB 11. Lokala miljökvalitetsmål utarbetas 2002 KS/MoB 12. Riskanalys för Kiruna C. Verksamhet som 2002- MoB innebär risk för hälsa och miljö kartläggs. Transporter av farligt gods ses över. 13. Föroreningarna i Ala Lombolo åtgärdas 2002- Ej utsedd 14. Utbyggnad av ny väg till flygplatsen 2002- Luftfartsv 15. Lokalisering av nytt avfallsupplag och behandlingsplats/mellanlager för oljeförorenad jord 2002 KS/Värmev efter marksaneringar och ökad källsortering införs. 16. Kirunavaaragruvans långsiktiga 2002- LKAB utvecklingsmöjligheter utreds.
17. Utbyggnad av halktestbana på f.d. torvtäkten Piekkostieva genom anläggande av konstgjord vattenyta 2002- Lfv Säkerställande av riksintressen Kulturmiljöintressena fortsätter att följas upp i detaljplaneläggningen, alternativt med områdesbestämmelser. Även renflyttleden detaljplaneläggs i de fall behov uppstår för att skydda riksintresset i centralortens omedelbara närhet. Hantering av enskilda ärenden Gällande detaljplaner/områdesbestämmelser följs med hänsyn tagen till beslut som finns i gällande översiktsplaner samt bevarandeplan. Ny bebyggelse utanför detaljplanelagda områden föregås av detaljplaneläggning eller områdesbestämmelser enligt antagna översiktsplaner. Radon beaktas i alla detaljplaner/områdesbestämmelser, krav på mätning i nya byggnader, spårning av bostäder med höga halter och uppföljning av tidigare mätningar. Buller från flygplatsen beaktas vid ny-, om- och tillbyggnad inom FBN 55 dba och maxvärdet 70 dba. I avvaktan på omarbetning av äldre detaljplaner i centrum kan mindre avvikelser medges, om det är förenligt med planernas syfte och tidigare byggnadssätt i området. Se vidare: Översiktsplan för Kiruna C antagen 1994-02-07 9 som är tillämplig i alla delar - med undantag för utbyggnadsområdet för bostäder söder om Lombolo, där flygplatsens utbyggnad innebär att delar av området inte kan ianspråktas. P g a rådande bostadsöverskott är detta dock inte aktuellt. Användningssättet för det nedlagda regementets område måste också förändras.
B 20 VITTANGI B 20 FÖRUTSÄTTNINGAR Beskrivning Vittangi kyrkby är en av Kirunas större tätorter med ca 900 invånare (aktuell siffra se bil 4, Del 1). Enbart åretruntbostäder. Vikande lokal arbetsmarknad med minskande befolkning. Fortfarande pendlar många till arbetsplatser i Svappavaara men även till Kiruna. Servicecentrum för omgivande byar med butiker, postkontor, skola för barn upp till 16 år, daghem, vårdcentral och servicehus för äldre och boende med särskilda behov, simbassäng, bibliotek, Folkets Hus med teater-bio-dans-lokal, dagligstuga för äldre, fritidsgård samt viss offentlig förvaltning och brandstation m m. Egen församling med församlingshem. Hela centrala byn detaljplanelagd. Där finns ett tiotal obebyggda, privatägda småhustomter. Kommunen har också ett område för nya småhustomter i tätortens utkanter. Överskott på bostäder. Ett kommunalägt flerbostadshus har nyligen sålts och flyttats till annan ort. Viss småindustri och småindustritomter finns. Svappavaara och Vittangi med omgivande byar har en gemensam lokal arbetsmarknad med industriell verksamhet. På senare tid har även turismen i Vittangi med omnejd framträtt allt tydligare som en sysselsättningsskapande näring. Campingplats och hembygdsgård finns i byn. Skogsbruk och rennäring är levande areella näringar medan jordbruket har marginell betydelse. Vissa problem med genomfartstrafiken och långtradarparkeringar. Ett reservat för förbifart finns angivet i översiktsplanen för byn. Gång- och cykelbanor behövs. Kollektiv busstrafik ombesörjes av Länstrafiken och ger Vittangi-Svappavaara förhållandevis goda förbindelser mycket tack vare Vittangis funktion som serviceort för denna kommundel. Skoterleder till Masugnsbyn samt utmed älven. Led planeras till Svappavaara diskussioner pågår om exakt sträckning. Enligt skoterledsplanen ska leden gå via Luongastunturi men för att skydda känslig natur, rennäring och militära intressen kan leden komma att få en annan sträckning utmed väg 45 istället. Kommunala VA-anläggningar med god kapacitet. Renvattenförsörjningen ordnad med råvatten från Torne älv. Avloppsreningsverket har avsevärd marginal för utökad belastning med en kapacitet på 1 400 personekvivalenter. VA-ledningar och vägar utbyggda inom ett stort område. Flisuppvärmd värmecentral mitt i samhället. Utanför byn finns en återvinningscentral för grovavfall. Bevarandevärda ängs- och hagmarker av högsta klass finns i byn. Fågelskyddsområden finns och ytterligare ett föreslås. Skogsbruk och renskötsel bedrivs i omgivningarna. Renflyttningsled på älven.
Miljömål, behov av miljökonsekvensbeskrivningar, risker Lokala miljökvalitetsmål utarbetas. Farliga transporter passerar skola och daghem samt Ängsgården (äldreboende). Alternativ väg bör utredas. Trafiksäkerheten har inte analyserats. Militär ammunition har dumpats i en sjö i Ollasbyn. Översvämningsområden finns utmed Torneälven och mellan älven och Julkahtenjärvi. Radonrisken varierar mellan lågradonmark vid älven och normalradonmark i övrigt. Gällande planer och bestämmelser: Översiktsplan för Torne älvdal KF 1981-12-14 Översiktsplan för Vittangi by KF 1984-09-10 Skoterledsplan KF 1996-12-09 Detaljplaner för större delen av byn LST/KF 1960-1998 Byggförbud inom 30 m från vägområde (väg 45) VägL 47 Byggförbud inom 12 m från vägområde (väg 395) VägL 47 Strandskydd 100 m (Torne älv, Julkahtenjärvi m fl) MB 7:14 Fågelskyddsområden (Vittangivuopio, Julkahtenjärvi) MB 7:12 Samlad bebyggelse BN 1987-06-25
B 20 VITTANGI B 20 REKOMMENDATIONER Åtgärder Tidplan Ansvarig 1. Detaljplaneändring för att för- 2004- MoB bättra trafiksituationen vid Gästisvägen. 2. Separerad gång- och cykelväg anläggs 2004- Vägverket genom Vittangi 3. Skoterled till Svappavaara byggs 2002-03 KS 4. Föråldrade detaljplaner omarbetas. 2002- MoB 5. Inrättande av ytterligare fågel- 2002-2005 KS/MoB/LST skyddsområde i Ollasbyn. 6. Farligt gods-transporter genom byn utreds 2002- MoB 7. Lokala miljökvalitetsmål utarbetas 2002 KS/MoB 8. Trafiksäkerheten utreds 2002- MoB 9. Vattentäktsfrågan utreds 2002- KS Hantering av enskilda ärenden Riktlinjer i gällande översiktsplaner tillämpas. Ingen ny bebyggelse utöver vad som anges i dessa planer. Inom äldre detaljplaneområden kan mindre avvikelse medges i avvaktan på att planerna omarbetas. Översvämningsrisken beaktas. Se vidare: Översiktsplan för Vittangi antagen 1984-09-10 244 som fortfarande är aktuell. Översiktsplan för Torneälvdal antagen 1981-12-14 232 delvis tillämplig gränserna något ändrade.
B 21 KARESUANDO B 21 FÖRUTSÄTTNINGAR Beskrivning Karesuando kyrkby var huvudort i Karesuando kommun fram till kommunsammanslagningen 1971. Ca 340 invånare (aktuell siffra se bil 4, Del 1). Huvudsakligen åretruntbostäder. Servicecentrum för denna del av kommunen, med butik och postkontor, en relativt nybyggd skola för barn upp till 16 år, sameskola, daghem, kommunalt äldreboende, dagligstuga för äldre, simbassäng, bibliotek, sporthall, barservering, danslokal, distriktssköterska, arbetsförmedling och viss offentlig förvaltning. Vidare har vägverket verksamhet i byn och tull finns på finska sidan. Det gamla ålderdomshemmet "Viktoriahemmet" har avvecklats och är ersatt med eget boende samt dagligstuga med gruppboende. Egen församling med församlingshem. Stora delar av samhället detaljplanelagt. Flera otidsenliga detaljplaner för lantbruksändamål o d. Överskott på bostäder. Kommunen har sålt en del av sitt småhusbestånd. Kommunalägd obebyggd mark finns (detaljplanelagt för 25 småhustomter och 10 industritomter). Endast ett jordbruk finns kvar i byn. Renslakteri med köttförädling mitt i byn. Småindustri att tala om finns inte, däremot hantverk och turism. Viktoriahemmet har övertagits av Karesuando sameförening som har kontor och utställningar m m där. I f d länsmansgården har på initiativ av länsstyrelsen och i hembygdsföreningens regi ett krigs- och bygdemuseum öppnats i samarbete med Norge och Finland. Hotell och campingplats med litet friluftsmuseum. F d tullhuset utgör en resurs som centrumanläggning för hantverksförsäljning och turisminriktad verksamhet baserad på lokala tillgångar såsom fiske, jakt, sjö- och älvleder, vandrings- och skoterleder och de exklusiva naturmiljöerna uppåt Pältsa, Tavvavuoma och Råsto-områdena. Genomfartstrafik från Finland, Norge m m. Trafikproblem upplevs utmed genomfartsvägen och gångbanor behövs. Kollektivtrafiken mot Vittangi-Kiruna respektive Saivomuotka planeras och ombesörjs av Länstrafiken. Dagsaktuellt trafikupplägg finns i årligt ajourförd länstrafikplan. Enligt antagen skoterledsplan ska leder gå till Kuttainen, Idivuoma och utmed älven norrut. Leden mellan Karesuando och Idivuoma är dock f n inte aktuell att genomföra. De kommunala VA-anläggningarna tål ytterligare belastning då avloppsreningsverket för mekanisk-kemisk rening har en kapacitet av 400 personekvivalenter. I byn finns en återvinningsstation för brännbart resp icke brännbart grovavfall. Laestadii pörte är byggnadsminne och Laestadii trädgård botaniskt minnesmärke. Vissa andra kulturmiljöer behöver inventeras och skyddas genom planläggning. Ängs- och hagmarker av högsta bevarandeklass finns i byn. Bostadsort för Könkämä sameby. Renskötsel bedrivs i omgivningarna. Renflyttningsled vid sidan av byn. Svåra passager.
Miljömål, behov av miljökonsekvensbeskrivningar, risker Lokala miljökvalitetsmål utarbetas. Väg 45 som går genom en stor del av byn är rekommenderad för transporter med farligt gods. Alternativ saknas. Trafiksäkerheten behöver ses över. Den borrade vattentäkten bör skyddas. Räddningstjänsten utgörs av ett räddningsvärn med små resurser, som gör en första insats vid olyckor av olika slag, brand, trafikolyckor och miljöolyckor. Insatstiden från Vittangi överstiger 1 timme. Avtal finns med Enontekiö brandkår. Karesuando ligger utanför räddningstjänstområde. Detta innebär särskilda krav på byggnader och placering av byggnader. Översvämningsområden finns utmed älven utanför byn liksom i den stora svackan mittemot f d tullen mitt i byn. Områden med permafrost finns. Största delen av Karesuando ligger inom lågradonmark Gällande planer och bestämmelser Översiktsplan för Könkämä älvdal KF 1982-11-29 Översiktsplan för Karesuando KF 1982-11-29 Skoterledsplan KF 1996-12-09 Detaljplaner för områdena skolan-viktoriahemmet LST/KF 1948-1999 Detaljplaner för Övre byn LST/KF 1985-1996 Byggförbud inom 30 m från vägområde (Väg 45) VägL 47 Byggförbud inom 12 m från vägområde (Väg 99 o 909) VägL 47 Strandskydd 100 m MB 7:14 Landskapsbild (åsarna utmed Kaarevuopio) Enl f d NVL 19 Byggnadsminne (Laestadii pörte) 1942 års lag Norskt renbetesland (N och V om väg 45) Samlad bebyggelse BN 1987-06-25
B 21 KARESUANDO B 21 REKOMMENDATIONER Åtgärder Tidplan Ansvarig 1. Åtgärder för att förbättra trafik- 2002- Vägverket säkerheten för oskyddade trafikanter eftersträvas. 2. Kulturmiljöerna inventeras 2003-2004 FoK 3. Översiktsplanen ses över med särskild 2004-2006 KS hänsyn till bevarandevärdena. 4. Föråldrade detaljplaner omarbetas 2005- MoB 5. Skoterleder iordningställs 2002- KS 6. Lokala miljökvalitetsmål utarbetas 2002 KS/MoB 7. Skyddsområde för vattentäkten utarbetas 2002- KS Hantering av enskilda ärenden Riktlinjerna i gällande översiktsplaner tillämpas. Ingen ny bebyggelse utöver vad som anges i dessa planer. Inom äldre detaljplaneområden kan mindre avvikelse medges i avvaktan på att planerna omarbetas. Karesuando har en del områden detaljplanelagda för lantbruksändamål mitt inne i bostadsbebyggelsen. I avvaktan på att dessa olämpliga och föråldrade planer ändras fortsätter pågående markanvändning i strid mot plan att ske inom område för lantbruksändamål. Den nya synen på ängs- och hagmarker och ny kunskap om övriga kulturmiljöer måste särskilt beaktas. Särskilda krav på byggnader och placering av byggnader p g a insatstiden. Områden med permafrost uppmärksammas särskilt. Se vidare: Översiktsplan för Karesuando antagen 1982-11-29 216 - ska omarbetas med hänsyn till kulturmiljöintressena vilket ska beaktas tills dess att omarbetning har skett. Översiktsplan för Könkämä älvdal antagen 1982-11-29 217 - ska är aktuell i området.
B 22 ABISKO ÖSTRA B 22 FÖRUTSÄTTNINGAR Beskrivning Stationssamhälle som fått allt större betydelse som turistort. Bostadsort för anställda vid turistanläggningarna och vid Abisko naturvetenskapliga station. Ca 160 invånare (se bil 4, Del 1). Har en viss status som servicecentrum för turistorterna utmed Nordkalottvägen (E10). Skola för barn upp till 16 år, daghem, simbassäng, stor butik med gränshandel, bensinstation, hotell, husvagnsparkering m m. Samhället är inklämt mellan europaväg och järnväg. Planlagda områden på kommunal mark för småhus och flerbostadshus i det närmaste fullbyggda. Fler bostäder efterfrågas. Söder om järnvägen, där det finns en del bostadshus och ett tiotal fritidshus på mark som inte är detaljplanelagd, begränsas utbyggnadsmöjligheterna av renskötselområden. Söder om kraftledningen ska därför ingen ytterligare bebyggelse komma till. Innan detaljplaneläggning för ytterligare utbyggnad söder om järnvägen kan ske enligt översiktsplanen måste säkerheten lösas vid passage av järnvägen, som delar samhället. Norr om europavägen begränsas utbyggnadsmöjligheterna av Torneträsk, ett naturreservat och ett reningsverk med tillhörande avsilningsområde. De huvudsakliga arbetstillfällena finns inom forskning, turism och rennäringen medan järnvägstrafiken inte längre skapar så många sysselsättningstillfällen i Abisko eftersom driftverksamheten alltmer har koncentrerats till Kiruna C. Helikopterverksamhet för turism, polis och militär. Turistisk företagsamhet har växt upp, med hotellanläggningar, draghundsverksamhet m m. Detta bidrar till försörjningsunderlaget i orten, samtidigt som det ställer krav på att behovet av mark tillgodoses. Kommunen har förvärvat mark för att möjliggöra utveckling av turismen i enlighet med översiktsplanen för området, som tillåter en utbyggnad av ett område för husvagnar och stugby. Idag används delar av ett område som är avsett för långtidsparkering för 360 bilplatser samt för skotergarage till uthyrning av platser för 65 husvagnar, vilket innebär att det återstår 45 bilplatser. Eventuellt kan detta fortsätta att fungera så att området som är avsett för husvagnar och stugby kan användas till annat (se vidare F=Abisko Östra). E 10 samt vägen till stationsbyggnaden är en allmän väg. Vägarna inom småhusområdena liksom vägen till södra sidan malmbanan ligger under kommunalt huvudmannaskap. Övriga vägar sorterar under SJ-Banverket. Kollektiv trafikservice finns dels via järnvägen, dels genom den busstrafik Länstrafiken upprätthåller längs E10. Befintlig skoterled genom nationalparken kan komma att stängas. Alternativ led från Abisko ut i fjällvärlden bör då sökas. Ett alternativ kan vara genom Nissunvagge. Som enda led kan denna sträckning dock vara tveksam ur fjällsäkerhetssynpunkt. Kommunalt VA-nät finns. Kommunen avser att ersätta den befintliga ytvattentäkten med en grundvattentäkt och bergborrade brunnar som är föremål för provpumpning har anlagts. Avloppsreningsverken har hög reningsgrad. I Abisko är verket dimensionerat för 400 personekvivalenter, vilket innebär att ökad belastning är möjlig. Återvinningsstation för brännbart resp icke brännbart grovavfall.
Stationshuset är statligt byggnadsminne. Kulturminnen från rallarepoken. Inventering av och områdesbestämmelser för SJ-bebyggelsen utmed malmbanan har gjorts. Inne i samhället är den f d SJ-bebyggelsen skyddad med detaljplanebestämmelse. Abisko Östra ligger inom ett stort område av riksintresse för turism och friluftsliv samt för naturvård. Verksamheten inom samhället bedöms inte komma i konflikt med dessa riksintressen. Förbud mot avloppsutsläpp över 1974 års nivå vilket innebär att om området ska kunna utvecklas för att kunna möta turism i stor skala måste avloppsfrågorna lösas på ett sätt som innebär att denna nivå inte överskrids. Sveriges hittills enda biosfärområde omfattar Torneträsk, området norr om sjön, de två nationalparkerna samt Stordalens och Abisko forskningsstations naturreservat. Diskussioner pågår om att utöka detta att omfatta även Abisko m fl, som då skulle utgöra övergångsområde mellan de skyddade kärnområdena och omgivningen. Detta kan bidra till att få medel till en långsiktigt hållbar utveckling av området. Syftet är att bevara biologisk mångfald i kombination med främjande av lokal ekonomisk utveckling och forskning Renbetesområde för Gabna sameby. Miljömål, behov av miljökonsekvensbeskrivningar, risker Lokala miljökvalitetsmål utarbetas. Tågtrafiken går rakt genom samhället. Väg E 10 är rekommenderad för transport av farligt gods. Relativt stor trafik förekommer till butiken inne i byn. Helikopterflygplats för främst militär verksamhet och begränsad civil trafik nära Abisko med risk för bullerstörningar. Miljökonsekvensbeskrivningar ska föregå all planering i Abisko med hänsyn till utsläppskraven i Torneträskområdet och biosfärområdet. Räddningstjänsten utgörs av ett räddningsvärn med små resurser, som gör en första insats vid olyckor av olika slag, brand, trafikolyckor och miljöolyckor. Insatstiden från Kiruna överstiger 1 timme. Detta innebär särskilda krav på byggnader och placering av byggnader. Radonsituationen är inte känd.
Gällande planer och bestämmelser Översiktsplan för Torneträskområdet KF 1985-03-18 Översiktsplan för Abisko Östra KF 1993-04-05 Skoterledsplan KF 1996-12-09 Detaljplaner för stationssamhället LST/KF 1986-2000 Områdesbestämmelser för byggnaderna utmed malmbanan KF 1993-05-27 Naturreservat (runt Abisko vetenskapliga station) MB 7:4 Statligt byggnadsminne (stationshuset) 1986 Riksintresse för kulturmiljövård (rallarepoken) MB 3:6 Riksintresseområde för naturvård, turism och friluftsliv MB 3:6 och 4:2 Byggförbud inom 30 m från vägområde (E 10) VägL 47 Byggförbud inom 12 m från vägområde (väg 998) VägL 47 Förbud mot avloppsutsläpp över 1974 års nivå MB 9:4 Biosfärområde (totalt 965 kvm) enl UNESCOs program 1986 Ekologiskt känsligt område MB 3:3 Strandskydd 100 m (Torneträsk m m) MB 7:14 Samlad bebyggelse BN 1987-06-25
B 22 ABISKO ÖSTRA B 22 REKOMMENDATIONER Åtgärder Tidplan Ansvarig 1. Utredning om hur säkerheten över 2002-2003 KS/Banverket järnvägen ska tillgodoses för att samhället ska kunna byggas ut enligt översiktsplanen. 2. Detaljplaner utarbetas för bebyggelse 2003- MoB söder om järnvägen. 3. Utredning om i vilka former det äldre fritids- 2003- KS/MoB husområdet ska få tydligare riktlinjer för framtida nyttjande. Kan resultera i t ex områdesbestämmelser eller detaljplan. 4. Ny grundvattentäkt iordningställs och 2002 KS skyddsområde upprättas. 5. Eventuellt alternativ till skoterleden genom 2002- KS/LST nationalparken studeras. 6. Nytt policydokument och avgränsning av 2002-03 KS/LST/MaB biosfärområdet utreds 7.Lokala miljökvalitetsmål utarbetas 2002 KS/MoB Säkerställande av riksintressen Kulturmiljöintresset har säkerställts genom detaljplaneläggning respektive områdesbestämmelser. Stationshuset är statligt byggnadsminne.
Hantering av enskilda ärenden Riktlinjerna i gällande översiktsplaner tillämpas. Ingen ny bebyggelse utöver vad som anges i dessa planer. All ny bebyggelse föregås av detaljplan (PBL 5:1 punkt 1 och 2) och miljökonsekvensbeskrivning.. Söder om kraftledningen ska ingen bebyggelse tillkomma enligt överenskommelse mellan kommunen och samebyn inom ramen för översiktsplanen för Torneträskområdet. Särskilda krav på byggnader och placering av byggnader p g a insatstiden. Se vidare: Översiktsplan för Abisko Östra antagen 1993-04-05 78 som är aktuell område för husvagnscamping kan dock komma att omprövas. Översiktsplan för Torneträskområdet antagen 1985-03-18 92 som gäller utanför området som omfattas av översiktsplanen för Abisko Östra.
By 30 JUKKASJÄRVI By 30 FÖRUTSÄTTNINGAR Beskrivning Jukkasjärvi kyrkby är till sitt ursprung en marknadsplats från 1600-talet och har knappt 1000 invånare (se bil 4, Del 1). Åretruntboende inom pendlingsavstånd från Kiruna, vilket är anledningen till att byn växt under 1990-talet. Turismen kring konceptet is-hotell med unika sevärdheter och vildmarksupplevelser har också medverkat till utvecklingen. Svag nedgång i invånarantalet har dock skett det senaste året. Här finns skola för barn upp till 12 år, bibliotek, butik med postservice, Folkets hus, värdshus, stugby, hembygdsgård och kyrka. Större delen av byn detaljplanelagd. Det finns gott om obebyggd mark planlagd och delvis även iordningställd för småhus, både i privat (30 tomter) och kommunal (85 tomter) ägo. Strax utanför byn finns också en del bostadshus och även fritidshus. Småindustritomter finns inte p g a närheten till Kiruna småindustriområde, där det finns gott om outnyttjade tomter. Jukkasjärvi är turistort för kultur-, vildmarks- och äventyrsturism. Utbyggnader med anledning av turismnäringen planeras. Kulturhistoriskt och vetenskapligt intressant och byggnadstekniskt unik kyrka med omgivande orörd marknadsplats med grunder efter markandsbodarna samt gamla byggnader på hembygdsgårdens område och utmed stranden i övrigt. Stor arbetspendling till Kiruna C respektive Esrange. Genomfartstrafik genom byn till Paksuniemi och Raketskjutfältet. Gång- och cykelväg utmed denna väg (Marknadsvägen) förbi skolan och fram till kyrkan efterfrågas. Särskilda problem med genomfartstrafiken vid is-hotellet där turistiska anläggningar med mycket folk i rörelse finns på båda sidor om vägen. Kollektivtrafiken ombesörjs av Länstrafiken och är upplagd med hänsyn till skolskjutsbehovet, arbetspendlingen och behovet av serviceresor till Kiruna C. Bussturer anpassade till ungdomars och andras kvällsaktiviteter i centralorten har ännu inte lyckats komma till stånd. Skoterled utmed älven och till ringleden runt Kiruna C samt planeras till Sevujärvi resp Övre Soppero ( Tobaks-/Lagmansleden ). Avloppsreningsverket för mekanisk-kemisk rening har en kapacitet av 1 200 personekvivalenter. Mast för mobiltelefoni finns på berget Alttavaara vid Poikkijärvi på andra sidan älven. Huvudort för Talma sameby. Skogsbruk, renskötsel, turism och friluftsliv bedrivs i omgivningarna. Renflyttningsled på älven. Ängs- och hagmarker av högsta bevarandeklass finns utanför byn.
Miljömål, behov av miljökonsekvensbeskrivningar, risker Lokala miljökvalitetsmål utarbetas. Transporter av farligt gods till Esrange går genom byn. Verksamheten vid ishotellet alstrar visst buller och fukt i luften under några höstveckor. Under vintersäsongen bedrivs hund- och skoterturism, med en viss omgivningsstörning. Etablering av verksamheter ska föregås av miljökonsekvensbeskrivning och detaljplan. Skyddsområde för vattentäkten kompletteras eftersom ytterligare en brunn borrats. Räddningstjänstens insatstid är inom 20 minuter. Normalradonmark i större delen av byn medan grusområden är högradonmark. Gällande planer och bestämmelser Översiktsplan för Torne älvdal KF 1981-12-14 Översiktsplan för Jukkasjärvi kyrkby KF 1977-08-29 Översiktsplan för områdena väster om Jukkasjärvi KF 1983-12-12 Skoterledsplan KF 1996-12-09 Detaljplaner LST/KF 1957-2001 Riksintresse för kulturmiljövården (kyrkan m m) MB 3:6 Kyrkan skyddad enligt lag KML 4 kap Fornlämningar på kyrkudden (marknadsplatsen) KML 2 kap Hembygdsgårdens område m m skyddat i detaljplan LST 1982-02-26 Skyddsområde för vattentäkt LST 1971-01-20 Byggförbud inom 12 m från vägområde (väg 875) VägL 47 Strandskydd 100 m (Torne älv, Sautusjoki) MB 7:14 Samlad bebyggelse BN 1987-06-25
By 30 JUKKASJÄRVI By 30 REKOMMENDATIONER Åtgärder Tidplan Ansvarig 1. Detaljplaner eller områdesbestämmelser 2003- MoB för strandområdet tas fram för att säkra de kulturhistoriska värdena. 2. Gång- och cykelväg utreds 2003- Vägverket 3. Skyddsområde för vattentäkt utökas 2002- KS 4. Avloppsreningsverk åtgärdas 2004- KS 5. Skoterlederna byggs ut enligt 2002 KS skoterledsplanen. 6. Detaljplaneläggning av områdena utanför byn 2003- MoB 7. Detaljplan med miljökonsekvensbeskrivningar för all nyetablering av turistverksamhet 2002- MoB 8. Lokala miljökvalitetsmål utarbetas 2002- KS/MoB Säkerställande av riksintressen Kulturmiljöintresset säkerställs vid detaljplaneläggning/områdesbestämmelser (punkt 1).
Hantering av enskilda ärenden Riktlinjerna i gällande översiktsplaner för Jukkasjärvi tillämpas. Ingen ny bebyggelse utöver vad som anges i dessa planer. Särskild hänsyn till kultur- och fornminnen i byn. Förändringar av bebyggelse runt kyrkan ska ske med hänsyn till byggnadernas särart vad gäller material, färg och proportioner. Miljökonsekvensbeskrivningar vid etableringar/utökningar av verksamheter mitt i byn. Krav på mätning av radonhalten i nya bostäder och lokaler. Se vidare: Översiktsplan för Jukkasjärvi antagen 1977-08-29 365 som i huvuddragen är aktuell. Turismutvecklingen kring is-hotellet har behandlats i särskilda detaljplaner. Översiktsplan för området väster om Jukkasjärvi by antagen 1983-12-12 279 som är aktuell. Översiktsplan för Torne älvdal antagen 1982-12-14 232 som är aktuell i området runt byn.
Bj 31 KUTTAINEN Bj 31 FÖRUTSÄTTNINGAR Beskrivning Den andra stora byn i Karesuando församling. Gammal jordbruks- och gränsby med ca 390 helårsboende (se bil 4, Del 1). Byns bebyggelse är blandad, med helårshus, fritidshus och gammal jordbruksbebyggelse om vartannat. Sommarbefolkningen väsentligt större, på grund av omfattande fritidsbebyggelse. Byn växte kontinuerligt under ett 10-tal år med som mest drygt 400 människor i mitten av 1990-talet Service i form av skola upp till 12 år och daghem finns samt en nybyggd gymnastikhall, ett hantverkshus samt två butiker och bensinmack. Kommunen har köpt och planlagt ett område för några åretruntbostäder. I övrigt är enbart en mycket liten del av den bitvis tätt bebyggda byn detaljplanelagd. Kuttainen delar sin lokala arbetsmarknad med Karesuando och andra närliggande byar. Rennäringen en större sysselsättningskälla än jordbruket som spelar en allt mindre sysselsättningsroll och gränsen mot Finland skapar inte arbetstillfällen av betydelse. Områdets stora tillgångar för rekreation och turism skulle kunna nyttjas i betydligt högre grad än idag. Vägverket planerar ombyggnad av tillfartsvägen (väg 900) från väg 99 till Kuttainen. Enligt antagen skoterledsplan planeras leder till Karesuando och Suijavaara-Saivomuotka och vidare mot Pajala-Muonio. Leden till Suijavaara är f n dock inte aktuell. Led kommer istället att dras utmed älven, delvis på finska sidan, till Saivomuotka. Avloppsreningsverket är belastat till ca 95% av kapaciteten och kan under sommartid ha någon överbelastning på grund av högre beläggning i fritidshusboendet. Skyddsområde runt vattentäkten som ligger mitt i bebyggelsen finns inte fastställt. Ny vattentäkt behövs, p g a den nuvarande täktens utsatta läge nära störande verksamhet Återvinningsstation för brännbart resp icke brännbart grovavfall finns i byn. Mast för mobiltelefoni finns i byn. Bevarandevärd odlingsmark av högsta bevarandeklass finns i byn och på ön Isosaari utgörande ett representativt exempel på en odlingsbygd efter Muonio älvdal där ett mångformigt, välhävdat odlingslandskap fortfarande finns. En del äldre gårdar och lador. Byn är bostadsort för Könkämä sameby och i mindre omfattning för Lainiovuoma sameby. Renskötsel bedrivs i omgivningarna. Rengärde utanför byn vid väg 900 där också renslakt förekommer. Renflyttningsled utanför byn
Miljömål, behov av miljökonsekvensbeskrivningar, risker Lokala miljökvalitetsmål utarbetas. Ny vattentäkt planeras p g a den nuvarande täktens känsliga läge inne i bebyggelsen. Egna avloppsanläggningar får inte komma till stånd inom riskområde för befintlig vattentäkt. Ytterligare anslutningar till avloppsreningsverket bör inte göras. Nedlagt avfallsupplag finns utanför byn. Djurstallar finns inne i bebyggelsen. Räddningstjänsten utgörs av ett räddningsvärn med små resurser, som gör en första insats vid olyckor av olika slag, brand, trafikolyckor och miljöolyckor. Insatstiden från Vittangi överstiger 1 timme. Radonsituationen är inte känd. Gällande planer och bestämmelser Översiktsplan för Kuttainen KF 1990-02-05 Skoterledsplan KF 1996-12-09 Detaljplaner KF 1988 resp 1997 Detaljplan (fritidshus vid Vuontisjärvi) LST 1980-09-17 Byggförbud inom 12 m från vägområde (väg 900) VägL 47 Strandskydd 100 m (Pudasälven, Muonio älv) MB 7:14 Fågelskyddsområden (Tervajärvi, Juholajärvi, MB 7:12 Maunukainen och Niilivuopio) Samlad bebyggelse BN 1987-06-25
Bj 31 KUTTAINEN Bj 31 REKOMMENDATIONER Åtgärder Tidplan Ansvarig 1. Tillfartsvägen till byn byggs om enligt 2003- Vägverket vägverkets väghållningsplan 1998-2007 2. Kommunen anlägger gator och VA- 2002- KS ledningar inom det nya småhusområdet i den mån behovet uppstår.. 3. Avloppsreningsverket byggs ut till större 2005- KS kapacitet. 4. Ny vattentäkt anläggs och skyddsområde 2003 KS upprättas. 5. Byns kulturhistoriskt intressanta 2003- FoK bebyggelse inventeras. 6. Områdesbestämmelser utarbetas för 2004- MoB reglering av jordbruksbebyggelse m m i befintlig bebyggelse samt för skydd av äldre bebyggelse och odlingsmarker. 7. Skoterleder iordningställs 2002- KS 8. Lokala miljökvalitetsmål utarbetas 2002 KS/MoB Hantering av enskilda ärenden Riktlinjerna i gällande översiktsplan för Kuttainens by tillämpas. Ny bebyggelse inne i byn ska lokaliseras inom verksamhetsområdet för den kommunala VA-anläggningen. Försiktighet i närheten av vattentäkten och radonrisken beaktas. Hänsyn tas till de kulturhistoriska värdena. Utformning och placering av byggnader p g a lång insatstid. Ny bebyggelse i större omfattning eller i de mest tätbebyggda områdena föregås av detaljplan. Nya fritidshus ska styras utanför byn, eftersom utrymmet i byn är begränsat och behövs för de åretruntbostäder som efterfrågas. Särskild hänsyn tas då till rennäringen. Se vidare: Översiktsplan för Kuttainen antagen 1990-02-05 20 som är aktuell
By 32 LANNAVAARA By 32 FÖRUTSÄTTNINGAR Beskrivning Den östligaste av de tre Sopperobyarna, belägen på båda sidor av Lainio älv. Ca 120 personer är helårsbosatta (se bil 4, Del 1). Sommarbefolkningen betydligt större på grund av omfattande fritidsbebyggelse. Service i form av butik och en sameskola och kommunal tvättstuga. Kapell och hembygdsgård finns Efterfrågan på bostäder för verksamma inom Kristallens stensliperi samt studenter. Ingen kommunalägd tomtmark finns. Nytt renslakteri planeras. Jordbruket i byn är helt nedlagt, men skulle kunna utvecklas som kombinationssysselsättning med fårskötsel m m. Utbildningsverksamhet kring mineraler och stenslipning och turism kring guldvaskning, fiske, småviltsjakt och kanoting m m. Pessinkiområdet i öster erbjuder stora attraktioner. Anläggning med stugby, restaurang m m, som har gynnsam utveckling. Anlagd kanotled längs Lainio älv. Skoterled finns till Viikusjärvi och planeras till Övre Soppero, Vivungi och Suijavaara (Tobaksleden). Vägen från Nedre Soppero till kapellet är allmän väg medan övriga vägar är enskilda vägar. Vägen till Viikusjärvi är en statsbidragsberättigad enskild väg under kommunens huvudmannaskap. Tre mindre bebyggelsegrupper får råvatten från allmänna bergborrade brunnar. I övrigt enskilda anläggningar. Avloppsreningen sker mekaniskt med efterföljande infiltration. Vissa problem med att utföra enskilda VA-anläggningar på grund av täta jordarter. För avfallshanteringen hänvisas till Övre Soppero. Ängs- och hagmarker av högsta bevarandeklass bland bebyggelsen på andra sidan älven. Bostadsort för Lainiovuoma sameby. Renskötsel bedrivs i omgivningarna. Renflyttningsled genom byn och på älven. Lannavaaraområdet kan bli intressant för gruvbrytning (zink och kalk). Miljömål, behov av miljökonsekvensbeskrivningar, risker Lokala miljökvalitetsmål utarbetas. Eget vatten och avlopp av skiftande kvalitet, problem med infiltration. VA-utredning vid nya etableringar. Nedlagt avfallsupplag utanför byn. Behov av slaktavfallsplats om renslaktanläggning kommer till stånd. Räddningstjänsten utgöras av ett räddningsvärn i Övre Soppero med små resurser, som gör en första insats vid olyckor av olika slag, brand, trafikolyckor och miljöolyckor. Insatstiden från Vittangi överstiger 1 timme. Radon i mark och vatten ej undersökt. Gällande planer och bestämmelser Skoterledsplan KF 1996-12-09 Byggförbud inom 12 m från vägområde (väg 897) VägL 47 Strandskydd 100 m (Lainio älv m m) MB 7:14 Samlad bebyggelse BN 1987-06-25
By 32 LANNAVAARA By 32 REKOMMENDATIONER Åtgärder Tidplan Ansvarig 1. Fördjupning av översiktsplanen tas fram, 2005-2006 KS till ledning för beslut om byns framtida utveckling och markanvändning. Kan leda fram till områdesbestämmelser och/eller detaljplan. 2. Skoterlederna byggs ut enligt skoterledsplanen. 2002 KS 3. Lokala miljökvalitetsmål utarbetas 2002 KS/MoB Hantering av enskilda ärenden Ny bebyggelse i större omfattning föregås av detaljplan (PBL 5:1). Nyetablering av bebyggelse utan detaljplan föregås av särskilda utredningar om bl a VA (PBL 2:3, 3:2, 3:15). Radonrisken i mark och vatten beaktas. Utformning och placering av byggnader p g a lång insatstid.