Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län

Sektionen för klinisk mikrobiologi och vårdhygien Akademiska laboratoriet Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län

2 Innehållsförteckning 1. Att hindra smittspridning...9 Smittvägar... 9 2. Basala hygienrutiner och personlig hygien...12 Smycken... 12 Infekterade sår hos personal... 13 Handhygien... 13 Handdesinfektion... 13 Handtvätt... 14 Handskar... 14 Kläder... 15 3. Rent höggradigt rent - sterilt...17 Rent... 17 Höggradigt rent... 17 Spol- och diskdesinfektorer... 18 Kemisk desinfektion... 19 Sterilt... 20 Förvaring av höggradigt rent och sterilt... 21 I vårdtagarens hem... 23 4. Rena rutiner vid såromläggning...24 5. Tvätt...27 Tvätt i allmänhet... 28 Tvätt förorenad med smittförande material 28 Tvätt av personalens arbetsdräkt... 29 6. Avfall...30 Vanligt (konventionellt) avfall... 30

3 Smittförande avfall... 31 7. Laboratorieprover...33 8. Livsmedelshantering...34 9. Sondmatning...37 Sondtyper..37 Skötsel av sond... 37 Skötsel av aggregat, behållare, sondspruta och matningsslang 39 10. Urinkateter och urinuppsamlingssystem...40 Hantering av urinflaskor (och bäcken)... 40 Kateterisering av urinblåsan... 40 Ren rutin vid kvarliggande kateter... 41 Ren rutin vid intermittent kateterisering (RIK)... 42 Daglig skötsel av kvarvarande kateter... 42 Urinuppsamlingssystem... 43 Blåssköljning... 43 Suprapubisk urinkateter... 44 Urostomi... 44 11. Injektioner, punktioner och infarter...45 Skötsel av central venkateter... 46 Skötsel av subkutan injektionsport (Port-A-Cath)... 46 12. Andningsvård...47 Rensugning av luftvägar... 47 Skötsel av trachealkanyl... 47 Syrgasbehandling... 49 Inhalationsterapi... 50 13. Städning...51

4 Akut nedsmutsning(spill osv)... 51 Städmetoder... 52 Städning av vårdtagarens rum/lägenhet... 53 Städning av toalett/våtutrymme... 53 Slutstädning... 54 14. Rengöring av hjälpmedel vid rörelsehinder...55 15. Blodsmitta...57 Basala hygienrutiner... 57 Tvätt... 57 Avfall... 57 Rengöring/desinfektion... 58 Åtgärder vid tillbud... 58 Hepatit B (HBV eller inokulationshepatit)... 59 Hepatit C... 61 15. Diarré...62 Bakgrund... 62 Utbrott av vinterkräksjuka... 63 Åtgärder vid tarmsmitta i särskilt boende / grupp-, korttids- och växelvårdsboende... 64 Vårdrelaterad gastroenterit Lista vårdtagare och personal.. 67 Stoppskylt... 68 Slutrapport efter utbrott av smittsam gastroenterit..69 Mag-tarminfektion hos personal... 70 16. Clostridium difficile...71 17. MRSA - Meticillinresistenta Staphylococcus aureus...73 Bakgrund... 73 Rengöring och desinfektion... 75

5 18. Resistenta tarmbakterier (t.ex. ESBL,VRE)...78 Bakgrund... 78 Urinuppsamlingssystem... 79 Rengöring och desinfektion... 81 Undersökning och behandling... 82 Provtagningsanvisningar..83 19. Tuberkulos (TBC)...85 Bakgrund... 85 Vid misstanke om tuberkulos hos vårdtagare... 86 Om en vårdtagare konstaterats ha tuberkulos... 86 20. Vattkoppor och Bältros/Herpes zoster...87 Litteratur...90 Författningar... 90

6 Vårdhygien för kommunal vård i Uppsala län För vårdtagaren innebär en god vårdkvalitet bl.a. att risken för att drabbas av en vårdrelaterad infektion ska vara så liten som möjligt. Vårdtagaren förutsätter att de metoder som används för diagnostik, vård och omhändertagande tillgodoser detta krav. I regeringens proposition Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar (2005/06:50) finns följande definition: Vårdrelaterade sjukdomar är sjukdomar, som uppkommer i samband med vård, undersökning eller behandling inom hälso- och sjukvården eller tandvården. Oavsett vilken vårdgivare som svarar för vården och oavsett om patienterna eller den vårdande personalen drabbas". Det är sjukvårdshuvudmannen och verksamhetschefer som har det direkta ansvaret för att vidta de åtgärder som krävs för att förhindra vårdrelaterade infektioner. För att kunna göra detta behöver de utnyttja vårdhygienisk expertis. Lagstiftningen har sedan år 2006 skärpts på denna punkt, såväl i Hälso- och sjukvårdslagen som i Smittskyddslagen. I Hälso- och sjukvårdslagen står att all vård ska bedrivas med en god vårdhygienisk standard. Det innebär att vårdgivarna måste vidta samtliga de åtgärder som är nödvändiga för att uppfylla detta krav. Förutom tillgång till vårdhygienisk expertis avser formuleringen: Att lokaler som används svarar mot behoven på en god vårdhygienisk standard Att verksamheten är organiserad så att vårdrelaterade sjukdomar i största möjliga utsträckning kan förebyggas och begränsas Att utbildning och kompetensutveckling sker inom ämnesområdet vårdhygien för att förebygga och begränsa vårdrelaterade sjukdomar. Detta bör ske kontinuerligt och omfatta all vårdpersonal. Tillägget i Smittskyddslagen ger landstingets smittskyddsläkare ett uttryckligt ansvar för att följa att vårdgivarna vidtar de åtgärder som krävs för att förebygga smittspridning. Dessutom ska smittskyddsläkaren skyndsamt underrätta vårdgivarna om iakttagelser som är av betydelse för att förebygga smittspridning inom det verksamhetsområde som vårdgivaren har ansvar för.

7 Målet för den vårdhygieniska verksamheten är att minska smittspridningen inom vården, såväl mellan vårdtagare som mellan personal och vårdtagare. Den vårdhygieniska verksamheten har en rådgivande roll gentemot vården. De viktigaste verksamhetsområdena inom vårdhygien är: Övervakning av infektionsläget inom vårdinrättningar. Undervisning, information. Uppföljning och utveckling av vårdarbetsrutiner. Kontroll av steriliserings- och desinfektionsmetoder. Rådgivning i samband med bygg - och inköpsärenden. Litteraturbevakning, utvecklingsarbete Ni som är verksamma inom den kommunala vården såväl på särskilda boenden, gruppboenden, korttids- och växelvårdsboenden som hemvård/hemsjukvård/omsorgen för handikappade mm. är varmt välkomna att kontakta oss i alla vårdhygieniska frågor. Det kan t.ex. gälla råd vid utbrott av magsjuka, vård av personer med blodsmitta eller resistenta bakterier och val av desinfektionsmetod. Det kan också gälla önskemål om undervisning rörande t.ex. basala hygienrutiner, smitta och smittspridning samt särskilt riktade utbildningar som t.ex. kateterhantering.

8 Vi som arbetar inom vårdhygien med verksamhetsområde kommunal vård och omsorg är: Inger Andersson, hygiensjuksköterska tel. 018-611 28 28, 070-611 25 57 inger.e.andersson@akademiska.se Birgitta Lytsy, hygienläkare tel. 018-611 39 03 birgitta.lytsy@akademiska.se Fax 018-55 91 57 Hemsida: www.akademiska.se/vardhygien Ni har också möjlighet att ringa direkt till en akuttelefon. Den bemannas av hygiensjuksköterskorna som turas om att ansvara för tjänsten en vecka i taget. Där svarar vi på angelägna frågor som kräver snabba svar. Vårdhygien direkt : 018 611 39 02. Dokumentets syfte, målgrupp och författare Syftet med detta dokument är att bidra till att god vårdhygienisk kvalitet upprätthålls inom den kommunala vården i Uppsala län. Denna upplaga är reviderad oktober 2009. Vårdrutinerna är utformade för såväl särskilda boenden, gruppboenden, korttidsoch växelvårdsboenden som hemvård/hemsjukvård/omsorgen för handikappade. Rutinerna har utformats av läkare och hygiensjuksköterskor vid sektionen för vårdhygien, Akademiska sjukhuset, i samarbete med medicinskt ansvariga sjuksköterskor för kommunerna i Uppsala län.

9 1. Att hindra smittspridning Smittspridning kan ske både från sjuka personer och från dem som är friska smittbärare. Mottagaren av smittämnet (virus, bakterie, svamp) kan utveckla en infektion, men kan också bli smittbärare utan sjukdomstecken. Vårdarbetet måste alltså bedrivas på ett sådant sätt att smittspridning inte sker från vare sig infekterade personer eller från de friska smittbärarna. Smitta/smittämne kan nå mottagaren på olika sätt: Smittvägar Direkt kontaktsmitta Den direkta kontaktsmittan sker mellan smittkällan, en infekterad vårdtagare eller smittbärande frisk person, och den mottagliga individen, utan mellanled. Detta gäller till exempel vid hudinfektioner och vissa luftvägsinfektioner. Indirekt kontaktsmitta Indirekt kontaktsmitta från en person till en annan sker via händer, kläder eller föremål (utrustning, sängbord, dörrhandtag och så vidare) som är förorenade med smittämnen från sår och luftvägar, urin, avföring eller blod. Kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen. Kontaktsmitta förebyggs genom goda rutiner för handhygien, personalklädsel samt rengöring/desinfektion av ytor och föremål. Droppsmitta Hosta, nysningar, kräkningar och diarréer ger en dusch av stora tunga droppar som snabbt faller ned i luften och inte når längre än någon meter. Direkt droppsmitta Dropparna kan nå en annan individs ögon och slemhinnor direkt eller via händerna. Detta gäller vid de flesta luftvägsinfektioner. Dropp-kontaktsmitta (indirekt droppsmitta) Dropparna faller ned på föremål och förs vidare som indirekt kontaktsmitta. Dropp-kontaktsmitta är i de flesta fall en vanligare smittväg än direkt droppsmitta. Detta gäller till exempel calicivirus.

10 Luftburen smitta Från/till luftvägarna Saliv kan vid tal spridas från luftvägarna, men innehåller vanligen för få mikroorganismer för att orsaka smittspridning. Vid hosta kan förutom droppsmitta även en aerosol uppstå. Då dropparna i aerosolen torkar ihop till mindre droppkärnor (<5µ) kan de spridas med luften och därefter inhaleras. Detta gäller vid till exempel vattkoppor och tuberkulos. Från huden Från huden sprids partiklar i luften i stora mängder (25 miljoner hudpartiklar per dygn). En stor del av dessa bär bakterier. Från patienter med stora sår, hudinfektioner och hudlesioner, exempelvis eksem eller brännskador, kan till exempel Staphylococcus aureus och grupp A- streptokocker (GAS) spridas. Bakteriebärande hudpartiklar kan inhaleras och i vissa fall orsaka en vanligtvis tillfällig kolonisation med S. aureus, till exempel MRSA, i näsan. De kan också falla ned i öppna sår och ge sårinfektioner. Luft-kontaktsmitta, dammsmitta När luftburna bakteriebärande partiklar sedimenterar på ytor och föremål kan de ge upphov till indirekt kontaktsmitta. Bakterier som sedimenterat ned på golvet innebär sällan någon smittspridningsrisk. Blodburen smitta Smittämnen överförs via blod till blod eller slemhinna. Det sker direkt till exempel via sexuell kontakt eller genom kontaminerade blodprodukter. Indirekt sker det exempelvis genom stick- eller skärskador, injektioner, kontaminerade handskar, men även via kontaminerade läkemedel. Tarmsmitta (fekal-oral smitta) Tarmsmitta kan ske då smittämnen som utsöndras med tarminnehållet når munnen, med direkt eller indirekt kontakt.

11 Livsmedelsburen smitta Livsmedelsburen smitta innebär att livsmedel eller vatten direkt eller indirekt kontaminerats med smittämnen. Exempel kan vara matförgiftning av stafylokocktoxin eller mag-/tarminfektion orsakad av virus eller bakterier. Insektsburen smitta Insektsburen smitta är inget stort vårdhygieniskt problem i Sverige.

2. Basala hygienrutiner och personlig hygien Socialstyrelsen utfärdade 2007 en föreskrift angående basal hygien inom hälsooch sjukvård m.m. (SOSFS 2007:19). Basala hygienrutiner ska gälla överallt där vård och omsorg bedrivs. 12 Syftet är att förhindra smitta från vårdtagare till personal och från personal till vårdtagare (direkt kontaktsmitta). mellan vårdtagare, via personalens händer och kläder (indirekt kontaktsmitta). I basala hygienrutiner ingår Handhygien, dvs. alltid handdesinfektion, ibland också handtvätt Skyddshandskar Skyddskläder: engångs plastförkläde eller skyddsrock Ibland stänkskydd: munskydd, skyddsglasögon/visir. Du som anställd kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera den du vårdar eller dina arbetskamrater. Den du vårdar är på grund av sjukdom, ålder eller behandling mer infektionskänslig än dina friska arbetskamrater. Händer, kläder, hår och smycken kan utgöra smittvägar för indirekt kontaktsmitta. Var därför alltid noga med din personliga hygien när du arbetar i vården. Långt hår och skägg ska fästas upp då du arbetar i vården. Håret kan vara en smittväg för indirekt kontaktsmitta. Om du är bärare av stafylokocker kan även dina hårstrån sprida smitta. Om du använder huvudduk ska den fästas upp, och tvättas dagligen. Smycken Ringar, armband och armbandsur ska inte användas i samband med vårdarbete. De samlar bakterier och förhindrar god handhygien. De kan även skada vårdtagaren. Örhängen och andra smycken i piercade hål kan användas om de inte hänger ner i arbetsfältet. Piercing är en risk för kontaktsmitta via händerna

13 om hålet är infekterat, men utgör ingen påvisad risk om hålet är läkt. Kontakta arbetsledaren för bedömning. Infekterade sår hos personal Om du har ett infekterat sår, nagelbandsinfektion eller dylikt ska du alltid rapportera detta till arbetsledaren som bedömer vilka åtgärder som ska vidtas. Infekterade sår, även om de är små, är en viktig smittkälla för infektioner, särskilt med stafylokocker och betastreptokocker. Handhygien Ringar, armband eller armbandsur får inte användas. De samlar mikroorganismer och förhindrar god handhygien. Håll naglarna korta och använd inte färgat nagellack eller lösnaglar. Under långa naglar samlas mycket smittämnen, långa, vassa naglar riskerar dessutom att åstadkomma hål i handskar och färgat nagellack kan dölja smuts. Använd handbalsam för att förebygga torra och nariga händer. Använd de av arbetsgivaren upphandlade produkterna. Handdesinfektion Desinfektera händerna med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel före vårdtagarkontakt, före rent arbete och innan ni tar på handskar. Desinfektera händerna efter vårdtagarkontakt, efter smutsigt arbete och efter användning av handskar. Kupa handen och fyll den med rikligt med handdesinfektionsmedel, minst 2 ml. Gnid in medlet överallt på händerna. Börja med fingertopparna, mellan fingrarna, in- och utsida av handen samt i tumgreppet. Avsluta med handleder och underarmar. Fortsätt gnida tills alkoholen har dunstat och huden åter känns torr.

14 Handtvätt Tvätta händerna med ren flytande tvål före handdesinfektion endast när händerna är smutsiga så att det syns eller känns. Tvätta även händerna när det pågår tarmsmitta, efter toalettbesök och före hantering av livsmedel. Torka ordentligt torrt med fabriksrent papper. Använd inte desinfekterande tvål. Ge vårdtagaren möjlighet att tvätta händerna efter toalettbesök och före måltid! Handskar Arbetsgivaren ska tillhandahålla skyddshandskar av god kvalitet. Desinfektera händerna innan du tar fram handskar. Tänk på att handskar blir förorenade utanpå och då sprider smitta på samma sätt som den obehandskade handen. Berör inte omväxlande smutsigt och rent, även om du har handskar på händerna. Byt handskar mellan olika vårdmoment hos samma vårdtagare. Byt handskar mellan vårdtagare. Desinfektera alltid händerna när du tagit av dig handskarna. Val av handskar Undersökningshandskar av vinyl eller nitril Exempel på arbetsmoment där undersökningshandskar ska användas: Direktkontakt med blod och andra kroppsvätskor Blodprovstagning Injektioner Omläggning av sår Hjälp med nedre toalett

15 Byte av blöjor Byte av urinuppsamlingspåse Sugning av luftvägar Plasthandskar ska ha rätt storlek och modell för att passa din hand. Dessa handskar är tunna, får lätt revor och har värmesvetsade sömmar som lätt spricker upp, och ska därför inte användas för hantering av kroppsvätskor. Plasthandskar är lämpliga för korta, torra arbetsmoment. Kläder Arbetsdräkt Enligt SOSFS 2007:19 : Alla personalkategorier ska använda kortärmad arbetsdräkt i vårdtagarnära vårdarbete. Arbetsdräkten används endast på arbetsplatsen. Arbetsdräkten byts helst dagligen eller vid behov oftare. Arbetsdräkten ska tvättas vid minst + 60 C, tvättas på tvätteri eller i undantagsfall på arbetsplatsen. Endast kortärmad ren tröja/skjorta får användas under arbetsdräkten. Skyddsrock eller engångs plastförkläde Används för att skydda din arbetsdräkt mot förorening, och därigenom minska risken att föra smittämnen vidare. Arbetsgivaren ska tillhandahålla skyddsrock eller engångsplastförkläden. Engångs plastförkläde eller skyddsrock ska användas vid direktkontakt med vårdtagaren eller vårdtagarens säng samt vid hantering av smutsiga föremål. Exempel på detta är bäddning, personlig omvårdnad och behandlingar. Vid arbete där du riskerar att bli våt, använd plastförkläde eller skyddsrock av vätskeavvisande/vätsketätt material.

16 Plastförklädet är vårdtagarbundet och engångs. Skyddsrocken är vårdtagarbunden. Den byts dagligen samt när den blivit synligt smutsig eller fuktig. När personal alternerar mellan vårdarbete och köksarbete måste arbetsdräkten skyddas med engångsplastförkläde/skyddsrock och handskar användas i vårdnära arbete. Innan man sedan går in i köket ska händerna tvättas, torkas noggrant och desinfekteras. Nytt förkläde används i köket (kan gärna vara av tyg).

17 3. Rent höggradigt rent - sterilt Rent = för ögat synligt rent. Denna renhetsgrad uppnås genom mekanisk rengöring med rengöringsmedel och vatten. Produkter som endast berör oskadad hud ska vara för ögat synligt rena. Exempel: blodtrycksmanschett, vissa hjälpmedel, vissa föremål som används av sjukgymnast. Mekanisk rengöring = skölj, diska, borsta och skölj. Förkylningsvirus överlever någon - några timmar utanför kroppen, medan stafylokocker kan smitta i veckor, och virus som orsakar hepatit kan klara sig i månader. I vården kan smittspridning ske med använda föremål och med nedsmutsade ytor. Smuts innehåller ofta stora mängder mikroorganismer. Desinfektionsmedel klarar bara att avdöda måttliga mängder. Rengöring med handkraft, rengöringsmedel och vatten tar bort den mesta smutsen och kan minska antalet mikroorganismer på ytan till en femtedel. Regelbunden rengöring är oftast tillräckligt till många apparater, utrustningar och hjälpmedel som används i vården och som inte varit i kontakt med vårdtagarens kroppsvätskor. Höggradigt rent Produkter som kommer i beröring med skadad hud och slemhinnor utan att skära igenom dem ska vara höggradigt rena. När föremål och ytor varit i kontakt med vårdtagarens kroppsvätskor ska de göras höggradigt rena till nästa vårdtagare. Desinfektion skall ske så snart som möjligt efter nedsmutsning. I vården förekommer flera desinfektionsmetoder. Höggradig renhet uppnås i första hand genom värmedesinfektion i spol- eller diskdesinfektor. I apparatens process ingår både rengöring och

18 desinfektion. Produkterna plockas ur spol-/diskdesinfektorn med desinfekterade händer. Höggradig renhet kan också uppnås med kemisk desinfektion. Desinfektionen måste i så fall föregås av en noggrann mekanisk rengöring, och om behov finns, sköljas med kranvatten. Höggradigt rena produkter ska förvaras i särskilt skåp (se nedan) och får inte stå öppet eller i sköljrum. Spol- och diskdesinfektorer Vid upphandling och funktionskontroll av spol- och diskdesinfektorer gäller EU-standarder, SS-EN ISO 15883; del 1-3 och 5: 2006 (www.sis.se). Spoldesinfektorn I spoldesinfektorn (spolo) kan man tömma ur och spola ned smuts som t ex urin, avföring, smutsvatten. Därefter randspolas och sedan desinfekteras den ilagda utrustningen. Processen tar 4 10 min. Lämplig utrustning att använda i en spoldesinfektor är t.ex. bäcken, urinflaskor, handfat och skurhinkar. Kontrollera spolmunstyckena i maskinen efter varje användning. Rita ett nivåstreck på diskmedelsdunken och märk med datum för att kontrollera att maskinen suger medel. 1 gång per månad skall spoldesinfektorn avkalkas med upphandlat medel. Ta på skyddshandskar och häll avkalkningsmedel på en engångs torktrasa. Torka ur apparaten insida och glöm inte insidan av locket och kanten runt packningen. Stäng locket och kör ett program. En gång per år samt vid reparation skall maskinen funktionstestas. Rengöring av bäcken och urinflaskor när spoldesinfektor saknas; se kapitel 10: urinkateter och urinuppsamlingssystem.

19 Diskdesinfektorn Diskdesinfektorn har inget stort avlopp och kan därför inte spola ner urin, avföring m.m. Diskprocessen tar ca 20-30 minuter och omfattar kallsköljning, rengöring med varmt vatten och diskmedel, eftersköljning samt några minuters desinfektion med hett vatten (85-90ºC). Lämplig utrustning att rengöra i en diskdesinfektor är t.ex. instrument och material som varit i kontakt med vårdtagarens slemhinnor, sårsekret och blod vid omläggning och annan behandling. Varje dag kontrolleras att smuts inte täppt igen bottensil och hål i spolarmar samt att det finns tillräckligt disk- och sköljmedel. Rita ett nivåstreck på dunkarna och märk med datum för att kontrollera att maskinen suger medel. Har maskinen kalkavlagringar så kan sköljmedelsnivån behöva ändras. En gång per år samt vid reparation skall maskinen funktionstestas. Kokning Värmedesinfektion kan i nödfall ske genom kokning i kranvatten 1 minut under lock. För att kokningen ska få avsedd verkan måste instrumentet vara väl rengjort innan. Rengöringen ska ske under vattenyta för att minska risken för smitta via stänk. Använd rengöringsmedel och borste. Kemisk desinfektion Kemiska desinfektionsmedel ersätter värmedesinfektion i de fall då inte spol/diskdesinfektor finns att tillgå eller kan användas. Desinfektionsmedel ska förvaras i originalflaskan. Vid användning av kemiska medel ska man tänka på rätt spädning, hållbarhetstid, förvaring och inverkningstid. Nersmutsade ytor och föremål ska punktdesinfekteras. Häll rikligt med desinfektionsmedlet på en torkduk och gnugga ytan. Att hälla desinfektionsmedel i sprayflaskor och spraya på ytor är inte tillåtet då ytan inte tillräckligt desinfekteras.

20 Spraya eller på annat sätt överdosera desinfektionsmedel är också en arbetsmiljörisk: alkoholer är skadliga vid inandning. Ytdesinfektion med ett alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid är i de allra flesta fall tillräckligt. Medlets inverkningstid är så länge ytan är fuktig och anses avslutad då ytan torkat. Ytdesinfektion med andra desinfektionsmedel (alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid, Virkon, Perform, Perasafe osv.) används då smittämnet finns i stora mängder eller då alkohol har sämre effekt. Desinfektion av instrument (Virkon, Perasafe) används till värmekänsliga instrument samt när diskdesinfektor ej kan användas. I de fall kemisk desinfektion tillämpas används antingen ett alkoholbaserat medel som man flödigt torkar av instrumenten med eller ett oxiderande medel där instrumentet ska ligga nedsänkt i medlet under den tid som anges på medlets förpackning. Observera att oxiderande medel ger rost på metall, varför tiden ej får överskridas. För att den kemiska desinfektionen ska få avsedd verkan ska instrumentet vara väl rengjort före desinfektionen. Rengöringen ska ske under vattenyta för att minska risken för smitta via stänk. Använd rengöringsmedel och borste (Läs vidare i Handbok för hälso- och sjukvårdpersonal, kapitel Kemisk desinfektion och på Vårdhygiens hemsida). Sterilt Föremål och vätskor som ska införas i delar av kroppen som normalt inte står i förbindelse med yttervärlden ska vara sterila. Då finns mindre än 1 mikroorganism på 1 miljon produkter. Fabrikssteriliserade produkter får inte återanvändas. För sterilisering av enstaka flergångs instrument, kontakta närmaste sterilcentral.

21 Förvaring av höggradigt rent och sterilt Höggradigt rena och sterila produkter ska skyddas från direkt solljus, fukt och damm samt onödigt plock av personalhänder. Fabrikssteriliserade sjukvårdsprodukter är förpackade enligt följande: -Transportförpackning är ett samlande och skyddande transportemballage för avdelningsförpackningar med samma produktinnehåll. Transportförpackningen skall aldrig tas in i förrådet där sterilt gods förvaras, eftersom risken är stor att smuts, damm och sporer följer med förpackningen. -Avdelningsförpackning är en samlande och skyddande förpackning för enskilda produktförpackningar av samma slag och vanligtvis den minsta enhet som säljs till sjukvården. Ta inte ut produktförpackningar ur sin avdelningsförpackning förrän de ska användas. Notera uttagsdatum på produktförpackningen. -Produktförpackning är en skyddande förpackning för den enskilda produkten. Produktens hållbarhetstid i produktförpackning är ett år efter uttag från avdelningsförpackningen. Bryt inte produktförpackningen förrän innehållet skall användas. Förråd på vårdenhet, mottagning eller distriktsköterskelokal Sterila och höggradigt rena produkter förvaras åtskilda från varandra i rena dammfria skåp med dörrar. Rengöring av hyllorna ska ske en gång/månad både i skåp för sterila och höggradigt rena produkter. Alltför stora förråd bör undvikas. Det måste vara omsättning på godset. Utse en person som är ansvarig för förrådet. All hantering av sterilt och höggradigt rent gods ska ske med desinfekterade händer. Pappkartonger på golvet får inte förekomma.

22 Sjuksköterskans väska För att på bästa tänkbara sätt transportera produkterna krävs en bra väska med många fack. Det krävs även bra rutiner och god disciplin. Väskan kan ses som ett miniförråd där man ska kunna transportera olika produkter åtskilda. Olika fack för sterilt, höggradigt rent och rent samt en kontorsdel. Väskan ska hålla så hög kvalitet att den är avtorkbar med ytdesinfektionsmedel eller tvättbar i 60 C, samt tåla fukt och väta utifrån. Väskan rengörs alltid då den blivit smutsig, dock minst en gång/ månad. Nya produkter Vid handhavande av sjukvårdsmateriel i väskan gäller följande: Smutsiga eller handskbeklädda händer får aldrig stoppas ned i väskan. Sterila produkter bör användas inom en vecka. Den sterila förpackningen måste vara hel, fläckfri och torr vid användningen. Öppnade förpackningar och läkemedel signeras och datummärks. En daglig överblick och planering av väskans innehåll är lämplig för att i möjligaste mån endast ha dagsbehovet av material med sig. Använda produkter Använda produkter får aldrig läggas tillbaka i väskan. Flergångsprodukter fraktas utanför väskan för att rengöras/desinfekteras på mottagningen. Engångsprodukter avvecklas direkt hemma hos vårdtagaren i hopknuten avfallspåse. Skärande och stickande avfall läggs direkt i punktionssäker behållare. Hemvårdspersonalens väska I vissa kommuner har hemvårdspersonalen en väska med sig vid hemtjänstärenden. Väskan ska alltid innehålla: Handsprit (Alcogel) Skyddshandskar av plast

23 Engångs plastförkläde En daglig överblick och påfyllnad av väskans innehåll bör göras innan man går ut. Väskan ska vara avtorkbar med ytdesinfektionsmedel eller tvättbar i 60 grader, samt tåla fukt och väta utifrån. Väskan rengöres alltid då den smutsats ned, dock minst en gång/ månad. Använda produkter får aldrig läggas tillbaka i väskan. I vårdtagarens hem Kraven på att behålla den ursprungliga renhetsgraden fram till användning är lika viktiga i vårdtagarens eget hem som på mottagningen. Glöm inte att desinfektera händerna före all hantering av sjukvårdsprodukter. Vid behandlingar som utförs regelbundet är det lämpligt att ha en grundutrustning hemma hos vårdtagaren. Denna kan bestå av plastförkläde, skyddshandskar, alkoholbaserat handdesinfektionsmedel och soppåsar. Små förråd hos den boende kan förvaras i märkt plastlåda med lock. Verksamheten köper in plastlådor med lock som är avtorkbara med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel. Lådan kan förvaras i lämpligt skåp eller garderob. Packa plastlådan med ett mindre antal produkter i plastpåsar för högst en veckas användning. All hantering av sterilt och höggradigt rent gods skall ske med desinfekterade händer. Plastlådan ska rengöras minst 1 gång / månad genom avtorkning med ytdesinfektionsmedel. Använt material ska inte läggas tillbaka bland högradigt rena och sterila produkter. Instrument som lämnas hos vårdtagaren rengörs och torkas av med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel. Inget material får förvaras på golvet. Efter en avslutad behandlingsperiod kastas alla engångsprodukter och lådan rengörs.

24 4. Rena rutiner vid såromläggning Bakgrund Såromläggning med rena rutiner har de senaste 20 åren tillämpats i svensk sjukvård med goda sårläkningsresultat. Rena rutiner innebär att rikligt med kroppstempererat, färsktappat kranvatten används. höggradigt rena instrument används. höggradigt rent såromläggningsmaterial används. Ordination Vilken typ av rengörings/omläggningsrutin (steril resp. ren) som ska användas för ett visst sår hos en vårdtagare skall ordineras av patientansvarig läkare. Därutöver kan också verksamhetschef fatta ett beslut om att ren rutin är praxis på enheten och att steril rutin endast tillämpas på särskild ordination. Såromläggningsrutin dokumenteras i patientjournalen. Förberedelser Innan införandet av rena rutiner på arbetsplatsen ska följande beaktas: personalen ska känna sig väl förtrogen med rutinens innebörd och utförande. möjlighet ska finnas att åstadkomma och bevara instrument höggradigt rena. möjlighet ska finnas att hantera omläggningsmaterial höggradigt rent. Val av rutiner Rena rutiner kan användas till: kroniska sår (ex. bensår och trycksår) förorenade sårskador primärsuturerade operationssår, dock tidigast ett dygn efter operationen. Sterila rutiner används: till sår som står i förbindelse med djupare normalt steril vävnad ex. led eller bukhåla.

25 operationssår inom 1:a dygnet och så länge det finns dränage samt om det vätskar eller blöder kraftigt. Utförande Informera vårdtagaren om rutinen. Använd färsktappat, kroppsvarmt kranvatten i ett höggradigt rent kärl. Låt vattnet rinna någon minut innan det används. Duscha gärna direkt på såret. Vid såromläggning skall basala hygienrutiner tillämpas. Obs handdesinfektion! Tänk även på att: inte lägga om sår samtidigt som det pågår bäddning, städning eller utdelning av mat. göra uppdukning och omläggning individuellt för varje vårdtagare. Uppdukning skall ske på rengjord och desinfekterad yta. arbeta aseptiskt och att inte gå omväxlande mellan rent och orent. Omläggningsmaterial förvara omläggningsmaterial torrt och dammfritt. tork, kompresser, absorptionsförband och omläggningsbindor finns i höggradigt ren multiförpackning där renhetsnivån ska bibehållas från förpackning till vårdtagare. för att plocka material ur förpackningen använd desinfekterade händer eller plockpeang/pincett. återförslut förpackningen noggrant mellan användningarna. använt omläggningsmaterial läggs direkt i en soppåse som sedan knyts ihop och slängs i brännbart hushållsavfall.

26 Instrumentvård Omhänderta flergångsmaterial, t ex rondskålar, pincetter, saxar samt överblivet och smutsigt omläggningsmaterial omedelbart efter avslutad omläggning. Desinfektera flergångsmaterial i diskdesinfektor i första hand. Finns inte tillgång till diskdesinfektor kan ett acceptabelt höggradigt rent resultat uppnås antingen genom: mekanisk rengöring och därefter kokning i kastrull med lock under minst 1 minut. mekanisk rengöring och därefter avtorkning med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. engångsmaterial. Efter värmedesinfektion: öppna luckan och desinfektera händerna torka instrumenten med M-tork eller liknande. förvara instrumenten i låda med lock så att renhetsnivån bibehålls tills de ska användas. Hållbarhetstiden, oavsett metod, för höggradigt rena instrument är 1 vecka. Används instrumenten inte inom denna tidsperiod rekommenderas förnyad desinfektion.

27 5. Tvätt Smutstvätt innehåller mikroorganismer, varav en del är sjukdomsframkallande, och måste därför hanteras så att smittspridning undviks. Det är ovanligt att någon blir smittad vid omhändertagande av smutstvätt, men vid felaktig hantering kan den utgöra en smittrisk. Det är av största vikt att personalen har goda kunskaper om tvätthantering och att tvättmaskinen håller rätt temperatur. Klädsel Vid hantering av smutstvätt används skyddsrock eller engångs plastförkläde. Tänk på handhygienen! Allmänt Underkläder, handdukar, draglakan, sänglinne, skyddsrockar tvättas i minst 60 C. Fasta föroreningar tex. avföring tas bort med pappershandduk. Golvmoppar tvättas i 80-90 C. NOGGRANN HANDHYGIEN efter all tvätthantering. Tvättmaskinen ska vara placerad i därför avsedd tvättstuga eller i vårdtagarens hygienutrymme. Torkning Tvätten torkas alltid genast i torkskåp eller torktumlare. Omhändertagande av ren tvätt Tvätten sorteras på ren bänk. Ren tvätt får inte läggas tillbaka i smutstvättsäcken/korgen. Tvätten läggs direkt in i vårdtagarens egna skåp och ska inte förvaras i tvättstugan.

28 Tvätt i allmänhet Förvaring Samla ihop tvätten inne på rummet. Lägg aldrig tvätten på golvet. Lägg smutstvätten plagg för plagg direkt i tvättsäck, eller på boendeenhet för särskilt boende i tvättkorg i vårdtagarens toalettrum eller badrum. Lägg även våt tvätt i säcken eller korgen - lufttorka den inte. Om tvätten förvaras i tvättstuga bör den läggas i säck eller tvättkorg med lock. Sortering Tvätten sorteras efter lämplig tvättemperatur. Tvätt som endast tål 40 C bör ej blandas med annan vårdtagares tvätt. Tvätt förorenad med smittförande material Tvätt som är kraftigt förorenad med blod, kräkning, avföring, urin, sårsekret eller andra kroppsvätskor ska betraktas som smittförande och tvättas separat liksom tvätt från vårdtagare med känd smitta som t.ex. smittsam diarrésjukdom med symtom, känd smitta med resistenta bakterier (ex ESBL-bildande tarmbakterier, MRSA), skabb, löss eller utbredda hudskador. Förvaring Tvätten förvaras i vårdtagarens toalettrum eller badrum och ska tvättas så snart som möjligt. Sortering Tvätten sorteras efter lämplig tvättemperatur, tvätta dock så mycket som möjligt i 60 C. Tvätt från infekterad vårdtagare tvättas alltid separat, blandas ej med annan vårdtagares tvätt. Dynor och annat som ska användas till annan vårdtagare, tvättas i minst 60 C. Tvätt som skickas till tvätteri Tvätt som är kraftigt förorenad med blod, kräkning, avföring, urin, sårsekret eller andra kroppsvätskor ska läggas i därtill avsedd vattenlöslig påse innan den läggs

29 i tvättsäcken. Dubbelförpackning ska ske oavsett om vårdtagaren har en känd smitta eller ej. Kontakta anlitat tvätteri för anvisning. Tvätt av personalens arbetsdräkt Arbetsdräkten ska tvättas vid minst 60 C. Arbetsdräkten tvättas skilt från vårdtagares tvätt, på arbetsplatsen eller på tvätteri. Tvätten torkas i torkskåp eller torktumlare.

30 6. Avfall Tänk på att allt avfall som lämnas till återvinning hanteras av personal i nästa led. Vi har alla ett ansvar för att deras arbetsmiljö förblir säker! För allt avfall som lämnas till återvinning gäller därför följande: Det får inte utgöra en smittrisk. Följ alltid hygienrutinerna! Det får inte innehålla hälso- eller miljöfarliga kemikalie- eller läkemedelsrester. Material som har varit i kontakt med vårdtagares kroppsvätskor får inte gå till återvinning. Endast tomma och rena plast- och glasförpackningar får lämnas till återvinning. Vanligt (konventionellt) avfall Det mesta av det avfall som uppkommer inom vården är så kallat brännbart hushållsavfall. Dit hör t.ex. Blöjor Använda förband Tomma urinuppsamlingspåsar Tomma blodpåsar Tomma behållare för infusionsvätska Använda infusionsaggregat Hushållsavfall. Källsortering av hushållsavfall för kompostering är inte lämpligt inom kök vid särskilda boenden. Hantering av vanligt avfall Lägg avfallet direkt i en avfallspåse av plast. Knyt ihop påsen. Lägg den förslutna påsen i behållare för hushållsavfall eller i en för ändamålet avsedd avfallssäck av plast eller papper. Urinuppsamlingspåsar ska tömmas innan de kastas. Töm aldrig en fylld avfallspåse för att användas på nytt - tag alltid en ny.

31 Smittförande avfall Smittförande avfall är sådant avfall som kan innebära smittfara för vårdtagare, personal, besökare på vårdinrättning och personer som hanterar avfallet. Dessutom ingår avfall med skärande/stickande egenskaper som varit i kontakt med kroppsvätskor. Hantering av smittförande avfall Exempel på smittförande avfall som kan tänkas förekomma inom den kommunala vården kan vara kraftigt nedblodat avfall. Använd: Skyddsrock / plastförkläde Skyddshandskar Handdesinfektionsmedel Stänkskydd vid risk för stänk Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid vid spill. Skärande/stickande avfall Sprutor för engångsbruk med fast kanyl Kanyler för engångsbruk Knivblad Rakblad Lancetter för blodprovstagning Läggs direkt i slagtålig, fukttät, punktionssäker behållare som ska finnas nära till hands. Fyll behållaren till högst 2/3. Sätt på lock direkt. Lägg kanyl direkt i behållaren utan att först sätta tillbaka skyddshylsa. Lägg spruta med kanyl direkt i behållaren utan att först ta loss kanylen. Personal i hemsjukvård kan frakta med sig behållare för skärande/stickande mellan flera vårdtagare. Behållare till en enstaka vårdtagare får förvaras hemma hos denne. Behållaren får förvaras i rumstemperatur utan tidsgräns men bör bytas om lukt uppstår. Behållarna lämnas till destruktion enligt lokala rutiner för kommunen. Åtgärder vid stick och skärskada se kap.blodsmitta

32 Miljöfarligt avfall T.ex. batterier läggs i därför avsedd behållare och får aldrig blandas med smittförande eller vanligt avfall. Kasserade läkemedel Tas omhand enligt särskilda rutiner, och får ej blandas med annat avfall. Rådgör med medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS).

33 7. Laboratorieprover Alla typer av prov måste hanteras och transporteras på ett betryggande sätt. Provets avsändare ansvarar för att det är korrekt förpackat och märkt. Då ett prov ska transporteras på allmän väg gäller speciella riktlinjer: Läs om dessa riktlinjer på www.akademiska.se/mikrobiologi Transporter transport av prov från primärvården inom LUL. Ett absorberande material som kan suga upp hela provvolymen vid läckage. En tät och skyddande transportförpackning, vilken kan utgöras av hylsa, burk eller låda. Remisser ska ej rullas runt provtagningskärlet utan förvaras i plastficka utanför provförpackningen. Blodprov från vårdtagare med känd eller på kliniska grunder misstänkt blodsmitta ska märkas Blodsmitta. Transportanvisningar utges av respektive laboratorium som också anvisar provtagningsmaterialet.

34 8. Livsmedelshantering Livsmedel kan orsaka sjukdom Om livsmedlet är förorenat med smittämnen. Om smittämnena haft möjlighet att föröka sig. Observera att äldre personer har nedsatt motståndskraft mot infektioner. Hygienregler för personal som arbetar med mathantering Basala hygienrutiner. Arbete som innebär alternerande mellan vård- och köksarbete: engångsplastförkläde/skyddsrock används alltid vid vårdnära arbete. Innan man går in i köket ska engångsförklädet /rocken tas av och händerna desinfekteras med handsprit. I köket sätter man på sig ett förkläde endast avsett för köksarbete. Noggrann handhygien. Inga smycken eller nagellack vid hantering av livsmedel (nagellack kan lossna och hamna i livsmedlet). Naglar ska vara kortklippta. Rena arbetskläder, ev. hårskydd. Hantera ej livsmedel vid diarré, kräkningar, halsont eller hudinfektioner alt. sår på händerna. Syfte med hygienregler vid livsmedelshantering Inga bakterier ska tillföras. De bakterier som kan finnas i livsmedlet ska inte få en möjlighet att föröka sig. Detta gäller i varje arbetsmoment från produktion till konsumtion: förvaring före tillagning tillagning förvaring efter tillagning Egenkontrollprogram för kök ska finnas.

35 Smittämnen i livsmedel Smittämnen tillväxer bäst inom temperaturintervallet +8 C till +60 C. Trots lämplig förvaringstemperatur kan smittämnen växa till om de får tillräcklig tid på sig - var noga med hållbarhetsdatum! Smittämnen i livsmedel kan orsaka matförgiftning eller smittsam gastroenterit. Vid matförgiftning har bakterier tillförts livsmedlet och fått växa till, ett giftämne (toxin) bildas av bakterierna och orsakar diarré, kräkningar, buksmärtor och ev. feber. Matförgiftning är inte smittsam. Vid smittsam gastroenterit har smittämnet tillförts livsmedlet av en person som själv är sjuk eller har fört smittämnet vidare från annan person, föremål etc. på grund av bristande handhygien (se kapitel virusorsakad gastroenterit och clostridium difficile). Förvaring av kalla livsmedel Förvara kylvaror vid högst + 8 C. Vissa känsliga livsmedel, ex. köttfärs, rökt och gravad fisk förvaras vid högst +4 C. Läs av temperaturen i kylskåpet 1 gång/vecka. Ta ej fram mer mat än vad som går åt. Buffé- eller kaffevagn Servera helst färdigskivade produkter av ex. korv, ost och leverpastej. Lägg smörgåspålägg på kylbrickor med kylklampar. Släng överblivet smörgåspålägg lägg inte upp för stora mängder i taget. Personalen ska hjälpa till med serveringen till vårdtagare som inte kan sköta sin personliga hygien eller har diarré, kräkningar eller infektioner. Hjälp gärna vårdtagarna med handhygien innan måltiden/fikastunden. Varmhållen lagad mat Ska hålla en temperatur på minst +60 C. Rekommenderas att inte ta fram mer mat än vad som går åt på 30 minuter. Kyl ned maten snabbt om den inte äts inom 2 timmar. Blanda inte nylagad mat med matrester.

36 Frysta livsmedel Ska förvaras vid minst -18 C eller kallare. Vid denna temperatur sker ingen bakterieväxt och matvaror håller relativt länge. Läs av temperaturen i frysskåpet 1 gång/vecka. Hantering av redskap Använd noggrant rengjorda redskap. Rengör skärbrädor och redskap mellan olika moment i matlagningen. Använd olika skärbrädor till olika slag av livsmedel, ex. rått kött, rå kyckling, fisk, grönsaker och tillagat kött. Ett tips är att använda bestämda färger på skärbrädorna för de olika livsmedlen.

37 9. Sondmatning För att undvika bakteriekontamination av sondmat krävs strikta hygienrutiner. Var noga med handhygienen vid hantering av sondmat och tillförselsystem. Sondtyper Nasogastrisk sond Tunn sond som går in genom ena näsborren via svalget och matstrupen till magsäcken. Witzelfistel En kateter som läggs in genom huden till magsäcken vid ett kirurgiskt ingrepp. Perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG) En tunnare kateter läggs in i samband med gastroskopi. Katetern förs via magsäcken ut på huden. Gastrostomiport s.k. Knapp Liknar PEG men har ett lock som kan öppnas vid näringstillförsel. Till knappen ansluts en matningsslang vid matning. Skötsel av sond Nasogastrisk sond Avsluta alltid måltiden med vatten så att det inte finns mat kvar i sonden. Vatten ska tas från kallvattenkranen i enhetsköket. Om tempererat vatten önskas ska det värmas till rätt temperatur. Varmt/ljummet vatten från varmvattenkranen får inte användas. Tvätta och torka av sonden utanpå samt näsborren där sonden går in. Inspektera näsan varje dag, var observant på sår och/eller krustor. Vårdtagare med nasogastrisk sond behöver hjälp med munhygien flera gånger dagligen.

38 Kateter i Witzelfistel eller PEG samt knappstomi Rengör dagligen huden runt katetern eller knappen. Torka torrt. Byt förband dagligen samt vid behov. Sondnäring Sondnäringar finns sterila och icke sterila. Sterila, färdigblandade produkter bör väljas. Sterila produkter Färdigberedd kost i sin ursprungliga flaska eller burk. Sterila produkter som hälls över i annan behållare, eller blandas, övergår genom hanteringen till att bli icke steril. Oöppnad förpackning kan förvaras i rumstemperatur. Öppnad flaska eller burk ska förvaras i kylskåp mellan matningarna och användas inom 24 timmar. Kassera flaska/burk som stått i rumstemperatur i 5 timmar. Icke sterila produkter Produkter i pulverform som blandas med vatten. Om pulvret ska blandas i varmt/tempererat vatten ska kallvatten upphettas. Det är ej tillåtet att ta vatten ur varmvattenkranen. Kassera flaska/burk som stått i rumstemperatur i 5 timmar. Tillförsel av sondnäring Sondnäring kan ges: Kontinuerligt med aggregat Intermittent med aggregat Med sondspruta (då matning sker via knappstomi används dessutom en matningsslang kopplad till knappen).

39 Skötsel av aggregat, behållare, sondspruta och matningsslang Aggregat Är engångsartikel som kasseras efter användningen. Vid kontinuerlig tillförsel byts aggregat minst en gång per dygn. Behållare Flergångsbehållare diskas efter varje måltid med handdiskmedel och vatten. Skölj noggrant och låt lufttorka. Flergångsbehållaren kasseras då den blivit missfärgad eller uppvisar bristande funktion dock minst en gång per månad. Engångsbehållare kastas efter varje matning. Sondspruta för matning och läkemedel Använd de sprutor (av flergångstyp) som är avsedda för sondmatning. Sondsprutan diskas efter varje måltid med handdiskmedel och vatten. Skölj sprutan noggrant och låt den lufttorka isärtagen och helst upprättstående. Sprutan kasseras då den blivit repig, missfärgad, trög eller otät, dock minst en gång per månad. För läkemedel kan även engångsspruta användas. Matningsslang Efter varje måltid spolas slangen först igenom med kallt vatten. Därefter spolas den igenom med handdiskmedel och vatten. Slangen sköljs sedan noggrant. Spruta igenom med luft. Låt slangen lufttorka. Förvara slangen i en ren plastpåse i kylskåp mellan matningarna. Slangen kasseras då den blivit missfärgad eller uppvisar bristande funktion dock minst en gång per månad.

10. Urinkateter och urinuppsamlingssystem 40 Hantering av urinflaskor (och bäcken) Förorenade urinflaskor (och bäcken) rengörs i första hand i en spoldesinfektor. Om spoldesinfektor saknas kan följande förfaringssätt användas. Urinflaskor Töm urinen i toaletten och rengör urinflaskan med vatten och rengöringsmedel. Torka av flaskan utvändigt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Om spoldesinfektor saknas bör urinflaskor vara personbundna och kasseras efter varje vårdtagare. Bäcken Dra en plastpåse över bäckenet innan det används. Innehållet tömmes i toaletten och plastpåsen dras sedan av. Torka av hela bäckenet flödigt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Kateterisering av urinblåsan Bakgrund Urinvägsinfektion är den vanligaste vårdrelaterade infektionen inom såväl sjukhusvård som äldrevård i hela världen. Vårdrelaterade urinvägsinfektioner (VUVI) är ofta en följd av kateterisering av urinblåsan. Risken är större då blåskatetern lämnas kvar. Noggrann hygien är därför alltid av största vikt under hela behandlingstiden.

41 Ren rutin vid kvarliggande kateter Utföres endast efter läkarordination. Använd höggradigt rent material, steril kateter samt steril gel. Förberedelser Personalen ska tillämpa basala hygienrutiner. Duscha eller tvätta underlivet med tvål och vatten. Var särskilt noggrann runt urinrörsmynningen. Använda handskar kastas efter tvätt. Manlig patient: Desinfektera händerna och ta på undersökningshandskar. För tillbaka förhuden. Spruta långsamt in 5-10 ml anestesigel i urinröret. Kläm ihop urinrörets yttre del och vänta någon minut. Spruta in ytterligare ca 10 ml anestesigel och vänta i ytterligare några minuter. Kvinnlig patient: Desinfektera händerna och ta på undersökningshandskar. Lägg kompresser i vaginalöppningen eller mellan blygdläpparna. Spruta långsamt in 5-10 anestesigel i urinröret och vänta några minuter. Kateterisering För in katetern i urinröret direkt från förpackningen med handskbeklädd hand eller med pincett. För manlig patient skall katetern föras in med hela dess längd och ballongen på katetern skall ligga i urinblåsan. Fyll ballongen med sterilt vatten enligt tillverkarens anvisningar. Koppla på tömbar urinuppsamlingspåse.

42 Ren rutin vid intermittent kateterisering (RIK) RIK ordineras av läkare. Kateteriseringen utföres flera gånger per dag för att blåsan inte ska bli överfull. Förberedelser: Om personal utför RIK skall basala hygienrutiner tillämpas. Inspektera området runt urinrörsmynningen, hårstrå eller konkrement får inte föras in med katetern. Tvätta vid behov. Var särskilt noggrann runt urinrörsmynningen. Säkerställ att underlivet tvättas 1-2 ggr/dag. Risken finns att patientens slemhinnor blir uttorkade om underlivet tvättas för ofta med tvål. LOFRIC-kateter eller motsvarande hydrogelbehandlad kateter. Förfukta katetern med kranvatten i förpackningen. För in katetern i urinröret och låt urinen rinna ut i toalett, urinflaska eller motsvarande. MIC-CATH kateter eller motsvarande förgelad kateter. För in katetern i urinröret och låt urinen rinna ut i toalett, urinflaska eller motsvarande. Daglig skötsel av kvarvarande kateter Tvätta varje dag bort sekret och liknande från urinrörsmynningen och katetern. Desinfektera händerna före och efter arbetet.

43 Urinuppsamlingssystem Tömbara påsar bör användas, för att minska infektionsrisken. Använd urinuppsamlingspåse med bottenventil. Påsen töms utan att anslutningen mellan kateter och påsens slang bryts. Påsen byts vid kateterbyte eller då dålig lukt uppträder, dock minst en gång per vecka. Det slutna systemet förlänger tiden innan bakterier börjar uppträda i urinblåsan. På natten kan en icke tömbar påse med lång slang kopplas till den tömbara. Tömning och byte av urinuppsamlingspåse Tag på skyddsrock eller engångs plastförkläde. Desinfektera händerna med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel. Låt lufttorka. Tag på handskar. Töm eller byt påsen. Desinfektera därefter händerna. Blåssköljning Blåssköljning utförs efter läkarordination. Steril spolvätska ska alltid användas till alla vårdtagare. Utförande Tag på skyddsrock eller engångs plastförkläde. Desinfektera händerna med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel. Låt lufttorka. Tag på undersökningshandskar. Sköljning med sårspruta Använd steril engångs sårspruta. Häll upp vätskan i steril skål och dra därefter upp den i sprutan. Undvik att sårsprutans spets kommer i beröring med kateterns utsida.

44 Suprapubisk urinkateter Suprapubisk urinkateter används ibland som alternativ till kvarliggande kateter. Skötsel Vårdtagare med suprapubisk kateter tvättar eller duschar som vanligt. Tvätta runt katetern, där det samlas sekret eller liknande, med ljummet vatten. Tvätta även katetern om det behövs. Lägg en kompress runt katetern, och fäst den med häfta. Desinfektera händerna före och efter arbetet. Urostomi För urostomi och andra urinavledningssystem se Handbok för hälso- och sjukvård och ordinationer från sjukhuset.

45 11. Injektioner, punktioner och infarter Smittrisk föreligger vid alla former av injektioner, punktioner och infarter. Vårdtagarens hud Vårdtagarens hud ska desinfekteras före injektion och provtagning. Använd klorhexidinsprit. Spriten har snabb och god effekt mot alla mikroorganismer. Klorhexidin förlänger effekten av huddesinfektionen. Vid egengivning av insulin behöver huden inte desinfekteras. Injektion, provtagning eller insättande av perifer venkateter (PVK) Tag på skyddsrock eller engångs plastförkläde. (ej vid injektion eller vid provtagning där blodspill inte förväntas). Desinfektera händerna med alkoholbaserat medel för handdesinfektion. Låt lufttorka. Desinfektera vårdtagarens hud flödigt med Klorhexidinsprit 5 mg/ml. Låt lufttorka. Tag på undersökningshandskar. Skötsel av perifer venkateter Byt PVK helst dagligen men minst var 3.e dygn. Använd semipermeabelt förband som gör det möjligt att inspektera insticksstället. Inspektera minst 1 gång per dygn. Vid kontinuerlig infusion byts aggregat minst var 3:e dygn. Vid infusion av blod eller fettemulsion byts dock alltid aggregat efter avslutad infusion. Infusionsaggregat kasseras efter avslutad infusion. Infusionsvätskan ska förbrukas inom 12 tim, om ej annat angivits.