Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll Mötesnamn etc 1 Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök Uppgiftsinsamling Besök på platsen Mötesnamn etc 2 Uppgiftsinsamling Kartor Arkivstudier Flygfoton SGU:s brunnsarkiv Mötesnamn etc 3 1
Besök på platsen Verifikation av fakta som erhållits via kartor och annat material Inventering av ytförhållanden vattendrag och eventuella källsprång brunnar och andra skyddsvärda objekt ledningar Mätning av vattnets elektriska ledningsförmåga och temperatur Deponigas Mötesnamn etc 4 Inventering av brunnar, eventuella källsprång och ytvattennivåer Befintliga brunnar, eventuella källsprång, diken och fria vattenytor inventeras. Brunnar och övriga mätpunkter redovisas på karta skala 1:1 000. Mätpunkter beskrivs i text och vid behov med en enkel skiss. Mätpunkterna avvägs. Vidare redovisas Nivå för mätpunkt Nivå för markyta Nivå för vattenyta Nivå för brunnsbotten för brunnar. Om möjligt uppgifter om brunnarnas användning, brunnsdimension, kapacitet och övriga tekniska data Mötesnamn etc 5 Översiktliga undersökningar (Fas 2) Områdesbeskrivning Beskrivning av deponin Utvärdering/riskbedömning Mötesnamn etc 6 2
Områdesbeskrivning Rekognosering Geokarta Provtagningsplan Mötesnamn etc 7 Rekognosering Komplettera inventeringar Planera fältarbeten Bedöma lämpliga undersökningspunkter och transportvägar Dokumentera markförhållanden nedströms deponin Bedöma befintliga mätpunkter för yt- och grundvatten och mäta in vattennivåer Mötesnamn etc 8 Upprättande av geokarta För att bedöma spridningsriskerna upprättas geokartor över markerade områden och redovisas i skala 1:10 000 i enlighet med MIFO-handboken Mötesnamn etc 9 3
Provtagningsplan för deponier Planen bör innehålla en preliminär grundvattenkarta med bedömningar av grundvattennivåer och grundvattnets strömningsriktning Mötesnamn etc 10 Grundvattenkarta Mötesnamn etc 11 Vad ska provtas och analyseras? Avfallsupplag är ofta extremt heterogent Svårt att få representativa prover Screeninganalyser av lakvattnet kan användas för att identifiera vilka föroreningar som finns i en deponi och spridningsrisker Svårt att ta prov på lakvattnet i en eller flera punkter Uppsamlingsdammar för lakvatten kan även analyser av sediment som kan ge värdefull information om föroreningsinnehållet Mötesnamn etc 12 4
Provtagningsmetoder? Provgropar i avfallet ofta är att föredra framför borrningar. Lättare att visuellt få en grov uppfattning om avfallets struktur och innehåll. Aktiviteter såsom grävning och schaktning kan samtidigt leda till att eventuella täckningar skadas och tätande lager grävs igenom. Provtagning av lakvatten från t.ex. provgropar, befintliga ledningar eller utströmningsområden samt av sediment i uppsamlingsdammar är viktiga för att få en bild av föroreningsinnehållet. Borrningar ofta är att föredra utanför själva deponin för att inte störa den naturliga lagerföljden samt för att installera nya grundvattenrör. Mötesnamn etc 13 Provgropar Syftet med själva provgropsgrävningen är att bilda sig en uppfattning om avfallets struktur och det huvudsakliga innehållet, framför allt vad gäller innehåll av organiskt avfall och hur väl nedbrutet detta är, men även för att få en uppfattning om fördelningen mellan olika typer av avfall (t.ex. hushålls-, industri, bygg- och rivningsavfall samt schaktmassor). Detta kan ge vägledning om framtida sättningar och potential för gasbildning. Ofta ligger nedlagda deponier i sanka områden och det finns då goda chanser att komma ned åtminstone en bit under grundvattenytan (lakvattenytan) så att man kan sätta ut rör för vattenprovtagning och inmätning av grundvattennivå. Mötesnamn etc 14 Om den orienterande studien inte ger skäl för annan bedömning behöver antalet provgropar inte vara så många. Normalt bör provgropsgrävningen kunna utföras under en dag (6-10 st.). För små deponier (upp till ca 0,25 ha) kan det räcka med en halv dag. Mötesnamn etc 15 5
Utförande av provgropar Provgropar utförs med grävmaskin. Provgroparna undersöks okulärt och innehållet beskrivs i text. Dokumentation i form av digitala bilder skall göras med kamera. Minst ett prov, så representativt som möjligt, tas varje meter under markytan. Proven sparas för eventuell senare analys. I provgropen installeras ett slitsat rör av PEH med en dimension större än 100 mm. Rören kan i botten och sidor behöva förses med fiberduk för att förhindra inträngning av finkornigt material. Återfyllning sker om möjligt med uppgrävda massor. Rören kapas i lämplig höjd och avvägs och förses med lock. När vattenytan stabiliserats mäts vattennivån. Nivåerna på överkant rör (högsta punkt), vattenyta och rörets underkant redovisas. Mötesnamn etc 16 Borrpunkter och provtagningsstationer? Provtagningsrör bör installeras nedströms i lakvattnets strömningsväg. Provtagningsrör för referensprov installeras där grundvattnet inte är förorenat från deponin. Grundvattenrör bör även installeras i områden där osäkerheter finns OBS! Äldre brunnar och grundvattenrör kan representera grundvattennivåer i olika grundvattenmagasin. Det är därför viktigt att notera djupet i dessa och jordlagerföljderna inom området. Provtagning av yt- och grundvatten vid flera tillfällen kan belysa eventuella variationer under året samt mellan olika år. Mätningar av konduktiviteten som utförs vid platsbesök och/eller rekognosering kan ge värdefull information om föroreningsspridningen och var ytterligare provtagning bör utföras. Mötesnamn etc 17 Borrningar För att kontrollera föroreningsspridningen utanför deponin kan borrningar utföras på samma sätt som för övriga förorenade områden. Borrhålen placeras utifrån en första utvärdering av grundvattnets strömningsriktning, eventuellt uppmätt förhöjd ledningsförmåga och andra förhållanden som noterats vid platsbesök och rekognosering. Geofysiska undersökningar kan vara till stor hjälp vid placering av borrhålen, särskilt om grundvattnets strömningsförhållanden är oklara. Mötesnamn etc 18 6
Utförande av grundvattenrör Grundvattenrören kan vara miljörör HDPE med 1 eller 2 m slitsat filter. Grundvattenrören överkant avvägs. Följande redovisas: Nivå överkant rör Vattennivå Nivå för markyta Filterrörets nivå Filterrörets underkant Avståndet mellan rörtopp och mark bör mätas noggrant vid varje nivåmätning av grundvattnet för att påvisa eventuella vertikala rörelse av röret. Rör skall lämnas för att möjliggöra framtida provtagning. Röret skyddas på lämpligt sätt mot åverkan och förses med lock. Rören utförs i största möjliga utsträckning enligt SGF rapport 1:2004. Mötesnamn etc 19 Laboratorieundersökningar Konsulten ska vid laboratorieundersökningar anlita ett laboratorium som är ackrediterat av SWEDAC för aktuella analyser. Anlitat laboratorium skall använda sådana analysmetoder och nå tillräckliga detektionsnivåer så att erforderlig riskklassning kan klaras. Mötesnamn etc 20 Analyser av vatten från provgropar En deponi kan innehålla alla upptänkliga föroreningar. Därför görs en screeninganalys på vatten från rören i provgroparna. Innan provtagning skall vattnet i rören omsättas. Screeninganalyser kan omfatta: VOC PAH PCB Pesticider Ftalater Klorbensener Kväve och klorinnehållande SVOC Alifatiska kolväten Aromatiska kolväten Dessutom skall följande parametrar analyseras Ämnesgrupp Allmänna parametrar Metaller Ämne ph, Konduktivitet, BOD(7), TOC, DOC, Klorid, Sulfat, Fluorid, Vätekarbonat, Ammoniumkväve, Totalkväve, Totalfosfor Al, As, Cd, Co, Cr, Cu, Fe, Hg, Mn, Mo, Ni, Pb, Sr, V, W, Zn - Mötesnamn etc 21 7
Analyser av lakvatten Vid bedömningen av ph och konduktivitet bör hänsyn tas till regionala eller lokala bakgrundsnivåer. För att få information om föroreningarnas rörlighet kan det vara bra att analysera både filtrerade och ofiltrerade vattenprover, detta för att få en indikation på vad som är löst respektive partikulärt bundet. När analysresultat beträffande grundvatten utvärderas bör man kontrollera gentemot grundvattenkartan att provpunkten är rätt placerad med hänsyn till grundvattnets strömning. Mötesnamn etc 22 Analyser av grundvatten Analys av grundvatten bör minst omfatta: Konduktivitet Klorid Ammomiumkväve Dessa parametrar kan sägas utgöra indikatorparametrar, i varje fall när det gäller deponier med hushållsavfall och blandat avfall. Om värdena är förhöjda (här kan man ha god nytta av tidigare mätningar med en enkel konduktivitetsmätare) bör man komplettera med andra ämnen som analyserats i lakvattnet, speciellt sådana ämnen som förekommer i höga koncentrationer. Mötesnamn etc 23 Analyser av grundvatten Lakvatten är ofta något tyngre än grundvatten, bl.a. på grund av sitt saltinnehåll. Det har därför en tendens att sjunka mot botten av en akvifär. Det är därför viktigt att provtagningsrören görs tillräckligt djupa alternativt att provtagningen görs löpande under neddrivningen av grundvattenrören eller att flera grundvattenrör installeras på olika djup under markytan. Provtagning kan också behöva utföras vid grundvattenytan för att fånga upp föroreningar som är lättare än vatten. Mötesnamn etc 24 8
Analyser av ytvatten I princip bör samma ämnen analyseras för ytvatten som för grundvatten. I ytvatten är ofta föroreningarna utspädda så mycket att halterna ligger under detektionsgränsen. Analyserna av ytvatten bör göras på icke filtrerat prov eller dekanterat prov. Det kan då vara lämpligt att använda passiva provtagare Mötesnamn etc 25 Kompletterande undersökningar Slug-test Resistivitet Inducerad polarisation (IP) Stångslingram VLF Georadar Passivprovtagning av vatten Mätning av deponigas Mötesnamn etc 26 Insamling, kontroll och övervakning Mötesnamn etc 27 9
Efterbehandling Enligt 33 SFS 2001:512 ska under deponins efterbehandlingsfas skall verksamhetsutövaren se till att det i minst 30 år eller den längre tid som tillsynsmyndigheten bestämmer vidtas de åtgärder för underhåll, övervakning och kontroll som behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Mötesnamn etc 28 Provtagning och mätning Enligt 42 NFS 2004:10 ska lakvatten, grundvatten, ytvatten och deponigas provtas och mätas vid representativa punkter och på ett sådant sätt, att den kunskap som behövs för att bedöma deponins inverkan på miljön och människors hälsa erhålls. Mötesnamn etc 29 Om lakvatten 1:a stycket Karakterisering av lakvatten ska genomföras på deponier för farligt avfall och deponier för icke-farligt avfall. Vid karakteriseringen skall parametrar som återger lakvattnets egenskaper och innehåll av ämnen som kan orsaka negativa effekter på människors hälsa och miljön fastställas. Mötesnamn etc 30 10
2:a stycket Under efterbehandlingsfasen ska lakvattenvolym mätas och lakvattensammansättning provas var sjätte månad. Mätning och provtagning ska göras separat vid varje punkt där lakvatten släpps ut. Tillsynsmyndigheten får medge dispens från frekvensen för mätning av lakvattenvolym genom beslut i det enskilda fallet. Tillsynsmyndigheten får även medge dispens från provning av lakvattensammansättning. Lakvattnets konduktivitet måste dock mätas minst en gång om året. Mötesnamn etc 31 Om yt- och grundvatten 3:e stycket Vid samtliga deponier ska volym och sammansättning på ytvatten i förekommande mätas respektive provas i en punkt uppströms och en punkt nedströms deponin varje kvartal under driftfasen och var sjätte månad under efterbehandlingsfasen. Mötesnamn etc 32 4:e stycket Vid samtliga deponier ska grundvattennivå mätas och grundvattensammansättning provas var sjätte månad under den aktiva fasen. Mätning och provtagning ska ske i minst en punkt uppströms och två punkter nedströms deponin. Provtagning och provning för att fastställa referensvärden ska utföras på tre ställen innan deponering påbörjas. De parametrar som ska analyseras kan inkludera indikatorparametrar och ska fastställas dels utifrån den förväntade lakvattensammansättningen och dels utifrån grundvattnets kvalitet i området. När parametrarna för analys väljs ut ska hänsyn tas till mobilitet i grundvattenzonen. Vid fluktuerande grundvattennivå ska provtagningsfrekvensen utökas. Tillsynsmyndigheten får medge dispens från frekvensen för provtagning och provning av grundvattensammansättning genom beslut i det enskilda fallet. Mötesnamn etc 33 11
Om deponigas 5:e stycket Uttag av metan, koldioxid och syre ska mätas varje månad. För andra gaser ska uttaget mätas regelbundet efter behov enligt sammansättningen av det deponerade avfallet. Gasutvinningssystemets effektivitet ska kontrolleras var sjätte månad. Mötesnamn etc 34 Kontrollprogram för förorenade områden? Mötesnamn etc 35 12