Vindkraftprojekt Boarp Ulricehamns kommun Västra Götalands län Underlag för samråd enligt 6 kapitel 4 miljöbalken 2014-05-13 VATTENFALL VINDKRAFT SVERIGE AB 1
Innehåll 1 Presentation av sökande och ärendet... 3 2 Inledning... 4 3 Vattenfall och vindkraften... 5 4 Vindkraft vid Boarp... 6 4.1 Platsbeskrivning 6 4.2 Vindförhållanden 7 4.3 Vindkraftparkens utformning 8 4.4 Vindkraftverk, vägar, fundament och elnät 8 5 Områdesbeskrivning... 10 5.1 Planförhållanden 10 5.2 Riksintressen 11 5.3 Områden skyddade enligt 7 kapitlet miljöbalken 12 6 Övriga intressen och miljökonsekvenser... 14 6.1 Naturmiljö och hydrologi 14 6.2 Kulturmiljö 16 6.3 Fauna 17 6.4 Friluftsliv 18 6.5 Landskapsbild 18 6.6 Ljud och skuggor från vindkraftverk 18 6.7 Miljönytta och lokal nytta 19 7 Fortsatt utredningsarbete och miljökonsekvensbeskrivning... 20 Författare: Granskare: Rebecca Palmgren, Carina Lundgren, Pöyry Thomas Davy, Pöyry Revision: Rev 3 Interntprojnr: 8H50150.340 2
1 Presentation av sökande och ärendet Verksamhetsutövare: Organisationsnummer: 556581-4273 Platsnamn: Verksamhet enligt: Vattenfall Vindkraft Sverige AB Vindkraftprojekt Boarp 40.90 B Två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter. Antal vindkraftverk: Totalhöjd: Upp till 25 stycken Upp till cirka 200 meter För frågor om det planerade projektet eller för att framföra synpunkter kontakta följande personer: Projektledare: Ivette Farias Vattenfall Vindkraft Sverige AB 169 92 Stockholm 072-212 18 13 ivette.farias@vattenfall.com Mottagare av samrådsyttranden : Carina Lundgren Pöyry SwedPower V Kvarngatan 64 611 32 Nyköping 070-285 02 33 carina.lundgren@poyry.com Omslagsbild: Foto från projektområdet (Källa: Vattenfall) Underlagsmaterialet (shapefiler) som används i kartorna är nedladdat från Lst GIS, Skogsstyrelsen och FMIS 2013-12-19. 3
2 Inledning Vattenfall vill med denna handling presentera Vattenfalls planer på att ansöka om tillstånd att bygga en vindkraftpark i Ulricehamns kommun i Västra Götalands län. Det område som utreds för vindkraftsetablering benämns härefter projektområde Boarp. Denna handling utgör samrådsunderlag inför samråd med myndigheter i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. 4 miljöbalken. Samrådsmöte med länsstyrelsen och kommunen hölls måndagen den 28 april 2014. Skriftliga samrådsremisser har skickats till övriga myndigheter och organisationer under våren 2014. I den fortsatta samrådsprocessen kommer Vattenfall att bjuda in särskilt berörda samt övriga organisationer, myndigheter och allmänhet till ett samrådsmöte som planeras i juni. Samrådsmaterial finns att tillgå på Vattenfalls hemsida på adressen nedan. Även annan information om projektet kommer att finnas på denna hemsida som uppdateras löpande. http://www.vattenfall.se/boarp 4
3 Vattenfall och vindkraften Moderbolaget i Vattenfallkoncernen, Vattenfall AB, är ett svenskt publikt aktiebolag som till 100 procent ägs av den svenska staten. Till grund för styrningen av koncernen ligger bland annat bolagsordningen, den svenska aktiebolagslagen samt andra tillämpliga svenska och utländska lagar och regler. Vattenfall Vindkraft Sverige AB är ett helägt bolag i Vattenfallkoncernen som till 100 procent ägs av Vattenfall Vindkraft AB som i sin tur ägs av Vattenfall AB. Av Vattenfalls ägardirektiv, som beslutades 2009, framgår att Vattenfall affärsmässigt ska bedriva energiverksamhet så att bolaget är ett av de bolag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. 2012 beslutade Vattenfalls styrelse att bolagets avkastning på sysselsatt kapital ska vara 9 procent. Samtidigt presenterades bolagets hållbarhetsmål, bl.a. att Vattenfalls tillväxttakt inom förnybar energi ska vara högre än den genomsnittliga tillväxttakten för de marknader bolaget verkar på i norra Europa. Vattenfall är idag en av Europas största vindkraftsproducenter och har bedrivit forskning och utveckling kring vindkraft i mer än 35 år. Vattenfall har drygt 1000 vindkraftverk i Europa. De finns i Sverige, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. Tillsammans producerar de närmare 4 TWh under ett normalår, vilket motsvarar hushållsel till cirka 800 000 hem. De senaste fem åren har Vattenfall färdigställt ett drygt dussintal vindkraftparker som tillsammans har mer än fördubblat Vattenfalls produktion av vindkraftel under samma tidsperiod. Thanet utanför sydöstra England är med sina 100 verk en av världens största vindkraftparker till havs. I Sverige äger och driver Vattenfall närmare 140 vindkraftverk med en årlig produktion på sammanlagt 750 GWh, vilket motsvarar förnybar hushållsel till runt 150 000 hem. Våra vindkraftverk finns över hela landet. Stor-Rotliden i Åsele kommun (78 MW), Hjuleberg i Falkenbergs kommun (36 MW) och Östra Herrestad i Simrishamns kommun (18 MW) är de senast färdigbyggda vindkraftparkerna på land. Sedan år 2007 driver Vattenfall Sveriges största havsbaserade vindkraftpark, Lillgrund (110 MW) strax söder om Öresundsbron. För närvarande upphandlar Vattenfall bl.a. vindkraftparkerna Juktan i Sorsele kommun (27 MW) samt Höge Väg i Kristianstad kommun (45 MW). Möjligheterna för nya vindkraftsatsningar undersöks på alla marknader där Vattenfall är verksamt, både till havs och på land. Vattenfall driver ett hundratal vindkraftsprojekt, varav tjugotalet finns i Sverige. Producerad energi mäts i kilowattimmar (kwh) och dess multipelenheter: 1 000 kwh = 1 megawattimme (MWh) 1 000 MWh = 1 gigawattimme (GWh) 1 000 GWh = 1 terrawattimme (TWh) Produktionskapacitet mäts i kilowatt (kw) och dess multipelenheter: 1 000 kw = 1 megawatt (MW) 1 000 MW = 1 gigawatt (GW) 5
4 Vindkraft vid Boarp 4.1 Platsbeskrivning Den planerade vindkraftparken ligger i Ulricehamns kommun i Västra Götalands län. Projektområdet består av två delområden, se Figur 1, och uppskattas i dagsläget kunna omfatta upp till 25 vindkraftverk. Projektområdets storlek uppgår till 18 km 2 och innefattar även anslutningsvägar, internt vägnät, uppställningsytor och andra ytor som kan komma att behöva nyttjas vid byggnation och drift. Inom projektområdet kommer även ett internt elnät att anläggas. Vindkraftverken kan ha en totalhöjd på upp till cirka 200 meter över marknivån. Mer information om antal och storlek, se avsnitt 4.3 och 4.4. Projektområdet ligger drygt 10 kilometer sydost om Ulricehamn och ca 7 km söder om riksväg 40. Projektområdet består av två delområden, västra och östra, som ligger på båda sidor om Norra vägen. De närliggande byarna och större sammanhängande bebyggelse är Köttkulla ca 1 km söder om projektområdet och Påbo ca 1 km sydväst om projektområdet. Utöver dessa byar finns ett flertal bostadshus i närheten. Området är ett höglänt kuperat landskap med flacka sänkor där marknivån i medel ligger på ca 300 meter över havet. Det utgörs av ett enhetligt barrskogslandskap med främst granskog och med inslag av öppna myrmarker. Runt projektområdena finns även större mossar som Äramossen och Komosse. Markanvändningen inom projektområdet är främst skogsbruk och därmed förekommer även hyggen. I omgivningarna förekommer även ängs- och betesmarker och jordbruk. Figur 1 Översiktskarta med projektområdet Boarp. Observera att skalan gäller i A4- utförande. Se bilaga 2 för större karta. 6
4.2 Vindförhållanden Den viktigaste parametern är vindtillgången och därför söks områden med en hög årsmedelvind. För att undersöka områdets förutsättningar har Vattenfall utfört vindmätningar under 8 månader med hjälp av en sodar 1. De mätningar och beräkningar som gjorts visar att vindförhållandena är i nivå med vad den nationella vindkarteringen visat. Beräkningarna från utförda vindmätningar visar att Boarp har en årsmedelvind på cirka 7 m/s 100 meter ovan marknivån. Mätningarna visar att den förhärskande vindriktningen kommer från sydväst samt att höst- och vinterhalvåret innehåller högre medelvind än vår- och sommarhalvåret, se Figur 2. Figur 2 Vindros som illustrerar vindförhållandena i Boarp. För att få bättre och mer detaljerade underlag planeras utökade vindmätningar, med hjälp av en vindmätningsmast, under 2015. 1 Sodar (Sound Detection And Ranging) fungerar ungefär som en radar men använder ljudvågor i stället för radiovågor. Används bland annat för att detektera områden med turbulens i atmosfären. Den kan även mäta vindhastighet och vindriktning på olika höjd. 7
4.3 Vindkraftparkens utformning Vattenfall har för avsikt att nyttja de goda vindförhållanden som finns i Boarp och utifrån dessa optimera och bygga en resurseffektiv vindkraftpark ur energiproduktionssynpunkt. Samtidigt skall parken anpassas till platsens förutsättningar vad gäller bl.a. olika intressen, landskapsbild och övriga aspekter som till exempel ljud- och skuggutbredning. Med den genomförda vindmätningen har Vattenfall tillräckligt bra mätdata från platsen och därmed ett bra planeringsunderlag för den kommande utformningen och detaljprojekteringen av vindkraftparken. Vattenfall bedömer att projektområdena, sett till deras storlek och vindförhållanden, tillsammans med god infrastruktur har en potential för en etablering av upp till cirka 25 vindkraftverk. För att kunna planera och bygga så resurseffektiva vindkraftparker som möjligt och göra så lite yttre påverkan som möjligt är det viktigt att det finns en flexibilitet när det gäller placeringen av vindkraftverken inom projektområdet. Teknikutvecklingen för vindkraftverk kommer sannolikt att fortsätta att utvecklas snabbt, på samma sätt som den har gjort under de senaste åren. Vindkraftverken blir högre, har en större rotordiameter och blir därför mer och mer resurseffektiva, samtidigt som miljöpåverkan per producerad kilowattimme minskar ur ett livscykelperspektiv. Vindkraftverken måste även följa ett visst placeringsmönster för att inte placeras för nära varandra och därför störa varandra inom vindkraftparken. Det är även viktigt att inte heller placera verken för långt ifrån varandra för att nyttja vindresursen i området maximalt. En tumregel är att placeringen bör vara cirka fem rotordiametrar i avstånd mellan varje verk i den förhärskande vindriktningen. Detta kan dock inte fastställas förrän detaljerade studier av vinden i områdena gjorts och när det är fastställt vilken turbinmodell och storlek på verket som är bäst lämpat för platsernas förutsättningar. Det är av stor vikt att det exakta antalet vindkraftverk, storleken och effekt på vindkraftverk samt den individuella verksplaceringen måste göras efter att alla detaljerade vindmätningar är gjorda och området är kartlagt i detalj. Exakta antalet turbiner och storleken på turbinerna kan således inte fastställas vid denna tidpunkt utan måste hållas öppen tills upphandlingsskedet av vindkraftverken. Generellt gäller att om en mindre turbin är den mest lämpade för platsen så kan fler vindkraftverk byggas, och är en stor turbin den mest lämpade för platsen så kan färre vindkraftverk byggas för att få en resurseffektiv vindkraftpark ur energiproduktionssynpunkt. 4.4 Vindkraftverk, vägar, fundament och elnät Teknikutvecklingen för vindkraftverk har gått snabbt de senaste åren och vindkraftverken blir mer och mer resurseffektiva och konstrueras för att kunna fånga mer och mer av vindens energi. Vindkraftverkens storlek beskrivs med rotordiametern som är den diameter som vindkraftverkens blad sveper över, navhöjd som är vindkraftverkets höjd från marken till verkets maskinhus samt totalhöjd som är navhöjden plus halva rotordiametern. De vindkraftverk som kan bli aktuella i Boarp kan ha en totalhöjd på upp till cirka 200 meter över marknivån. Vid varje vindkraftverk kommer en uppställningsplats på cirka 1500-2000 kvadratmeter för kranar och annan byggutrustning att anläggas. Inom vindkraftparkerna kommer till viss del befintliga skogsbilvägar att nyttjas. Breddning och förstärkning kommer dock att behöva ske av dessa vägar. Även nya vägar kommer att anläggas. Vid byggskedet kan även andra 8
uppställningsytor bli aktuella att anlägga. Val av fundament (gravitationsfundament eller bergsförankrat fundament) sker efter den geotekniska undersökningen och vid valet av vindkraftverk. Byggnation, drift och avveckling av vindkraftverkan kommer att behandlas mer ingående i den kommande MKBn. Det interna elnätet planeras att förläggas i huvudsak som markkabel. För att få tillstånd till extern elnätsanslutning (koncession) krävs en separat prövning enligt Ellagen. Vattenfall utreder möjliga externa elnätsanslutningar till regionnätet. 9
5 Områdesbeskrivning 5.1 Planförhållanden Ulricehamns kommun har antagit en vindbruksplan, vindkrafttillägg till översiktsplanen, 2013-09-30. I denna plan pekas ett flertal områden ut som lämpliga för vindkraft inom kommunen. Projektområdet Boarp innefattar två av dessa utpekade områden som i vindbruksplanen anses som prioriterade områden för vindkraft, se Figur 3. Figur 3 Karta över områden som enligt Ulricehamns kommuns vindbruksplan är lämpliga för utbyggnad av vindkraft. Boarp ligger inom två av dessa utpekade områden, 28 och 29. (Källa: Vindbruksplan Ulricehamns kommun.) Områdena är benämnda Området 28 SO Äramossen och Området 29 Strängsered- Rånnaväg. Projektområde Boarp innefattar delvis område 29 som är ett vidsträckt område om nästan 10 km 2. Kartan nedan, Figur 4, visar kommunens utpekade områden och projektområdet. Förutom utpekande och beskrivning av vindbruksområden innehåller även planen regler och rekommendationer för hur en vindkraftsanläggning skall utformas. Kommunen eftersträvar en effektiv markanvändning. 10
Figur 4 Karta över utpekade vindbruksområden 28 och 29 samt projektområde Boarp. Observera att skalan gäller i A4-utförande. Se bilaga 2 för större karta. 5.2 Riksintressen Inom projektområdet finns inga riksintressen utpekade. Strax nordväst om det västra delområdet ligger Äramossen som är utpekat riksintresse för Naturvård samt Natura 2000-område. Detta gäller även Komosse någon kilometer öster om det östra delprojektområdet. Dessa områden hyser en varierad natur och ett rikt fågelliv. Komosse är en av södra Sveriges största sammanhängande myrar 2. Norr om Äramossen ligger ytterligare ett riksintresse för Naturvård, Kinnared och 4 km väster om projektområdet ligger det stora riksintresset för Naturvård Åsunden Torpasjöområdet, se Figur 5. Två riksintressen för kulturvård ligger i anslutning till Ätrans vattensystem längre västerut, ca 4 och 7 kilometers avstånd från projektområdet. Dessa områden som är benämnda Marbäck och Dalstorp, är områden med ett stort antal fornlämningar koncentrerade och vetenskapligt intressanta fornlämningsmiljöer från stenåldern till medeltiden. Närmaste riksintresse för vindbruk ligger ca 5 kilometer norr om projektområdet. 2 http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/sv/djur-och-natur/skyddadnatur/naturreservat/lanets-naturreservat/ulricehamn/komosse/pages/index.aspx 11
Riksintresse för friluftsliv ligger som närmast på ett avstånd om ca 12 kilometer sydväst om projektområdet och syns därmed ej på Figur 5. Figur 5 Riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken i området kring projektområde Boarp. Observera att skalan gäller i A4-utförande. Se bilaga 2 för större karta. 5.3 Områden skyddade enligt 7 kapitlet miljöbalken Inga områden med skydd enligt miljöbalkens 7 kapitel finns inom projektområdet förutom det generella strandskyddet. På likartat sätt som för riksintressena ovan så är även Äramossen och Komosse naturreservat och skyddas genom miljöbalkens 7 kapitel. Natura 2000-områden är både riksintresse och räknas in under miljöbalkens skydd av områden. Ytterligare ett naturreservat ligger ca 4 kilometer väster om projektområdet, Korpebobergs lövskogar som även detta delvis är Natura 2000-område. På 2-3 kilometers avstånd från projektområdet ligger två mindre områden med biotopsskydd. Dessa består av örtrika sumpskogar och äldre naturskogsartade skogar. Utöver dessa områden finns även ett skyddsområde för vattentäkt strax söder om projektområdet vid Köttkulla, se Figur 6. Generellt strandskydd råder runt alla vattendrag och sjöar enligt 7 kapitlet 13 miljöbalken. 12
Figur 6 Skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken i området kring projektområde Boarp. Observera att skalan gäller i A4-utförande. Se bilaga 2 för större karta. 13
6 Övriga intressen och miljökonsekvenser 6.1 Naturmiljö och hydrologi Utöver riksintressen och skyddade områden som beskrivits ovan finns inom och runt projektområdena ett antal kända mindre naturmiljöområden som registrerats av Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen och de större skogsbolagen. Dessa omfattar nyckelbiotoper, naturvärdesobjekt och sumpskog 3, se Figur 7. Figur 7 Skogliga intressen inom och runt projektområde Boarp. Observera att skalan gäller i A4-utförande. Se bilaga 2 för större karta. I Länsstyrelsens våtmarksinventering 4, se Figur 8, finns klass 3 och 4-områden registrerade inom projektområdet och runt om finns områden enligt klass 1 och 2. 3 Skogsstyrelsen, Skogens pärlor (2013-03-27): http://www.skogsstyrelsen.se/aga-ochbruka/skogsbruk/karttjanster/skogens-parlor-/ 4 Naturvårdsverket (2013-03-20): http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/978-91-620-5925-5.pdf 14
Figur 8 VMI, våtmarksinventering, inom och runt projektområde Boarp. Observera att skalan gäller i A4-utförande. Se bilaga 2 för större karta. Genom att vidta nödvändiga skyddsåtgärder, såsom att säkerställa att känslig vattenregim inte påverkas samt anlägga tillfartsvägar, fundament, uppställningsytor etc. med hänsyn till befintliga värden, kan negativ påverkan på naturmiljön minimeras. Under sommaren 2014 kommer en naturvärdesinventering och en hydrologiundersökning att genomföras. Redogörelse för bedömd påverkan på naturintressen med hänsyn till skyddsåtgärder kommer att redovisas i den miljökonsekvensbeskrivning som tas fram och som är en del av tillståndshandlingarna. Utöver ovan nämnda naturvärden finns övriga noterade värden i området runt projektområdet, se Figur 9. Dessa består bland annat av ängs- och betesmark, som är områden som är utpekade vid Jordbruksverkets stora inventering i början av 2000-talet, lövskogsinventering och ramsarområden. Ramsarområden finner sin grund i Ramsarkonventionen som är inriktad på att skydda värdefulla våtmarker och grunda vattenmiljöer. En mindre del av det västra delprojektområdet ligger inom Bevarandeplan för odlingslandskapet, se Figur 9. 15
Figur 9 Övriga naturvärden inom och runt projektområde Boarp. Observera att skalan gäller i A4-utförande. Se bilaga 2 för större karta. 6.2 Kulturmiljö Kula HB har på uppdrag av Vattenfall genomfört en översiktlig kulturhistorisk inventering (2013-12-20) för att kunna göra en första bedömning av de kulturhistoriska lämningarnas omfattning. Förstudien har visat att marken inom den planerade vindkraftparken under historisk tid fungerat som utmark. Det totala antalet kulturhistoriska lämningar är jämförelsevis litet, med få förhistoriska odlingsmiljöer och begränsade arealer med fossilt odlingslandskap, främst i form av 1800-talets torpodlingar. Det finns två tidigare registrerade gravar inom södra delområdet, men dessa indikerar troligen inte boplatser. De registreringar som finns i FMIS, Riksantikvariatämbetets fornminnesdatabas, i och runt projektområdet, ses i Figur 10. En synbarhets- och landskapsanalys kommer att genomföras och presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen för att beskriva möjlig påverkan på eventuella kulturhistoriska miljöer. 16
Figur 10 Kulturhistoriska lämningar i och runt projektområde Boarp. (Källa FMIS) Observera att skalan gäller i A4-utförande. Se bilaga 2 för större karta. 6.3 Fauna I området kring Boarp finns de vanligaste däggdjuren som älg, räv, skogshare, ekorre etc. Under sommaren kommer Vattenfall att låta en extern konsult genomföra en fladdermusutredning. De långsiktiga effekterna på däggdjur från vindkraft bedöms generellt som små. De flesta däggdjur som är förekommande i området bedöms vara anpassningsbara arter. Några barriärer i landskapet för t.ex. säsongsbundna vandringar av älg bedöms inte uppkomma. Projektområdet ligger mellan två stora naturreservat och Natura 2000-områden enligt habitats- och fågeldirektivet, Äramossen och Komosse. Dessa områden är myrområden med ett rikt fågelliv. Områdena innehåller bland annat smålom, ljungpipare, orre och tjäder. Sträckfåglar som är aktuella är t ex trana, gäss och svanar. De största riskerna för negativa effekter för fåglar föreligger i närheten av boplatser, viktiga flyttstråk och i betydande rastområden. För att kunna redogöra för vilka värden som området kring Boarp utgör för fågelfaunan kommer inventeringar av förekommande arter att utföras under våren och sommaren 2014. Rovfågelinventeringar kommer att utföras under tidig vår 17
och under sommaren 2014. Ett första möte har hållits med lokala (och regionala) ornitologer. En fortsatt dialog planeras att hållas under projektets gång. Redogörelse för bedömd påverkan på fågelarter och övrig fauna i området kommer att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. 6.4 Friluftsliv Markerna i och omkring projektområdet Boarp nyttjas för friluftsliv till exempel älg- och småviltsjakt, bär- och svampplockning. De utmärkta vandringslederna som ligger närmast, är Björnöleden som går igenom Komosse 6 km öster som projektområdet och Marbäcksleden som går vid Marbäck ca 4 km väster om projektområdet. Under byggfasen kommer tillgängligheten till området att påverkas, men när vindkraftparken är i drift kommer tillgängligheten att vara i stort sett som innan. Påverkan på turism och friluftsliv kommer att beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen. 6.5 Kumulativa effekter I närområdet finns både pågående och planerade vindkraftprojekt förutom Boarp-projektet. Sammanlagda effekter och påverkan från flera närliggande vindkraftparker benämns kumulativa effekter. Sådan påverkan är mest sannolik när det gäller landskapsbilden, ljud och skuggor. Eventuella kumulativa effekter kommer att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. 6.6 Landskapsbild Vindkraftverken kommer att placeras i ett kuperat landskap, blandat med skog och öppna partier. Vindkraftverken är högt belägna och kommer att synas från andra höjder och från öppna platser i landskapet. Transportstyrelsen beslutar om hindermarkering av byggnader, master och andra föremål enligt gällande föreskrift och allmänna råd (TSFS 2010:155, ändrad genom TSFS 2013:9). De planerade vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd som överstiger 150 meter, vilket enligt nu gällande föreskrifter medför krav på att vindkraftverken skall förses med belysning som avger ett högintensivt vitt, blinkande ljus. Det är enbart de vindkraftverk som i en vindkraftpark utgör parkens yttre gräns, som markeras på detta sätt. De övriga vindkraftverken som ligger innanför parkens yttre gräns ska förses med minst lågintensiv fast, rött ljus. Vattenfall kommer att följa Transportstyrelsens gällande föreskrifter. Fotomontage som visar vyn över landskapet från viktiga utsiktspunkter (fotopunkter), samt en synbarhets- och landskapsanalys kommer att tas fram under miljökonsekvensutredningen. Eventuella kumulativa effekter som uppstår med omkringliggande vindkraftsprojekt kommer också att beskrivas i miljökonsekvensutredningen. 6.7 Ljud och skuggor från vindkraftverk Ljud Två slags ljud uppkommer i vindkraftverk; det mekaniska ljudet, som i ett modernt vindkraftverk är mycket begränsat, och det aerodynamiska ljud som uppstår från rotorbladens rörelse genom luften. Ljudet upplevs som ett svischande ljud och har fysikaliskt stora likheter med det ljud som alstras av vinden i olika typer av vegetation. 18
För vindkraft tillämpas Naturvårdsverkets riktvärde som innebär att 40 dba utomhus vid bostäder inte bör överskridas. Ljudnivåerna anges med ekvivalentnivåer. Detta innebär att ljudnivån mäts i medelvärde över tid och inte som ett tillfälligt ljud som kan uppstå av exempelvis en passerande långtradare. Ljudberäkningar kommer att tas fram under miljökonsekvensutredningen. Vid detaljplanering av vindkraftparken placeras vindkraftverken på ett sådant avstånd till bostäder att gällande riktvärden för buller inte överskrids. Skuggor Vindkraftverkens rotorblad kan under vissa omständigheter ge upphov till rörliga skuggbilder/skuggkast hos närboende. Skuggornas utbredning är som störst när solen står lågt, det vill säga vid solens upp- och nedgång under våren och hösten. I Sverige finns inga fastställda riktvärden för skuggor från vindkraftverk. I praxis används dock rekommendationer från Tyskland som innebär att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per kalenderår, och att den faktiska skuggtiden bör vara högst 8 timmar per år och 30 minuter om dagen. Åtta timmar motsvarar cirka 0,2 % av den sammanlagda tiden under ett år med dagsljus, mellan soluppgång och solnedgång. Skuggberäkningar kommer att tas fram för projektet för att identifiera dess påverkan på omgivande bostadshus. Skulle eventuella negativa effekter av skuggkast uppkomma kan dessa regleras genom att stänga av vindkraftverken under kritiska tidpunkter. För både ljud och skugga kommer eventuella kumulativa effekter som uppstår med närliggande vindkraftverk att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. 6.8 Miljönytta och lokal nytta Vindkraften medverkar till att direkt eller indirekt uppfylla flera av de 16 nationella miljömålen. Miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning påverkas direkt positivt eftersom vindkraftel ersätter el som produceras på marginalen. Marginalel är oftast producerad med fossila bränslen som t.ex. kol. Vindkraft medför därmed att utsläpp av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider uteblir, vilka annars hade gett upphov till ökning av klimatpåverkan, försurning och övergödning. Vindkraft bidrar till lokal nytta, bland annat i form av nya arbetstillfällen. Den mest intensiva fasen vid anläggningsskedet, då parken byggs, skapar arbetstillfällen under en kortare tid. På lång sikt behövs även personal för vindkraftparkens drift och underhåll. Till detta tillkommer även positiva effekter för till exempel hotell, affärer och lokala entreprenörer. 19
7 Fortsatt utredningsarbete och miljökonsekvensbeskrivning Följande utredningar och inventeringar har genomförts eller ska genomföras: Rov- och fågelinventering, vintern/våren 2014 Naturvärdesinventering och bedömning, sommaren 2014 Fladdermusinventering, sommar 2014 Kulturmiljöförstudie, vintern 2013 Kulturmiljöutredning, våren 2014 Fotomontage, våren 2014 Landskapsanalys, synbarhetsanalys Buller- och skuggberäkningar Geohydrologisk utredning, vår/sommar 2014 Efter att alla samråd genomförts kommer en miljökonsekvensbeskrivning att arbetas fram med hänsyn till de synpunkter som kommit in och de ytterligare utredningar som genomförts. Vindkraftparkens utformning kommer under arbetet att anpassas till den kunskap som successivt tillförs projektet. Miljökonsekvensbeskrivningen föreslås innehålla följande rubriker. Icke teknisk sammanfattning Administrativa uppgifter Inledning Bakgrund Energipolitik och mål Vindkraftens påverkan på regional och lokal utveckling Vattenfall Områdesbeskrivning Lokalisering Områdets användning idag Kommunala planer Riksintressen enligt 3 och 4 kap miljöbalken Skydd av områden enligt 7 kap miljöbalken Naturvärden Geologi och hydrologi Landskapet Kulturmiljö Övriga intressen i området Samrådsredogörelse Teknisk beskrivning Generella försiktighetsmått Omgivningspåverkan och miljökonsekvensbeskrivning Ljud Skuggor Visuell påverkan Landskapet Säkerhet Naturvärden Geologi och hydrologi Kulturmiljö Friluftsliv Övriga intressen Bedömning påverkan riksintressen Bedömning påverkan skyddade områden Bedömning påverkan miljökvalitetsnormer Miljömålen Kumulativ påverkan Kontroll av verksamheten Alternativredovisning Vattenfall avser att lämna in tillståndsansökan under första kvartalet 2015. 20