Remiss Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010

YTTRANDE 1 (10) Stockholms Läns Landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 STOCKHOLM Remiss Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Sammanfattning Länsstyrelsen konstaterar att trots en befolkningstillväxt i Stockholms län under 2000-talet med 19 000 personer/år har befolkningstillväxten avtagit jämfört med situationen under 90-talet då länet ökade med i genomsnitt 29 000 invånare/år. Samtidigt befinner sig Stockholms län, nationen och världen i inledningen av en lågkonjunktur vars omfattning ingen till fullo kan förutsäga. Utvecklingen i Västmanlands län och samtliga Mälarlän är beroende av en väl fungerande storstadsregion. Den funktionella regionen har sedan lång tid tillbaka utvidgats utanför den länsgräns som reglerar uppdragen att utarbeta Regionplan och Regional utvecklingsplan. Samverkan i Stockholm-Mälarregion har vuxit starkt sedan slutet på 80-talet, då utvecklingen på nytt tog fart efter 70- och 80-talets mera begränsade tillväxttakt. Stockholm-Mälarregionen står nu inför nya utmaningar att skapa en långsiktigt hållbar tillväxt för huvudstadsregionen. Klimatfrågan, globaliseringen, industrins omvandling och huvudstadsregionens omfattning är enbart några exempel på de utmaningar som måste hanteras. Samrådsunderlaget Samrådsförslaget består av en rapport på drygt 200 sidor tillsammans med en separat miljökonsekvensbeskrivning. Ett stort antal underlagsrapporter har utarbetats vilka fungerar som kunskapsbas för samrådsunderlaget. Ett av dessa är dessa är Befolkning, sysselsättning och ekonomisk utveckling i Östra Mellansverige. En särskild studievägledning har också tagits fram. Samrådsunderlaget är en sammansmältning av en ett stort antal rapporter, där beställarens helhetssyn konfronteras med den stora utmaningen att skapa en konsistent helhet. Dialogen kring samrådsunderlaget har skett i en vid krets av aktörer inte minst utanför Stockholms län. På RTK:s hemsida konstateras att arbetet med planen är lika viktigt som den färdiga planen. Länsstyrelsen kan till viss del instämma i detta påstående, men av naturliga skäl inte fullt ut. Förväntningarna kring den storregionala processen skapar en frustration över att verkligheten utanför Stockholms län trots planförfattarnas ambitioner har fått en så begränsad påverkan på materialet. Det finns utöver strukturbilderna relativt lite beskrivningar av Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post 721 86 VÄSTERÅS Västra Ringvägen 1 021-19 50 00 (vx) www.vastmanland.lst.se VÄSTERÅS 021-19 52 90 (fax) kommunikationer.vastmanland@ lansstyrelsen.se

YTTRANDE 2 (10) Stockholms läns omland vars avgränsning i RUFS inte omfattar Dalarna trots att Stockholms interaktion med Dalarna bland annat i form av arbetspendling är mer omfattande än samspelet med Örebro län. Stockholms län är beroende av sitt omland. Drygt 8% av jobben i Stockholms län sköts av människor som dagspendlar eller veckopendlar till arbete i storstaden. 30 000 Stockholmare finner också sin utkomst utanför Stockholms län. Nu gällande regionplan RUFS 2001 föregicks av Regionplan 90. Måhända är RUFS 2010 den sista regionplanen som har nuvarande geografiska avgränsning. Samrådsunderlaget präglas av en god vilja att vidareutveckla den - trots allt - lilla storstadsregionen till en internationellt ledande region Europas mest attraktiva storstadsregion. Samrådsunderlaget för RUFS skickades ut på remiss i juni 2008. Under perioden januari september 2008 har Stockholms Läns Landsting deltagit i arbetet med Systemanalys för Stockholm-Mälarregionen och Gotland, som utgör inledningen på arbetet med åtgärdsplaner inom kommunikationsområdet för perioden 2010 2021. Samverkan i Stockholm-Mälarregionen har successivt utvecklats under den gångna tjugoårsperioden. Det finns i systemanalysen en målbild, där hela Västmanland utgör en integrerad del av Stockholms funktionella arbetsmarknad. För att nå detta mål krävs bland annat en fortsatt ökad integrering av bostadsmarknad och näringsliv genom en vidareutveckling av transportsystemet i hela Stockholm- Mälarregionen i enlighet med det åtgärdsbehov som redovisas på objektsnivå i bilaga 1 och 2 i systemanalysen. Den överenskommelse som finns inom ramen för systemanalysen innefattar också en överarbetning av den godsstruktur som presenteras i RUFS (sid 66). I systemanalysen finns ytterligare figurer över den regionala strukturen i Östra Mellansverige som borde vara av intresse att foga in i RUFS. Det gäller till exempel figurer över befolkningsutveckling, pendling samt mål för restider med tåg för storregional pendling. Inledningsvis vill Länsstyrelsen också peka på att RUFS 2010 enligt intentionerna är en sammanslagning av en Regionplan enligt PBL-lagstiftning och en RUP med dess betydelse för den allmänna utvecklingen i Stockholms län (SFS 2003:595) Befolkningstillväxt och arbetsmarknadens utveckling Prognosen för befolkningsutvecklingen fram till 2030 i Stockholms län är i stort sett oförändrad jämfört med RUFS 2001 även om prognosens tidsperspektiv har förlängts till 2050. Befolkningstillväxten i Sverige under 2000-talet har inneburit ytterligare 350 000 invånare varav Stockholms län svarar för 45% av ökningen. I genomsnitt innebär detta en befolkningsökning per år i Stockholms län på 19 000 invånare, vilket ligger på den nivå som förutsätts för alternativ låg i redovisad prognos fram till 2020. Utvecklingen är avsevärt lägre än under 90-talet, då befolkningsökningen i genomsnitt uppgick till 29 000 invånare per år efter 20 år av relativt måttlig befolkningstillväxt som dessförinnan hade föregåtts av en stark utveckling under 50- och 60-talet. Skåne har under 2000-talet haft en befolkningstillväxt som är nästan i paritet med den som har förekommit i Stockholms län. Skåne tillsammans med Västra

YTTRANDE 3 (10) Götaland och Mälardalen svarar för merparten av resterande befolkningsökning i landet. RUFS beräkning enligt alternativ hög - ytterligare knappt 450 000 invånare - förutsätter att mer än hälften av den svenska befolkningsökningen fram till 2030 (SCB:s prognos) sker i Stockholms län. För Mälarlänen kommer befolkningen enligt alternativ hög öka med 110 000 invånare fram till 2030, vilket kan ställas i relation till en ökning på knappt 40 000 invånare under 2000-talet. Någon större omfördelning i befolkningstillväxten mellan Stockholms län och Mälarlänen kommer därmed inte ske enligt RUFS-prognosen. Kommer Stockholms län att ta en växande andel av befolkningsökningen i landet under de kommande 20 åren? Konkurrensen kommer att finnas främst från Skåne men även från Västra Götalandsregionen. Antalet arbetstillfällen bedöms öka med 340 000 i Stockholms län fram till 2030 och med drygt 70 000 i Mälarlänen (alternativ hög). Östra Mellansverige (Stockholm-Mälardalen inklusive Östergötland och Gävleborgs län) kommer enligt RUFS svara för två tredjedelar av sysselsättningstillväxten i landet fram till 2030. Frågan är om detta är en rimlig bedömning i relation till antagen andel av befolkningsutvecklingen. Antagandet betonar dock en växande dominans för Stockholmsregionens arbetsmarknad på den nationella arenan. Bostäder Det råder en svår situation med brist på bostäder i Storstockholmsområdet, vilket gör situationen för ungdomar och nyinflyttade särskilt besvärlig. Enligt Boverkets bedömning 2008 behöver Storstockholm med hänsyn till den unga befolkningen och inflyttningstrycket en utbyggnad med 11 500 bostäder per år. RUFS räknar med en utbyggnad på 9000-10 000 bostäder vilket är genomsnittet under perioden 2001-2005. En siffra som ändå är betydligt högre än under 90-talet. Samtidigt kan rådande lågkonjunktur få till resultat att nettotillskottet av bostäder i Stockholms län under 2000-talets första decennium inte blir särskilt mycket högre än under 90-talet, vilket är allvarligt för Stockholmsregionens utveckling, men även för Mälardalen. Länsstyrelserna i Stockholm-Mälarregionen 1 genomförde för ett antal år sedan en långtidsutredning inom ramen för projektet Fördel Stockholm-Mälarregionen, med prognoser över befolkningsutveckling, ekonomisk tillväxt, sysselsättning och bostadsbyggande. Bostadsmarknadsprognosen visade att det behövs byggas uppemot 500 000 nya bostäder i Stockholm-Mälarregionen fram till år 2030. För Stockholms län innebär det en utbyggnadstakt på cirka 15 500 lägenheter per år samt på 2 300 lägenheter per år i övriga Mälarlän (Uppsala, Södermanland, Örebro samt Västmanlands län). Prognoserna i RUFS respektive Fördel Stockholm-Mälarregionen är inte samstämmiga i detta avseende. För att Stockholm skall kunna fungera väl som storstad behövs ett allsidigt utbud av bostäder för att tillgång till arbetskraft skall bli möjligt inom alla samhällssektorer. Arbetspendling från omlandet är möjlig för välavlönande grupper med 1 Länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Örebro samt Västmanlands län.

YTTRANDE 4 (10) arbete på dagtid. Men för stora grupper inom hotell- och restaurang, vård och övrig service, som är nödvändiga för storstadens funktion, är pendling inte ett alternativ vare sig praktiskt bland annat otillräckligt kollektivtrafikutbud eller ekonomiskt. Den svåra bostadssituationen drabbar även studenter, som ofta tvingas välja mellan höga pendlingskostnader eller dyra och osäkra bostadsförhållanden. Regionens rumsliga struktur Av de olika strukturbilder som skisseras i RUFS förordar länsstyrelsen alternativet storstäder, men alternativet bör kompletteras med länken Västerås Gävle. Alternativ storstäder, i kombination med en vidareutveckling av den struktur som redan finns i Västmanlands län, förutsätter också ett starkt växande samspel med Storstockholm och en stärkning av samspelet Västerås Eskilstuna. Befolkningen har ökat med 20 000 invånare i Västerås Eskilstuna under den gånga 20-årsperioden. Västerås har haft en stabil tillväxt under hela den gångna perioden medan Eskilstuna har vuxit sedan 2000. Den gemensamma befolkningstillväxten för Västerås Eskilstuna bedöms uppgå till ytterligare 25 000 personer fram till 2025. Befolkning Västerås Eskilstuna Västerås-Eskilstuna 1988 117 717 88 850 206 567 2007 133 728 93 343 227 071 2025 prognos 150 000 103 000 253 000 Den totala arbetspendlingen Västerås Eskilstuna uppgick 1988 till 786 personer och ökade fram till 2006 till 1818 personer. Pendlingen är väl balanserad mellan städerna och har en stabil tillväxt. Man kan utgå från att arbetspendlingen kommer att fortsätta att öka. En av flera viktiga faktorer är den gemensamma högskolan i Västerås Eskilstuna. Hur mycket arbetspendlingen kommer att öka fram till 2025 är svårt att ha en uppfattning om, men allt talar för ett utvecklat samspel mellan orterna vilket bör öka integreringen av arbetsmarknaden i de båda kommunerna som tillsammans inbegriper 104 300 arbetstillfällen med dominans för antalet arbetstillfällen i Västerås (62 800 år 2006). Allting talar för ett växande samspel mellan de båda kommunerna och därmed skapas en tyngdpunkt för tillväxten i centrala Mälardalen. RUFS 2010 - också ett Regionalt utvecklingsprogram för Stockholms län I det regionala utvecklingsansvaret hos länsstyrelser, självstyrelseorgan och kommunala samverkansorgan ingår uppgiften att ta fram en strategi för regionens långsiktiga hållbara utveckling, ett så kallat regionalt utvecklingsprogram (RUP) 2. 2 Förordning (2003:595) om regionalt utvecklingsarbete

YTTRANDE 5 (10) Programmet ska visa vilka åtgärder som är viktigast för att öka tillväxten, sysselsättningen och den inomregionala balansen. Det regionala utvecklingsprogrammet fungerar som ett paraply för andra utvecklingsarbeten, som till exempel arbetet med regionala tillväxtprogram (RTP), strukturfondsprogram, länsplaner för infrastrukturområdet och program inom miljöområdet. Det regionala utvecklingsprogrammet ska utformas så att det utgör underlag för samverkan mellan och inom statlig och kommunal verksamhet och olika delprogram som tillsammans skall bidra till att uppnå målen för länets eller regionens utveckling. Länsstyrelsen i Västmanlands län avstår från att ta ställning till om föreliggande samrådsunderlag uppfyller de krav som ställs i SFS 2003:595 om regionalt utvecklingsarbete. Det är dock svårt att få ett grepp om vad analysen för RUFS omfattar, eftersom detta arbete huvudsakligen redovisas i separata underlagsrapporter. Det som nämns i kapitel 3 och respektive avsnitt innehåller begränsat med fakta om respektive område. Här vore det lämpligt med övergripande redovisningar för hela Stockholm-Mälarregionen. I det tidsperspektiv som RUFS omfattar kan man anta att regionen kommer att vara en sammanhållen region. RUFS redovisar trots en viss beräknad inflyttning (bedömning av inpendlande arbetskraft saknas) brist på högutbildade personer för Stockholms arbetsmarknad på lång sikt från det egna universitets-/högskolesystemet. Beräknad brist beräknas uppgå till 44 000 73 000 personer beroende på prognosalternativ låg/hög. Universitets -/högskolesystemet i det egna länet beräknas dock klara ett rekryteringsbehov på 275 000 personer. Även med tanke på att regionen år 2030 kan komma att omfatta en större del av Sverige än Stockholms län, vore det lämpligt att vidga perspektiven i RUFS då det gäller den högre utbildningen. En fortsatt vidareutveckling av samarbetet mellan universitet och högskolor i Östra Mellansverige är önskvärt. Utanför Stockholms län finns idag nio lärosäten med uppemot 135 000 studenter se nedanstående tabell. Dessa lärosäten bör nämnas i resonemangen om framtidsmöjligheterna att rekrytera högutbildad arbetskraft. Lärosätena utgör en resurs för utbildning och forskning. I detta sammanhang vill Länsstyrelsen också understryka det stora och växande behovet av kompetens inom naturvetenskap och teknik.

YTTRANDE 6 (10) Tabell: Lärosäten inom Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Värmlands, Örebro, Dalarnas samt Västmanlands län. Lärosäte Antal studenter Högskolan Dalarna 12 000 Högskolan i Gävle 14 500 Karlstads universitet 10 000 Linköpings universitet 25 000 Mälardalens högskola 15 000 Sveriges lantbruksuniversitet SLU, Uppsala 2 000 SLU: Skinnskatteberg och Strömsholm drygt 100 Uppsala universitet 40 000 Örebro universitet 14 500 Summa 133 100 Frigör livschanser Utvecklingsplanen föreslår "en samverkan på strategisk nivå för att förnya och bredda integrationspolitiken". Att bredda perspektiven från ett ensidigt fokus på dem som betraktas som förlorare i segregationsprocessen till att se till hela det sociala systemet är tilltalande. Det kräver dock konkreta åtgärder som inte diskuteras närmare i planen. Det förutsätter bland annat en radikalt ändrad syn på bostadsplaneringen. Från en tidigare bostadspolitik med sociala ambitioner genomförda med ett starkt statligt och kommunalt engagemang inte minst ekonomiskt har kommunens roll i praktiken främst blivit att göra detaljplaner för att tillgodose enskilda intressenters marknadsstyrda anspråk på byggande, vilket knappast ger förutsättningar för de ambitioner som planen ger utryck för. Det är osäkert om politisk vilja eller ekonomiska förutsättningar finns för en radikal ändring av kommunernas bostadspolitik. I praktiken blir möjligheten för invandrare att bosätta sig på fler platser i regionen beroende av att man har arbete, vilket kan ge möjlighet att avancera i "bostadshierarkin". En icke diskriminerande arbetsmarknad är av central betydelse. Arbetsmarknaden är det område där flest individer känner sig diskriminerade, vilket inte enbart gäller människor med utländsk bakgrund. Om arbetsmarknaden blir tillgänglig för fler ger det i sin tur bättre förutsättningar för en mindre segregerad bostadsmarknad. Nuvarande diskrimineringslagstiftning har inte varit något fungerande medel för att få en jämställd och jämlik arbetsmarknad. Den kan ge upprättelse för enstaka individer, men har inte rått på den strukturella diskrimineringen. Lagstiftningen kan nog förbättras, men andra typer av åtgärder på lokal och regional nivå krävs för att åstadkomma en förändring. Bland annat är det viktigt att offentliga arbetsgivare är ett föredöme.

YTTRANDE 7 (10) En hög andel av de utsatta grupperna utgörs av kvinnor och män med utländsk bakgrund. Denna grupp utgör med all säkerhet en stor andel av den kommande befolkningsökningen i Stockholmsregionen, eftersom de har en önskan att bosätta sig i storstadsområden med närhet till släkt och vänner samt tillgång till den internationaliserade miljö som beskrivs i planen. En väl fungerande integration är avgörande för att denna grupp ska bli den resurs på arbetsmarknaden som krävs för att planens övergripande utvecklingsmål ska kunna förverkligas. En kraftfull integrationspolitk som fokuserar på arbete, egenförsörjning och egenansvar är av avgörande betydelse. I detta arbete ingår naturligtvis även omfattande utbildningsinsatser i svenska, yrkesutbildning och samhällskunskap. Men orsaken till diskrimineringen och utanförskapet är även diskriminering. Omfattande, kontinuerliga och långsiktiga insatser riktade till majoritetsbefolkningen för att förändra attityder är också avgörande för en positiv utveckling. Om vi ska lyckas med integrationsarbetet förutsätter det att kvinnor och män med utländsk bakgrund inte fortsätter att koncentreras till storstäderna. Därför är ett utvecklat samarbete i Stockholm-Mälarregionen betydelsefullt för att ge tillgång till bostäder, arbete, social närhet mm. Vi behöver samarbeta bättre över länsgränser med flyktings-/integrationsarbetet för att nå framgång. Arbetsmarknaden för flyktingarnas behov är för begränsad inom ett län. I Västmanlands län diskuterar vi idag en gemensam regional flyktingmottagning i Västmanland med ett brett samarbete med angränsande län. Förslaget är fortfarande på visionsstadiet, men kan vidareutvecklas till en konkret verklighet. Det är viktigt att få en attraktiv kollektivtrafik som får fler grupper att använda den. Ju fler som åker kollektivt ju större blir tryggheten, vilket i sin tur ger en attraktivare kollektivtrafik. En positiv spiral skapas som ger en bättre integration och miljö. Infrastruktur och transporter För att åstadkomma en växande storstadsregion behövs ett ökat samspel mellan tätortskärnorna i Stockholm-Mälarregionen. Detta förutsätter en starkt utvecklad transportinfrastruktur i hela Stockholm-Mälarregionen. Regionförbunden i Uppsala, Sörmlands och Örebro län, länsstyrelserna i Stockholms och Västmanlands län, Gotlands kommun och Stockholms Läns Landsting är inom ramen för Systemanalys Stockholm-Mälarregionen och Gotland överens om behovet av infrastrukturåtgärder i området. Åtgärdernas genomförande förutsätter 85 mdkr i statliga medel och 35 mdkr i regional medfinansiering. För Västmanlands del handlar medfinansieringen i första hand om sammanlagt 576 mkr från länets kommuner och landsting för byggandet av Citybanan. Länets kommuner har också gjort andra åtaganden bland annat genom att täcka kostnader för förskottering så att angelägna åtgärder på det nationella vägnätet har kommit igång/kunnat färdigställas. Detta gäller bland annat utbyggnad av E18 genom

YTTRANDE 8 (10) Västmanland och Uppsala län. Ytterligare insatser görs genom garantiåtaganden för investeringar i Dalabanan. Fler insatser kan bli aktuella inom ramen för den nu stundande åtgärdsplaneringen. I bilaga 2 i systemanalysen finns önskemålen om infrastrukturåtgärder redovisade på objektsnivå. För åtgärder med möjlig byggstart före 2010 i gällande infrastrukturplaner - är det endast ett objekt rv 56 Stingtorpet Tärnsjö som saknar besked om byggstart. Sträckan utgör 2 mil väg, där befintlig väg går på den ås som innehåller en grundvattenreserv som genom infiltrering via Dalälven kan försörja en miljon människor med vatten i Stockholm-Uppsala-området. För Västmanlands del är utbyggnaden av ett järnvägssystem med fullständiga fyrspår hela sträckan Stockholm Södra Kallhäll ett krav i enlighet med medfinansieringsavtal för Citybanan. Delen Kallhäll Barkarby ska vara klar senast 2015. För närvarande pågår en järnvägsutredning för hela sträckan Kallhäll Tomteboda med förslag om utbyggnad i två alternativa korridorer. Utbyggnadstiderna för sträckan Barkarby Tomteboda varierar från 5-12 år. Det är ytterst angeläget att den fullständiga utbyggnaden av fyrspåret sker skyndsamt. På lite längre sikt är det betydelsefullt att fyrspår byggs ända ut till Bålsta så att pendeltågstrafiken kan separeras från regional och interregional trafik. I detta sammanhang vill Länsstyrelsen också betona betydelsen av att riksintresse järnväg beaktas och vårdas av alla berörda aktörer i Stockholms län. Det är en förutsättning för Stockholms framtida funktion som huvudstadsregion. E18 Hjulsta Kista beräknas komma igång inom kort. Detta är en angelägen åtgärd, men E18:s kapacitet och vägstandard måste också förbättras genom skyndsamma motorvägsbyggen genom Västmanland (Västerås-Sagån och Köping Västjädra). För närvarande pågår motorvägsbygget Enköping Sagån som avslutas augusti 2010. Bygget av motorväg Västerås Sagån bör byggstartas 2011. För farledsutvecklingen i Östra Mellansverige behövs en skyndsam utbyggnad av slussen i Södertälje och en anpassning av Mälarfarleden till nya krav på säkerhetsmarginaler. Slussen behöver byggas ut så att den klarar fartyg upp till bredden 23 meter och längden 160 meter. En översyn av de tekniska och ekonomiska utredningarna från 2003 har genomförts under sommaren 2008. Slussen kan bli klar att ta i bruk 3 5 år efter det beslut har fattats. Genom denna åtgärd femdubblas avtappningskapaciteten för Mälaren i Södertälje, vilket kan få avgörande betydelse för att skydda befintlig infrastruktur i området. En utebliven investering innebär på sikt att belastningen på E18 ökar med 700 lastbilar per dygn, allt annat lika. Med hänsyn till den regionala strukturen i Stockholm Mälarregionen är en utveckling av väg- och järnvägsinfrastrukturen Västerås Eskilstuna särskilt angelägen och bör skyndsamt genomföras. FRAMKO:s arbete kring den storregionala tågtrafiken är ytterst angeläget. Förhandlingen om ett nytt avtal kring den storregionala tågtrafiken i Stockholm-

YTTRANDE 9 (10) Mälardalen från 2011 pågår mellan MÄLAB och SJ. Det är angeläget att det nya avtalet stärker möjligheterna att underlätta den storregionala pendlingen i avvaktan på att ytterligare infrastruktur kommer på plats. Miljön idag och på sikt i ett expansivt Storstockholm i samspel med omlandet Utvecklingen i Stockholms län har stor betydelse för utvecklingen i övriga Stockholm-Mälarregionen och därmed även för miljön i de övriga länen. Centrala frågor ur ett västmanlänskt perspektiv är hur stor del av Stockholm-Mälaregionens tillkommande befolkning som får sin bostad i Västmanlands län, vilket är starkt beroende av hur många bostäder som byggs i Stockholms län. Hur stor andel av hela regionens befolkningstillväxt vill och klarar Stockholms län att försörja med bostäder? Kan regionen klara de ökade pendlingsströmmarna? Kan pendlingen lösas med spårbunden kollektivtrafik eller fortsätter enskild bilåkning att vara huvudalternativet i den länsövergripande pendlingen? Av miljöbedömningen till planförslaget framgår att transportsystemets negativa omgivningspåverkan kommer att öka genom att ny infrastruktur orsakar intrångsskador och tilltagande trafik ger ökat buller. Trots att de redovisade planstrukturerna har haft som utgångspunkt att främja ett resurssnålt kollektivresande visar trafikanalyser att bilresandet kommer att öka och kollektivtrafikandelen att minska. Planens egna mål och miljöintentioner för länets transportsektor förefaller inte ha fått genomslag i de mer konkreta delarna. Transportsektorns samlade utsläpp av koldioxid ökar, stick i stäv mot såväl planeringsmål som samhällets klimatintentioner. För att kunna förena målen om en expansiv region med målet att reducera utsläppen av koldioxid behöver kollektivtrafiksatsningar prioriteras starkare än i samrådsförslaget. Det gäller både den lokala kollektivtrafiken inom Stockholms län och den regionala tågtrafiken i Östra Mellansverige. Den spårbundna kollektivtrafiken och bytespunkterna i kollektivtrafiken måste också ges tillräckligt utrymme för att utvecklas. Dagens utveckling att, som bland annat sker vid Stockholms Central, bebygga varje kvadratmeter inpå spårområdet och att bygga över spårområdet måste stoppas om det ska vara möjligt att utveckla den spårbundna trafiken, både vad avser volym och kvalitet. Möjligheten att kollektivtrafikförsörja tillkommande bebyggelse måste ges stor tyngd i planeringen. En expanderade biltrafik ger upphov till hälsorisker i form av luftutsläpp och buller som omöjliggör bostadsbebyggelse i centrala kollektivtrafiklägen, vilket i sin tur ger ökad biltrafik.

YTTRANDE 10 (10) Beslut i detta ärende har fattats av landshövding Mats Svegfors. I ärendets handläggning har även deltagit länsråd Håkan Eriksson miljömålskoordinator Rolf Karlsson utredare Åsa Östling enhetschef Livsmiljö Karin Tilly samt kommunikationsdirektör Astrid Värnild, föredragande Mats Svegfors Astrid Värnild Kopia till Länsstyrelsen i Stockholms län Västmanlands Kommuner och Landsting Landstinget Västmanland Länets kommuner Länets riksdagsledamöter