AGENDA 21 BOKSLUT SAMMANSTÄLLNING 1998 2002 SMEDJEBACKENS KOMMUN Miljö- och byggkontoret 2003-03-21
Innehåll Sida De fem hörnstenarna och delmålen i vår Agenda 1 Näringslivsutveckling 2 Landsbygdsutveckling 3 Kommunikationer 4 Boende och livsmiljö 5 Energi 6 Avfall 7 Vatten 9 Skogen 10 Jordbruket och odlingslandskapet 12 Folkhälsa 13 Utbildning 14 Speciella projekt 15 Stollbergsprojektet 16
AGENDA 21 BOKSLUT Under 1998 fastställdes Smedjebackens kommuns lokala Agenda 21, som är ett målstyrt dokument för att utveckla kommunen till en uthållig och livskraftig kommun. Smedjebackens lokala Agenda 21 bygger på en pentagon, med fem hörnstenar: att respektera naturens kretslopp att värna social gemenskap, trygghet och hälsa att bevara den biologiska mångfalden att göra alla delaktiga att hitta vägar till genomförandet Delmålen i vår Agenda omfattas av följande verksamheter: # näringslivsutveckling # landsbygdsutveckling # kommunikationer # boende och livsmiljö # energi # avfall # vatten # skogen # jordbruket och odlingslandskapet # folkhälsa # utbildning
Att genomföra och följa upp Agenda 21-målen är ett åtagande som kommunfullmäktige fastställt. Och att redovisningen ska ske i ett Agenda 21 bokslut, där det ska redovisas hur väl målen i vår lokala Agenda 21 uppfyllts. 1 NÄRINGSLIVSUTVECKLING 300 nya arbetstillfällen fram till och med år 2000. Ett större antal små och medelstora företag i kommunen. Ökad förädling av skogsprodukter och andra råvaror inom kommunen. Miljöcertifiering av samtliga företag med mer än 50 anställda och för hälften av företagen med fler än 5 anställda. Öka turismen. Vad som utförts / hänt Under 1999 har ca 200 nya arbetstillfällen skapats och målsättningen till år 2000 räknar man med ska uppfyllas. BUC arbetar oförtrutet vidare med att få igång ett större antal mindre och medelstora företag i kommunen. Mycket av detta arbete utförs genom att skapa nätverk för företagare. BUC har också initierat utbildning för mindre företag så att miljöcertifiering av dessa ska kunna påbörjas. Detta har resulterat i att man i ca 20 företag startat upp någon form av miljöcertifieringsarbete. Någon mätbar ökning av turismen har man inte kunnat se. Men en enkät har gått ut för att se om möjligheter finns att öka turismen. Den är ännu inte utvärderad. År 2000 Under år 2000 slutfördes EU-projektet BUC, vilket ledde till att deras tidigare verksamhet fick stå på egna ben, Positiva konsekvenser av projektet BUC har varit de nätverk som skapats för företagare. Den utbildning BUC initierade för de mindre företagens miljöcertifiering ska också nämnas som en positiv verksamhet, som kommer att bli bestående. Under hösten år 2000 fick näringslivsarbetet i kommunen en nystart i och med att en
näringslivsavdelning åter inrättades. Deras mål och strategi sammanfattades enligt följande: Kommunens näringslivsarbete skall vara offensivt och ha som mål att främja den ekonomiska tillväxten och minska arbetslösheten. Därigenom förstärks den enskildes situation och livskvaliteten i kommunen. Detta bidrar även till ökade kommunala intäkter för kommunen, vilket ger ökade möjligheter att tillhandahålla service mot kommunmedborgarna. 2 Detta ska vi uppnå genom att stärka och utveckla befintliga företag och genom att skapa nya arbetstillfällen i kommunen. Näringslivsutskottet skall också initiera och främja en anpassning av den kommunala verksamheten, så att den på ett bra sätt står i samklang med näringslivets behov av offentlig service. Allt näringslivsarbete ska bedrivas i samverkan med andra lokala, regionala och nationella aktörer så att maximala samverkanseffekter uppstår. Arbetet ska även ske i dialog och i samarbete med befolkningen, berörda politiker, chefer och övrig personal. Under 2001 etablerades flera mindre arbetsplatser i kommunen. Bland annat så etablerade sig företaget Pullman, som tillverkar industridammsugare, i Smedjebacken. Smedjebacken fick därmed ett ytterligare bevis på att den överhettade storstadsarbetsmarknaden kan ge vår kommun fördelar. Pullman, USAB, LOD med flera mindre företag visar den nya väg som näringslivet i Smedjebacken har tagit. Under 2002 skapades 150 nya arbetstillfällen hos såväl privata som offentliga arbetsgivare i Smedjebacken. 10 stycken nya företag har etablerats i kommunen. Ett tiotal företag i kommunen är engagerade i olika miljöcertifieringsprocesser. LANDSBYGDSUTVECKLING De byagrupper som finns utgör en viktig grund för den lokala demokratin. Den lokala demokratin utvecklas för att stimulera goda natur och kulturvärden utanför tätorten. En levande landsbygd är en förutsättning för att den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas.
Vad som utförts / hänt I nuläget är ca 15 st byagrupper aktiva i olika typer av utvecklingsaktiviteter. Utvecklingsprojekten är av vitt skilda karaktärer, som t ex byggande av bagarstuga i Björsjö, öppna landskap i Hagge. Satsningen SUG i Söderbärke kommer att avslutas under år 2000. 3 År 2000 I nu läget är ca 15 st byagrupper aktiva i olika typer av utvecklingsaktiviteter. Utvecklingsprojekten är av vitt skilda karaktärer, som t ex byggande av bagarstugan i Björsjö, öppna landskap i Hagge. I Söderbärke lever SUG i Söderbärke kvar som stöttepelare för bygdens människor. Man håller på att söka EU medel för ytterligare satsningar. I nuläget är ca 15 st byagrupper aktiva i olika typer av utvecklingsaktiviteter, bl a för EUmedel. Utvecklingsprojekten är av vitt skilda karaktärer. Men visar en god aktivitet. Under 2002 har ca 15 byagrupper i kommunen varit aktiva i olika typer av utvecklingsaktiviteter där bland annat EU-medel kunnat nyttjas. Utvecklingsprojekten är av vitt skilda karaktärer, men visar en god aktivitet. Man har också sökt och fått nya EUmedel för 2003-2004 för landsbygdsutveckling. KOMMUNIKATIONER Möjligheter att använda tele och data utvecklas för hela kommunen. De pendlingsmöjligheter som idag finns via tåg och buss bibehålls och om möjligt utvecklas. Cykeln används som kommunikationsmedel för alla kortare transporter. Utveckla kommunikationer med andra regioner. Minska behovet av resande genom klok samhällsplanering.
Vad som utförts / hänt och år 2000 I alla byskolor har EDSN-anknytningar installerats ( EDSN en digital variant av telefoni ), vilket gör att alla Telias växlar i kommunen har den här tekniken och det finns möjlighet även för privatpersoner att utan orimlig kostnad ansluta sig. Under 1998 öppnades tågförbindelse Ludvika Fagersta Avesta. Detta medförde att Smedjebacksborna fått förbindelse med Stockholm via X2000-tågen. En förbindelse som fungerar mycket bra och är uppskattad av resenärerna. 4 Tåg i Bergslagen sköter förbindelsen med Stockholm. Resandefrekvensen har ytterligare höjts, då restiden hela tiden kortas av förbättrade spår. Vägen till Säter byggs om och renoveras, vilket kommer att underlätta den förbindelsen mycket. En översyn av hela Dalarnas kollektivtrafik har påbörjats inom länet. Tåg i Bergslagen sköter förbindelsen med Stockholm. Resandefrekvensen har ytterligare höjts, då restiden hela tiden kortas av förbättrade spår. Vägen till Säter är nu ombyggd och renoverad. Den var färdigställd hösten 2002 och underlättar förbindelsen Säter - Smedjebacken mycket. BOENDE OCH LIVSMILJÖ All nybyggnation utförs på ett ekologiskt riktigt sätt och anpassat till en lokal tradition vad gäller lokalisering, byggmetoder, material och tekniska system. Vid ombyggnad, renovering eller rivning tas alla möjligheter tillvara för att åstadkomma kretsloppsanpassade lösningar både vad gäller teknisk försörjning och materialhantering. Alla förändringar i den byggda miljön ska innebära en förbättring av antingen det sociala livet eller av stads/landskapsbilden.
Vad som utförts / hänt Nybyggnationen är liten i kommunen. Miljö- och byggkontoret försöker påverka utvecklingen genom rådgivning. Detta kan dock utvecklas betydligt mer. Hus på Munkbovägen och i Västansjö har rivits under året. Rivningsplanen ställde krav på återanvändning eller återvinning av 95 % av materialet, vilket klarades av med god marginal. Några påtagliga förändringar av den yttre miljön har inte skett under 1999. År 2000 Några påtagliga förändringar av den yttre miljön har inte skett under 2000. 5 Den påtagliga förändringen av den yttre miljön, som skett under 2001, är de rivningar som skett i bl a Västansjöområdet. Framför ICA-Pilen och Systembolaget har parkeringar och ett torg färdigställts. I Söderbärke har den lokala aktivitetsgruppen stått för de positiva förändringarna av samhället. Nybyggnationen är liten i kommunen. Miljö- och byggkontoret försöker påverka utvecklingen genom planläggning och rådgivning. 2002 års stora förändring av miljön i Smedjebacken av Vasagatan från infarten från Moga till Vasatorget. I Söderbärke har den lokala aktivitetsgruppen stått för de positiva förändringar av samhällets miljö. ENERGI Miljöaspekten skall beaktas vid val av olika energilösningar inom kommunen. All uppvärmning av byggnader skall, där det är ekonomiskt möjligt, ske med förnyelsebara energikällor.
Luftföroreningarna som orsakats av eldning för uppvärmning av byggnader skall, inom en 10-års period, minskas till hälften av dagens utsläpp. Vad som utförts / hänt Energirådgivning har startats upp igen i kommunen i samarbete med Smedjebacken Energi. I dagsläget finns inte ekonomiskt utrymme för någon uppsökande rådgivning. En utställning i Energibussen har ordnats för allmänheten under året. År 2000 Energirådgivning sker åter i kommunens regi. I dagsläget finns inte ekonomiskt utrymme för någon uppsökande rådgivning. En utställning i Energibussen har ordnats för allmänheten under året. 6 Energirådgivning sker åter igen i kommunal regi. I dagsläget finns ingen möjlighet till någon uppsökande verksamhet. En utställning i Energibussen har ordnats för allmänheten under året. Inom energirådgivningen har också en informationskväll i eldning med biobränslen ordnats. Energirådgivning sker åter igen i kommunens regi. Under 2002 skedde ingen uppsökande rådgivning, då bidrag och personalresurser inte medgav detta. Åren 2003-2008 kommer kommunerna att få generösa statsbidrag för att utöva kommunal energirådgivning. Dessa åtgärder medförde att två personal, byggnadsinspektören och miljösamordnaren kunde utbildas till energirådgivare under senhösten 2002. AVFALL Källsortering blir det naturliga sättet att hantera avfall. Organiskt hushållsavfall komposteras till 95 % i småhus och till 40 % av flerbostadshusen. I resten av flerbostadshusen sätts avfallskvarnar in i köken för att det organiska avfallet ska kunna rötas vid Bylandets reningsverk.
Återanvändningen och återvinningsbara fraktioner sorteras ut till 95 % vid kommunens olika återvinningsstationer. Återvinningsstationerna är lättillgängliga för alla kommuninnevånare. Att genom en aktiv konsumentupplysning och genom medvetandehöjning hos kommuninnevånarna om sambandet konsumtion kretslopp förändra konsumtionsmönstret hos innevånarna. Vad som utförts / hänt I dag har vi en ny miljöbalk och med den är också EU:s avfallsdefinitioner införda i svensk lagstiftning. Kompostering för såväl boende i småhus som i flerbostadshus har vi kontinuerlig information om, för att få ut budskapet till så många människor som möjligt. Vid våra återvinningsstationer ökar insamlat material inte längre. Orsaken till detta fenomen är med stor sannolikhet kommunens minskade befolkningstal, då andelen insamlat material per kommuninnevånare inte minskar i samma omfattning. 1999 minskade insamlad mängd med 101,6 ton papper/tidningar. Av glas ökade andelen återvunnet material med 29,77 ton och av metall ökade mängden med 3,3 ton. I mängden 7 återvunnen plast kan man inte skilja mellan plast insamlad i verksamheter och plast som kommer från hushåll. Några avfallskvarnar är ännu inte installerade i några flerbostadshus, men i och med att Smedjebackens kommun fick ett lokalt investeringsbidrag för ekologisk omställning kommer avfallskvarnar att installeras inom Bylandets verksamhetsområde. Genom taxeutformningen försöker kommunen och SEAB att driva på en positiv utveckling av avfallshanteringen i Smedjebacken. År 2000 I dag har vi en ny miljöbalk och med den är också EU:s avfallsdefinitioner införda i svensk lagstiftning. Kompostering för såväl boende i småhus som i flerbostadshus har vi kontinuerlig information om, för att få ut budskapet till så många människor som möjligt. Vid våra återvinningsstationer ökar insamlat material inte längre. Orsaken till detta fenomen är med stor sannolikhet kommunens minskade befolkningstal, då andelen insamlat material per kommuninnevånare inte minskar i samma omfattning. Under hösten 2000 påbörjades installation av avfallskvarnar i flerbostadshus, i enlighet med Smedjebackens kommuns lokala investeringsbidrag för ekologisk omställning inom Bylandets verksamhetsområde.
Genom taxeutformningen försöker kommunen och SEAB att driva på en positiv utveckling av avfallshanteringen i Smedjebacken. I dag har vi en ny miljöbalk och med den är också EU:s avfallsdefinitioner införda i svensk lagstiftning. Idag komposterar 3.006 st hushåll i Smedjebacken. Dessa bor företrädesvis i småhus. För att få ut budskapet om hur bra och enkelt det är att kompostera så har vi kontinuerlig information om kompostering. Under hösten 2000 påbörjades installation av avfallskvarnar inom Bylandets verksamhetsområde. Totalt har t o m 2001 ca 550 kvarnar installerats inom ramen för lokala investeringsbidraget för ekologisk omställning. Genom taxeutformningen försöker kommunen och SEAB att driva på en positiv utveckling av avfallshanteringen i Smedjebacken. Idag komposterar 3.006 st hushåll i Smedjebacken. Dessa bor företrädesvis i småhus. För att få ut budskapet om hur bra och enkelt det är att kompostera, så har vi kontinuerlig information om kompostering. Under hösten 2000 påbörjades installation av avfallskvarnar inom Bylandets verksamhetsområde. Totalt har t o m 2002 ca 550 avfallskvarnar installerats inom ramen för lokala investeringsbidraget för ekologisk omställning. Att få människor att installera 8 avfallskvarnar när bidraget upphört och det finns andra alternativ har visat sig svårt då det är kostsamt för den enskilde. Genom taxeutformningen försöker kommunen och SEAB att driva på en positiv utveckling av avfallshanteringen i Smedjebacken. VATTEN I vatten som är utsatta för försurning genom mänsklig påverkan ska naturliga kemiska och biologiska värden bibehållas eller återställas. Tillförseln av kemikalier och näringsämnen till sjöar och vattendrag begränsas så att de inte påverkar vattensystemen mer än vad ekosystemen tål. Grundvattnet skyddas, så att den kemiska kvalitén och grundvattenbildningen inte påverkas.
Spillvatten ska ha sådan sammansättning och genomgå sådan behandling att det, utan att skada, kan återföras i det biologiska kretsloppet. Växt- och djurarter knutna till våtmarker skall kunna fortleva i livskraftiga bestånd och i sin naturliga miljö. Vad som utförts / hänt Kalkning av sjöar och vattendrag utförs enligt ett av länsstyrelsen upprättat program. 1999 fick kommunen 95 procents bidrag för kalkning, varvid 15 sjöar kalkades. Kommunen fick lokalt investeringsbidrag för att anlägga en våtmark i Vikersvik. En förstudie har gjorts för anläggande av våtmarken, men projektet lades under hösten 1999 åt sidan, då det i sin nuvarande utformning inte gillades av de närboende. Genom miljö- och byggkontorets tillsynsarbete följs utsläpp till vatten, från såväl kommunala reningsverk som från industri, upp. Allt i syfte att minimera negativ påverkan på sjöar, vattendrag och grundvatten. Arbetet med en kommuntäckande vattenplanering har pågått under hela 1998 och 1999. Någon form av sammanfattning av vattenplanen kommer att inarbetas i den reviderade översiktsplanen. År 2000 Kalkning av sjöar och vattendrag utförs enligt ett av länsstyrelsen upprättat program. 2000 fick kommunen l82 procents bidrag för kalkning, varvid 5 sjöar kalkades. 9 1999 fick kommunen lokalt investeringsbidrag för att anlägga en våtmark i Vikersvik. En förstudie gjordes för att anlägga en våtmark, men projektet lades under hösten 1999 åt sidan, då det inte gillades av de närboende. Genom miljö- och byggkontorets tillsynsarbete följs utsläpp till vatten, från såväl kommunala reningsverk som från industri, upp. Allt i syfte att minimera negativ påverkan på sjöar, vattendrag och grundvatten. Arbetet med en kommuntäckande vattenplanering har pågått under hela 1998 och 1999. Någon form av sammanfattning av vattenplanen kommer att inarbetas i den reviderade översiktsplanen. Kalkning av sjöar och vattendrag utförs enligt ett av länsstyrelsen upprättat program. 2001 fick kommunen 85 procents bidrag för kalkning, varvid 10 sjöar och vattendrag kalkades. Genom miljö- och byggkontorets tillsynsarbete följs utsläpp till vatten, från såväl kommunala reningsverk som från industri, upp. Allt i syfte att minimera negativ påverkan på sjöar, vattendrag och grundvatten.
Någon form av sammanfattande vattenplan kommer att inarbetas i den reviderade översiktsplanen. Kalkning av sjöar och vattendrag utförs enligt ett av länsstyrelsen upprättat program. 2002 fick kommunen 85 procents bidrag för kalkning, varvid 12 sjöar och vattendrag kalkades. Genom miljö- och byggkontorets tillsynsarbete följs utsläpp till vatten, från såväl kommunala reningsverk som från industri, upp. Allt i syfte att minimera negativ påverkan på sjöar, vattendrag och grundvatten. Övergripande vattenfrågor har inarbetats i förslag till ny översiktsplan. SKOGEN Skogens samtliga ekologiska funktioner skall bibehållas. Hotade arter och deras livsmiljöer i skogsmarken skall bevaras, vilket också innebär att en markanvändning, som kan skada eller riskerar att skada viktiga biotoper, inte skall förekomma. Viktiga områden för undervisning, forskning och miljöövervakning i skogsmiljö skall säkerställas för dessa ändamål. Viktiga exempel på olika skogsnaturtyper i tätortsnära områden skall säkerställas. 10 Ett ståndortsanpassat skogsbruk skall omfatta alla typer av marker. Vad som utförts / hänt Det är skogsvårdsstyrelsens ansvarsområde att följa upp skogsskötseln och komma med information till enskilda skogsägare. Kommunen kan dock ha ett gott samarbete med skogsvårdsstyrelsen för att få en bättre insyn i skogsskötseln. När det gäller kommunens egna skogar har avverkningsplaner upprättats, vilka följs så vitt vi kan bedöma. Under 1999 har kommunfullmäktige beslutat om Söppenmyrens naturreservat. Avsikten med reservatet är att bevara ett tätortsnära värdefullt naturområde.
År 2000 Det är skogsvårdsstyrelsens ansvarsområde att följa upp skogsskötseln och komma med information till enskilda skogsägare. Kommunen kan dock ha ett gott samarbete med skogsvårdsstyrelsen för att få en bättre insyn i skogsskötseln. När det gäller kommunens egna skogar har avverkningsplaner upprättats, vilka följs så vitt vi kan bedöma. Under 2000 bildades ett naturreservat i Hemshyttan. Det är skogsvårdsstyrelsens ansvarsområde att följa upp skogsskötseln och komma med information till enskilda skogsägare. Kommunen kan dock ha ett gott samarbete med skogsvårdsstyrelsen för att få en bättre insyn i skogsskötseln. När det gäller kommunens egna skogar har avverkningsplaner upprättats, vilka följs så vitt vi kan bedöma. Under 2001 bildades inga nya naturreservat. Arbetet med att bilda naturreservatet Oppsveten har inletts. Under 2002 bildades inga nya naturreservat. Arbetet med att bilda naturreservatet Oppsveten har pågått under 2002, men reservatet kommer att fastställas först under år 2003. 11 JORDBRUKET OCH ODLINGSLANDSKAPET Ett varierat jordbrukslandskap med olika naturtyper, vegetationstyper och arter bibehålls. Möjliggöra att kommunens självförsörjningsgrad, dvs konsumtion av lokalt producerade livsmedel, kan ökas markant inom en 10-årsperiod. 50 % av den brukade marken odlas ekologiskt år 2008.
De delar av det äldre odlingslandskapet, med dess biotop- och artrikedom som återstår, bevaras. Allt slam från kommunens reningsverk kommer till användning i jordbruket. Vad som utförts / hänt Kommunen försöker att stimulera till att olika typer av jordbruksmark bibehålls. Denna uppgift är dock inte helt enkel utan kan härröras även till områdena näringslivsutveckling och landsbygdsutveckling. Att få ett slam som kan användas i jordbruket arbetar man fortfarande med. Det är ännu inte godkänt att sprida slam från Bylandets reningsverk. Kommunen har via samhall förmedlat betesdjur för att hålla delar av landskapet öppet. Dessa djur har framför allt betat på kommunal mark. År 2000 Kommunen försöker att stimulera till att olika typer av jordbruksmark bibehålls. Denna uppgift är dock inte helt enkel utan kan härröras även till områdena näringslivsutveckling och landsbygdsutveckling. Att få ett slam som kan användas i jordbruket arbetar man fortfarande med. Det är ännu inte godkänt att sprida slam från Bylandets reningsverk. Kommunen har via samhall förmedlat betesdjur för att hålla delar av landskapet öppet. Dessa djur har framför allt betat på kommunal mark. 27,8 % av Smedjebackens åkerareal fick ekologiskt EU-stöd under 2001, så det finns hopp om att nå målet för ekologiskt brukad mark. Att få ett slam som kan användas i jordbruket arbetar man fortfarande med. Det är ännu inte godkänt att sprida slam från Bylandets reningsverk. Kommunen har via Samhall förmedlat betesdjur för att hålla delar av landskapet öppet. Dessa djur har framför allt betat på kommunal mark. 12 Kommunen har bildat Komhall vilka håller betesdjur för att hålla delar av landskapet öppet. Dessa djur har framför allt betat på kommunal mark. FOLKHÄLSA
Långsiktiga mål Att förskolan och skolan arbetar enligt Folkhälsoinstitutets häldosfrämjande skola och Skolverkets miljöskola. Att Smedjebacken blir en säker och trygg kommun att leva och verka i. Att politiska beslut föregås av konsekvensbeskrivningar. Vad som utförts / hänt Folkhälsoarbetet är en ständig informationskamp. Det lokala hälsorådet hade under hösten 1998 planerat för ett välfärdsseminarium, ett seminarium som genomfördes först i januari 1999. Efter många turer startades arbetet upp med att revidera folkhälsopolitiska programmet för Smedjebackens kommun under hösten 1999. Arbetet leds av en politikergrupp med representanter från kommunens samtliga nämnder samt hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Inom folkhälsoarbetet är det viktigt att många skiftande aktörer deltar och det är många olika aktörer som deltar i Smedjebackens folkhälsoarbete. År 2000 Under 2000 har det folkhälsopolitiska programmet färdigställts och kunde fastställas av fullmäktige i november. Inom folkhälsoarbetet är det viktigt att många skiftande aktörer deltar och det är många olika aktörer som deltar i Smedjebackens folkhälsoarbete. Någon speciell aktivitet inom folkhälsoarbetet lyftes inte fram under 2001. Under 2002 har förslag till nationella folkhälsomålen presenterats. Detta har inte inneburit några förändringar ännu när det gäller kommunens arbete med folkhälsofrågor. 13 UTBILDNING Alla kommuninnevånare ska förstå innebörden av en hållbar utveckling och aktivt kunna delta i den demokratiska processen.
Alla barn och ungdomar i kommunen ska ha möjlighet att växa upp till kunniga, initiativrika, harmoniska, demokratiska och solidariska vuxna människor. Smedjebackens kommun ska bli en lärande kommun, där varje individ funnit sin väg till ett livslångt lärande. Vad som utförts / hänt Att alla kommuninnevånare ska förstå innebörden av en hållbar utveckling och att så många som möjligt av kommuninnevånarna deltar i den demokratiska processen, försöker alla kommunala förvaltningar och nämnder att arbeta aktivt med. Detta arbete måste ständigt fortgå för att utvecklingen ska ske i positiv riktning. I slutet av 1999 lades förslaget till skolplan för Smedjebackens kommun 2000 2004 ut på hemsidan. Detta för att så många som möjligt av kommuninnevånarna ska få göra sin röst hörd om utbildningen i kommunen. År 2000 I slutet av 1999 lades förslaget till skolplan för Smedjebackens kommun 2000-2004 ut på hemsidan. Detta för att så många som möjligt av kommuninnevånarna ska få göra sin röst hörd om utbildning i kommunen. Planen fastställdes under 2000. Inom skolans värld har hela år 2000 varit en stor turbulens, bl a på grund av kommunens minskade innevånarantal och därmed minskat antal barn och minskade skatteintäkter. Skolan i Smedjebacken har en fastställd skolplan för åren 2000-2004. Inom skolans värld var även 2001 ett turbulent år, bl a på grund av kommunens minskande innevånarantal och minskande skatteintäkter. Under året har därför förts en livlig debatt kring antalet verksamma skolor och eventuella friskolor. Inom skolans värld var även 2002 ett turbulent år, då kommunens minskade innevånarantal och minskade skatteintäkter påverkade debatten kring skolverksamheten i Smedjebacken och kring antalet verksamma skolor och friskolor. Hösten 2002 startades friskolor i Gubbo och Jobsbo. 14 SPECIELLA PROJEKT MILJÖSTYRNING I KOMMUNENS VERKSAMHET
Detta är ett projekt som löper åren 1998-1999. Den 24 mars 1998 antog kommunfullmäktige en miljöpolicy som varit ute på remiss under hösten 1997 och resultatet av det första årets arbete är över förväntan. Nu har i stort sett samtliga av kommunens verksamheter haft introduktionsutbildningar och miljömål satts upp. Planberedningsgruppen är projektets politiska styrgrupp och en projektledningsgrupp med en representant från varje förvaltning och bolag finns. Idag finns en tjänst omfattande 0,75 %, som hjälper förvaltningarna med det praktiska arbetet. Miljösamordnare har successivt utsetts för olika verksamheter. En viktig del i arbetet har varit samarbetet med andra kommuner inom ramen för kommunförbundets projekt EMAS och kommunerna. Under våren 1998 hölls ett seminarium i Smedjebacken, som samlade drygt 30 deltagare från Kalmar, Kungsör, Västerås, Malmö och Smedjebacken. I december 1998 certifierades Fridhems förskola enligt ISO 14001 och i september 1999 EMAS-registrerades den. Fridhems förskola är därmed den första miljöcertifierade förskolan i världen. Sedan arbetet med att skapa en eller flera miljöskolor inletts, har Vads skola nu under början av 2003 blivit en miljöskola. LOKALA INVESTERINGSBIDRAG FÖR EKOLOGISK OMSTÄLLNING Under ledning av miljö- och byggkontoret utarbetades en intresseanmälan om lokala investeringsbidrag för ekologisk omställning. Intresseanmälan resulterade i att kommunen fick delta i ett dialogsamtal med miljödepartementet. Efter detta samtal färdigställdes den formella ansökan, som lämnades in till departementet i november 1998. I april 1999 erhöll kommunen 12. 698. 000 kronor i bidrag för följande åtgärder: 1. Återanvändning av slaggprodukter från Fundia Special Bar AB till vägmaterial 2. Biogasframställning genom samrötning av slam från avloppsreningsverk och organiskt avfall 3. Utbyggnad av fjärrvärme i centrala Smedjebacken 4. Utbyggnad av Vikersviks våtmarksanläggning 5. Bostadsprojekt Malmen Under 1999 lades mycket arbete ner för att starta upp de olika projekten. Kommunens ekonomi har under perioden 1999-2001 inte medgivit några större investeringar. Efter första årets projekttid lades därför två av projekten i malpåse, nämligen: Utbyggnad av Vikersviks våtmarksanläggning. Bostadsprojekt Malmen i de delar som rör tillvaratagande av värme, avfallskvarnar och informationsprogram. De tre åtgärder som blivit utförda slutredovisades till Naturvårdsverket under 2002. 15