valanalys i Östergötland 2006 Socialdemokraterna i Östergötland 1
Valanalys 2006 FÖRORD Valet 17 september 2006 innebar en stor motgång för socialdemokraterna. Det blev partiets sämsta riksdagsval i modern tid och fick maktskifte i riksdag och i många kommuner och landsting som följd. Även i Östergötland blev valresultatet ett nederlag. Vänstersidan förlorade majoriteten i landstinget och socialdemokraterna backade väljarmässigt i många kommunalval i länet. Efter valet har funnits tid till eftertanke. Precis som det är viktigt med den här analysen av valrörelsen och valresultatet ser vi processen att forma partiorganisationens arbete inför kommande val som viktig. Förhoppningsvis kan valanalysen bidra med infallsvinklar och erfarenheter inför framtiden. Efter valet tillsatte partidistriktet en valanalysgrupp som fick i uppgift att vända och vrida på valresultatet och dess orsaker. Den här texten är en rapport från valanalysens diskussioner och arbete kring det östgötska valresultatet. Vi har valt att fokusera på ett antal frågor kring valresultatet och arbetet innan valet. Materialet baseras dels på våra egna efterforskningar kring valresultatet, på de diskussioner som förts inom valanalysgruppen och på intervjuer med valledare i arbetarekommunerna och andra engagerade i valrörelsen i länet. Valanalysgruppen har bestått av Effat Mirsafdari, Lars Beckman, Ellen Oskarsson, Bo Pettersson, Anne Ludvigsson. Dessutom har Roger Berzell bidragit med hjälp med bakgrundsinformation och infallsvinklar från partidistriktets sida. Antecknat, intervjuat och skrivit har Elias Aguirre- Hammarlund och Calle Sundstedt gjort. Många faktorer påverkar utgången av ett val. Den förda politiken under mandatperioden, hur vi som parti uppfattas av väljarna exempelvis utifrån hur vi vårdar mandatet vi fått av väljarna under perioden. Valresultatet påverkas också, kanske allra mest, av med vilken inställning och med vilket budskap vi når väljarna med. Att tolka valresultat är ofta vanskligt. Det är lätt att i medgång bli alltför positiv, säga att vi lyckats med allt, och att i motgång bli alltför negativ, säga att vi misslyckats med allt. Vi kommer att försöka peka på positiva och negativa aspekter av valrörelsearbetet i länet som förhoppningsvis kan hjälpa oss att få väljarnas förtroende i framtiden. Norrköping den 3 april 2007 Effat Mirsafdari Lars Beckman Ellen Oskarsson Bo Pettersson Calle Sundstedt Sekreterare Anne Ludvigsson Elias Aguirre-Hammarlund Sekreterare Socialdemokraterna i Östergötland 2
INNEHÅLL PRESENTATION 4 MANDATPERIODEN 2002-2006 4 NY OPPOSITION 4 MINSKAT STÖD 5 VALRESULTATET 2006 6 VAL TILL RIKSDAGEN 6 VAL TILL LANDSTINGET 7 VAL TILL KOMMUNERNA 9 PERSONVAL 10 PERSONVAL TILL LANDSTINGET 11 PERSONVAL TILL KOMMUNER 11 DEN REGIONALA VALRÖRELSEN 12 EN EGEN KAMPANJ 12 UNDANSKYMD ROLL 12 ANALYS 13 FACKLIGPOLITISKT SAMARBETE 15 VÄRDEFULLT SAMARBETE 15 OTYDLIG KOMMUNIKATION 16 SVERIGEDEMOKRATERNA 17 BEMÖTA ELLER INTE BEMÖTA? 18 TAR FRÅN SOCIALDEMOKRATERNA 18 ANALYS OCH SLUTSATSER 20 VIKTIGA ORSAKER TILL VALNEDERLAGET 20 LANDSTINGSTAPPET 20 KAMPANJMETODER 21 FÖRETRÄDARNAS BETYDELSE 22 ALLA SKA MED 22 FÖRNYAT FOLKRÖRELSEARBETE 23 BORTTAPPADE HJÄRTEFRÅGOR 24 SVERIGEDEMOKRATERNA 24 IT- OCH MATERIALSAMORDNING 24 FACKLIGPOLITISKT SAMARBETE 25 LAYOUT: ELIAS AGUIRRE-HAMMARLUND Socialdemokraterna i Östergötland 3
Presentation Inledningsvis görs en liten tillbakablick över den gångna mandatperioden och tittar på viktiga händelser som kom att påverka valrörelsen. Sedan följer ett antal avsnitt som redovisar valresultatet samt personvalet. Vidare följer redovisning och diskussion om den regionala valrörelsen och det fackligpolitiska samarbetet. Sedan följer en genomgång av Sverigedemokraternas framgångar. Under rubriken Analys och slutsatser redogörs slutligen för valanalysgruppens ställningstaganden. Mandatperioden 2002-2006 Hur väljarna röstar på valdagen återspeglar den politiska utvecklingen under en längre period. Vi har gjort en kort tillbakablick på viktiga händelser under mandatperioden 2002-2006. Valet 2002 blev en stor framgång för Socialdemokraterna. Det innebar flera nya mandat i riksdagen och bibehållen vänstermajoritet. I Östergötland innebar det majoritet i landstinget och i 7 av länets 13 kommuner. Partiets centrala valanalysgrupp slog efter valet fast ett antal positiva händelser och skeenden som påverkat opinionen i en positiv riktning. Framförallt pekade man på ett starkt ökat förtroende för partiets politik. Perioden präglades inte minst av ett starkt förtroende för Göran Persson som statsminister, bland annat tack vare ordförandeskapet i EU under 2001. Valet till landstinget i Östergötland 2002 innebar en bibehållen stark position och ett mer eller mindre identiskt valresultat som 1998, 41,84%. NY OPPOSITION Mandatperioden 2002-2006 innebar en motsägelsefull politisk utveckling i Sverige. Den ekonomiska utvecklingen för Sverige som helhet var god, tillväxten var hög och de statliga finanserna goda. Däremot växte kritiken mot hög arbetslöshet. Oppositionen kritiserade också bland annat regeringen för de många förtidspensioneringarna och för att allt för många var långtidssjukskrivna. Under perioden förändrades också det politiska motståndet radikalt. Moderaterna valde Fredrik Reinfeldt till partiordförande och under 2003-2005 lades partiets (och därmed oppositionens) politik om på flera viktiga områden. På det nationella planet kändes de förändrade motståndarna av på ett tydligt vis. Under ett och ett halvt år hade de borgerliga partierna arbetat med att framstå som eniga i viktiga frågor inför valet, något de misslyckats med under tidigare val. Det innebar bland annat att ett gemensamt valmanifest presenterats inom Allians för Sverige. Även om det gick att ifrågasätta enigheten och slagkraften i det nya samarbetet fyllde det en viktig pedagogisk funktion. I förhållande till den socialdemokratiska regeringen med stödpartier Socialdemokraterna i Östergötland 4
framstod man som mycket mer eniga. När socialdemokraterna utmålades som sönderregerade och trötta blev de borgerliga partierna också symbolen för något nytt och oprövat. MINSKAT STÖD För socialdemokraterna innebar perioden först en stor nedgång i väljarstöd som sedan delvis återhämtades innan valet. Opinionssiffrorna började dala på allvar under början av 2005 och botten nåddes i april 2005 då Socialdemokraterna fick 31,3% i SIFO:s mätning (-8,55 jämfört med valet 2002). Det sviktande stödet kan ses som följden ett antal så kallade skandaler knutna till partiet Okt 2002 Feb 2003 Juni 2003 Okt 2003 Feb 2004 Maj 2004 Okt 2004 Feb 2005 men framförallt till det långdragna efterspelet till flodvågskatastrofen i Socialdemo 41,7 41,7 36,6 38,9 38,7 38,5 36,3 38 Vilket parti skulle du rösta på om det var val idag? SIFO 2002-2006/SOCIALDEMOKRATERNAS STÖD 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 41,7 41,7 Okt 2002 Feb 2003 36,6 Juni 2003 38,9 38,7 38,5 Okt 2003 Feb 2004 Maj 2004 36,3 38 Okt 2004 Feb 2005 31,4 Juni 2005 33,7 34,9 Okt 2005 Feb 2006 37,6 Juni 2006 I SIFO:s kontinuerliga undersökningar av partisympatier minskade socialdemokraternas stöd kraftigt under mandatperioden. Lägst var stödet under våren 2005. Källa: SIFO. Sydostasien, julen 2004. Rapporteringen om regeringen i flodvågskatastrofens efterspel var uteslutande negativ. Ett antal uppmärksammade oegentligheter i fackföreningsrörelsen spelade också in, liksom i SSU. Det här ledde till att regeringsdugligheten, en socialdemokratisk paradgren, ifrågasattes. Det fanns en tveksamhet till om socialdemokraterna var bäst på att styra landet. På riksplanet blev också det politiska alternativet till den sittande regeringen allt tydligare när de borgerliga partierna började samarbeta. I efterhand finns också känslan av att partiets främste företrädare Göran Persson arbetade i motvind. Många valarbetare kände i den egna valrörelsen av att partiledaren inte var populär bland många av de väljare som sympatiserade med vår politik. I media porträtterades Persson ofta som en auktoritär ledare för partiet, regeringen och landet och hans politiska engagemang under den kommande mandatperioden ifrågasattes. En annan händelse som påverkade förtroendet under perioden var motgången i folkomröstningen om införande av Euro 2003. Även om det i sak inte var komplicerat att partiet internt rymde både ja- och nej-sidan kan hanteringen av motsättningarna påverkat förtroendet. Socialdemokraterna i Östergötland 5
Valresultatet 2006 VAL TILL RIKSDAGEN I de senaste riksdagsvalen har socialdemokraterna i Östergötland gjort resultat som ligger c:a 2% över det totala valresultatet. Nationellt i riksdagsvalet backade partiet med 4,86 procentenheter från 39,85% till 34,99%. I riksdagsvalkrets Östergötlands län ser vi en motsvarande minskning, här med 4,82 procentenheter, vi ligger alltså på rikssnittet vad gäller tapp i väljarstöd. Precis varför socialdemokraterna i Östergötland ligger över det totala riksdagsresultatet är svårt att svara på. Vi vet däremot att väljarkåren ser annorlunda ut än i andra delar av landet. Inte minst från storstäderna där RIKSDAGSVALET/HELA RIKET OCH ÖSTERGÖTLAND 40 35 37,4 34,99 30 25 26,23 24,81 20 15 10 5 7,88 7,58 7,54 6,53 7,18 6,59 5,85 5,2 5,24 5,67 6,18 5,11 0 M C FP KD S V MP ÖVR Hela riket Östergötland (S) gör några av de sämsta resultaten. En befolkningsstruktur som fortfarande i viss grad är kopplad till bruksorter och industri hjälper alltså troligtvis (S) i Östergötland att bibehålla försprånget. När valresultatet i riksdagsvalet bryts ned på kommunal nivå kan konstateras att socialdemokraterna går tillbaka i riksdagsvalet i samtliga TENDENSER/VAL TILL RIKSDAGEN Socialdemokraterna bibehåller försprånget på c:a 2 procentenheter jämfört med det totala riksdagsvalet. Moderaterna går fram kraftigt i riksdagsvalet, även om partiet är mindre än i riket som helhet. I bland annat Linköping och Norrköping var väljartappet större i riksdagsvalet än i kommunalvalet vilket gör partiet större på kommunal nivå än på riksdagsnivå i dessa kommuner. Socialdemokraterna i Östergötland 6
östgötska kommuner. Skillnaden är däremot stor, medan vissa knappt minskar alls ligger andra sämre än den nationella tillbakagången på 4,86 procentenheter. De största väljartappen gör partiet i de tre största kommunerna L i n k ö p i n g, Norrköping och Motala. Något som givetvis påverkade tappet i länet på 4,82 procentenheter. Ska mer personal i skolan, kortare köer i vården och billigare tandvård gå före stora skattesänkningar? På söndag avgör du. Socialdemokraterna Persson, Sahlin och Baylan tillsammans på valaffisch. ACNE CREATIVE VAL TILL RIKSDAGEN % % Kommun 2006 +/- Kinda 37,95-0,58 Ydre 30,81-2,16 Ödeshög 35,66-2,39 Åtvidaberg 46,43-2,6 Boxholm 50,48-2,88 Valdemarsvik 40,16-3,27 Mjölby 42,92-3,49 Söderköping 30,87-4,45 Finspång 47,1-4,54 Vadstena 35,95-4,73 Norrköping 37,08-5,21 Motala 44,14-5,22 Linköping 32,83-5,36 VAL TILL LANDSTINGET Landstingsvalet innebar ett stort valnederlag. I valet 2002 gick (S) fram och fick 41,84% av rösterna, 2006 fick partiet endast 33,78%. En utblick i landet visar att det är den största nedgången (ett tapp på 8,06 procentenheter) för (S) i samtliga landstingsval. LANDSTINGSVALET/2002 OCH 2006 45 41,84 40 35 33,78 30 25 21,42 20 16,23 15 10,86 11,16 9,77 10 7,05 7,05 7,44 6,47 6,82 5,1 4,22 4,29 3,91 5 2,58 0 M C FP KD S V MP VL ÖVR 2002 2006 Mest anmärkningsvärt är såklart att Vrinnevilistan, ett nystartat sjukvårdsparti, tar plats i fullmäktige. Av diagramet Landstingsvalet framgår att det bara är moderaterna och Vrinnevilistan, av partierna med mandat, som går framått. Största delen av socialdemokraternas tapp går till Vrinnevilistan, som i sitt första val får 11,16% av rösterna, och därmed blir de tredje största parti i landstingsfullmäktige. Förutom att Vrinnevilistan är ett tydligt missnöjesparti har de också en markant geografisk prägel. Partiet tar bara röster i den östra Socialdemokraterna i Östergötland 7
VAL TILL LANDSTINGET/LANDSTINGSVALKRETSAR (S) +/- Linköping 33,7-4,56 Norrköping 27,56-14,33 Kinda Åtvidaberg Valdemarsvik Söderköping 35,06-5,96 Ödeshög Ydre Boxholm Mjölby Vadstena 40,01-3,08 Motala Finspång 40,68-8,45 Väljartappet är störst i Norrköping, men många röster förlotas också i Motala och Finspång. länsdelen och framförallt i Norrköping. I landstingsvalkretsen Norrköping blir vrinnevilistan största parti med 29,63%. När resultaten från valkretsarna bryts ner på kommunnivå framgår att Vrinnevilistan fick sina röster i Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik och Finspång. På dessa platser gör också socialdemokraterna uppenbart bakåt jämfört med tidigare valresultat. Att Vrinnevilistan blir största landstingsparti i Norrköping är uppseendeväckande. Det är också anmärkningsvärt att partiet just i Norrköping tar röster från både höger och vänster, även om resultatet tyder på att det till största delen är socialdemokratiska väljare. I flera valkretsar (men främst i Norrköping) finns som sagt en uppenbar röstsplittring, (S) är här betydligt större i kommunal- och riksdagsval än i landstingsvalet. SAMMANFATTNING/VAL TILL LANDSTINGET Socialdemokraterna tappade 8%-enheter varav de flesta gick till Vrinnevilistan. Landstingsfullmäktige fick ett tydligt missnöjesparti i Vrinnevilistan som fick 11,16% av rösterna. Partiet blev tredje störst efter (S) och (M). Röstsplittringen är tydlig den i östra länsdelen. Många röstar här på Vrinnevilistan i landstingsvalet men på något annat parti i riksdags- och kommunalval. Någon tydlig tendens att landstingsvalet skulle spilla över på de andra valen går inte att se. Socialdemokraterna i Östergötland 8
VAL TILL KOMMUNERNA En kort genomgång av länets kommunalval visar att majoritetskoalitioner förlorades i tre kommuner (Mjölby, Linköping och Motala) och att majoriteten vanns i en kommun (Åtvidaberg). Efter valet 2006 sitter Socialdemokraterna i ledande positioner i 5 av 13 kommuner, innan valet var motsvarande siffra 7. VAL TILL KOMMUNERNA 02 & 06 Kommun 2002 +/- 2006 Boxholm 52,61 +3,08 55,69 Mjölby 43,34-0,84 42,5 Finspång 47,24-5,05 42,19 Valdemarsvik 42,62-0,94 41,68 Åtvidaberg 34,05 +7,03 41,08 Motala 47,67-7,29 40,38 Kinda 37,37 +2,07 39,44 Norrköping 40,77-3 37,77 Vadstena 38,9-3,42 35,48 Linköping 38,08-3,02 35,06 Söderköping 34,95-2,19 32,76 Ödeshög 33,61-1,81 31,8 Ydre 33,73-1,94 31,79 Socialdemokraterna i kommunvalen. Resultaten sorterade efter röstandel i kommunen. Partiet går fram i tre kommuner, Boxholm, Åtvidaberg och Kinda. Socialdemokraterna i Östergötland 9
Personval Sedan ett antal år tillbaka är personvalet en del av det svenska valsystemet. Delvis har det förändrat hur valarbetet utförs, men delvis är införandet av personvalsinslag en naturlig följd av den ökade personfixering som genomsyrar politiken och övriga samhället. Från socialdemokraterna har det funnits en viss skepsis mot personvalet då partiets värderingar bygger på att partiet, och inte främst dess företrädare, står i centrum. Personvalet har mest haft betydelse i valen till europaparlamentet. Där har den personliga framtoningen hos varje enskild ledamotskandidat lyfts fram tydligare. I valet 2005 blev både Anna Hedh och Åsa Westlund inkryssade för socialdemokraterna. Vi ser det som viktigt att titta närmare på resultaten av personkryssen och reflektera över vilken roll de kan spela. Vi har i första hand tittat på personröster i riksdags- och landstingsvalet i länet och lyfter fram exempel på framgångsrika krysspolitiker. De kan delas upp i två grupper, de som redan stod högt upp på listorna och inte påverkades av kryssen och de som stod längre ned och kunde behövt kryss för att komma in. Ett sätt på vilket införandet av personvalsinslag troligen påverkat partiets sätt att arbeta är hur tankegångarna går kring vilka som förmedlar budskap till olika väljargrupper. Nationellt blev strategin att kommunicera med olika röster, i form av politiska företrädare, till olika väljargrupper till synes misslyckad. Få av statsråden i dåvarande regeringen förmådde att ta någon plats jämte Trygg vård när du behöver den. Christina Hasselrot, Landstingsfullmäktigekandidat Vi jobbar på det. Socialdemokraterna Arbete och tillväxt Lena Micko, Kandidat till kommunfullmäktige Vi jobbar på det. Socialdemokraterna Affischer från den regionala kampanjen med ledande företrädare. Persson nationellt, något som också underblåstes av medias fixering vid kampen mellan Göran Persson och utmanaren Fredrik Reinfeldt. En av få personer som förmådde ge partiet en extra skjuts nationellt var nyutnämnde utrikesministern Jan Eliasson. I riksdagsvalet krävs 8% av partiets röster i valkretsen för att bli invald på personröster, i landstings- och kommunalvalet är motsvarande siffra 5%. För kommun- och landstingsfullmäktige gäller dessutom att kandidaten måste ha fått minst 50 respektive 100 röster. I riksdagsvalet såg resultatet av personvalet i Östergötland ut som följande. I tabellen redovisas de fem kandidater som fick flest personröster i riksdagsvalkretsen. Bäst var Louise Malmström från Norrköping som fick 2,26% av rösterna i valkretsen. Ingen var således nära att faktiskt nå 8%-spärren. Den ende av de fem mest kryssade som stod utanför valbar plats var Peter Fransson Socialdemokraterna i Östergötland 10
från Finspång som fick 1,4% av rösterna i valkretsen. En genomgång visar att socialdemokraterna i Östergötland ligger under partiets snitt för personröster i hela landet, något som gäller samtliga tre val. Det handlar om en skillnad på mellan en och fyra procentenheter. Personvalet betyder heller ingen reell skillnad för någon socialdemokratisk lista i de östgötska valen, det är som sagt i första hand toppnamnen som får röster. PERSONVAL TILL LANDSTINGET En kandidat till landstingsfullmäktige fick tillräckligt många personröster för att bli uppflyttad, Lars Stjernkvist som fick 10,44%. Generellt kan sägas att de personer som redan står högt på listorna också ligger högst i personvalsresultatet. I övrigt kan konstateras att relativt många av väljarna använder möjligheten att personkryssa även i valet till landstinget. VAL TILL RIKSDAGEN Röster % Louise Malmström 2220 2,26% Johan Löfstrand 1696 1,73% Sonia Karlsson 1595 1,63% Peter Fransson 1369 1,40% Billy Gustafsson 1245 1,27% PERSONVAL TILL KOMMUNERNA Enskilda kända personer, exempelvis Johan Birath som i Boxholm fick 17,88% av rösterna. Sammanlagt fick 13 socialdemokrater tillräckligt med personröster för att ta sig in i kommunfullmäktige, även om samtliga redan stod på valbar plats. Det är intressant att titta på hur stor andel av rösterna som också innehöll en personröst. I Östergötland som helhet var 24,5% av rösterna personröster, utslaget på samtliga partier. Andelen personröster tangerar mer eller mindre storleksordningen på länets kommuner. Högst andel personröster gavs i länets minsta kommun, Ydre (39,6%), varpå Boxholm (33,9%) och Ödeshög (33,8%) följer. SAMMANFATTNING/PERSONVAL Personvalsinslaget har fortfarande bara en marginell påverkan på valresultatet. Inga socialdemokratiska listor i Östergötland påverkades av personröster. Däremot fick 13 kandidater tillräckligt med röster för att ta sig över spärren. Länets minsta kommuner har störst andel personkryss. Det är troligt att en närhet till väljarna som är mer påtaglig i dessa kommuner höjer andelen personröster medan de större kommunerna blir mer opersonliga. Personlanseringen i de större kommunerna kan behöva bli mer framträdande i kommande val för att uppväga ett större avstånd mellan väljare och politiker. Det finns potential att utveckla personvalet till att arbeta med riktad kommunikation till specifika väljargrupper. Socialdemokraterna i Östergötland 11
Den regionala valrörelsen EN EGEN KAMPANJ Som ett av få partidistrikt i landet hade socialdemokraterna en egen regional kampanj i valet 2006. Materialet bestod i första hand av affischer där kandidater högt på riksdags- och landstingslistor lyftes fram, samt en kortfattad broschyr som behandlade sjukvårds-, arbetsmarknads- och tillväxtsfrågor Broschyren var medvetet kortfattad och avskalad för att öka tillgängligheten. Materialet kompletterades också med en regional hemsida där viktiga valfrågor lyftes fram. Kampanjen byggdes kring budskapet Vi jobbar på det, en slogan tänkt att signalera framåtanda och iver att fortsätta det politiska arbetet. På affischerna med de politiska företrädarna var tanken att kandidaterna skulle bli lite mer personliga än på vanliga valaffischer. Flera hade därför med sig personliga föremål på affischen, exempelvis ett fiskespö, en visp eller en tennisracket. En viktig del av uppdraget att övertyga och vinna väljarsympatier är användningen av media, och inte minst tidningar. Centralt hade beslutats om ett antal prioriterade kommuner i landet, dit en större del av ministerbesöken förlades. I Östergötland prioriterades Norrköping och Linköping. Inställningen gentemot ministerbesök i övriga delar av länet är delad. Delvis finns på vissa ställen en besvikelse över att inte få särskilt många besök utifrån, delvis finns också en trötthet över all den energi som ministerbesöken kramar ur det lokala valarbetet. Inte minst genom minutiös planering och många ändringar i sista stund. Valrörelser har ofta en egen dynamik, framförallt präglas de av snabba omställningar och förändringar i planeringar. De snabba omställningarna ställer också krav på en snabb informationsspridning ner i organisationen, så att varje organisationsled får rätt information i rätt tid. Flera valledare i arbetarekommunerna efterfrågar snabbare information kring planering och kampanjen. För vården, omsorgen och jobbens skull! Sonia Karlsson, Riksdagskandidat Vi jobbar på det. Socialdemokraterna Sonia Karlsson, en av riksdagskandidaterna som lanserades med egen affisch i den regionala valrörelsen. UNDANSKYMD ROLL Göran Persson på besök i Norrköping och Linköping i augusti Den regionala kampanjen har diskuterats i valanalysgruppen, 2006. under ett valanalysseminarium och med representanter från arbetarekommunerna. Många lyfter fram det positiva i att skylta med företrädare som uppfattas som närmare än de ministrar som porträtterades på de nationella affischerna. Det personliga inslaget, med saker som fick Socialdemokraterna i Östergötland 12
symbolisera personen uppfattades också som positiv. Att materialet var kortfattat och därmed lättillgängligt uppskattades också, det gjorde det mer användarvänligt för valarbetare. Ett problem för den regionala kampanjen var svårigheten att bryta igenom det stora utbudet av valmaterial, kampanjer och mediabevakning som präglar valrörelsen. Kampanjen hade en undanskymd roll under valrörelsen i länet. Mycket av värdet med ministerbesöken ligger i att få positiv uppmärksamhet i media. Av några arbetarekommuner lyftes önskemålet att sprida olika ministerbesök tidsmässigt över hela länet. Exempelvis för att inte alltid få ministerbesöken på eftermiddagen och på så vis få ett bättre genomslag i lokala media. ANALYS Det blir allt viktigare att i så stor utsträckning som möjligt kommunicera med ett regionalt politiskt budskap, utöver det nationella. Även om skeenden på den nationella nivån oundvikligen påverkar landstings- och kommunalvalen behöver mer uppmärksamhet riktas mot vad partiet kan uträtta regionalt och lokalt. Den regionala kampanjen hade en relativt undanskymd roll, men det är också viktigt att den lyfter frågor som får uppmärksamhet och som väljare minns. Som ett exempel på en lokal kampanj som fått större genomslag kan nämnas den s k Tekniska Verken -kampanjen som Linköpings arbetarekommun bedrev i valet 2002. En lokalt anknuten fråga hjälpte partiet att var man stod och bidrog till en valframgång. Att socialdemokraterna i Östergötland valde en egen valslogan, Vi jobbar på det, som tydligt skilde sig från den nationella kampanjen kan också ha gjort den mer svårtillgänglig. Även om det är nödvändigt med regionalt anpassade budskap hade en tydligare koppling till den nationella kampanjen varit värdefullt. Det kan däremot finnas flera anledningar till att kampanjen inte blev en draghjälp. Kanske fanns en rädsla hos valarbetare att prata sjukvårdsfrågor med väljare efter den massiva kritik som socialdemokraterna fått i frågorna under mandatperioden. Att media snarare fokuserade på vad socialdemokraterna gjort på sjukvårdsområdet än vad de ville göra kan också ha bidragit. WWW. Socialdemokraterna i Östergötlands hemsida. www.social- Partidistriktet uppmärksammade tidigt behovet av en demokraterna.se/ostergotland fungerande hemsida i länet och i varje kommun, vilket var positivt. Däremot menar flera valledare i arbetarekommunerna att de inte själva känt sig kompetenta nog att lokalt uppdatera och sköta hemsidan på det sätt som krävs. Dessutom finns det anledning att i framtiden ytterligare betona hemsidan som kommunikationsmedel, exempelvis genom en tydligare profilering av den regionala hemsidan. På det viset kunde den göras till en viktigare del av eller bättre komplettering till kampanjmaterialet. Socialdemokraterna i Östergötland 13
SAMMANFATTNING/DEN REGIONALA VALRÖRELSEN Den regionala kampanjen kom i skymundan, delvis beroende på att den inte tydligt korresponderade med den nationella kampanjen. Den borde tydligare ha kopplats till budskapet Alla ska med. Den regionala kampanjen lyckades inte lyfta fram tydliga frågor som väljarna uppmärksammade. Kritiken mot partiets hälso- och sjukvårdspolitik gjorde oss rädda att prata om de frågorna med väljare. Socialdemokraterna i Östergötland 14
Fackligpolitiskt samarbete Den socialdemokratiska valrörelsen består av två starka delar, fackföreningsrörelsen och partiet. Samarbetet dem emellan är såklart viktigt för att vi ska kunna nå alla väljare, som en av målsättningarna inför valet var. Dessutom är det viktigt att använda det kunnande i arbetsrelaterade frågor som facket har. Valanalysgruppen har själva diskuterat det fackligpolitiska samarbetet under valrörelsen samt låtit intervjua fackligt anknutna valarbetare. En av de viktigaste samordningsfrågorna mellan partiet och facket regionalt rör arbetsplatsbesöken, inte minst i samband med ministerbesök. Just ministerbesöken tas upp som komplicerade av både valledare och fackliga företrädare vi pratat med. Framförallt eftersom information rörande ministerbesöken ofta kom sent, många gånger förändrades också schemat. LO-distriktet satt med i partidistriktets valledning, där aktuella frågor togs upp dagligen och där information om utspel och aktiviteter spreds ifrån. Delvis betonas vikten av mer konventionellt kampanjande vid sidan av arbete med att synas i media. Ett bestående intryck verkar vara att det krävs en bättre utbildning av fackligt aktiva för att ha självförtroende nog att genomföra arbetsplatsbesök på ett bra sätt. Det handlar om ideologiska utbildningar som ska ge en bra grund i kampanjarbetet. Inför framtiden konstateras att samarbetet kommer behöva förändras då LO byter organisation och får sitt regionala huvudkontor i Nyköping istället för i Norrköping. VÄRDEFULLT SAMARBETE Det är viktig att komma ihåg varför det finns två grenar av arbetarrörelsen, nämligen facket och partiet. Båda krävs för att få till stånd samhällsförändring. Ibland känns avståndet mellan politiskt och fackligt aktiva långt, något som LO-VÄLJARE/HUR RÖSTADE LO-MEDLEMMAR? 70 60 50 59 54 40 30 20 10 0 14 11 10 6 6 6 6 4 4 4 4 5 4 3 M C FP KD S V MP ÖVR 2002 2006 Socialdemokraterna i Östergötland 15
kan hjälpas med politisk skolning inom de fackliga leden och tvärtom. I tidigare valrörelser har det funnits ett mycket bra samarbete med de fackliga företrädarna på regional nivå, utan att det trängde ner på medlemsplanet. OTYDLIG KOMMUNIKATION En mer konkret fråga som diskuterats efter valet är den uppsjö av valmaterial från olika fackförbund med olika politiska frågor som under valrörelsens slut kördes ut över landet. Materialet blandades med partiets eget och med SSU:s och blev svårhanterbart för valarbetare i exempelvis valstugor. Det finns också anledning att fundera över hur många röster vi talar till väljarna med. Kanske blir det som väljare svårt att urskilja vilka som är de viktiga frågorna för socialdemokraterna i mångfalden av material? SAMMANFATTNING/FACKLIGPOLITISKT SAMARBETE Den socialdemokratiska valrörelsen står på två ben, partiet och fackföreningsrörelsen. Båda behöver stå starka för att göra en lyckad valrörelse. Vallokalsundersökningar pekar på att LO-väljare i valet gick direkt från socialdemokraterna till moderaterna, vilket är ett misslyckande för det fackligpolitiska samarbetet. Arbetsplatsbesöken under valrörelsen kan bli bättre genom fler politiskt skolade fackliga företrädare. Idag har bara hälften av alla fackligt förtroendevalda en politisk utbildning. Det nära samarbetet mellan partiet och facket behöver utvecklas genom exempelvis större samordning kring materialproduktion. Det här gäller även fackförbunden sinsemellan. Valarbetet hade behövt pågå under en längre period än de absolut sista veckorna innan valet. Socialdemokraterna i Östergötland 16
Sverigedemokraterna Sverigedemokraterna skördar framgångar i de Östgötska kommunalvalen. Partiet följer rikstrenden och går framåt starkt i väljarsympatier i länet. De stora framgångarna för Sverigedemokraterna i alla val i Östergötland visar på att partiet verkligen måste tas på allvar. De senaste åren har inneburit en stor förändring av hur Sverigedemokraterna arbetar med partiets framtoning. Retoriken och partiet i allmänhet har snyggats upp. Exempelvis har partiets företrädare slutat gå i demonstrationståg med andra högerextrema grupper, dessutom har man försökt tvätta bort bilden av att partiets företrädare ofta har ett brottsligt förflutet. Politiskt har däremot inte mycket förändrats, även om några av de mest kontroversiella frågorna försvunnit från agendan. Målet har uppenbarligen varit att göra partiet mer rumsrena, något som de stora valframgångarna tyder på har lyckats. Traditionellt har Sverigedemokraterna varit starkare i valet till riksdagen, partiet har tidigare sett sig som ett parti för den nationella nivån. I det här valet ställde partiet däremot upp i kommunalvalen till samtliga länets kommuner. På flera platser kom man också in. Nedan följer en kortfattad genomgång av Sverigedemokraternas valresultat i länet på riksdags-, landstings- och kommunnivå. I riksdagsvalet fick Sverigedemokraterna 2,32% i länet, i riket som helhet fick man 2,93%, en klar förbättring jämfört med 1,41% i valet 2002. I landstingsvalet fick partiet 1,83% och fick därmed inga mandat. I tre andra landsting lyckades man däremot ta mandat: Blekinge län, Skåne län och Örebro län. Av Östergötlands 13 kommuner lyckades Sverigedemokraterna SVERIGEDEMOKRATERNA I KOMMUNALVALEN Kommun Procent Mandat Boxholm 1,4 0 Finspång 2,02 0 Linköping 1,82 (+1,48) 0 Mjölby 1,36 0 Motala 2,5 2 (+2) Norrköping 2,73 (+1,58) 2 (+2) Kinda 1,2 0 Söderköping 1,58 0 Vadstena 2,64 1 (+1) Valdemarsvik 1,2 0 Ydre 0,97 0 Åtvidaberg 0,9 0 Ödeshög 3,01 1 (+1) komma in i fyra kommuner. Sammanlagt fick man 6 mandat i fyra kommuner: Motala, Norrköping, Vadstena och Ödeshög. Förra mandatperioden hade partiet inga mandat i någon av länets kommuner. Anmärkningsvärt är också att de går fram i samtliga kommuner, även om det är svårt att få fram siffror över deras resultat i kommunalvalen från 2002. Redan efter valet 2002 konstaterade partiets centrala valanalysgrupp att Sverigedemokraternas framfart måste bemötas med en samlad strategi från partiet centralt och att arbetarekommunerna lokalt skulle ta ett ansvar för att vara aktiva mot främlingsfientligheten i de egna kommunerna. Åren har gått och det finns fortfarande en känsla av att inget har gjorts kring frågor om främlingsfientlighet rent konkret. De sex mandaten i länet kan komma att bli fler i kommande val om inte Socialdemokraterna i Östergötland 17
utvecklingen motverkas. Vidare diskuteras hur vi som parti ska förhålla oss till främlingsfientliga partiers framgångar och stora kliv mot att bli etablerade organisatoriskt och i den samhälleliga diskussionen. Det återstår såklart att se om Sverigedemokraterna kommer att kunna fylla sina förtroendeuppdrag och själva upprätthålla en seriös framtoning, men det kommer givetvis inte lösa problemen som ligger till grund för att så många lagt sin röst på partiet. Utifrån SVT-VALU går det att konstatera att Sverigedemokraterna tog röster från samtliga etablerade partier. Det tyder på problem som går utanför den traditionella höger-vänsterskalan. BEMÖTA ELLER INTE BEMÖTA? Inför valet var strategin att inte ge SD onödigt utrymme i allmänhetens ljus, det gjordes genom att inga av de etablerade partierna bemötte eller argumenterade mot partiets åsikter. I efterhand känns det fel att ha ignorerat SD eftersom det känns som att vi ignorerat själva problematiken kring främlingsfientlighet. Nu fick dessutom det de sade stå oemotsagt och då är deras argument lätt att köpa. Även om vi kommer fram till att vi kommer behöva ta debatten med SD under mandatperioden och under valrörelsen är det viktigt att fundera på hur. Det är extra viktigt nu när vi varit tysta i frågorna så länge att vi är väl förberedda när vi väl tar debatten och bemöter SD. Ett av få partier som bemött SD de senaste åren, och även i valrörelsen, är folkpartiet. De gånger det hände kändes inte utfallet särskilt positivt. Som valarbetare träffar man ibland på människor med främlingsfientliga värderingar eller åsikter. I den situationen är det alldeles för lätt att rygga tillbaka, att börja prata om någonting annat att inte våga ta diskussionen. Framöver måste vi våga ta dom diskussionerna. Valanalysgruppen hoppas på en kraftsamling mot främlingsfientliga partier i länet som exempelvis resulterar i utbildningar i argumentation och fakta om immigration. Det var på flera håll problematiskt att överhuvudtaget hitta någon Sverigedemokratisk företrädare att bemöta. På många platser visade sig inte alls, men fick många röster. Bemötandet är därför inte hela svaret. Frågan är också i vilken utsträckning de ska bemötas i framtiden. I valrörelsen valde partiet flera gånger att inte ställa upp när SD skulle finnas med i debattpanelen, där kanske vi ska finnas i framtiden. Något som inte behöver betyda att SD blir en huvudmotståndare eller att vi söker upp dem aktivt. TAR FRÅN SOCIALDEMOKRATERNA Som vallokalsundersökningar visar tar (SD) röster från alla etablerade partier, inte minst då Socialdemokraterna. I flera av länets kommuner, framför allt Linköping och Norrköping, får också (SD) flest röster i valdistrikt där Socialdemokraterna är mycket starka. I tabellen nedan redovisas de tre starkaste valdistrikten för (SD) i Linköping och Norrköping. Till viss del består alltså (SD):s väljare av besvikna Socialdemokratiska väljare. Det är viktigt att dels motverka de främlingsfientliga värderingarna, Socialdemokraterna i Östergötland 18
men också sätta in satsningar på områden där många av de borträknade eller svikna människorna bor. Det är viktigt att när vi pratar om främlingsfientlighet inte blandar ihop det med integrationsproblem. Det är så lätt att säga att det var invandrarnas fel, och därigenom falla in i den vanliga uppdelningen mellan invandrare och alla andra. Att säga att de måste skaffa sig ett jobb, de måste lära sig bättre svenska, de måste anpassa sig. Det är lätt att falla för enkla läsningar eller problembeskrivningar när man själv känner sig sviken eller bortglömd. Därför är det viktigt att sätta in insatser hos de som känner sig svikna av samhället, de som riskerar att falla för Sverigedemokraternas retorik. STÖRSTA (SD)-DISTRIKTEN I NORRKÖPING (S) (SD) 1. Ljura 49,1 5,39 2. Haga NO 43,9 4,75 3. Ektorp 50,42 4,51 STÖRSTA (SD)-DISTRIKTEN I LINKÖPING (S) (SD) 1. Skäggetorp 4 57,49 5,16 2. Skäggetorp 5 57,18 4,33 3. S:t Lars 5 35,86 4,28 (S) och (SD). Socialdemokraterna och sverigedemokraterna hänger ofta ihop väljarmässigt. I Norrköping och Linköping är 5 av 6 distrikt där sverigedemokraterna är som störst också starka socialdemokratiska fästen. SAMMANFATTNING/SVERIGEDEMOKRATERNA I riksdagsvalkretsen fick Sverigedemokraterna 2,32%. I landstingsvalet fick de 1,83%. Partiet gick fram kraftigt i kommunalvalen och fick 6 mandat i 4 av länets kommuner, Motala, Norrköping, Vadstena och Ödeshög. Partiet har högst röstandel i områden där också socialdemokraterna är starka, vilket tyder på att väljare vandrar mellan de två partierna. Som parti hade vi behövt presentera en konkret politik för de här väljarna, istället för att bara kritisera och lägga locket på. För att i framtiden kunna bemöta en främlingsfientlig argumentation behöver partiets medlemmar utbildas i de här frågorna. Folkbildningen måste göras till en viktig del av arbetet inför kommande val. Socialdemokraterna i Östergötland 19
Analys och slutsatser En regional eller lokal valanalys blir lätt ett referat av den nationella politiken. Även om den givetvis har en viktig effekt även på lokalplanet i valresultatet så har vi i vår diskussion försökt rikta in vår diskussion på den regionala valrörelsen, dess budskap och genomförande. I det här avsnittet presenterar vi några av våra slutsatser om valrörelsen och gör medskick om det fortsatta arbetet. Inledningsvis vill vi lyfta fram en viktig lärdom från de senaste årens maktinnehav på riksdags- och landstingsnivå, nämligen att vi som parti måste akta oss för att förvandla politik till expertis. Det är alltför lätt att efter många års styre bli en expert på ett visst politikområde och därmed glömma det ursprungliga mandatet från väljarna, bara tänka med hjärnan istället för med hjärtat. VIKTIGA ORSAKER TILL VALNEDERLAGET Det är omöjligt att analysera ett valresultat i några få meningar, men vi har valt att lyfta fram ett antal områden som spelade stor roll för utgången av valet. På nationell nivå: Partiets oförmåga att presentera en trovärdig jobb-politik var avgörande för valresultatet. Partiet genomförde valrörelsen med en impopulär partiledare som av många uppfattades som arrogant och utsliten. Partiet lyckades inte vara förtroendeingivande som regeringsalternativ, dels på grund av skandaler under mandatperioden och dels på grund av det tydliga alternativ som högerpartierna presenterade. På regional nivå: Konkreta politiska felsteg under mandatperioden, framförallt förslaget om en reducerad akutverksamhet på Vrinnevisjukhuset, gav en misstro mot partiet som inte släppte under valrörelsen. De främsta landstingsföreträdarna blev impopulära vilket stod i vägen för den politik vi ville föra ut. De stora förändringar på regional nivå förankrades inte tillräckligt inom partiet innan de genomfördes. LANDSTINGSTAPPET Det stora väljartappet i valet till landstinget kräver extra uppmärksamhet. En grundläggande fråga är om det överhuvudtaget går att genomföra så omfattande omstruktureringar som landstinget gjorde under mandatperioden 2002-2006 och ändå bli omvald? Utan att besvara frågan finns det anledning att fördjupa sig i hur problematiken bör bemötas. Det finns en stor svårighet i att genomföra förändringar som innebär vad medborgare uppfattar som försämringar av samhällsservice. Problematiken är som på alla välfärdsområden knuten till Socialdemokraterna i Östergötland 20
motsättningen mellan att offentlig service blir allt specialiserad och utvecklad och därmed allt dyrare å ena sidan och att medborgare kräver allt bättre service å andra sidan. Det är delvis en ny roll för politiken att hantera. Svårigheten ligger i att inte bli populistisk, d v s att aldrig våga gå emot väljaropinionen i politiska frågor, men samtidigt undvika att medborgare känner sig överkörda eller otrygga - något som landstingspolitiken misslyckades med. Något som blev fallet vid förslaget om reducering av akutverksamheten på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Politisk kommunikation handlar till stor del om att beskriva de politiska utmaningarna utifrån en verklighet som väljaren känner igen sig i. Det innebär som sagt inte att politiken reduceras till att följa åsiktsströmmen, utan snarare att den långsiktiga kommunikationen behöver bli en nära sammankopplad del till det politiska beslutsfattandet. Det handlar inte minst om att bli mer lyssnande som parti. Hälso- och sjukvårdsfrågorna ligger idag på en regional beslutsnivå och blir alltför sällan en del av den lokala politiska diskussionen. Frågan lyfts i första hand när uppfattade försämringar genomförs. Det åligger både regionala och lokala politiker att föra en livlig diskussion om frågorna kontinuerligt. Viktiga slutsatser om landstingsvalet: Konkreta politiska felsteg under mandatperioden, framförallt förslaget om en reducerad akutverksamhet på Vrinnevisjukhuset, gav en misstro mot partiet som inte släppte under valrörelsen. De främsta landstingsföreträdarna blev impopulära vilket stod i vägen för den politik vi ville föra ut. De stora förändringar på regional nivå förankrades inte tillräckligt inom partiet innan de genomfördes. Partiets företrädare uppfattades inte som lyssnande. Partiet behöver i fortsättningen ha en mer öppensinnad diskussion både inåt mot medlemmarna och utåt mot medborgarna i allmänhet. Partiet lyckades inte i den regionala kampanjen lyfta fram någon profilfråga som väljarna kom att lägga märke till. KAMPANJMETODER I valanalysgruppen och med arbetarekommunernas valledare har partiets kampanjmetoder diskuterats. Erfarenheter från valrörelsen i Linköping pekar på att de distrikt där partiet knackade dörr höjdes inte alltid valdeltagandet markant, medan de egna röstetal höjdes rejält. På flera platser arbetade arbetarekommunerna med olika typer av gårdsmöten i olika bostadsområden. Oftast handlade det om att ställa upp ett bord med material och fika på en innergård och sedan knacka dörr för bjuda ned folk. Erfarenheten visar att det exempelvis är ett utmärkt sätt för lokala s-föreningar att göra sig bekanta med boende i närområdet. Även om gårdsmötena inte alltid var framgångsrika är erfarenheterna övervägande Socialdemokraterna i Östergötland 21
positiva för de arbetarekommuner som använt sig av metoden. Framförallt eftersom mötet med väljaren ofta blir avslappnat och otvunget. Oavsett om det finns aktiva s-föreningar eller inte så är det viktigt att organisatoriskt vara nära väljarna. Det här sättet att arbeta ger personmöten direkt i bostadsområdena. Det ger partiet ett ansikte i närområdet. Dessutom är det en lätt aktivitet att upprepa under mandatperioden för att motverka uppfattningen att vi bara visar oss vart fjärde år. Metoden är inte heller särskilt resurskrävande även om det kräver organisatoriskt stöd till lokala s-föreningar eller andra som ansvarar för aktiviteterna. Under valrörelsen fanns också outnyttjade resurser i form av länets riksdagskandidater. Dessa borde på ett tydligare sätt lyfts fram, exempelvis genom ett gemensamt material med personliga hjärtefrågor och gemensamt syfte. De kunde också ha använts för att lyfta fram vikten av att arbeta i ett lag, snarare än genom ensamt styre. FÖRETRÄDARNAS BETYDELSE Kommunikation under valrörelsen handlar bland annat om det politiska budskapet och hur det paketeras, men också om hur politiska företrädare uppfattades och hur vi pratade med väljare. Det var symptomatiskt att så många valarbetare upplevde att de under valrörelsen fick försvara sig mot att Göran Persson var trött och helst av allt ville ha semester i Sörmland. Det fanns också en bild av Persson som arrogant öch översittaraktig. Det var svårt att exempelvis använda parollen Alla ska med när vi inte uppfattades som lyssnande eller engagerade. Det blev i det sammanhanget uppenbart hur viktig den centrala nivån är för vilken bild som målas upp av partiet. I det läget blev de personliga mötena särskilt viktiga. Men det är också viktigt att lyfta fram det politiska ledarskapet på alla nivåer, att även lokala och regionala företrädare påverkar bilden av partiet och dess politik. Vi behöver bli bättre på att hitta en mångfald i ledarskapet, Tidigare utrikesminister Jan Eliasson. på nationell nivå blev avsaknaden av det här markant. Få företrädare förutom Göran Persson lyckades ta någon plats. På lokal och regional nivå handlar det om att ha fler kandidater med exempelvis utomnordisk bakgrund och ungdomar på valsedlarna. Det här är också kopplat till att vi behöver ha fler förtroendevalda som kan ta ansvar, framförallt för att förhindra att de ledande politikerna tappar kopplingen till verkligheten och till väljarnas vardag. Det är viktigt med karismatiska personer som kan lyftas fram i en valrörelse. Jan Eliasson var en av få som lyckades synas i den partiledardominerade valrörelsen, bland annat gjorde han ett oerhört gott intryck vid ministerbesök. Socialdemokraterna i Östergötland 22
ALLA SKA MED Den nationella kampanjen med parollen Alla ska med fungerade delvis bra. Problemet var att den konkreta politik som presenterades i valrörelsen aldrig riktigt lyckades fylla parollen med mening. Känslan i efterhand är att frågor om exempelvis arbetsmarknaden och integrationen lämnades utan lösning eller förklaring. Det politiska buskapet blev aldrig tillräckligt tydligt. Klart är i alla fall att Alla ska med slog igenom i media, något som också märktes efter valrörelsen när många fortfarande minns det. Det är en paroll som vi då och då kan återkomma till och fylla med olika budskap. Det övergripande problemet för (S) var att väljarnas erfarenhet av verkligheten och vardagen inte motsvarade det vi beskrev och de satsningar vi gjorde. Vi blev också väldigt pengafixerade mot slutet av valrörelsen. Istället för att prata om kvalitet i välfärden togs osammanhängande satsningar fram för att tillfredsställa väljargrupper. Det var också alltför många som inte kände att de var med, som var besvikna och som inte trodde att det var något vi skulle lyckas att leva upp till. Så många har blivit kränkta av Arbetsförmedlingen, många har fastnat mellan sjukförsäkring och a-kassa, och som samhället inte har lyckats hjälpa. Viktiga slutsatser om den nationella valrörelsen: Vi uppfattades inte som lyssnande utan som försvarare av de system som vi byggt upp. Parollen Alla ska med fylldes aldrig med ett innehåll som anknöt till väljarnas verklighetsbild. Den förblev innehållslös. FÖRNYAT FOLKRÖRELSEARBETE En ovärderlig del av kommunikationen med väljarna sker genom personliga möten i valrörelsen. Två frågor vi ställde oss kring folkrörelsearbetet under valrörelsen var: hur mötte vi väljarna? och vilka mötte väljarna? De slutsatser vi dragit är att vi överlag bemötte väljarna på ett positivt sätt, inte minst genom nya kampanjmetoder och genom stor aktivitet. I samtal kring valstugor gjorde vi ett bra jobb. Den personliga kontakten är livsviktig i en valrörelse. Känslan, som är svår att underbygga faktamässigt, är att färre personer var aktiva i valrörelsen än tidigare. Även om de som var aktiva jobbade lika hårt som tidigare valrörelser eller till och med ännu hårdare så lyckades vi inte lokalt locka till oss medlemmar som blir aktiva bara under valrörelsen, vilket givetvis är en svaghet. Det blev en valrörelse genomförd av de mest aktiva, som visserligen gjorde det bra. Bredden är däremot en av partiets styrkor, när vi är många är vi som bäst. Att få valde att aktivera sig bara under valrörelsen har kanske att göra med den opinionsmässiga uppförsbacke partiet inledde valrörelsen i. Kanske berodde det också på att vi inte riktigt lyckades lyfta fram framgångsrika profilfrågor lokalt. En anledning kan också vara en större osäkerhet kring vilka frågor vi stod för. Vi bör i den lokala partiorganisationen också fortsätta att arbeta med prioriterade områden som vi gjort det här valet, och dessutom utveckla det Socialdemokraterna i Östergötland 23
mer. De riktade insatserna med gårdsträffar med lokala och centrala politiska företrädare fungerade exempelvis oerhört bra. Kanske behöver bredden bli större bland vilka typer av områden som besöks och inte begränsas till exempelvis invandrartäta områden. Det handlar om att prova sig fram, om att se vad som går hem i olika områden. Det politiska arbetet på arbetsplatserna behöver också förstärkas. En större aktivitet kombinerat med skolning fackligpolitiskt, inte minst under mellanvalsperioden. Långsiktigheten är också viktig att betona. Valrörelsen kan inte begränsas till en intensiv kampanj precis innan valen utan måste innebära viss kontinuitet i väljarkontakterna. För att fortsätta vara ett folkrörelseparti är det viktigt att fortsättningsvis arbeta aktivt med partimedlemmarnas koppling till övriga samhället och inte minst till andra, icke-politiska, organisationer. Eftersom det politiska engagemanget generellt sett blir mer och mer fragmenterat och uppdelat är det viktigt att vi söker upp åsikter och tankar istället för att vänta på att de ska komma till oss. Nya tankar och idéer måste göras till en resurs, inte en belastning. BORTTAPPADE HJÄRTEFRÅGOR Socialdemokraterna lyckades aldrig sätta fokus på de traditionella hjärtefrågorna såsom vård och omsorg. I Östergötland hade dessa till och med på vissa platser blivit en negativ fråga att ta upp och prata om. Det regionala budskapet om en hälso- och sjukvårdspolitik för hela länet måste också kopplas till människors uppfattning om vår politik. Väljarna måste känna igen vår beskrivning av verkligheten. Frågan är om de som röstade på Vrinnevilistan i Norrköping, Finspång, Söderköping och Valdemarsvik kände igen sig i det? Även regionalt hade vi svårt att kommunicera jobb-frågorna. Vi borde ha lyft de frågorna på ett tydligare sätt och försökt överrösta de nationella negativa tongångarna kring vår jobb-politik. SVERIGEDEMOKRATERNA Valresultatet visar att vi måste ta frågan på större allvar och ta en diskussion om huruvida vi ska debattera mot dem i framtida val. Viktiga slusatser kring Sverigedemokraterna: Som parti hade vi behövt presentera en konkret politik för de här väljarna, istället för att bara kritisera och lägga locket på. För att i framtiden kunna bemöta en främlingsfientlig argumentation behöver partiets medlemmar utbildas i de här frågorna. Folkbildningen måste göras till en viktig del av arbetet inför kommande val. IT- OCH MATERIALSAMORDNING I valrörelsen 2006 togs steg mot mer samordnad hjälp kring framförallt arbetarekommunernas hemsidor samt kring en tydlig regional hemsida. Flera valledare framhåller att hemsidor, och även annan materialproduktion, är svårt Socialdemokraterna i Östergötland 24