F8 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETSKALKYLER CBA B (Benefit) = Betalningsviljan för det som rojektet åstadkommer C (Cost) = Betalningsviljan för det resurserna som används i rojektet annars skulle ha åstadkommit = Alternativkostnaden Om B > C kan de som vinner komensera de som förlorar. Välfärden ökar enligt det Potentiella Paretokriteriet. Arbetsgång: 1. Identifiera 2. Kvantifiera 3. Värdera 4. Diskontera 5. Ta hänsyn till seciella restriktioner som välfärdsfördelning och finansiering 1 Birgit Hagberg 2007-10-18
Hur skall man värdera en roduktionsökning? 2 Birgit Hagberg 2007-10-18
Hur skall man värdera inhemsk roduktion som ersätter utländsk? Exemel 1: Innan rojektet genomförs imorteras 100 enheter som säljs för 30 kr er styck varav 10 kr är tull. Efter säljer det inhemska företaget 100 enheter för 30 kr er styck. Exemel 2: Innan rojektet genomförs imorteras 100 enheter som säljs för 30 kr er styck varav 10 kr är tull. Efter säljer det inhemska företaget 150 enheter för 20 kr er styck. Exemel 3: Innan rojektet genomförs imorteras 150 enheter som säljs för 20 kr er styck. Efter säljer det inhemska företaget 100 enheter för 30 kr er styck och en tull som förhindrar imort har införts. 3 Birgit Hagberg 2007-10-18
Hur skall man hitta alternativkostnaden för en resurs? MC M MR D 4 Birgit Hagberg 2007-10-18
Hur skall man värdera nyttigheter utan riser? Miljöförstöring Olycksrisk Restid Buller Social trygghet Diskontering: Eftersom intäkter och kostnader ukommer vid olika tidunkter måste diskontering till nuvärde göras. Tid Tid 5 Birgit Hagberg 2007-10-18
Hur skall följande oster värderas i en samhällsekonomisk kalkyl? a) I dag roducerar företaget 200 000 enheter. 150 000 säljs å världsmarknaden för 20 kr/styck. Med sin roduktion tillfredsställer företaget helt den inhemska efterfrågan. Om företaget läggs ned kommer varan i stället att imorteras. På grund av den minskade konkurrensen å världsmarknaden stiger då riset till 25 kr. Konsumtionen inom landet sjunker då till 40 000 enheter. Vilket är det samhällsekonomiska värdet av företagets roduktion om företaget drivs ett år till? b) Företaget hyr en industrilokal av kommunen för 600 000 kr om året. I kontraktet ingår att kommunen skall stå för uvärmning, underhåll och städning. Enligt kommunen är hyran klart under normal hyra. I en grannkommun får företagen betala 1000 000 kr för liknande lokaler. Kommunens egna årliga kostnader är för övrigt ännu högre vilket visas av kalkylen nedan: Räntekostnader 500 000 kr Avskrivning 250 000 kr Uvärmning 200 000 kr Underhåll och städning 150 000 kr Vilken är den samhällsekonomiska kostnaden för industrilokalen om företaget driver verksamheten ytterligare ett år? Om företaget inte utnyttjar lokalen kommer den att stå tom hela året. 6 Birgit Hagberg 2007-10-18
c) Ett svenskt företag köer årligen material för 10 Mkr från ett utländskt företag. Dessa 10 Mkr inkluderar följande: Produktionskostnader, exklusive skatter 6 Mkr Skatter å energi m.m. i säljarlandet 3 Mkr Tullavgifter i Sverige 1 Mkr Vilken är den samhällsekonomiska kostnaden för materialet om företaget fortsätter att roducera ytterligare ett år? Vilket är nuvärdet av de samhällsekonomiska kostnaderna för materialet om företaget drivs vidare i tio år? Ovanstående udelning av kostnaderna antas gälla varje år och diskonteringsräntan är 4 %. d) Företaget köer material från ett svenskt företag för 6 Mkr. Det svenska företagets roduktionskostnad är endast 4 Mkr men å grund av sin monoolställning kan det högre riset tas ut. Faktum är att världsmarknadsriset är ännu högre, 7 Mkr för den aktuella volymen. För att sälja till vårt företag i stället för till utlandet har det svenska företaget begärt och fått befrielse från statliga energiskatter å 1,5 Mkr årligen. Detta är den viktigaste anledningen till att roduktionskostnaderna är så låga som 4 Mkr. Företaget har ingen ledig kaacitet. Vilken är den samhällsekonomiska kostnaden för materialet om företaget drivs ytterligare ett år? 7 Birgit Hagberg 2007-10-18