Handen på hjärtat - Hur fungerar ert arbetsmiljöarbete? Niklas Wikström Business Development Manager WSP Sverige AB 2014-03-10

Handen på hjärtat - Hur fungerar ert arbetsmiljöarbete? Niklas Wikström Business Development Manager WSP Sverige AB 2014-03-10

Handen på hjärtat Vid våra webinar inom arbetsmiljöområdet presenterar WSP aktuell lagstiftning och andra krav samt ger matnyttiga exempel på metodik, verktyg och referenser. Följande områden kommer att presenteras. Riskanalyser och säker arbetsmiljö Lagstiftning och andra krav Säkerhetskultur och beteende Kommunikation och samverkan Uppföljning och revisioner

Handen på hjärtat Hur jobbar ni med riskanalyser och säker arbetsmiljö? Krav på riskanalyser i lagstiftning och standard Verktyg och metodik för riskanalyser Vidta förebyggande åtgärder Ta fram säkra arbetsinstruktioner

Krav på riskanalyser i lagstiftning och standard SIS-OHSAS 18001:2007 Ledningssystem för arbetsmiljö Krav på att identifiera faror, bedöma risker samt bestämma hur faror och risker styrs. Ta hänsyn till ett stort antal olika faktorer Fastställa metodik och verktyg för riskanalyser Bedöma och hantera risker vid förändringar i verksamheten Dokumentera och hålla resultaten uppdaterade Definitioner Risk kombination av sannolikheten för att en farlig händelse eller exponering ska inträffa och hur allvarlig skada eller ohälsa som den kan orsaka. Riskbedömning process för att utvärdera den risk som orsakas av en fara, där man tar hänsyn till om obefintliga åtgärder är tillräckliga och avgör om risken är acceptabel. Acceptabel risk risk som reducerats till en nivå som organisationen kan tolerera med hänsyn till skyldigheter enligt lag och till sin egen arbetsmiljöpolicy.

Krav på riskanalyser i lagstiftning och standard AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete Krav på att regelbundet och systematiskt undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. Vid riskbedömningar ska hänsyn tas till alla faktorer som påverkar arbetssituationen, inte bara de som kan påverka hälsa och säkerhet negativt. Detta gäller alltså både fysiska, psykologiska och sociala faktorer. När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt och det ska anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. När riskerna är allvarliga ska det finnas skriftliga instruktioner för arbetet. Kraven på riskbedömningar omfattar även arbete som utförs av inhyrd personal. I de flesta av Arbetsmiljöverkets föreskrifter ställs krav på riskbedömningar. Risker ska analyseras och bedömas vilka som är allvarliga. Åtgärder ska planeras och vidtas för de risker som är allvarliga.

Krav på riskanalyser Summering Regelbundenhet och systematik Planera in riskanalyser Fastställ metodik Ta fram verktyg Samla in information, tex statistik, mätningar, skyddsronder, enkäter, protokoll, medarbetarsamtal Beakta alla faktorer som påverkar arbetssituationen Fysiska, psykologiska och sociala faktorer Allt som kan orsaka ohälsa och olycksfall Analysera risker vid förändringar i verksamheten för inhyrd personal Dokumentera samtliga risker skriftligt Samla en bruttolista Ange om riskerna är allvarliga eller inte Håll resultaten uppdaterade. Skriftliga instruktioner när riskerna är allvarliga.

Verktyg och metodik för riskanalyser Exempel på checklistor Arbetsanpassning och rehabilitering Belastningsergonomi Bygg- och anläggningsarbete Checklista för projekteringsansvar Datorarbete Kundtjänstföretag In- och uthyrning av arbetskraft Kemiska arbetsmiljörisker Maskiner Offentlig upphandling Restaurang Skola Smitta Städning Systematiskt arbetsmiljöarbete Chefers arbetsmiljö Transport Truckar Hot och våld Återvinning Checklistor för riskbedömningar Bra verktyg, men får inte begränsa identifieringen. Ska omfatta fysiska, psykologiska och sociala (samt arbetsorganisatoriska) arbetsmiljörisker. Anpassa efter organisation, verksamhet, projekt etc. Missa inte psykologiska och sociala risker för de med tekniskt / fysiskt arbete. Kan skapa falsk trygghet. Jag har ju kryssat alla

Verktyg och metodik för riskanalyser Workshop Effektivt möte Moderator Leder och styr Chefer, Projektledare, Ansvariga Medarbetare, Inhyrd personal Entreprenörer och leverantörer Skyddsombud, HR Arbetsmiljösamordnare/-ingenjör Brainstorming Regler och metodik Begränsa tiden för riskidentifieringen Klargör regler och metodik Allt ska noteras, ingen kritik Inga risker ska bedömas i steg 1 Moderatorn leder, men styr inte Följ arbetsprocessen Använd checklistor/guider Återanvänd information Sammanställ riskerna Inga bedömningar görs i steg 1

Verktyg och metodik för riskanalyser Nr Risk Händelsemekanismer Möjliga orsaker Skada, påverkan (övriga kommentarer) 1 Fall från byggställning, hög höjd. 2 Ställningsbygge. Ställning rasar. Dåligt utförande. Bristande utbildning. Bristande kontroll. Personskada, dödsfall Dokumentera riskidentifieringen Risk - Formulera en kort beskrivning utformad som en händelse (dvs. vi ska senare kunna ange sannolikhet och konsekvenser för risken = skadehändelsen). Händelsemekanismer - Redogör gärna mer utförligt hur skadehändelsen kan uppkomma samt tänkbara omständigheter och händelsemekanismer. Möjliga orsaker - Beskriv orsaker och andra bakomliggande faktorer till att skadehändelsen kan inträffa. Skada, påverkan - Beskriv i klartext vilken typ av skada, påverkan eller effekt som blir följden av att skadehändelsen inträffar. Här ska ingen klassning i siffror göras.

Verktyg och metodik för riskanalyser En 5x5 matris ger tillräckligt detaljerad bedömning av sannolikhet och konsekvenser Anpassa skalor och kriterier för respektive verksamhet eller projekt. Anpassa färger för acceptabla och allvarliga risker om andra acceptanskriterier ska tillämpas.

Verktyg och metodik för riskbedömningar Nr Risk S K Summa Åtgärder Ansvarig Datum 1 Fall från byggställning, hög höjd. 2 2 5 10 Certifierade ställningsbyggare. Pers.Säkutbildning. Proj.chef 2013-10-31 Bedöm först sannolikhet att risken inträffar utan att spekulera i vilken konsekvensen kan bli. Bedöm sedan vilka konsekvenser händelsen kan få. Resultaten från den första övergripande riskanalysen kan påverka matrisens färger i mitten Vad är kritiskt och vad är acceptabelt för oss? Fastställ lämpliga åtgärder, ansvarig och datum för de kritiska/allvarliga riskerna. Gör en förnyad analys efter genomförda åtgärder. Samla in, dokumentera och återanvänd informationen vid regelbundna analyser, i projekt, till andra delar av verksamheten.

Vidta förebyggande åtgärder Förebyggande åtgärder ska utformas Eliminering Utbyte Tekniska skyddsåtgärder Utmärkning/Varning o/el Administrativ styrning Personlig skyddsutrustning Att ta fram säkra arbetsinstruktioner Låt alltid ansvarig chef och arbetsledare delta i arbetet med förebyggande och riskreducerande åtgärder. De som arbetar i processen, dvs utsätts för risken ska också delta. Engagera också skyddsombud och arbetsmiljöingenjör samt gärna personalavdelning och företagshälsovården.

Säkra arbetsinstruktioner Beskriv arbetsprocessen och vilka som är engagerade Vad påverkar arbetet? Metoder, verktyg, utrustning, omgivning/ miljö, tider, ansvar, organisation etc. Dokumentera bara det som behövs Logisk ordningsföljd och processteg ger tydlighet och trygghet Tekniska instruktioner, handböcker, manualer ska användas. Utbildning, information Mentorskap, handledning, praktisk övning Arbetsinstruktioner ska vara Tydliga och avgränsade Bilder + text Baserade på aktuella förhållanden Arbetsinstruktioner ska Granskas av användarna + repr Godkännas av ansvarig chef Kommuniceras till medarbetarna. Följ regelbundet upp att medarbetarna har förstått dem, att de används, att de fungerar bra och har avsedd effekt.

Handen på hjärtat Hur hanterar ni lagstiftning och andra krav? Identifiera lagar och andra krav Verktyg och metodik för lagbevakning Kommunicera ändringar och nyheter Genomföra lagefterlevnadskontroller

Hantera lagar och andra krav Krav på att identifiera lagstiftning Viktigt att förbereda verksamheten inför kommande ändringar och nyheter i lagstiftningen Hur kan WSP hjälpa till med lagbevakning och uppföljning? Upprätta laglista Bevaka nyheter i miljö- och arbetsmiljölagstiftning Beskriva hur verksamheten berörs av nyheter ändringar i lagstiftningen Sammanställa relevanta ändringar i effektiva rapporter inför Ledningens genomgång Genomföra lagefterlevnadskontroller WSP:s Best Practice databas Synliggör goda exempel och låter kreativa lösningar inspirera och engagera medarbetare i att förbättra företagets systematiska arbetsmiljöarbete

CSP is a Platform Tool for Sustainability Performance Reporting

BEST PRACTICE

Tillbud ARBETSMILJÖ Goda Exempel Åtgärder Uppföljning

Nätverk för företag som jobbar aktivt med att förbättra miljö och arbetsförhållanden i sina leverantörskedjor. ü Forumträffar och webinars ü Kunskapsöverföring ü Erfarenhetsutbyte www..greenchain.se

Handen på hjärtat Hur är säkerhetskulturen på ert företag? Att bygga en säkerhetskultur Att skapa engagemang Att förändra beteende och attityder

Säkerhetskultur - > Säkerhetsklimat Gruppens gemensamma antaganden POLICY MÅL Uttalade värderingar Beteende och agerande Mål: Överensstämmelse! (Schein, 2004)

Säkerhetskulturens 4 hörnstenar Rapporterande kultur Rättvis kultur Lärande kultur Flexibel kultur (Reason 1997)

Heinrichs triangel 1 Död 30 Allvarlig skada 300 Mindre allvarlig skada 3 000 Tillbud 30 000 Observationer

Handen på hjärtat Så hur når vi en god säkerhetskulturen? Jo, genom att exempelvis: Skapa engagemang runt vårt personliga säkerhetstänkande, genom utbildning. Titta på sina egna attityder och förstå hur dessa påverkar mitt beteende. Fokus på säkerhet/ prata om säkerhet. Förstå vikten av ledningens engagemang i säkerhetsarbetet!

Handen på hjärtat

Handen på hjärtat Hur kommunicerar och samverkar ni kring arbetsmiljö? Samverkan och deltagande Internkommunikation och kampanjer Interna och externa intressenter

Handen på hjärtat SAMVERKAN OCH DELTAGANDE AFS 1999:3 Byggnads och anläggningsarbete Byggarbetsmiljösamordnare BAS P/ BAS U OHSAS 18001:2007 4.4.3.2 Deltagande och samråd. AML 3 Kap 4, krav på medarbetarnas deltagande AML 3 kap 3 d,e,g Samordningsansvarig

Handen på hjärtat Intern kommunikation Extern kommunikation AFS 2001:1 SAM (Systematiskt arbetsmiljöarbete) Kunskap om faror och risker kräver kommunikation OHSAS 18001:2007 4.4.3.1 Kommunikation Externa synpunkter OHSAS 18001:2007 4.4.3.1 Kommunikation mellan olika nivåer inhyrda och besökare

Handen på hjärtat INTERNKOMMUNIKATION Internkommunikation enligt lag Internkommunikation för att riktigt få med sig medarbetarna och uppnå en långsiktig och stabil förankring av arbetsmiljöarbetet i hela organisationen.

Handen på hjärtat INTERNKOMMUNIKATION Olika yrkesgrupper behöver olika utformad information. Anpassa tilltalet och utformningen av informationsmaterialet. Kommunikationskanalerna varierar beroende på vilken/vilka yrkesgrupper du vill nå. I vissa lägen kan intranätet vara en bra kanal, i andra lägen är det bättre med en enklare folder. Starta med ett ta fram en enklare kommunikationsstrategi samt en plan för er interna kommunikation.

Handen på hjärtat EXTERN KOMMUNIKATION FÖR ATT stärka företagets varumärke ett företag som arbetar strukturerat med sitt arbetsmiljöarbete får ett ökat förtroende hos sina befintliga och presumtiva kunder. vara en attraktiv arbetsgivare och attrahera rätt personal. Starta med att komplettera befintlig kommunikationsstrategi alternativt ta fram en ny, följ upp med en kommunikationsplan.

Handen på hjärtat Hur följer ni upp arbetsmiljöarbetet?

Det finns alltid något som kan bli ännu bättre

Vad säger lagen? AFS 2001:1 om Systematiskt Arbetsmiljöarbete 9 - Olyckor och allvarliga tillbud ska utredas för att förebygga ohälsa och olycksfall i fortsättningen 10 - Genomförda åtgärder ska kontrolleras 11 - Arbetsgivaren ska varje år göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. > 10 anställda så ska det dokumenteras.

Vad säger OHSAS 18001? 4.3.2 - Identifiera och ha tillgång till lagkrav och andra arbetsmiljökrav 4.5.1 Prestandamätning och övervakning 4.5.2 - Krav på lagefterlevnadskontroll och efterlevnad av andra krav 4.5.3 - Utreda incidenter och avvikelser 4.5.5 - Intern revision 4.6 - Ledningens genomgång

Metoder och verktyg 1. Metoder för uppföljning av arbetsmiljöarbetet Skyddsronder, Interna revisioner, Externa revisioner, Lagefterlevnadskontroller Viktigt: Ersätt inte lagefterlevnadskontroll med stickprovskontroller av lagefterlevnad genom internrevision. Viktigt: Revidera inte bara dokumentation och rutiner. Försök att få en uppfattning om säkerhetskulturen.

Metoder och verktyg! 2. Metoder för uppföljning av händelser Avvikelserapportering och orsaksanalyser Viktigt: analysera orsaker till sjukfrånvaro Viktigt: förstärk den rapporterande kulturen med återkoppling!

Metoder och verktyg 3. Följ upp genom mätning och indikatorer Proaktiv mätning riskrapportering, frisknärvaro, personalnöjdhet Reaktiv mätning olyckor, ohälsa osv. Tips: ha en målbild, exempelvis ett hälsobokslut eller motsvarande

Korsreferens Arbetsmiljöindikator - OHSAS - SAM Arbetsmiljöindikator (exempel) A.1.1 Organisationens Policyer A.1.2 Uppgiftsfördelning inom organisationen A.1.3 Mål och handlingsplaner inom organisationen A.1.4 Samråd och samverkan i arbetsmiljöfrågor A.1.5 Tillgång till företagshälsovård eller motsvarande resurs SIS-OHAS 18001:2007 SAM AFS 2001:1 4.2 Arbetsmiljöpolicy 5 Arbetsmiljöpolicy 4.4.1 Resurser, roller, ansvar, organisationsansvar och befogenheter 4.3.3 Mål och handlingsplaner 4.4.3.2 Deltagande och samråd 4.4.1 Resurser, roller, ansvar, organisationsansvar och befogenheter 6 Uppgiftsfördelning 10 Ta fram handlingsplan och genomföra åtgärder 4 Arbetstagare, medverkan 12 Sakkunnig extern hjälp

forts Korsreferens Arbetsmiljöindikator - OHSAS - SAM Arbetsmiljöindikator (exempel) A.1.6 Arbetsmiljöutbildning A.1.7 Rutiner för arbetsmiljöarbetet A.2.1 Fysisk arbetsmiljö A.2.2 Skyddsutrustning SIS-OHAS 18001:2007 SAM AFS 2001:1 4.4.2 Kompetens, utbildning och medvetenhet 7 Kunskaper 4.4.4 Dokumentation 5 Skiftliga rutiner 4.3.1 Identifiera faror, bedöma risker samt bestämma hur faror och risker styrs 4.3.1 Identifiera faror, bedöma risker samt bestämma hur faror och risker styrs 8 Risker, undersökning och riskbedömning 10 Åtgärder

forts Korsreferens Arbetsmiljöindikator - OHSAS - SAM Arbetsmiljöindikator (exempel) A.3 Psykisk/social arbetsmiljö SIS-OHAS 18001:2007 SAM AFS 2001:1 4.3.1 Identifiera faror, bedöma risker samt bestämma hur faror och risker styrs A.4 Säkerhetskultur 4.4.1 Resurser, roller, ansvar, organisationsansvar och befogenheter A.5 Arbetsskador och tillbud 4.5.3.1 Utredning av incidenter 8 Risker, undersökning och riskbedömning 8 Uppmärksamhet i vardagen 9 Utredning av olyckor och allvarliga tillbud. 10 Åtgärder, handlingsplan