Människans sjukdomar Mag-tarmsjukdomar Mag-tarmkanalen 1
Mag-tarmsjukdomar översikt Vanliga undersökningar av magtarmsystemet Ulcus pepticum Celiaki Crohns sjukdom Ulcerös kolit Vanliga undersökningar av mag- tarmsystemet Blodprover Blodvärde, CRP, malabsorptionsprov, lever- och bukspottskörtelprover, transglutaminas-ab Avföringsprover F-Hb (blod i avföringen) Calprotectin Odling Skopier Gastroskopi, coloskopi Röntgen Datortomografi, MR, röntgen Gastroskopi 330403 2
Kapselendoskopi Erosion Ulceration 2003-12-04 1982CS 3
Inflammation Förtjockad tarmvägg CT buk 220 kg Loop av tunntarmen Dilaterad tunntarm MRI buk 150 kg Fistel Stenosering av tarm 4
Ulcus pepticum (magsår) Betecknar sår i ventrikeln eller duodenum (vanligast) Uppstår pga obalans mellan faktorer som är skadande och skyddande för slemhinnan Skadande faktorer: Saltsyra Helicobacter pylori NSAID/acetylsalicylsyra Skyddande faktorer: Slembarriär Bikarbonat (höjer ph) Blodcirkulation Magsår / ulcus pepticum Helicobacter Non-steroidal anti-inflammatory drugs NSAID Helicobacter pylori Upptäcktes 1983 av Warren och Marshall Nobelpris i medicin 2005 20% av svenskarna smittade, bara 20% av dessa får ulcus Behandlas vid ulcus duodeni eller ulcus ventriculi med verifierad Helicobacter-infektion 7 dagars behandling med protonpumpshämmare och två antibiotika 5
Ulcus - symtom Smärtor i epigastriet (maggropen) Hungersugningar Illamående, ibland kräkningar Kan inte säkert skilja mellan ulcus i duodenum eller ventrikeln, funktionell dyspepsi, eller ventrikelcancer utifrån symtomen Därför ofta gastroskopi för att vara säker Ulcus - diagnos Gastroduodenoskopi Alltid gastroskopi vid dyspepsi-symtom hos individer över 45 år Alltid biopsier i vid sår i ventrikeln Utesluta malignitet Helicobacter-prov Ulcus - behandling Undvika symtomgivande faktorer Kaffe, rökning, NSAID, kryddstark mat Ulcus duodeni/ventriculi som är HP(+) trippelbehandling under 7 dagar Protonpumpshämmare ges ofta med svans som symtomlindrande Kontrollskopi med ev biopsi vid ventrikelulcus 6
Glutenenteropati / celiaki Glutenenteropati generell malabsorption Buksmärta, diarré, gas Vikt Bristsymtom Katabolism: muskelatrofi, neuropati, osteomalaci/osteoporos, kakexi Överkänslighet Allergi: Dermatitis herpetiformis Övrigt Depression, infertilitet, hyperparathyreoidism Idag Atypisk symtom Tyst sjukdomsbild Kvarstående besvär efter magsjuka Dessa patienter kan dyka upp inom alla sjukvårdspecialiteter 7
Hur vanligt? Genetik: HLA-DQ2, HLA-DQ8 0,5-1% av befolkningen 4-12% av första-gradssläktingar 3-8% av diabetes mellitus typ 1 5-12% av Downs syndrom Vanligare vid autoimmuna sjukdomar, IgAbrist, Turners syndrom Patogenes Glutenenteropati - i detalj 8
Dermatitis herpetiformis Hudens svar på gluten. Autoimmun korsreaktivitet Immunkomplex med gluten och IgA ger inflammation och utslag Diagnostik S-Transglutaminas IgA (TTG) Antihuman vävnadsantikropp Tunntarmsbiopsi (bekräftande vid pos TTG) 4 biopsier från distala duodenum (gastroskopi) Jumbo-biopsi från jejunum (Watson-kapsel) Patologi: Villusatrofi, kryptlängd, lymfocyter i epitel (enl Marsh, 1999) OBS! Måste göras med patienten på gluten-kost Diagnos Överensstämmelse mellan TTG och tarmbiopsi ger arbets-diagnos. D fi iti di k täll ft tt Definitiv diagnos kan ställas efter att symtomen gått tillbaka på behandling med gluten-fri kost. 9
Glutenenteropati Tre månader efter insatt glutenfri diet Före behandling Vem ska testas? Gastrointestinala symtom Oklara symtom och labfynd som kan sättas i samband med celiaki IBS Autoimmuna sjukdomar Ej generell screening! Symtomförbättring på gluten-fritt är inte OK. Kombinera med HLA-DQ2, -DQ8 Vad innebär sjukdomen på sikt? Gastrointestinala symtom Hudsymtom Järnbrist +/- anemi Järnbrist +/- anemi Kortvuxenhet, sen pubertet, infertilitet Osteomalaci/osteoporos, vitaminbrister Förhöjda levervärden Neuropsykiatriska symtom: depression, ångest, neuropati, epilepsi, migrän 10
Inflammatorisk tarmsjukdom De vanligaste är Crohns sjukdom och ulcerös kolit liknande symptom Debuterar ofta mellan 15 och 30 års ålder Okänd orsak, men Ärftliga faktorer Autoimmuna processer (?) Startas av bakterier eller annan infektiös orsak (virus?) Ofta svårt att skilja från bakteriell tarminfektion vid debuten Crohns sjukdom Kallas också Morbus Crohn Regional inflammation i tarmens alla vägglager (transmural) Kan drabba alla delar av mag-tarmkanalen, men klassiskt är den lokaliserad till slutet av tunntarmen Förlöper oftast i skov Association till rökning Crohns sjukdom Rutgeerts P, et al. Gastroenterology. 2002;121:W1387. 11
Crohns sjukdom - symtom Krampartad smärta som förvärras av fettrik mat Diarréer, ofta med blod (colon) Sjukdomskänsla, trötthet, viktnedgång Malabsorption Utveckling av fistlar och bölder Risk för symtom från andra kroppsdelar (led- eller ryggvärk, ögon, hud) 90% har sjukdom i colon, 10% i tunntarm Crohns sjukdom - diagnos DT/MR Tunntarmsröntgen Kolonoskopi med biopsi Videokapselröntge n Stegrade inflammationsprov er Crohns sjukdom - behandling Antiinflammatoriska/immundämpande läkemedel Kortison, lokalt/systemiskt Immundämpande läkemedel (t.ex. azatioprin, anti-tnf-alpha-antikroppar) Nutrition Fettreducerad kost, samt undvika brist på näringsämnen Kirurgi Mot fistlar, bölder och förträngningar 12
Ulcerös kolit Skovvis förlöpande kronisk inflammation i tjocktarmens slemhinna Börjar ofta i rektum 40% av patienterna har totalcolit 10-20% har kontinuerliga symtom (ej skovvis) Rökning har skyddande effekt mot nya skov (vid Crohn är det en riskfaktor) Ulcerös kolit - symtom Smygande debut (obs! turistresa) Diarréer, efter hand tillkomst av blod och slem Vänstersidiga krampsmärtor före tarmtömning Allmän sjukdomskänsla, feber, viktminskning Risk för toxisk colon dilatation (risk för sepsis) Ökad risk för koloncancer (efter 10-20 år) Ulcerös kolit - diagnos Coloskopi med biopsier DT buk Vid akut skov, först buköversikt/d Uteslut alltid infektion Salm/Shig/Yersinia/Campylo Cystor + maskägg 13
Ulcerös kolit - behandling Behandling 5-ASA eller kortison (rektalsusp eller supp) Kortison oralt, 85% tillfrisknar Anti-TNF, 60% behandlingssvar Intensivvård vid svåra skov Regelbundna coloskopier efter 10 års sjukdom pga ökad risk för cancer Kirurgi kan bota, och behöver inte innebära stomi 1983LL 14