V KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN 2014-05-20
Flygfoto över Huddinge, planområdet markerat med rött Kvalitetsprogram Dp Brandstegen Detta program har tagits fram av representanter för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Huddinge kommun och av byggherregruppen inom ramen för detaljplan för kvarteret Brandstegen. Programmet baseras på ett övergripande kvalitetsprogram för Storängen, daterat 19 april 2013. Arbetsgrupp: Huddinge Kommun Ilga Lanestedt, Stefan Stahre och Carina Lindberg (miljö) planavdelningen Lotta Berggren och Camilla Fransson gatu- & trafikavd. Anders Biberg, mark- & exploatering exploateringsavd. Dessutom Charlotte Blomnell, NaisSvefa. Byggherregruppen Lars Åkerling, HSB Bostad AB Tomas Svanström, Ark Svanström Scherrer AB Cecilia Andersson, Veidekke Bostad AB Anna Månsson, ÅWL Arkitekter Martin Henriksson, Arkitekthuset Jönköping AB Erik Ihse, IKANO Bostad Samtliga foton och illustrationer är framtagna av Huddinge kommun om inget annat anges. 2
INNEHÅLL KVALITETSPROGRAM FÖR KV. BRANDSTEGEN STRATEGIER Övergripande stadsbyggnadsprinciper Stråk Platser Bebyggelse Etappvis utbyggnad Blandad stad Gestaltningsprogram för Huddinges offentliga miljöer Hållbart resande Gatornas karaktär och funktion Strukturerande gator - överordnade Strukturerande gator - lokala Nya lokalgator Entréplats Andra mindre platser Parkstråk Ljussättning och trygghet Vegetation och grönytor Dagvatten och dammar Täthet och skala Bebyggelsens bottenvåning i relation till gata Stadsliv och lugn Balkonger Förgårdsmark Variation inom kvarteren Parkering Gårdar Gestaltning Sid 4 Sid 4 Sid 4 Sid 4 Sid 4 Sid 4 Sid 5 Sid 5 Sid 5 Sid 6 Sid 6 Sid 6 Sid 6 Sid 6 Sid 7 Sid 7 Sid 8 Sid 8 Sid 9 Sid 9 Sid 9 Sid 10 Sid 10 Sid 10 Sid 10 Sid 11 Sid 11 Sid 11 3
STRATEGIER Övergripande stadsbyggnadsprinciper ETAPPVIS UTBYGGNAD Kvarteret Brandstegen kommer att kunna byggas ut som tre täta kvarter för att utnyttja det centrala läget maximalt. Utbyggnaden kommer att ske västerifrån alltså med start närmast Huddinge centrum. HÅLLBART RESANDE Att gå, cykla eller åka kollektivt ska upplevas enkelt och attraktivt, tex genom närhet till hållplats, utbyggda gång- och cykelstråk samt väl tilltagna cykelparkeringar. BLANDAD STAD Planen medger en blandning av bostäder och arbetsplatser. Bebyggelsen utformas med förhöjd bottenvåning mot Huvudgata för att möjliggöra verksamheter. Planen ställer krav på verksamheter i anslutning till entréplatsen i hörnet Sjödalsvägen/Förrådsvägen samt i kvarterens hörn längs Sjödalsvägen. Förskola kommer att inrymmas i bebyggelsen och utformas i enlighet med exploateringsavtal. GESTALTNINGSPROGRAM FÖR HUDDINGES OFFENTLIGA MILJÖER Ett särskilt gestaltningsprogram för Huddinges offentliga miljöer (2014) samt Kvalitetsprogram för Storängen (2013) är vägledande mer i detalj för möblering och utformning av gaturum i Storängen. 4
Stråk Gaturummet har en stor betydelse för upplevelsen av ett område och kan i hög grad bidra till att öka ett områdes attraktivitet. GATORNAS KARAKTÄR OCH FUNKTION Gatorna inom planområdet har olika funktioner, karaktär och gestaltning - strukturerande gator delas in i överordnade och lokala. Dessutom tillkommer två nya lokalgator enligt streckade linjer i illustrationen nedan. STRUKTURERANDE GATOR - ÖVERORDNADE Sjödalsvägen har en viktig funktion i grönstrukturen och åtföljs av ett brett grönt band med planterade träd. Dagvattnet är tänkt att öppet ledas för att illustrera Fullerstaåns sträckning genom området. Sjödalsvägen är ett viktigt stråk från Huddinge centrum ner mot Trehörningen och har god potential för stadsliv. Alla gator inom området ska vara allmänna för att garantera god tillgänglighet genom området. Centralvägen är en huvudgata som har stor betydelse som kommunikations -stråk. Gatan är även en tvärförbindelse i grönstrukturen och därför trädplanterad. Kv BRANDSTEGEN 5
STRATEGIER STRUKTURERANDE GATOR - LOKALA Förrådsvägen (öst-västlig) är en srukturerande gata med lokal karaktär. Utformning med trädplantering i linje med parkeringsfickor. Kan med fördel utformas med förgårdsmark på kvartersmark och ska då gestaltas så att dessa tydligt skiljs från varandra. Platser Offentliga rum och parker ENTRÉPLATS Storängens viktigaste nod är den entréplats som länkar den nya stadsdelen till Huddinge centrum. Brandstegen vänder sig mot entréplatsen och erbjuder lokaler för service, butik eller servering. Detaljplanen medger utrymme för en grönt utformad yta med möjlighet till uteservering. Utformningen ska upplevas intim trots omgivande stora byggnader. NYA LOKALGATOR De nya lokalgatorna kan ges en varierande utformning, beroende på behov och funktion. De kan utformas som gränder eller med samma sektion som de strukturerande lokalgatorna enligt bilden ovan. De kan också utformas med förgårdsmark på kvartersmark - gräns mot gata ska då tydligt avgränsas. Fasader längs dessa gator utformas på ett sätt så att de inte upplevs som slutna och enahanda. Trädplanteringar är viktiga för att ta ner de angränsande husens skala och skapa rumslighet i markplanet. I kontrast till planteringarna ska platsen stensättas omsorgsfullt för att ytterligare stärka rummet. Gröna ytor ska vara utformade så att de kan infiltrera dagvatten som letts till platsen eller fördröja regnvatten innan det leds vidare till ledningsnätet. Biltrafiken kommer att få ett begränsat utrymme på platsen till förmån för vistelse och passage till fots och med cykel. ANDRA MINDRE PLATSER Gatuhörnen markeras med indragna hushörn för fri sikt. Hit lokaliseras med fördel gemensamma lokaler för boendeservice, mindre verksamheter eller butiker med syfte att berika och skapa variation i stadsmiljön. Där lokaler inte är möjliga tas väggytor ändå om hand eller aktiveras på något sätt. 6
LJUSSÄTTNING OCH TRYGGHET Målpunkter som entréer, busshållplatser, övergångsställen eller andra platser som stärker områdets struktur och identitet ska belysas omsorgsfullt. PARKSTRÅK Ett parkstråk med gång- och cykelväg anläggs längs Sjödalsvägens södra sida för att stärka det gröna sambandet mellan Huddinge centrum och Trehörningen. Fasader och planteringar i anslutning till entréplatsen ska ges en omsorgsfull och spännande belysning. Trädplanteringar mellan parkeringsfickor på vägens norra sida ordnas där det är möjligt. Kv BRANDSTEGEN 7
VEGETATION & GRÖNYTOR På gårdar, längs förgårdsmarker, passager och tvärgator ska möjligheter till småskalig stadsgrönska och fickparker, tas till vara. Balkonger kan utföras med integrerade planteringslådor, gröna bäddar på gårdar kan utnyttjas för dagvattnets fördröjning och låglutande tak, gårdsbyggnader och skärmtak kan utföras med växttak. Grönska mellan byggnader eller enstaka hängande växtlighet från till exempel en takterrass kan ge stor effekt i det lilla. DAGVATTEN, DAMMAR Dagvatten ska i så hög utsträckning som möjligt fördröjas och omhändertas inom fastigheterna i planområdet. Dagvattenlösningar ska utformas så att de bidrar till gestaltningen av området. Gröna ytor ska vara så utformade att de kan infiltrera eller fördröja regnvatten innan det leds till ledningsnätet. Till exempel kan vattenspeglar och dammar bidra estetiskt och pedagogiskt till stadsbilden. Viktigt vid val av växter eller vid eventuella öppna vattenlösningar är att beakta hela årstidscykeln. Grönytor ska gärna vara varierade i form och färg och blommor och växter väljas med omsorg så att blomning kan ske under stor del av sommaren. Träd och buskar kan med fördel vara bärande och/ eller ge nektar t ex lind, rönn, fruktträd, buddleja, syren och hägg. 8
STRATEGIER Bebyggelse TÄTHET OCH SKALA Övervägande delen av Storängen är tänkt att ha en skala på i genomsnitt fem våningar - inom Brandstegen kan antalet våningar variera mellan fem till åtta. BEBYGGELSENS BOTTENVÅNING I RELA- TION TILL GATA Bebyggelsens relation till gatan är grundläggande för upplevelsen både av byggnaderna och av det yttre rummet. Karaktären på fasad och yttre miljö ska hänga samman. Entréer riktas mot gata och utformas välkomnande. Byggnadernas bottenvåningar utformas varierat och helst med ett öppet utryck med stora fönster och för att rymma lokaler eller service förknippade med bostadsändamål.utformningar av eventuella dörrar för soprum, förråd och varuinlastning ska ges särskild omsorg. Byggnader inom Brandstegen utfromas för att ge ett sammanhållet och stramt uttryck främst mot Sjödalsvägen och Centralvägen. Bebyggelsen utformas mindre strikt och med större variation i volymer och placering mot den befintliga småskaliga bebyggelsen i nordost - med förgårdsmark och en variation i byggnadshöjder för att åstadkomma så goda solförhållanden som möjligt. Möjligheter till högre bebyggelse sker främst i möte med gavel inom den befintliga bebyggelsen - ljusförhållandena påverkas negativt mer marginellt i anslutning till gavel där ju möjligheter till sol även från andra väderstreck finns. Fasad mot Sjödalsvägen Här finns goda förutsättningar för stadsliv. Bottenvåningen kommer att kunna innehålla service i korsningarna mellan Sjödalsvägen och Förrådsvägen respektive Centralvägen dessutom i ett hörn vid den västra lokalgatan. I övrigt kan så långt det är möjligt finnas lokaler. Gatuhörnen är särskilt viktiga att aktivera. Principiell illustration som visar differentiering av bebyggelsens möte med det yttre rummet. Karaktären på fasad och yttre miljö ska hänga samman. 9
Längs Sjödalsvägen och Centralvägen placeras byggnad i gräns mot gata och allmän plats. Mindre indrag och släpp i bebyggelsen kan avvika från det till förmån för entréer, mindre platser eller passager. Fasad mot Förrådsvägen kan ha lokaler i bottenvåning, annars bostäder, verksamheter eller bostadskomplement. Samtliga huvudentréer ska vara vända mot gatan. Slutna, höga socklar ska undvikas. I de fall sluten fasad i bottenvåningen inte kan undvikas ska den utformas omsorgsfullt så att den tillför gatan en kvalitet, den kan smyckas och kläs in med växter eller bilder etc. BALKONGER Balkonger och burspråk längs Sjödalsvägen, Centralvägen, Förrådsvägen får som mest sticka ut 140 centimeter över allmän platsmark. Större djup kan ordnas om balkongen görs indragen eller genom att fasaden veckas. Balkonger får inte placeras lägre än fem meter ovan allmän platsmark. I bottenvåning på gatufasad kan balkonger eller uteplatser ordnas i de fall förgårdsmark finns. STADSLIV OCH LUGN Ett lugnt stadsliv förutsätter en varsam blandning av bostäder och verksamheter. Bostadshusens placering möjliggör skyddade gårdar längs trafikerade gator. FÖRGÅRDSMARK Om bebyggelsen längs Förrådsvägen eller de lokala strukturerande gatorna utformas med förgårdsmark ska gränsen mellan kvartersmark och allmän platsmark utformas tydligt med exempelvis häck, mur, eller plantering. VARIATION INOM KVARTEREN Den nya bebyggelsens skala ska brytas ned med hjälp av till exempel en tät variation av olika arkitektoniska uttryck; genom att variera material, färg sättning, fönstersättning, balkonger och burspråk, uppdelning av volymer etc. 10 Kv BRANDSTEGEN
STRATEGIER PARKERING Parkering kan ske under mark, i bottenvåning eller som ett parkeringshus med lokaler i bottenvåning. Längs med gatorna ordnas parkering för besökare. Tillgängliga och trygga cykelparkeringar ska anordnas inom kvarteret. Gårdsmiljöer kan utvecklas som sammanhängande gårdsrum inom kvarteren. Gårdar ska uppföras gröna och andelen hårdgjorda ytor minimeras. På underbyggd gård ska plantering av träd och buskar göras möjligt. Det kan till exempel lösas genom förhöjningar eller kärl. GÅRDAR Gårdsmiljöer och bebyggelse ska gestaltas som en sammanhållen helhet inom planområdet. Lokalklimat som vind och solförhållanden ska beaktas för att skapa attraktiva ytor för samvaro och utevistelse inom varje bostadsfastighet. GESTALTNING Ett gemensamt tema för Storängens gestaltning är industrikaraktär. Med detta menas här en aning grov, mustig och varierd utformning av bebyggelsen. Material och dess egna kulörer och texturer är viktiga och kan kombineras på olika sätt. Volymverkan kan markeras med material och kulörbyten. Inslag av tegel, natursten, trä och metall, gärna mörka och inte med glas. Enstaka större och udda glaspartier, dekorativa elemant och en medveten kolorit bidrar till att skapa en spännande stadsdel. 11
Belysning på kvartersmark Belysning i entréer till trapphus och garage, utvändiga trappor, gårdar, portiker och passager ska bidra till att skapa trygghet - belysning kan också användas till att forma olika rumsliga upplevelser. Skyltar För skyltning gäller särskilt skyltprogram för Huddinge kommun. Skylt kräver bygglov. 12 Kv BRANDSTEGEN