Interpellation till ordförande i nämnden för miljö och hälsa



Relevanta dokument
Miljöenkät inför kommunvalet 2014

Fairtrade City. Jönköping är en PROGRAM FÖR FAIRTRADE CITY JÖNKÖPING

KF 145 Dnr 327/2010 Kod 109. Medborgarförslag - Gör Vimmerby till en Fairtrade City

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Nationella jämställdhetsmål

Nyhet! Upplaga 1. Vision utbildningar. Mentorskapsprogram. för avdelningar och klubbar. *Förslag på utbildningsmaterial*

En styrelse som gör skillnad

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Feministiskt initiativs yttrande över Jämställdhetsplan

Jämställdhetsplan för Trosa kommun

Verksamhetsplan. för arbetet som Fairtrade City. Diarienummer: Ks2016/ Gäller från:

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Konsult- och servicekontoret 2007

Miljöprogram Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige

PM nr 2 inför löneöversyn 2016

Policy för hållbar utveckling och mat

Hur vill du leva ditt liv efter 65? DIN PENSION VAL OCH MÖJLIGHETER

Översvämningar vårt ansvar för ett gemensamt samhällsbyggnadsproblem Vattendagen den 30 januari 2013

Mat och måltider Kiruna kommun

Falköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen

Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel

Kvalitet före driftsform

Yttrande

HÅLLBAR TILLVÄXT. Miljöarbete i Uddevalla kommun

Bedömningsmall. Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod

Östersjöfiske Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker.

Innehållsförteckning. Tnr 20

Kostplan Söderköpings kommun Antagen av Servicenämnden

MILJÖPOLICY. Fastställd av styrelsen den 6 december 2013

Välkommen. till Kommunfullmäktige i Ragunda kommun

Miljökonsekvensbeskrivning

Hållbarhetspolicy. Norrenergi

Styrande dokument beslutat av GD. Kulturarv STATENS FASTIGHETSVERK

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Kost- och måltidspolicy för Linköpings kommun

Kommunstyrelsen Plats och tid Kulturhuset Kajutan, Henån :00-17:30

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län,

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

Interpellation om Region Gotlands medarbetarenkät

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt

Förklaringstexter till SKL:s uppföljningsformulär

SP4. Miljörapport 2015 Kommunstyrelsen BESLUTSFÖRSLAG. Kommunstyrelsen föreslås besluta: Rapporten läggs till handlingarna Tom Andersson

Arbetsmiljöpolicy. i Norbergs kommun. Antagen i KF

Idéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet

AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING IT-företag. Giltighetstid:

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Din anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor

Landstingsplan Antagen av landstingsfullmäktige , 59 Dnr LD14/01427

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik

AB Svenska Bostäders överlåtelse av fastigheter/tomträtter i Hagsätra till Ikano Bostad i Hagsätra AB

Svensk författningssamling

Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/ Gäller från: Fastställd av: Kommunstyrelsen,

rw"'x}-c". ':- TRANÅS KOMMUN

Socialdemokraterna. förbättrar och utvecklar Ulricehamns kommun

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Centrala förhandlingar. De nya lokförarbevisen Föräldralediga som vill gneta. X 60 utbildning i Bro. Södertäljeförare som åker som handledare.

STRÖMSTADS KOMMUN SÄKERHETSPOLICY. Antagen av Kommunfullmäktige

Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 4. För att det är ett lagstadgat krav.

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

Lönepolicy. Landskrona stad

RAPPORT UNDERSÖKNING - SOCIALSEKRETERARE

HÄLLEFORS KOMMUNS JÄMSTÄLLDHETSPLAN Antagen av Kommunfullmäktige

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

1. Svar på motion (V) Fairtrade City 2. Motion (V) Vallentuna kommun som Fairtrade City g. Protokollsutdrag KSAU g zo3 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN.

Kvalitetspolicy för äldre- och handikappomsorgen i Nyköpings kommun.

Motion om att utreda förutsättningarna för att Falkenbergs kommun ska bli en Fairtrade city. KS

Svar på skrivelse från Österåkers kommuns revisorer gällande den psykosociala arbetsmiljön

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Verksamhetsstrategi 2015

Innehåll. Chef sektor barn och utbildning är ansvarig för reglementet.

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell

Kultur- och fritidsnämndens handlingsplan för jämställdhet gällande förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare

Hälsa och balans i arbetslivet

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

Budgetförslag Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen

ARBETSFÖRHÅLLANDEN INOM BRANDFÖRSVARET. jämställdhetsombudsmannen. Granskning av 4-6 jämställdhetslagen inom kommunal räddningstjänst 2003

Boendeplan för Skellefteå kommun

jenny svensson Svedjestråket12 lgh 517, Uddevalla

Riktlinjer för mångfaldsfrämjande arbete och likabehandling

Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret


Handledning alternativa lönemodellen. En handledning skapad av SLA och Kommunal

Lokal löneprocess på ABB Sverige för medlemmar i Sveriges Ingenjörer/akademikerförbunden

PROTOKOLL Svar på medborgarförslag 2014:07 om att ta fram en kommuntäckande grönstrukturplan KS-2014/261

FRAMTIDSKONTRAKTET KUNGÄLV skäl att rösta på Socialdemokraterna

Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg

Brännans förskoleområde

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Struktur Marknad Individuell

Lönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Lönestrategi

Riktlinjer för likabehandling

Transkript:

Interpellation till ordförande i nämnden för miljö och hälsa Biologisk mångfald Enligt kommunens lokala miljömål (2008-2015) ska förlusten av biologisk mångfald hejdas och biologiska värden ska säkerställas. Skyddet för skogar med höga naturvärden ska vara starkt och långsiktigt och skogar med höga naturvärden ska värnas. I vår kommun har vi flera naturvärden att tillvarata och därmed anser vi att kommunen behöver ha en tydlig strategi för hur vi bevarar den biologiska mångfalden i vår lokala natur. Vi anser att besluten måste grundas på tydlig information om att hur dessa påverkar naturvärden, växter och djur, särskilt för arter som är rödlistade (redovisning av arters risk att dö ut från ett område). Vi som tar beslut behöver veta vilka arter som behöver vår hjälp för att ha kvar sina habitat (livsområden). Vi tycker att kommunen borde ta ett större ansvar för att biologisk mångfald ska råda i vår kommun och därmed bevara en natur för alla arter inom växt- och djurliv. I vår kommun finns rödlistade arter som nattskära, linsräka, mindre hackspett, korallorangelav, tornseglare och guldsandbin. De behöver skyddas och därmed behöver våra politiska ställningstaganden ta hänsyn till dessa varje gång en art berörs av beslutet. Konsekvenserna av att inte tillvara ta den biologiska mångfalden är oerhört allvarliga. Vi tycker att Kungsbacka ska vara mångfaldens kommun. Alla växter och djur behövs. Vi vill ha svar på följande frågor: 1. Har kommunen någon strategi för hur de rödlistade arterna i vår kommun ska tas om hand? 2. Hur skulle kommunen kunna ta ett större ansvar för de arter som riskerar utrotning och därmed bevara den biologiska mångfalden? 3. Hur mäter vi att målen om biologisk mångfald och höga naturvärden uppfylls? Clas Rosander Emma Vildstrand 2014-01-24

Svar på interpellation från Miljöpartiet angående arbete med översvämningsproblematik i Kungsbacka Historik 1 (2) Datum 2014-04-28 I december 2006 svämmade Kungsbackaån över och det medförde omfattande skador på bebyggelse i Signeskulleområdet. Händelsen berodde på extremflöde i kombination med hög havsvattennivå. Därefter initierade Kungsbacka kommun en utredning som utfördes av DHI med syfte att sammanställa befintliga utredningar, föreslå och bedöma rimligheten av olika åtgärdsalternativ, kostnadsberäkna åtgärder och beskriva minskade konsekvenser. Arbetet utfördes i nära samarbete med Teknik och utredningen var klar i april 2009. För att kunna utvärdera olika åtgärdsalternativ hade en hydraulisk modell för Kungsbackaån tagits fram. Rekommendationerna var: På kort sikt: - Ta fram ett prognossystem för nivåer och flöden i ån. - Riva bron vid Kraftvägen. - Vallar vid Signeskulle, Fyren och Kolla samt översyn av dagvattenhanteringen i dessa områden. I områden som skyddas med vallar måste dagvatten pumpas ut i ån i samband med höga nivåer i ån. - Återkommande rensning av ån för att minska friktionen. På lång sikt: - Utjämning av flöden genom magasinering uppströms Alafors och Lindome. - Invallning av åns nedre delar för att minska risken för översvämningar på grund av höga havsvattenstånd. - Skyddsvall mot havet och utpumpning av hela å-flödet. KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Kungsbacka kommun Teknik 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 49 21 teknik@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Med utgångspunkt från utredningen påbörjades arbetet med åtgärder på kort sikt. Idag har vi t ex ett prognossystem för Kungsbackaån och Teknik har köpt in 500 m mobil vall för att kunna agera i tid vid ett skarpt läge. Bron vid Kraftvägen är riven och ersatt med en ny bro en bit nedströms. Parallellt med utredningen översvämningssäkrades även några större avloppspumpstationer i åns närhet bl a gjordes en översyn av elinstallationer och reservkraft installerades. I den fördjupade översiktsplanen för Kungsbacka stad finns rekommendationer för lägsta golvhöjd i olika avsnitt längs ån, vilka baseras på den hydrauliska modellen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har låtit göra en översvämningskartering av Kungsbackaån. Karteringen utfördes även den av DHI och var klar i juni 2013. Utredningen resulterade i en rapport samt i GIS-skikt för översvämmade områden vid olika scenarier av flöde och havsvattenstånd, se vidare: https://www.msb.se/sv/forebyggande/naturolyckor/oversvamning/oversvamningsdirektivet /Steg-2-Hot--och-riskkartor/Kungsbacka/. Översvämningsytor hade även tagits fram i utredningen från 2009. Resultaten av de båda rapporterna är samstämmiga. Det är främst Kungsbackaån som varit föremål för analys, men problem kan finnas även i andra åar och vattendrag i kommunen. Ett känt fall är Kyviksbäcken, som delvis är modellerad. Nuläge Kungsbacka är en av de 18 orter i Sverige som pekats ut av MSB där en översvämning bedöms kunna få omfattande konsekvenser. I varje av dessa orter ska en riskhanteringsplan tas fram. Länsstyrelsen är ansvarig för det arbetet och planen ska vara klar senast 22 december 2015. Målet är att minska ogynnsamma följder av översvämningar för människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet. Utgångspunkt är de hot- och riskkartor som MSB färdigställde 2013. Planen ska behandla samtliga aspekter av hanteringen av översvämningsrisker. Ett första steg är att ta fram mål för arbetet och det ska vara klart senast 1 juni 2014. Detta utmynnar sedan i förslag till åtgärder som bör beslutas politiskt i respektive kommun. Samråd kommer att ske med allmänheten, kommuner, intressenter och organisationer. Länsstyrelsen har i dagarna kontaktat Kungsbacka kommun angående riskhanteringsplanen för Kungsbackaån. De skriver att för att den ska bli användbar och förankrad lokalt är det önskvärt att kommunen och inte länsstyrelsen tar fram förslag på mål för respektive scenario och ämnesområde (hälsa, miljö, kulturarv och ekonomisk verksamhet). Kungsbacka kommun bygger för närvarande ett översvämningsskydd längs med Kungsbackaåns östra sida, utmed Signeskulleområdet. Ytterligare utveckling sker också av prognossystemet. Detta interpellationssvar är utarbetat i samråd med förvaltningen för Teknik. Harald Pleijel (M) Nämnden för Teknik, ordf

Interpellation till ordförande i nämnden för teknik Höjda vattennivåer och ökade flöden i åar Vi vet att klimatet förändras och vi har under senare tid kunnat se att ökade flöden av vatten i åar och höjda havsnivåer påverkar människors livsförhållanden. Senast har Storbritannien påverkats avsevärt och FNs delrapport om effekter och sårbarhet av klimatförändringar visar tydligt att klimatet påverkar människor livsförhållanden. Vår kommun har en lång kuststräcka och flera åar som har ett ökat flöde av vatten. Eftersom SMHI visar på förändringar i avrinningen till vattendragen så måste kommunen aktivt arbeta för att hjälpa de människor som kan komma att utsättas för ökade vattenflöden. Samtidigt behöver vi vidta aktiva åtgärder för att inte bidra till klimatförändringarna och arbeta förebyggande så att vi minskar risken att människor får sina hem och livsvillkor betydligt påverkade. Vi vet att förstärkningar skett vid Kungsbackaån utanför Kungsmässan och att en övervakning sker av åns flöden. Följande karta är hämtad på SMHIs hemsida och visar vattentillgång de kommande århundradena (se länken). http://www.smhi.se/klimatdata/klimatscenarier/klimatanalyser/forandrad-framtida-vattentillgang- 1.22606 För mer information för kommuner och myndigheter finns sidan: http://www.klimatanpassning.se/ Vi vill med detta ha svar på följande frågor: Hur arbetar kommunen med att förhindra och förebygga översvämningar i och med förändrade vattenflöden? På vilka sätt tar kommunen initiativ för att minska konsekvenserna av att ökade havsnivåhöjningar kommer ske? Clas Rosander Emma Vildstrand

Svar på interpellation Heltid en möjlighet eller en omöjlighet? Förvaltningen för Äldreomsorgen har i sin jämställdhetsplan uttryckt som mål att ge ökad sysselsättningsgrad för de medarbetare som önskar. Utifrån målet har förvaltningen arbetat för att skapa förutsättningar för att kunna erbjuda önskad sysselsättningsgrad. Till stor del har detta inneburit att arbeta med flexiblare schemaläggning utifrån både verksamhetens krav och medarbetarnas önskemål. Verksamhetsområde Kvarboende har från och med januari 2014 delat in enheterna i större geografiska områden. Förvaltningen ser att det är en förutsättning att medarbetarna arbetar i större områden för att kunna bevilja önskad sysselsättningsgrad. Äldreomsorgen kunde möta 47 % av önskemålen inom befintlig ekonomisk ram. Äldreomsorgen genomförde en undersökning under hösten 2013 för att utreda önskemålen gällande sysselsättningsgrad inom verksamhetsområdena Äldreboende och Kvarboende. Resultatet av undersökningen finns som bilaga 1. Undersökningen visade även att en majoritet av medarbetarna, som önskar ökad sysselsättningsgrad, inte önskar arbeta utanför sin enhet. Skillnaden mellan medarbetarnas ovilja att arbeta utanför sin enhet, och verksamhetens krav, som innebär att det är en förutsättning för ökad sysselsättningsgrad att arbeta i ett större område innebär en stor utmaning. Äldreomsorgen har infört en rutin gällande önskemål om önskad sysselsättningsgrad. En förfrågan om önskad sysselsättningsgrad ska gå till alla medarbetare i slutet av augusti varje år. Utifrån genomförd undersökning 2014 ska enhetscheferna bevilja önskad sysselsättningsgrad om så är möjligt. Efter undersökning 2015 ansvarar enhetscheferna för att bevilja önskad sysselsättningsgrad. Varje månad har enhetscheferna i Äldreomsorgen uppföljning tillsammans med HR och Ekonomi. På uppföljningarna följs antalet timmar utförda av timavlönade upp, och diskussioner förs om hur enhetscheferna ska kunna öka sysselsättningsgrader och minska timanställningar. Vid dessa uppföljningar lyfts även rekrytering upp, och möjligheterna för enhetscheferna att tillsätta personer på önskad sysselsättningsgrad. En arbetsgrupp arbetar med införandet av önskad sysselsättningsgrad. Arbetsgruppen består idag av HR-konsulter och enhetschefer, men kommer att utökas med ekonom och fackliga representanter. Arbetsgruppen ska även ansvara för att utreda, och föreslå aktiviteter, för hur Äldreomsorgen ska arbeta med önskad sysselsättningsgrad. Bilaga 1 Resultat av undersökning om önskad sysselsättningsgrad Nedan följer redovisning av resultatet från den förfrågan om önskad sysselsättningsgrad Äldreboende och Kvarboende har ställt till sina medarbetare under hösten 2013. Sammanfattningsvis konstateras att arbetsgivaren har beviljat 47 % av medarbetarnas önskningar om förändrad sysselsättningsgrad. Äldreboende har beviljat 63 % av medarbetarnas önskemål om förändrade sysselsättningsgrader och Kvarboende har beviljat 35 % av deras medarbetares önskemål kring ändrad sysselsättningsgrad. Totalt Äbo Kvarbo (äbo + kvarbo) Antal medarbetare som önskat ändrad ssgr: 173 71 102 Antal medarbetare som fått ändrad ssgr: 81 45 36 Sammanlagd förändring i årsarbetare: 12,1 6,35 5,75 Tabell 1: Resultat av underökning kring önskad sysselsättningsgrad. Resultatet avser undersökning bland samtliga enheter inom Kvarboende och Äldreboende med undantag av Signeshus och Djäknegården. Ovanstående tabell inbegriper inte Signeshus och Djäknegården. Signeshus och Djäknegården har undersökt önskad sysselsättningsgrad bland sina medarbetare, men eftersom de båda enheterna går in i årsarbetstid först i februari har de ännu inte fattat slutgiltigt beslut om huruvida de kan möta medarbetarnas önskemål eller ej. Signeshus + Djäknegården

Antal medarbetare som önskat ändrad ssgr: 21 Antal medarbetare som fått ändrad ssgr: 0 Total önskad ökning i årsarbetare 4,15 Tabell 2: Resultat av undersökning kring önskad sysselsättningsgrad på Signeshus och Djäknegården. Beslut om medarbetarnas önskemål beviljas eller ej tas innan februari 2014. Marianne Kierkemann Ordförande i Nämnden för Äldreomsorg

Kungsbacka den 3 april 2014 Interpellation ställd till ordförande i nämnden för Äldreomsorg Heltid en möjlighet eller en omöjlighet? Ett av Kungsbacka kommuns prioriterade mål är att "vara och uppfattas som en attraktiv arbetsgivare". Huvudprincipen vid tillsättning av tjänster skall vara på heltid eller önskad tjänstgöringsgrad. Ofrivillig deltid skall minska och på sikt helt försvinna. Denna huvudprincip möter såväl en ökad jämställdhet som en ökad attraktionskraft för Kungsbacka kommun som arbetsgivare. För åren 2013 och 2014 har Kungsbacka kommunfullmäktige fattat ett politiskt beslut om att minska antalet deltider och öka möjligheten för önskad sysselsättning. Arbetet pågår för att ta fram en handlingsplan med konkreta åtgärder. Socialdemokraterna har i nämnden för Äldreomsorg för åren 2013 och 2014 lagt tydliga direktiv för att öka sysselsättningsgraden men har fått avslag i samband med beslut om nämndbudgeten. Antalet deltidsanställda inom Äldreomsorgen 1 juni 2013 var 930 stycken jämfört med 771 stycken 2012 och det är klart högst av alla förvaltningar i Kungsbacka kommun. Antalet heltidsanställda var 1 juni 2013, 430 stycken jämfört med 420 stycken 1 juni 2012. Med bakgrund till detta vill vi ställa följande frågor till ordförande i nämnden för Äldreomsorg: Vilka åtgärder har nämnden för Äldreomsorg vidtagit för att nå Kungsbacka kommuns huvudprincip att vid tillsättning av tjänster skall dessa vara heltid eller önskad tjänstgöringsgrad? Och hur ska de ofrivilliga deltiderna minska och på sikt helt försvinna? Har nämnden beslutat om aktiviteter och budgeterat för ökad sysselsättning 2015? Johan Tolinsson (S) Ledamot kommunfullmäktige Eva Borg Kommunalråd (S)

Kungsbacka Interpellation ställd till Kommunstyrelsens ordförande Per Ödman, Kungsbacka kommun en Fairtrade city? Marianne Nilsson (S) ställer i en interpellation följ ande frågor: l (4) Datum 2014-04-14 l. Ser du idag möjligheten till att öka kommunens ansvarstagande för ett hållbart samhälle? 2. Är du beredd att ta initiativet till att Kungsbacka kommun blir en Fairtrade city? 3. Om svar Nej. V ad ser du för hinder? l. Vi arbetar hela tiden inom ett flertal områden för att kommunen skall ta sitt ansvar för ett hållbart samhälle. Vi har det med i vår vision och vi formulerar miljömål, som fullmäktige antar och följer upp. I år föreslår vi från alliansen ytterligare ett mål. Vi har ett flertal regler när det gäller upphandling i vår upphandlingspolicy redan idag: Miljöhänsyn ska tas i upphandlingar enligt tillämpningsanvisningarna till denna policy. Etiska krav ska beaktas i upphandlingar enligt tillämpningsanvisningar till denna policy. Vi styrs också av ett stort antallagar och bestämmelser redan idag som t.ex.: Livsmedelslag, Miljölagstiftning, Arbetsmiljölag. Kommunstyrelsen PerÖdman Direkt 0300-83 40 55 per.odman@kungsbacka.se Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 47 04 kommun@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (4) 2. Jag är beredd undersöka om vi kan bli en Fairtrade city. Det finns även ett antal andra liknande "märkningar" som man kan följa vid upphandling inte bara det du efterfrågar. Se bilaga. För att Kungsbacka skall kunna bli diplomerad krävs även ett engagemang av civilsamhället Minst 30 arbetsplatser i kommunen skall erbjuda Fairtrade produkter. Det skall finnas 55 Fairtrade produkter i kommunen. Sex affärer skall erbjuda dessa produkter. Totalt skall det finnas 5 hotell/cafeer som handlar Fairtrade produkter. Dessa tal gäller för en kommun mellan 50 000-80 000 invånare. 3. Se ovan. Per Ödman Kommunstyrelsens ordförande

KUNGSBACKA KOMMUN 3 (4) Livsmedelsmärkningar Uppdaterad: 2012-06-28 - Ekologisk odling Förbud mot kemiska bekämpningsmedel Förbud mot konstgödsel Regler för w ttenanvändning och skydd Förbud mot GMO..grödor Krav på förpackningsmaterial 1illgång till ute\1stelse (utö\er s\ensk lag) Liggplats på helläckta ytor inomhus ~ - ~ @ e ~~ Derreter EU-ekologiskt Fairtrade KRAV Rainforesl Svenskt Sigill Alftallee Reglerad IAnvändningen N öringsläckage lid vollendrag minimeras Ansvarsfull användning förordas l ska rrinirreras iv;.,.,,. användning tidålen Reglerad Gödsting rred användning siamär tidålen förbjudet lammvistas ute en månad utöver lagkrav Förbud mot GMO i foder Förbud mot animaliska Fisk och ägg Rsk och ägg FISkoch ägg produkter i foder (ej mjölk) får användas få r användas får användas Får utgöra 30- Max 50% Begränsad Förbud mot kraftfoder 50% av kraftfoder Iii användning foderstaten lannloch nöt Begränsat antal läkemedelsbehandlingar Begränsat antal antibiotikabehandlingar (Hälea Förbud mot joniserande strålning Förbud mot li~~smed el st illsats er Följer ILO:s kämkom.entioner om arbetsrätt Regler för säker arbetsmiljö Garanterar minimilön e Grön markering innebär att markningen uppfyuer kriteriet. Ska ta hansyn tiftmansktiga rältigheter Om grön markering saknas innebär del alt märkningen inte innefahar krrteriet. En kontnentar innebär alt markningen uppfyller krrteriellill viss del. M! d reservation för eventuella fel. IJTZ orenarat Reglerad användning tilläten Mer information om dessa märkningar och flera andra finns på: www.medvetenkonsumtion.org/markningar

Kungsbacka den 7 april 2014 Interpellation ställd till Kommunstyrelsens ordförande Per Ödman, Kungsbacka kommun en Fairtrade city? Nu är det väl dags att Kungsbacka kommun tar steget fullt ut och blir en Fairtrade city. i april 2008 lämnade undertecknad och Birgitta Tingdal in en motion till kommunfullmäktige med denna begäran. Men vi var kanske för tidigt ute. Nu är situationen en annan. Kungsbacka kommun har utsetts till Årets Kvalitetskommun 2013 Flera aktiva handlingar har gjorts för att minska miljöbelastningen och skapa ett hållbart samhälle. Som till exempel översyn för att minska transporter av varor inom kommunen. Gått över till Miljöbilar inom förvaltningarna samt kommunens bilpool. Ökat antalet Kravmärkta (ekologiska) livsmedel inom skola och barnomsorg. Krav på energisnåla hus vid nyproduktion av flerfamiljshus och samlad villabebyggelse. Ett flertal kommuner har idag fått diplom som Fairtrade kommuner. Kravet är Etiska producerade produkter inom kommunens avtal, ett visst utbud i dagligvaruhandeln och på arbetsplatserna, bred styrgrupp och lokalt informationsarbete. Med bakgrunden av detta önskar jag ställa följande frågor till dig Per Ödman. * Ser du idag möjligheten till att öka kommunens ansvarstagande för ett hållbart samhälle? * Är du beredd att ta initiativet till att Kungsbacka kommun blir en Fairtrade city? * Om svaret är nej. Vad ser du för hinder? Marianne Nilsson Ledamot kommunfullmäktige

Från: Anne Morberg Till: Maria Svenningsson Ärende: Önskar avsäga mig mitt uppdrag Datum: den 9 april 2014 08:42:08 Hej! Jag önskar avsäga mig mitt uppdrag som ersättare för moderaterna i individ- och familjeomsorgsnämnden. Med vänlig hälsning Anne Morberg