Atypical squamous cells high grade. (Misstänkt höggradig dysplasi) Cancer in situ Ingår i CIN 3



Relevanta dokument
Sökord: Gynekologi. Atypical squamous cells high grade. (Misstänkt höggradig dysplasi) Cancer in situ Ingår i CIN 3

PM nr 37. Cervixcancerprevention: Screening, utredning, behandling och uppföljning

Screeningprogram för Gynekologiska cellprovskontrollen (GCK)

Gynekologisk cellprovskontroll (GCK)

Cervixcancerprevention. Screening, utredning, behandling och uppföljning.

Lathund till kallelser och svarsbrev inom Gynekologisk cellprovskontroll, samt utredning och behandling

Vårdprogram för Västra Götalandsregionen (VGR) och Region Halland (RH) inkluderande all berörd verksamhet i offentlig och privat regi

Lathund för kallelser och svarsbrev

Avvikande cellprovsvar Ob-gyn NLL

Ny kolposkopi inom 3 månader. a. Cytologi HSIL oavsett HPV svar a. Kolposkopi inom 3 månader. Vid HPV 16/18 om 18 månader

Cervical cancer prevention - Studies on possible improvements.

Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca 40 % Corpuscancer ca Ovarialcancer ca 800 Borderline 200. Cervixcancer ca 450

Avvikande cellprovsvar från livmodertappen

Studiedagar 2007 Riksföreningen för Klinisk Cytologi - Åhus Strand

Gynekologisk cellprovskontroll och handläggning av cellförändringar

süoamoldo^j= c o= `bosfuavpmi^pf= =

99,7% HPV i primärscreeningen. Matts Olovsson

Cervixcancerprevention

VÅRDPROGRAM FÖR CERVIXDYSPLASI

Screening för livmoderhalscancer. Indikatorer och bakgrundsmått Bilaga

Riktlinjer för Gynekologisk cellprovtagning i Region Skåne 2013

Publicerat för enhet: Kvinnoklinik Version: 8

Atypisk cervixcytologi under graviditet

VÅRDPROGRAM FÖR CERVIXDYSPLASI

Cervixdysplasier under graviditet

Riktlinjer för Gynekologisk cellprovtagning i Region Skåne 2014

Regionala riktlinjer för screening för cervixcancer

Sonia Andersson Professor, överläkare. KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet

Remissrunda 1 Cervixcancerprevention Nationellt vårdprogram samt konsekvenser av införande av Socialstyrelsens screeningrekommendationer

Regionala riktlinjer gynekologisk cellprovtagning inom mödrahälsovården

Vårdprogram för Västra Götalandsregionen (VGR) och Region Halland (RH) inkluderande all berörd verksamhet i offentlig och privat regi

Regional riktlinje för screening för cervixcancer

Ännu bättre cancervård

Rapport Cervixcancerprevention RCC Syd juni 2015

KURSPLAN. Prevention, diagnostik samt behandling av livmoderhalscancer -från virusinfektion till allvarlig sjukdom med multimodel behandlingsstrategi

Vårdprogram för Västra Götalandsregionen (VGR) och Region Halland (RH) inkluderande all berörd verksamhet i offentlig och privat regi

Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca 42 % Corpuscancer ca Ovarialcancer ca 785. Cervixcancer ca 439

Screening för livmoderhalscancer. Rekommendation och bedömningsunderlag

Nationellt vårdprogram för äggstockscancer

Cervixcancerscreening Rapport 2012 Kaj Bjelkenkrantz, 15 oktober (Preliminära manus utskickade till styrgruppen för cervixcytologi i februari

Gynekologiska cellprovskontroller KUNGSÖRS VÅRDCENTRAL

SFOG-riktlinje av NVP för cervixcancerprevention. NPV= Nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention

Version: 1.0 Datum: Cytburken. Variabelspecifikation. Sida 1 av 9

Tillämpning av Nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention

SFOG-riktlinje av NVP för cervixcancerprevention, uppdaterad

Screening för livmoderhalscancer med HPV-test. En systematisk litteraturöversikt

Vårdprogram i Region Skåne för handläggning av avvikande vätskebaserat cytologprov.

Tillämpning av Nationell t vårdprogram för cervixcancerprevention

Stadieindelning enligt FIGO för ovarialcancer, endometriecancer, cervixcancer och sarkom

Teknisk specifikation för IT-system utifrån nytt nationellt vårdprogram för

Ny metod för screening av livmoderhalsen

Tvillinggraviditet och förlossning

Gynekologisk cellprovskontroll i Västra sjukvårdsregionen

Sammanställning av några kvalitetsdata från 2007

Cervixcancerprevention

Remiss - motion Vaccinera alla sjätteklassare med HPVvaccin

A) Hur behandlar du kirurgiskt om cytologin visar rikligt med bröstepitel, inget malignt? (2p)

Sammanställning av Kvalitetsdata 2014

En liten guide till kvinnohälsa

Gynekologisk cellprovskontroll i Västra sjukvårdsregionen

Publicerat för enhet: NU-sjukvården; Kvinnoklinik Version: 7

Screening för livmoderhalscancer

Driftnämndens underlag till mål och budget 2016 och ekonomisk plan

Bilaga 2 J Regional utvecklingsplan för cancervården i norra regionen REGIONAL UTVECKLINGSPLAN FÖR LIVMODERHALSCANCERPREVENTION

Regionala tillämpningar av nationellt vårdprogram för Cervixcancerprevention

Screening mot cervixcancer Hur bra är vi? Hur kan vi bli bättre? Björn Strander

3. Johanna 21 söker för preventivmedelsrådgivning. Johanna är för närvarande arbetslös och har träffat ny pojkvän sedan 3 månader tillbaka.

Vid utvärderingen har även data från cytologlaboratoriet i Malmö varit tillgängliga (online).

Regionrapport Preventiv Kvinnohälsovård 2012

Skriftlig omtentamen i obstetrik och gynekologi, torsdagen den 26 maj, 2011 kl

HPV Kort om virus, vaccination, screening och cervixcancer. Utbildningsdag i Göteborg Ann Sofie Cavefors

Kommunikationsstöd för hälso- och sjukvårdspersonal om Humant papillomvirus (HPV)

Hypertoni och graviditet

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.

VÄLKOMMEN TILL ETT NYTT NUMMER!

Nationellt kvalitetsregister för gynekologisk cellprovskontroll. Gynekologisk Cellprovskontroll i Sverige

Bilaga 2 L Regional cancerplan för norra sjukvårdsregionen

Sammanställning av Kvalitetsdata 2015

Tyreoideacancer. Regional medicinsk riktlinje

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Novus BRO tar pulsen på bröstcancervården. Juni juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström

Specialistexamen i Obstetrik & Gynekologi 2016

Basprogram, hälsovård för gravida (Kompletteras med psykologiskt basprogram)

Sammanställning av Kvalitetsdata 2016

Ännu bättre cancervård

Undersökning av faktorer bakom benignt utfall i koner från kvinnor med påvisade avvikelser i cellprov och vävnadsprov

Regionrapport 2011 Fostermedicin

NKOLOGISKT ENTRUM. Västra sjukvårdsregionen. CERVIXCANCER och cervixdysplasi

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Celiaki - Glutenintolerans Lokalt vårdprogram

Rapport från Nationell Hearing om HPV-screening

Cervixcancer. - Primär och Sekundär prevention Caroline Lilliecreutz

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum

Tumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m

Regionrapport Preventiv Kvinnohälsovård 2013

Innehållsförteckning

Barnmorskemottagning/ Mödravårdscentral

Regionrapport Preventiv Kvinnohälsovård 2011

Skydda dig mot livmoderhalscancer!

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Du beslutar att operera bort förändringen i vänster bröst. Du planerar in henne för en sektorresektion med Sentinel Node-biopsi inom tre veckor.

Transkript:

(L Liest Överläkare) Cervixcancerprevention: Screening, utredning, behandling Definitioner och förkortningar Adenocarcinoma in situ ( AIS) Adenocarcinoma cervicis uteri ASCUS eller lätt skivepitelatypi Cancer in situ Invasiv cancer utgående från cylinderceller Atypical squamous cells of undetermined significance. (Misstanke om lätt atypi) ASC-H Atypical squamous cells high grade. (Misstänkt höggradig dysplasi) Cancer in situ Ingår i CIN 3 CIN 1, CIN 2 och CIN 3 Lätt, måttlig och stark skivepitel dysplasi Cytburken Kvalitetsregister som innehåller data kring alla delar av arbetet kring förbyggandet av cervixcancer GCK Gynekologisk cellprovskontroll Exit-test Sista cellprovet som tas innan screeningen avslutas HPV test Test för att detektera HPV i provmaterial Invasiv cancer Cancercellerna växer genom basalmembranen Reflextest -HPV HPV test som görs i befintligt vätskebaserat prov See and treat Konisering görs direkt efter kolposkopi. Aktuellt vid CIN 2 och3 i cellprovet. TZ= Transformationszonen Övergångsområdet mellan skivepitel och cylinderceller i cervixmynningen SNOMED Standarized nomenclature of medicine, Denna nomenklatur används i detta dokument. SWEDAC Swedish Board for Accreditation and Conformity Assessment.

(L Liest Överläkare) Screeningprogram och kontrollfunktioner för den Gynekologiska cellprovskontrollen (GCK) Mål Tidig upptäckt av cellförändringar som obehandlade kan leda till cancer i livmoderhalsen. Målgrupp Gynekologisk cellprovskontroll sker vart 3:e år mellan 23 50 års ålder och vart 5:e år mellan 51 65 års ålder. Kvinnor som aldrig haft någon form av sex kan avstå från cellprovtagning. Ny kallelse utgår med automatik efter 12 månader. Kvinnor som genomgått total hysterektomi utan tidigare cervixdysplasi kallas ej. Kvinnor som tidigare haft CIN 1 och efter total hysterektomi ej har dysplasi i operationspreparatet kontrolleras med ett ytterligare cellprov och test för HPV. Hysterektomerade kvinnor som tidigare haft CIN 2/3, adenocarcinom in situ, PADverifierad cylindercellsatypi, eller invasiv cervixcancer utan strålbehandling följs vart 3:e år livslångt i kontrollfil. Varje kvinnoklinik skall ha en rutin för utgallring ur screeningprogrammet alt uppföljning för de kvinnor som genomgått en hysterektomi. Om kvinnan själv uppger att hon är hysterektomerad, skall särskild blankett ifyllas av barnmorska)/läkare och skickas till kvinnokliniken för handläggning enligt lokal rutin. Efter hysterectomi på benign indikation och med benignt PAD, ska kvinnan avregisteras. Lokal rutin för detta ska finnas på kvinnoklinikerna. Kvinnor med nedsatt immunförsvar/immunosuppression (t.ex. efter njurtransplantation, vid Imurelbehandling och HIV/AIDS) skall kontrolleras årligen livslångt from diagnos/behandlingsstart. Dessa kvinnor skall följas i 1-årskontrollfil. Även kontroller efter eventuell behandling av atypiska prov skall ske årligen. Lokala rutiner finns utformade för hur dessa patienter kommer till kvinnoklinikernas kännedom. Läkare som träffar på sådan patient ska diktera till ansvarig vårdadministratör att patienten ska följas i 1-års kontrollregister. Kvinnor som vill avstå från screeningprov tillsänds till sin folkbokföringsadress en blankett med information om provtagningsorsak. Efter underskrift återsänds den av kvinnan till tillhörande kvinnoklinik varefter de kan avregistreras från kallelsesystemet. I förekommande fall kan blanketten skrivas under av god man.

(L Liest Överläkare) Metod Kallelse till GCK sker efter samkörning med folkbokföringsregister och morfologidatabas där tidpunkt för kallelse styrs av senast tagna normala prov. I kallelsen skall framgå tidpunkt och plats för provtagning, information om anledningen till provtagningen, kostnad samt svarsrutiner. Tydlig information angående hur kvinnan skall göra vid behov av om-/avbokning skall också framgå. Kallelsen bör vara kvinnan tillhanda minst 2 veckor före planerat provtagningstillfälle. Provtagning sker av barnmorska. Efter kontroll av namn och personnummer på burk och remiss tas prov från portio och cervix enligt riktlinjer. Svarsfunktioner från screening/kontrollfil Vid benignt cellprov: Standardbrevsvar skickas från cytologlaboratoriet inom 4 veckor. Vid ej bedömbart prov: Svarsbrev samt omkallelse skickas till kvinnan. Vid fortsatt ej bedömbart prov: Meddelande till kvinnoklinik för uppföljning. Vid patologiskt cellprov: Standardbrevsvar från kvinnoklinik inom 6 veckor med information om planerad uppföljning. Kontrollfunktioner Ny kallelse utgår om kvinnan inte tagit cellprov inom 12 månader efter initial kallelse från GCK. Kvinnor med patologiskt cellprov, och där uppföljning inte har skett inom 6 månader med nytt cellprov/pad, skall uppmärksammas särskilt av Cyt/PAD ansvarig vårdadministratör /medicinskt ledningsansvarigläkare. Detta kan ske via Cytburken. Kvinnor, som uteblir från kontrollprovtagning av konstaterad/behandlad dysplasi vid 3 tillfällen, erhåller ett standardbrev där de uppmanas att komma och informeras om varför. Om de inte kommer efter det, återgår de till GCK. De kvinnor i åldern 30-65 år som inte tagit cellprov på > 6 år kontaktas per telefon av en barnmorska som erbjuder en tid för cellprovstagning. Kallelsesystemet ska tillhandahålla uppgifter kontinuerligt till respektive mottagning. Barnmorska på den mottagning kvinnan tillhör ringer max 3 gånger. Åtgärden utförs inte mer än 1 gång per kvinna.

(L Liest Överläkare) Kvalitetsuppföljning Hörsamhet ska följas årligen. Täckningsgraden ska vara 85 % av den screenade populationen. >90 % av proverna ska innehålla endocervikala celler. Andel benigna koner. Årlig analys av alla fall av cervixcancer. Ej bedömbara prov Om provet inte är bedömbart, kallas kvinnan till en ny kostnadsfri provtagning hos barnmorska inom 2-3 månader oavsett orsak. Om prov taget enligt ovan återigen inte är bedömbart, kallas kvinnan till ett läkarbesök på gynekologisk mottagning för bedömning och eventuell behandling av kvarstående infektion, atrofi eller annat. Efter behandling sker ny provtagning hos barnmorska efter 1-2 mån. Om endocervikala celler saknas i screeningprov, följs detta inte upp med extra provtagning. Exit- test Vid sista cellprovet inom screeningsverksamheten (> 60 års ålder) tas även reflextest för HPV. Om benignt cellprov och neg HPV utgår kvinnan från screeningsprogrammet. Om benignt cellprov och pos HPV kommer kvinnan att kallas igen efter 3 år. Högrisk-HPV-test Humant papillomvirus (HPV) återfinns i >97% av alla fall av cervixcancer. Persisterande infektion med högrisk-hpv ses som en förutsättning för cancerutveckling. Testet används för att våga undvika konisering vid ASCUS/CIN 1. Om HPV analyseras direkt från cellprovsburken, kallas det reflextest och utförs på alla cellprov tagna i screeningverksamheten som visar ASCUS/CIN1. Om man vid uppföljning av dysplasi önskar HPV-testning får det begäras separat.

(L Liest Överläkare) Kolposkopi Kolposkopi används för att beskriva en ev. förändrings utbredning/ utseende samt för att bedöma om konisering går att göra i lokalanestesi. Vid kolposkopi ska makroskopisk cancer uteslutas. Kolposkopin bör svara på följande frågor: 1. Är hela transformationszonen (TZ) synlig eller inte? 2. Finns dysplasisuspekta områden inom TZ, dvs. acetovitt epitel, punktering eller mosaik? 3. Finns utbredning utanför TZ? 4. Finns förändringar talande för tidig invasion, dvs. mycket stora lesioner med bisarra kaliberväxlande kärl, höggradig grov mosaik/punktering, nekroser eller petekiala blödningar, skarpa gränser med nivå skillnader mot normalt epitel? Scoringsystemet Swede Score är utprovat på kvinnor som har östrogeniserade slemhinnor. Totalscore 1-4 poäng talar mot CIN 2/3 och 8-10 poäng talar för CIN 2/3. Det rekommenderas att använda Swede Score systemet för att få en systematiserad kolposkopibeskrivning och för en egen kontroll av sina bedömningar. Poäng 0 1 2 Acetoupptag 0 eller transparent Slöjigt Stearinfläck Kanter 0 eller diffusa Oregelbundna, flikiga, skarpa. Regelbundna, skarpa eller nivåskillnad Satelliter Kapillärmönster Fint, regelbundet Saknas Grovt eller bisarra Storlek <5mm 5-15mm eller 2 kvadranter Jodupptag Brunt Svagt gult eller spräckligt kärl >15 mm, 3-4 kvadranter eller endocervikalt oavgränsbar Kanariegult

(L Liest Överläkare) Utredning, behandling av avvikande cellprov Det är viktigt att beakta att schematiska riktlinjer aldrig kan täcka in alla situationer. En klinisk bedömning skall alltid göras när riktlinjer appliceras på en individuell patient och speciella omständigheter kan i det enskilda fallet motivera avsteg från riktlinjerna. Motivera i journaltext anledningen till avsteg från riktlinjerna. Patient med patologiskt cellprov kallas för vidare uppföljning och utredning enligt nedan: ASCUS/CIN1 flödesschema 1 För att selektera de kvinnor som har en ökad risk för höggradig dysplasi respektive större chans till utläkning, görs analys av HPV-DNA (reflextest). Utifrån det svaret görs uppföljning enligt nedan. Vid negativt HPV kallas kvinnan för kontroll efter 1 år till bm/ssk på KK mottagningen, som tar ett nytt cellprov. Om detta prov är benignt återgår patienten till GCK. Om cellprovet efter 1 år visar ASCUS/CIN1 kallas kvinnan för kontroll till läkare inom 3-4 månader för cellprov, kolposkopi och ev px. Om detta prov är benignt kallas kvinnan för ny kontroll efter 12mån+12 mån till bm KK mottagningen och sedan tillbaka till GCK. Vid fortsatt ASCUS/CIN1 kan konisering övervägas, men om fortsatt barnönskan och/eller motiverad kvinna, kan ny kontroll med cellprov, kolposkopi och ev px övervägas efter 6-12 månader. Vid CIN 2/3 rekommenderas konisering. Vid positivt HPV kallas kvinnan 28 år för kontroll till läkare inom 3-6 månader för cellprov, kolposkopi och ev px. Om benignt prov kallas kvinnan för kontroll efter 12mån+12mån hos bm och sedan tillbaka till GCK. Om fortsatt CIN I i cellprov/px, fortsatt barnönskan, OCH motiverad patient kan kontroller med cellprov, kolposkopi och ev px 12 o 24 månader efter indexprov övervägas hos kvinnor 30 år. Annars konisering vid persisterande CIN1. Om CIN2/3 rekommenderas konisering Vid positivt HPV kallas kvinnan < 28 år för kontroll till barnmorska inom 3-6 månader för cellprov Om benignt prov kallas kvinnan för kontroll efter 12 mån+12mån hos barnmorska och sedan tillbaka till GCK Om patologiskt cellprov kallas kvinnan för kontroll till läkare inom 3 månader för cellprov, kolposkopi och ev px. Om benignt prov kallas kvinnan för kontroll efter 12 mån+12 mån hos barnmorska Om fortsatt CIN I i cellprov/px, fortsatt barnönskan, OCH motiverad patient kan kontroller med cellprov, kolposkopi och ev px 12 o 24 månader efter (fortsättas nästa sida)

(L Liest Överläkare) indexprov övervägas. Vid persisterande CIN1 konisering. Om CIN2/3 rekommenderas konisering. CIN2/CIN3 och ASC-H - flödesschema 2a Om ett cellprov visar höggradig dysplasi, dvs. CIN 2/3 eller ASC-H, överensstämmer det med kon-pad i ca 70 %. Kvinnan kallas till läkare inom 6-8 veckor för behandling/utredning. I dessa fall kan man gå enbart på cellprovsvar för beslut om konisering så kallad see and treat. Är det uppenbart inte möjligt att få radikalitet/tekniskt svårt eller kvinnan inte kan fördra operation i lokalanestesi/sedering, är det rimligt att anmäla till operation i generell anestesi. Om kvinnan är koniserad 2 gånger tidigare bokas tid till läkare för ställningstagande till rekonisering eller annan åtgärd. Uppföljning efter konisering av skivepiteldysplasi flödesschema 3a Efter konisering, oavsett radikalitet kallas patienten efter 6 månader till bm på KK mottagningen för cellprov samt HPV reflextest med efterföljande handläggning: PAD efter konisering = Benign/CIN 1 med benign cytologi samt neg HPV vid första kontrollen åter till GCK om < 50 år. Kvinnor > 50 år ska lämna minst 3 cellprover med 5 års intervall innan hon avskrivs från kontroller. PAD efter konisering = CIN 2/3 med benign cytologi samt neg HPV vid första kontrollen, kallas via kontrollfil vart 3:e år livslångt eller så länge som kvinnan i samråd med bm finner det rimligt. Med rimlighet avses svårighet att genomföra undersökningen med tanke på ålder och funktionsnedsättning. Bm meddelar skriftligen (avregistreringsblankett), dysplasiansvarig läkare som beslutar om en kvinna skall utgå ut kallelsesystemet eller inte. Oavsett PAD i kon och benign cytologi med pos HPV vid första kontrollen kallas kvinnan till bm på KK mottagningen för nytt cellprov + HPV inom 6 månader. Är detta cellprov benignt + neg HPV åter till GCK alt kontrollfil beroende på PAD i kon. Om fortsatt benignt cellprov + pos HPV kallas kvinnan åter till bm på KK mottagningen om 3 år för nytt cellprov + HPV. Om patologisk cytologi vid någon av ovanstående kontroller efter konisering kallas kvinnan till läkare inom 4-6 veckor för cellprov, kolposkopi och ev. px. Därefter individuell handläggning.

(L Liest Överläkare) Körtelcellsatypi, adenocarcinoma in situ (AIS) eller oklar atypi (atypiska celler av oklart ursprung) flödesschema 2b+3b Dessa atypier är förenade med hög risk för samtidig skivepitelatypi samt invasiv cancer varför de skall utredas utan dröjsmål. De invasiva cancrarna kan vara utgångna från cervix eller endometrium, och i enstaka fall från tubor eller ovarier. Kvinnan kallas till läkare inom 4-6 veckor för utredning med cellprov, HPV, kolposkopi, cervixabrasio, ev. px och vaginalt ultraljud. Endometriebiopsi tas om >35 år eller vid blödningsrubbningar. Vid svårigheter att tolka ultraljudsbilden eller tekniska svårigheter vid endometriebiopsi planeras för fraktionerad abrasio. Efter utredning planeras för hög konisering om fortsatt tecken till körtelcellsatypi/ AIS eller oklar atypi. Sex månader efter konisering kallas kvinnan till bm/ssk på KK mottagningen för cellprov samt HPV reflextest. Vid uppföljning av behandlad körtelcellsatypi/adenocarcinoma in situ/oklar atypi skall endocervikala celler finnas i cellprovet. Om benign cytologi+neg HPV efter 6 månader kallas kvinnan till bm årligen i 3 år och sedan livslångt vart 3:e år via kontrollfil. Vid benign cytologi med pos HPV oavsett PAD i kon skall patienten kallas för nytt cellprov + HPV hos bm KK mottagningen inom 6 månader. Är detta cellprov benignt + neg HPV, uppföljning enl punkten ovan. Om fortsatt benignt cellprov + pos HPV kallas kvinnan åter till bm KK mottagningen inom 1 år för nytt cellprov + HPV. Därefter individuell handläggning.. Om patologisk cytologi efter konisering kallas patienten till läkare inom 4-6 veckor för cellprov, kolposkopi och ev. px. Därefter individuell handläggning.

(L Liest Överläkare) skontroll under och efter graviditet flödesschema 4 Graviditet disponerar inte för atypi och ändrar inte heller dess naturalförlopp. Kvinnor som inte lämnat cellprov på 2,5 år bör erbjudas provtagning vid inskrivning på mödrahälsovården. Prov för screening bör tas före 15:e graviditetsveckan, men kvinnor som aldrig tagit cellprov tidigare ska erbjudas provtagning även senare i graviditeten. I de fall man väntar med provtagning till efter graviditeten bör det ha gått minst 8 veckor postpartum vid provtagningstillfället. Syftet med utredning under graviditet är att utesluta invasiv cancer. Vid misstanke på icke graviditetsrelaterad blödning under graviditet bör cellprov tas oavsett graviditetslängd. Gravid kvinna med patologiskt cellprov ska erbjudas undersökning, helst innan grav v 18-20. Vid undersökningen tas nytt cellprov, kolposkopi (jod och ättika kan användas). Riktade px alt konbiopsi ska tas. För blodstillning rekommenderas albothyllösning eller lapispenna. Undantaget är de med ASCUS/CIN 1 + neg HPV där kan uppföljning vänta tills 8 veckor postpartum. Alla fall med CIN 3 och AIS ska granskas på patologkonferens för att utesluta invasiv cancer. Vid utbredd lesion, nedväxt i kryptor eller vid misstanke om AIS bör konisering göras. Vid CIN 2/3 ska ny undersökning i grav v 28-30 med cellprov, kolposkopi och px göras. Vid misstanke på mikroinvasiv cancer under graviditet ska konisering göras. Under graviditetsvecka 22-26 görs detta inneliggande. Blödningsprofylax med tranexamsyra bör ges. Efter graviditetsvecka 27 bör konisering undvikas, istället rekommenderas behandling efter sectio som planeras till graviditetsvecka 32-33. Vid misstanke om invasiv cancer eller vid konstaterad cancer, handläggas patienten efter samråd i multidiciplinär konferens: Gynekolog, obstetriker, ev neonatolog, patolog och gyn-onkolog. Vid CIN 2-3 eller progress av cellförändringar under graviditeten, ska konisering göras 6-8 veckor postpartum. Lokal östrogenbehandling bör ges. Om invasiv cancer ej helt säkert har kunnat uteslutas bör utredning med flera biopsier samt cervixabrasio göras redan 2-4 veckor postpartum. Dokumenthistorik Utgåva nr. Kommentar Godkänd av (namn, titel,datum) 1 2014-09-01 1. utgåvan Ska det stå styrgrupp för GCK samt RMPG 2 2015-10-08 2. utgåvan

Flödesschema 1 Utredning ASCUS/CIN 1 ASCUS/CIN1 HPV Reflextest På cytlab HPV pos < 28 år HPV neg HPV pos 28 år bm 3 månader 12 månader Kolposkopi+ + ev px 3-6 mån läkare Om avvikande benignt ASCUS/CIN1 CIN2/3 ASCUS/CIN1 benignt ev PAD benignt GCK Kolposkopi+ +ev px 3-4 mån läkare Konisering Konisering alt individuell handläggning se pm 12+12 mån bm /PAD ASCUS/CIN1 benignt 12+12 mån bm Konisering alt individuell handläggning

Flödesschema 2a Utredning CIN 2/3 och ASC-H CIN2/3 ASC-H 6-8 veckor läkare Kolposkopi + Konisering/Opplanering Flödesschema 2b Utredning körtelcellsatypi/ais/oklar atypi Körtelcellsatypi AIS Oklar atypi 4-6 veckor läkare HPV Kolposkopi Ev Cx-abrasio Ev px Vag. Ultraljud Endometriebiopsi Individuell handlägning ev hög konisering

Flödesschema 3a Uppföljning av behandlad skivepiteldysplasi 6 månader efter konisering-oavsett radikalitet + HPV bm/ssk på KKmott benignt HPV neg benignt HPV pos patologiskt CIN 2/3 i PAD från kon Åter kontrollfil (vart 3:e år livslångt) Benignt/CIN1 i PAD från kon Åter GCK Om > 50år se PM Till bm på KK mott för cellprov+ HPV efter 6 mån därefter handläggning enl PM Till läkare inom 4-6 veckor för, kolposkopi och ev px. Därefter Individuell handläggning

Flödesschema 3b Uppföljning av behandlad körtelcellsatypi/ais/oklar atypi 6 månader efter Konisering, oavsett radikalitet +HPV bm/ssk på KK mott Endocervikala celler ska Finnas med i provet benignt HPV neg benignt HPV pos patologiskt Årlig provtagning i 3 år därefter vart 3:e år livslångt i kontrollfil Till bm för cellprov + HPV efter 6 mån därefter handläggning enl PM Till läkare inom 4-6 veckor för cellprov, kolposkopi och ev px. Därefter individuell handläggning

Flödesschema 4 Cellförändringar under graviditet ASCUS/CIN 1 HPV neg ASCUS/CIN 1 + HPV pos CIN2/3 Körtelcellsatypi 8 veckor postpartum hos barnmorska < Grav v 18-20 Läkarbesök med cellprov, kolposkopi, px/konbiopsi Microinvasiv cancer kan ej uteslutas CIN 2/3 (CIN3 /AIS eftergranskas på Patologkonferens för säker diagnos) och PAD benignt/ ASCUS/CIN1 Konferens Gynekolog/Obstetriker/ Patolog/Onkolog Se PM 8 veckor postpartum hos barnmorska på KH Grav v 28-30 Läkarbesök med cellprov, kolposkopi, px Konisering 8 veckor postpartum lokal östrogenbehandling