Prioriterade frågor för Avloppsguidens användarförening underlag för verksamhetsplan 2011



Relevanta dokument
ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se

Gemensamhetsanläggningar för avlopp

Tillsynsplan vatten & avlopp

Länsstyrelsen Västra Götalands län 1. Länsstyrelsen om enskilda avlopp. Maria Hübinette, vattenvårdsenheten, Vänersborg

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

Vi bygger nätverk och samlar kunskap inom små avlopp, dagvatten och VA-planering Du spar tid och resurser

Verksamhetsplan

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel

Handlingsplan Enskilda avlopp

DOM Stockholm

Hållbara och kostnadseffektiva små avlopp i Norra Sverige

Små avlopp stora utmaningar. Följdfrågor till Åsa?

Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning

Västervik kommun / vasterviks.kommun@vastervik.se

Forum för nationella aktörer 9 november 2010 Minnesanteckningar

Återrapportering från Kristinehamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Tillsyn av enskilda avlopp

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Samarbete, kunskap och planering - om myndigheternas

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden

Nya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp

Marknadsöversikt utvärdering

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010

Riktlinjer för enskilda avlopp

VA-policy. Oskarshamns kommun

Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid anläggande av enskilda avlopp

Alla produkter klarar Naturvårdsverkets nya krav. Fastighetsägaren Avloppsreningens viktiga funktioner

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Vatten- och avloppsverksamheten

Nätverk för återföring

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden

ANTAGET AV MILJÖ-OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Riktlinjer för enskilda avlopp i Hedemora kommun

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument

Ledningsrättslagen och anläggningslagen vid kretsloppslösningar Möjligheter och hinder vid övertagande av enskilda anläggningar

Små avlopp i Sverige

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen

Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för bättre vatten

Vattenråden inom Västerhavets vattendistrikt sammanställning av årsredovisningar för 2013

Projektförslag 1: Utsläpp av organiska flyktiga ämnen, VOC Poängsumma Antal/omdöme

VA-planering behövs för hela kommunen. Mats Johansson. VERNA Ekologi AB. Varför planera för VA i hela kommunen? Handbok om VA i omvandlingsområden

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram

VA i Årsta havsbad. Mats Johansson Innehåll

JÄMSTÄLLDHET I EKSJÖ KOMMUN

Nyheter inom lagstiftning och teknik

Förslag till fortsättning på dagvattenprojektet

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Inventeringsplan för enskilda avlopp

HaV. Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Yttrande angående förslag till nya bestämmelser om små avlopp

Retention och enskilda avlopp - ställer vi överkrav?

Förbättra ditt avlopp

LANDSKAPSREGERINGENS ANVISNINGAR FÖR PLANERING AV ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR

Att leva med REACHur en miljöinspektörs perspektiv. Miljöförvaltningen i Lunds kommun Matilde Törnqvist, Miljöinspektör AF-borgen

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll?

Hällefors kommun. Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala bolagen Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 11

VA-policy för Växjö kommun

A Allmänt. Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut. 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

Minnesanteckningar Projekt Minireningsverk

Processgrupp Plan- och byggfrågor

Miljösamverkan Sverige. Verksamhetsplan 2015 Beslutad av styrgruppen den 21 november 2014

Finspångs kommun Revisorerna. Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och kommunala företag

Miljösamverkan Halland Verksamhetsplan

Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun

BAGA Easy. Avloppsanläggningar för hög skyddsnivå. Kretsloppsanpassat

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.

Vattenförvaltning och kommunerna

PROTOKOLL. Styrgruppsmöte 18 april april Miljökontoret, Trollhättan

Välfärdsutveckling genom stödstrukturer för frivilligt arbete

Avloppsguidens Användarförening -vilka är vi?

Stockholms Naturskyddsförening VERKSAMHETSPLAN 2015

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande

VATTENTJÄNSTLAGEN 6. 2 Lagen om allmänna vattentjänster 3 Tre nyckelbegrepp 4 Expertutlåtanden 5 Slutsatser 6 Bilagor, källor och referenser

Samordning av regionala nätverk om små avlopp

Ensamkommande barn - Lokalt och regionalt utvecklingsstöd. Östersund 21 maj 2014

Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer.

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Recipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län

Projektplan för delprojekt Metodstöd - Hälsoskydd

Varmt välkomna öppet hus!

Lön för mödan!? Från förhandlingsprocess till vad du ska ta upp vid lönesamtalet

Alvar Bogren; SOI och upphandlingens framtid

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Yttrande över remiss om betänkandet "Vägar till ett effektivare miljöarbete" SOU 2015:43

Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom Emåns avrinningsområde i Sävsjö kommun

BILAGA 1, Version ?? Dnr 2014/???? Bilaga till

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer

Miljö- och energidepartementets betänkande: Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013

Remissyttrande från Hushållningssällskapens Förbund Veterinär fältverksamhet i nya former, SOU 2007:24

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser

9 Ikraftträdande och genomförande

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Enkät om delprojekt tillsyn avloppsreningsverk 2005

Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt

Transkript:

Prioriterade frågor för Avloppsguidens användarförening underlag för verksamhetsplan 2011 Vad behövs för att underlätta handläggningen av avloppsärenden? Avloppsguidens användarförening bildades den 8 mars 2010. Ett av föreningens ändamål är att verka för att handläggningen av ärenden som rör enskilda avlopp underlättas. Under 2010 och början av 2011 har styrelsen med hjälp av Avloppsguiden AB identifierat en rad behov som rör detta. Användarföreningens styrelse har prioriterat 9 områden som föreslås utgöra grunden för föreningens verksamhetsplan för 2011. Tanken är att denna lista uppdateras och revideras inför framtida årsmöten. Den ursprungliga listan från med alla identifierade behov från diverse medlemsträffar under 2010 och 2011 hittar du sist i dokumentet som bilaga 1. Styrelsen för Avloppsguidens användarförening Lovisa Olofsson (Norrtälje kommun) Åsa Wikman (Piteå kommun) Anne-Li Marander (Norrhälsinge miljökontor) Ingrid Persson (Hässleholms kommun) Gunilla Strömqvist (Stenungsunds kommun) Ingemar Bergbom (Habo/Mullsjö kommuner) För Avloppsguiden AB Björn Eriksson

Prioriterade frågor för Avloppsguidens användarförening 2011 och framåt Identifierade behov Förslag till åtgärder Kommentarer VÄRDERING AV AVLOPPSTEKNIK 1 Vägledning för likriktade bedömningar av avloppsteknik: - Prefabricerade lösningar (Minireningsverk, filterboxar etc.) - Markbaserad rening 2 Utbildning och kvalitetssäkring av gräventreprenörers fackmässighet Verka för att någon annan än att den enskilde avloppshandläggaren ska bedöma avloppsprodukters reningsgrad. Stötta eventuellt arbete med P-märkning (frivillig certifiering) av avloppsprodukter. Bevaka och delta i en eventuell process för att certifiera gräventreprenörer med avseende på anläggande av små avlopp. En årlig opartisk forskningsbaserad uppdatering för inspektörer om avloppsteknik för enskilda avlopp vore önskvärt. Det är svårt för miljökontoren att var för sig bedöma information från säljare och tillverkare på likriktat sätt utan samordning. Kunskapscentrum Små Avlopp (JTI/SP) står i startgroparna med frivillig P- märkning. Ett internordisk projekt om markbaserad rening pågår. Kunskapscentrum Små Avlopp (JTI/SP) står i startgroparna med ett certifieringsarbete, koppat till aktiviteten ovan. JURIDISKA FRÅGOR OCH VÄGLEDNINGSBEHOV 3 Förtydligad lagstiftning inom avloppsområdet 4 Vägledning för krav på kretslopp av avloppsfraktioner från små avlopp Delta i referensgrupp för kvalitetssäkring av avloppsutbildningar för entreprenörer (Kunskapscentrum Små Avlopp). Verka för förtydligad lagstiftning på avloppsområdet genom att uppvakta miljödepartementet Verka för vägledning genom att uppvakta Naturvårdsverket och/eller Havs- och vattenmyndigheten, Miljödepartementet. Eventuellt skriva debattartikel för lämpligt forum. Kunskapscentrum Små Avlopp (Avloppsguiden) driver en aktivitet om kvalitetssäkring av avloppsutbildningar. 2

5 Vägledning för krav på skötsel och kontroll av små avlopp Verka för vägledning genom att uppvakta Havs- och vattenmyndigheten 6 Ökad kunskap och kompetens vad gäller Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) 7 Förbättrad tillsynsvägledning om små avlopp INFORMATION OCH VA-PLANERING 8 Regionalt stöd för kommunernas VAplanering 9 Samordnad information i samband med husköp Eventuellt skriva debattartikel för lämpligt forum om vikten av skötsel och kontroll. Eventuellt samverkan med diverse miljösamverkan eller andra projekt om vägledningar Uppmärksamma Länsstyrelserna om behovet av tydliga besked från Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet till kommunerna (miljö-, plan- och teknisk förvaltning samt kommunstyrelse) Uppmärksamma nationell aktör (Havs- och vattenmyndigheten och/eller Miljödepartementet) om att Länsstyrelsen bör prioritera resurser för avloppstillsynen i tillsynsvägledningen. Uttrycka önskemål om fortsatt tillsynskampanj med förslag på bedömningsgrunder, tillsynsmanualer etc. genom att uppvakta Havs- och vattenmyndigheten. Användarföreningen deltar i möten med nationella aktörer på området. Uppmärksamma nationella aktörer om behovet av stöd för VA-planering. Referens för utveckling av www.avloppsguiden.se Utgöra referensgrupp för kvalitetssäkring av anpassad avloppsinformation på www.avloppsguiden.se i samband med husköp. Kunskapscentrum Små Avlopp driver projekt om funktionskontroll. Stöd för kommuner att gå vidare när information (tillsynskampanj 1) inte biter. Kunskapscentrum Små Avlopp arrangerar träffar för att samla nationella aktörer för dialog. Nationella aktörer i detta sammanhang: Sveriges kommuner och Landsting, Havsoch vattenmyndigheten, Miljödepartementet Kunskapscentrum arbetar med en sådan aktivitet. 3

Bilaga 1 Identifierade behov för att underlätta handläggningen av avloppsärenden Lista på behov och önskemål från medlemsträff 8 mars, Avloppsguidens studieresa till Norge hösten 2011 samt kommentarer och synpunkter från styrelseledamöter och medlemmar som kommit till avloppsguidens kännedom. Identifierade behov VÄRDERING AV AVLOPPSTEKNIK Likriktad teknikbedömning - Prefabricerade lösningar (Minireningsverk, filterboxar etc.) - Markbaserade lösningar Vägledning för teknikbedömning Vägledning för naturnära tekniklösningar JURIDIK OCH VÄGLEDNING Förtydligad lagstiftning inom avloppsområdet Vägledning för krav på kretslopp av avloppsfraktioner från små avlopp Vägledning för krav på skötsel och kontroll av små avlopp Nationella riktlinjer för bedömning av normal och hög skyddsnivå Ökad kunskap och kompetens vad gäller Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) ÖVRIGT STÖD FÖR TILLSYNEN Samordning av hur data om små avlopp lagras och sammanställs Kommentarer Avloppsteknik behöver utvärderas och kvalitetssäkras. Idag hamnar frågan om att bedöma om föreslagen teknik klarar de funktionskrav som nämnden ställer på avloppshandläggarens bord. Denna teknikbedömning behöver likriktas för alla parters skull. Tillverkarna och återförsäljarna behöver en annan dialogpart än miljökontoren när oenighet råder om reningsresultat. Det finns även ett behov av likriktning av bedömningar av markbaserad avloppsrening. Innan en certifiering, typgodkännande av produkter eller motsvarande finns på plats behövs tydligare vägledning om hur avloppsteknik bör bedömas. Behov finns av vägledning för att underlätta bedömning av småskaliga kretsloppslösningar och tekniklösningar som t.ex. inte kräver slamtömning. Det finns ett tomrum mellan lag och allmänna råd med handbok. Detta leder till merjobb för förvaltningarna samt riskerar att de allmänna råden förväxlas med författningstext. Handläggningen skulle underlättas, samt likriktas, om lagstiftningen var mer detaljerad via en förordning eller föreskrift. (Dessutom saknas vägledning, t.ex. AR, för anläggningar 25-200 pe) Trots kretsloppskravet i miljöbalkens allmänna hänsynsregler ställs det sällan krav på kretslopp. Vägledning om möjligheten för miljönämnden att kräva kretsloppslösningar behövs. Skötsel och kontroll av anläggningarna är avgörande för en god prestanda på anläggningen. Tillståndsmyndigheten har t.ex. inte i dagsläget möjlighet att villkora om serviceavtal i samband med tillståndsgivningen. Behov finns av vägledning hur tillsynsmyndigheten ser till att VU sköter och kontrollerar sin avloppsanläggning. Grunderna för bedömning av skyddsnivå kan utvecklas och gärna i samverkan med Vattenmyndigheterna. Även om miljönämnden inte ansvarar för tillämpningen av LAV hamnar många LAV-relaterade frågor på avloppshandläggarens bord. Dagens underlag för en nationell strategi lämnar mycket att önska. 4

Förbättrad tillsynsvägledning om små avlopp Statusen hos positionen avloppshandläggare behöver höjas KOMPETENSUTVECKLING Utbildning och kvalitetssäkring av gräventreprenörers fackmässighet Fortbildning av miljöinspektörer för att klara avloppshandläggningen INFORMATION OCH VA-PLANERING Regionalt stöd för kommunernas VA-planering VA-rådgivning Samordnad information i samband med husköp FORSKNING OCH UTVECKLING Fylla kunskapsluckor vad gäller reningsgrad i markbaserad rening kontra ytvatten Påverkan på grundvatten från små avlopp Systemanalys av Kretsloppssystem Kommunenkäter är inte någon bra metod för att samla data om små avlopp. Det föreligger ett stort behov av samordning av avloppsdata och system för att hantera den. Länsstyrelsen behöver i högre utsträckning följa kommunernas arbete med små avlopp. Ansvarig nationell aktör behöver agera när detta inte fungerar. En tydlig signal från Länsstyrelsen hjälper nämnden och förvaltningen. Låg status innebär att avloppshandläggningen inte prioriteras i tillräcklig utsträckning samt leder till hög genomströmning av avloppshandläggare vilket påverkar kontinuiteten negativt. Ofta får nyanställda ta sig an avloppsärenden som ingång i yrket samtidigt som avloppshandläggningen är mycket krävande för inspektören. Frågan om status är känslig. Innan användarföreningen agerar i frågan behövs något slags underlag så att frågan kan förankras och förtydligas. På samma sätt som avloppsteknik behöver utvärderas och kvalitetssäkras behöver anläggandet av avlopp kvalitetssäkras. Inspektörsutbildningarna behöver stärkas vad gäller ämnesområdet små avlopp för att klara avloppshandläggningen bra. Kompetensutvecklingen kan även göras som fortbildning i form av utbildningsmaterial och kortare kurser och seminarier. Verktyg för att underlätta VA-planering och utredningar som betonar behovet av VA-planering finns men tydligen inte resurserna för konkret arbete. Behov finns för stöd till kommunerna m.a.p. VA-planering och arbete med VA-planer kopplade till översiktsplaner. Behov finns av VA-rådgivning som kopplar till VA-planering, landsbygdsutveckling samt avlastar miljökontorens arbetsbelastning. VArådgivning innebär att information och råd ges på annat sätt än vid ansökan och tillsyn. Mäklare behöver mer kunskap om små avlopp. Säljare och köpare behöver mer information om små avlopp. Mer forskning behövs för att förstå hur markbaserad rening belastar ytvattensystem. Dagens schablonvärden upplevs som tveksamma att grunda omfattande tillsynskampanjer samt ingripande åtgärder gentemot enskilda på. Mer forskning behövs för att förstå fosforreduktion i markbaserade system. Anvisningar för grunt anlagda och lågt belastade anläggningar behövs. Mer forskning behövs för att förstå hur små avlopp belastar grundvatten, främst m.a.p. smittskydd och utsläpp av hushållskemikalier. Med hänvisning till vägledningsbehovet för kretsloppskrav finns det även behov av analys och utveckling av koncept för kretsloppsanpassade system för små avlopp. Exempel på frågeställningar: Vilka system finns idag? Kostnad i pengar och utsläpp? Förslag på ekonomiska och miljöanpassade kretsloppssystem på kommunal nivå 5