KVALITETSREDOVISNING

HÄSSLEHOLMS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN KVALITETSREDOVISNING FÖR HÄSSLEHOLMS GYMNASIESKOLOR OCH VUXENUTBILDNING 2003 GALAX Balanserat styrkort för Barn- och utbildningsförvaltningen

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.1.1 Nationella mål... 4 1.1.2 Kommunala och lokala mål... 4 1.2 Metod... 4 1.3 Struktur... 5 1.4 Balanserat styrkort... 5 2. BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 6 2.1 Hässleholms gymnasieskolor... 6 2.1.1 Organisation... 6 2.1.2 Gymnasieprogram... 6 2.1.3 Elever... 7 2.1.4 Personal... 7 2.2 Vuxenutbildning... 8 2.3 Årets verksamhet 2003... 9 2.3.1 Organisation... 9 2.3.2 Undervisning/verksamhetsutveckling... 9 2.3.3 Lokaler och utrustning... 12 3. EKONOMI... 14 3.1 Hässleholms gymnasieskolor... 14 3.2 Vuxenutbildning... 16 4. ELEVER OCH FÖRÄLDRAR... 18 4.1 Normer och värden... 18 4.2 Elevers ansvar och inflytande... 20 4.3 Enkätundersökning... 22 4.3.1 Elever vid Hässleholms gymnasieskolor... 22 4.3.2 Studerande vid Komvux gymnasieutbildningar... 23 5. VERKSAMHET... 24 5.1 Kunskaper... 24 5.1.1 Förstahandsval och betyg vid intagning till gymnasieskolan... 24 5.1.2 Avhopp från gymnasieskolans nationella program... 25 5.1.3 Genomströmning på de nationella programmen... 26 5.1.4 Utökat program... 26 5.1.5 Reducerat program... 27 5.1.6 Samlat betygsdokument... 27 5.1.7 Betygsfördelning åk 3... 29 5.2 Elever med behov av särskilt stöd... 30 5.2.1 Samarbete med socialförvaltning och statliga myndigheter... 30 5.2.2 Ordkedje- och meningskedjetest i årskurs 1... 30 5.2.3 Stödverksamhet vid HTS... 31 5.2.4 Stödverksamhet vid Jacobsskolan... 31 5.2.5 Stödverksamhet vid Linnéskolan... 32 5.2.6 Åtgärdsprogram vid HTS, Jacobsskolan och Linnéskolan... 32 2

5.2.7 Individuellt program (Ungdomscentrum)... 33 5.2.8 Programinriktat Individuellt Program, PRIV... 36 5.2.9 Norrängsskolan... 36 5.3 Hälsofrämjande skola... 38 6. MEDARBETARE... 41 6.1 Särskilt statsbidrag för personalförstärkning... 41 6.2 Nyrekrytering av personal... 42 6.3 Pedagogiskt utbildad personal... 43 6.4 Hälsofrämjande arbetsplats... 44 6.5 Enkätundersökning bland lärare vid Hässleholms gymnasieskolor och Vuxenutbildning... 46 7. UTVECKLING... 47 7.1 Ökat elevantal i gymnasieskolan... 47 7.2 Förändringar av gymnasieskolans organisation... 47 7.3 Rektorernas tankar kring utveckling 2003-2004... 48 BILAGOR Bilaga 1: Enkätundersökning bland elever vid Hässleholms gymnasieskolor Bilaga 2: Enkätundersökning bland studerande vid Komvux gymnasieutbildningar Bilaga 3: Enkätundersökning bland lärare vid Hässleholms gymnasieskolor och Vuxenutbildning 3

1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Skolor ska årligen upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar. De ska innehålla en bedömning av i vilken mån som de nationella målen har uppnåtts samt en redogörelse för vilka åtgärder som kommunen avser att vidta om målen inte har uppnåtts. 1) 1.1.1 Nationella mål Gymnasieskolans och den kommunala vuxenutbildningens verksamhet ska styras enligt Skollagen och Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). 1.1.2 Kommunala och lokala mål I alla kommuner ska det finnas en skolplan, där det framgår vilka åtgärder som kommunen avser att vidta för att uppnå de nationella målen för skolan 2). Kommunfullmäktige antog en ny skolplan för Hässleholms kommun i maj 2001 3). Den beskriver hur olika verksamheter och skolformer ska utvecklas ur ett lokalt perspektiv. På skolorna finns lokala mål. 1.2 Metod Innehållet i Kvalitetsredovisning 2003 för Hässleholms gymnasieskolor och Vuxenutbildning bygger på en sammanställning av information, som har lämnats av rektorerna för Jacobsskolan, Linnéskolan, Norrängsskolan, Tekniska Skolan, Ungdomscentrum samt Vuxenutbildningen. Barn- och utbildningsnämndens kvalitetsmål har utvärderats med hjälp av enkäter, som har besvarats av lärare och elever på Hässleholms gymnasieskolor och Vuxenutbildning. 1) Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet SFS 1997:702, Förordning SFS 2001:649, Skolverkets Allmänna råd om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (1999:1) 2) SL 2 kap 8 3) Hässleholms kommun, Skolplan, se Barn- och utbildningsförvaltningens hemsida www.hassleholm.se/ 4

1.3 Struktur Kvalitetsredovisningen är upplagd enligt följande struktur: Mål hänvisningar görs till nationella och kommunala mål Resultat verksamhetens resultat redovisas Måluppfyllelse måluppfyllelse redovisas Förslag till åtgärder förslag anges på vad som behöver vidareutvecklas och/eller följas upp 1.4 Balanserat styrkort De båda amerikanerna Robert Kaplan och David Norton utvecklade i början av 1990-talet en styrmodell, som de kallade för Balanced Scorecard. På svenska kallas modellen för Balanserat styrkort. Syftet med att utveckla ett Balanserat styrkort är att styra en verksamhet utifrån ett antal perspektiv. I den ursprungliga modellen ingick fyra perspektiv, men en organisation väljer själv vilka som anses vara relevanta för den egna verksamheten. Alla perspektiv är lika viktig för en organisation. Inom varje perspektiv tas ett antal styrtal fram för att mäta och följa upp organisationens resultat utifrån dess vision, strategier och mål. Perspektiven belyser tre olika tidshorisonter - igår, idag och i morgon. 4) Barn- och utbildningsförvaltningen startade med hjälp av finansiellt stöd från Skolverket projektet Kvalitetsutveckling 2000 i Hässleholms kommun hösten 2000. Projektets syfte var att utveckla ett webbaserat utvärderings- och kvalitetsredovisningssystem för verksamheterna inom barnomsorg och skola. En annan samarbetspartner har varit Avdelningen för Kvalitetsteknik vid Linköpings Universitet. Två av deras studenter genomförde hösten 2000 ett examensarbete, vars syfte var att utifrån en processkartläggning ta fram och anpassa de grundläggande delarna i ett Balanserat styrkort till barnomsorg och grundskola i Hässleholms kommun. Författarna fick priset för 2001 års bästa uppsats avseende kommunal verksamhet vid Linköpings Universitet. Under 2002-2003 har Barn- och utbildningsförvaltningen utarbetat ett Balanserat styrkort för all verksamhet inom barnomsorg och skola. Styrkortet har fått namnet Galax. 4) Kaplan, R & Norton, D, 1999, The Balanced Scorecard, ISL Förlag Olve, N-G, Roy, J och Wetter, M, 1999, Balanced scorecard i svensk praktik, Liber Ekonomi Hallgårde, U & Johansson, A, 1999, Att införa balanced scorecard, Studentlitteratur 5

2. BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN 2.1 Hässleholms gymnasieskolor 2.1.1 Organisation Barn- och utbildningsförvaltningen Hässleholms gymnasieskolor Tekniska Skolan Jacobsskolan Linnéskolan Norrängsskolan Ungdomscentrum ES NV TE BF BP EC FP HV IP OP HP HR LIAHP LIAHR SM SP HP (SÄR) HR (SÄR) IP (SÄR) NP (SÄR) Autistgrupp Yrkesträning Verksamhetsträning IV Hässleholms gymnasieskolor har sin verksamhet förlagd till fem gymnasieskolor med var sin rektor. HTS används som gemensam beteckning för Tekniska Skolan och Vuxenutbildningen, som finns i samma lokaler och som har gemensam personal. Gymnasiesärskolan återfinns på Norrängsskolan. 2.1.2 Gymnasieprogram Nationella program, årskurs 1-3, läsåret 2002/2003 samt ht 2003 * Barn- och fritidsprogrammet (BF) med inriktningar Fritid samt Pedagogisk och social verksamhet * Byggprogrammet (BP) med inriktningar Anläggning, Husbyggnad samt Måleri * Elprogrammet (EC) med inriktningar Datorteknik, Elektronik samt Elteknik * Estetiska programmet (ES) med inriktningar Bild och formgivning samt Musik * Fordonsprogrammet (FP) med inriktningar Maskin- och lastbilsteknik, Personbilsteknik samt Transport (årskurs 1 och 2) * Försöksverksamhet med Lärande i arbete (LIA) på Handelsprogrammet och Hotell- och restaurangprogrammet årskurs 1 (vt 2003) och årskurs 2 (ht 2003) * Handels- och administrationsprogrammet (HP) med inriktningar Handel och service samt Turism och resor samt lokal inriktning Ekonomi, administration och IT * Hantverksprogrammet (HV) med inriktning Trä- och möbelteknik * Hotell- och restaurangprogrammet (HR) med inriktning Restaurang och måltidsservice * Idrottsprogrammet, specialutformat program (SM), årskurs 1 och 2 (ht 2003) * Industriprogrammet (IP) med lokala inriktningar Plåt- och svetsteknik, Textil och konfektion samt Verkstadsteknik * Naturvetenskapsprogrammet (NV) med inriktningar Naturvetenskap samt Matematik-datavetenskap * Omvårdnadsprogrammet (OP) * Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) med inriktningar Ekonomi, Kultur, Språk och Samhällsvetenskap samt lokal inriktning Miljö * Teknikprogrammet (TE) med lokala inriktningar IT, Form och design samt Teknikutveckling 6

Nationella program, årskurs 1-4, läsåret 2002/03 samt ht 2003 (Norrängsskolans gy-särskola) * Handels- och administrationsprogrammet * Hotell- och restaurangprogrammet * Industriprogrammet med inriktningar Träteknik och Verkstadsteknik * Naturbruksprogrammet Individuella program, läsåret 2002/03 samt ht 2003 * Ungdomscentrum * Yrkesträning (Norrängsskolan) * Verksamhetsträning (Norrängsskolan) * Autistgrupp (Norrängsskolan) 2.1.3 Elever På Hässleholms gymnasieskolor finns sammanlagt 1869 elever höstterminen 2003, vilket kan jämföras med 1 800 elever ht 2002, 1 774 elever ht 2001 och 1 724 ht 2000. Antal elever ht 2003 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt ES 27 29 21 77 NV 54 46 48 148 TE 49 44 36 129 HTS 130 119 105 354 BF 35 26 34 95 BP 16 15 22 53 EC 32 52 28 112 FP 27 26 19 72 HV 11 10 7 28 IP 40 37 25 102 OP 33 26 27 86 Jacobsskolan 194 192 162 548 HP 39 25 43 107 HR 44 37 39 120 LIA HP/HR 19 19 PRIV 7 7 SM 30 32 62 SP 103 107 123 333 Linnéskolan 223 220 205 648 Årskurs 1-4 Totalt Basår 28 HP 15 HR 21 IP träteknik 14 IP verkstadsteknik 10 NP 10 Autistgrupp 17 Yrkesträning 26 Verksamhetsträning 9 Norrängsskolan 150 Ungdomscentrum 169 TOTALT ANTAL ELEVER 1869 2.1.4 Personal Vid Hässleholms gymnasieskolor inklusive Vuxenutbildningen finns totalt 366 personer anställda ht 2003, varav 251 är lärare. Observera att nedanstående redovisning avser antal individer, inte antal tjänster. Personal ht 2003 Lärare Övrig personal Totalt HTS 78 23 101 Jacobsskolan 68 22 90 Linnéskolan 58 21 79 Norrängsskolan 39 37 76 Ungdomscentrum 8 7 15 Gymnasiekansli inkl gy-chef 0 5 5 Totalt 251 115 366 7

2.2 Vuxenutbildning I juni 2003 beslöt Kommunfullmäktige att bilda en ny förvaltning Arbetsmarknad & kompetensutveckling. Hässleholms kommun har genom detta beslut skapat en samlad organisation för alla kommunala verksamheter inom arbetsmarknad och utbildning för vuxna. De övergripande uppgifterna är att lösa samhällets, inte minst näringslivets, arbetskraftsförsörjning och att ge lokala möjligheter till kvalificerad utbildning och yrkesutveckling för kommuninvånarna. Komvux, SFI, Särvux, Yrkeshögskolan SYD, Flexvux och kommunens uppdragsutbildning har organisatoriskt fortsatt att tillhöra Barn- och utbildningsnämnden under 2003. Den nya förvaltningens organisation ser ut på följande sätt: Komvuxutbildningar * Grundläggande vuxenutbildning * Gymnasial vuxenutbildning * Flexibel vuxenutbildning, FlexVux Påbyggnadsutbildningar * Elinstallation, allmän behörighet * Ekonomisk påbyggnadsutbildning Svenska för invandrare (SFI) Särvux Uppdragsutbildning 8

2.3 Årets verksamhet 2003 2.3.1 Organisation En ny förvaltning, Arbetsmarknad och Kompetensutveckling, har bildats 2003-07-01. En del av dess verksamhet bedrivs vid HTS, nämligen gymnasial och grundläggande vuxenutbildning, SFI och Särvux. FlexVux har flyttat till Norra Station hösten 2003. En viss omorganisation av personal har skett med anledning av dessa förändringar. En ny gymnasiechef, som har tillträtt 2003-10-01, kommer att ha ett samordningsansvar för Hässleholms gymnasieskolor. En omfattande arbetstidsinventering på HTS, Jacobsskolan och Linnéskolan, som påbörjades under år 2002, har slutförts under året. Ett digert material har erhållits, som kan användas som underlag vid framtida skolutveckling. Av undersökningen framgår det att i medeltal lades cirka 75% av lärarnas årsarbetstid ned på undervisning inklusive för- och efterarbete. Elev- och föräldrakontakter respektive konferenser svarade i genomsnitt vardera för närmare 10% av arbetstiden, medan cirka 3% användes för skolutveckling. Resterande arbetstid utnyttjades för bland annat studiebesök, APU-besök samt olika former av specialuppdrag som huvudlärare, institutionsföreståndare och fackliga uppdrag. Enligt medianvärdena svarade undervisning för över 80% av lärarnas arbetstid, medan elev- och föräldrakontakter, konferenser respektive övriga arbetsuppgifter motsvarade cirka 5% vardera. Kompetensutvecklingstid ingick inte i inventeringen, då den enligt avtal uppgår till 104 timmar per år. 2.3.2 Undervisning/verksamhetsutveckling HTS - Ett viktigt arbete med målformuleringar för verksamheter på HTS har fortgått under året. KUN- SKAP OCH TRYGGHET är övergripande uttryck för hela enheten och mål för varje institution har formulerats. I detta arbete har den så kallade Framtidsgruppen, som har bestått av skolledare och lärare, haft stor betydelse. - En ny undervisningsform, Individuellt Lärande, IL, har utvecklats under året. I korthet innebär detta att undervisning ges vid ett tillfälle under veckan och eleverna har dess emellan tillgång till webbstöd och e-postkontakt med undervisande lärare. Det har pågått ett intensivt arbete med utveckling av webbaserade studiehandledningar under året. - Tre semestertjänster har inrättats på försök under året. Syftet med två av tjänsterna är att IL ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt, medan syftet med den tredje tjänsten är att finna alternativa arbetsformer för lärare som undervisar i svenska. Utvärdering av försöken kommer att ske under 2004. - Ett samprojekt med lärare på Ljungdalaskolan har inletts. Syftet är att HTS-lärare ska vara resurspersoner vad gäller enkla fysik- och kemiexperiment. Projektet ska utvärderas vid årets slut. - Ett skollag bestående av en skolledare och tre lärare har deltagit i en av SIDA arrangerad resa till Kina. Resan ingår i SIDA:s koncept Den Globala Skolan. - Ett tiotal lärare har CFL-certifierats under året. Det innebär att de får använda webbmaterial, som har utvecklats av Nationellt Centrum för Flexibelt Lärande, CFL. 9

Jacobsskolan - Tio elever och två lärare från Österrrike har deltagit i undervisning och APU, Arbetsplatsförlagd Utbildning, på EC-programmet. Samverkan har även förekommit med Polen. - Nya områden för APU har provats på OP. - Undervisning i svenska har förstärkts på IP för att ta hand om PRIV-elever under ht 2003. Linnéskolan - Arbetet med att utveckla lärlingsutbildning på HP och HR har fortsatt under året. - Arbetet med att utveckla åk 2 på Idrottsprogrammet, som är ett specialutformat program, har fortsatt. - Elever i åk 1, som saknar behörighet, har erbjudits Programinriktat individuellt program från ht 2003. - Utveckling av samarbete över ämnesgränser har skett inom samtliga program på Linnéskolan under 2003. - Den tillträdande elevrådsstyrelsen på Linnéskolan har fått en tvådagarsutbildning med fokus på demokrati och föreningskunskap samt arbetsmiljöfrågor, beslutsprocesser och mål för skolan. Norrängsskolan - En satsning har under året gjorts på inriktningen Fordonsservice på det individuella programmet Yrkesträning. - Avdelningen för undervisning av autistiska elever har utökats. - Industriprogrammet Träteknik arbetar numera i stora serier vid sin produktion av möbler. - Möjlighet att välja tyska som val har införts. - För att öka personalens inflytande har ett antal styrande grupper, som exempelvis Mässgrupp, Lönegrupp, Kompetensutvecklingsgrupp, Biblioteksråd, Öppet-Husgrupp och Fritidsråd, bildats under året. Ungdomscentrum - För att ta hand om nya asylsökande elever och andra invandrarelever, som har varit endast en kort tid i Sverige och som behöver omfattande språkträning för att kunna bli behöriga för gymnasiestudier, har en lärare varit projektanställd under delar av läsåret 2002/03. Dessa elever har även deltagit i övrig verksamhet på UC. Svenska för invandrare, SFI - Under 2003 har stora förändringar skett inom SFI-undervisningen. Nya kursplaner började att gälla 2003-01-01. Genom att fler studievägar med olika ingångar och olika utgångar har införts, kan undervisningen bättre anpassas efter den studerandes behov och förutsättningar. Det har inneburit att fler elever har erhållit betyg. - Kontinuerlig antagning av elever har införts under 2003. - Ett tvåårigt samarbetsprojekt mellan Vuxenutbildning, Arbetsförmedling, Socialförvaltning och Arbetsmarknadsenhet har inletts under våren 2003. Från och med hösten 2003 möts ASSA-gruppens (Arbetsförmedling, Skola, Socialförvaltning och Arbetsmarknadsenhet) representanter regelbundet. Hela eller delar av gruppen träffar varje nyinflyttad flykting/invandrare för att göra upp en handlingsplan, som sträcker sig fram till den tidpunkt då personen beräknas vara självförsörjande. Handlingsplanen följs upp med cirka 2-3 månaders mellanrum. Under hösten 2003 har handlingsplaner för cirka 80 flyktingar/invandrare upprättats. 10

Särvux - Under 2003 har Särvux i Hässleholms och Kristianstads kommuner deltagit i ett projekt vad gäller utvecklingsstörda. Projektmedel har erhållits från Myndigheten för skolutveckling för 2003 och 2004. Validering - En kokerska har validerat tre kurser på Hotell- och restaurangprogrammet (250 gymnasiepoäng) och en snickare har validerat bygg- och anläggningskurser (750 gymnasiepoäng). Två svetsare har genomfört validering av svetskurser på Industriprogrammet (totalt 800 gymnasiepoäng), medan ytterligare en svetsare har validerat mot andra typer av svetskurser. Validering av en lastvagnsmekaniker och en elektriker pågår. Flera personer har validerat gymnasiekurser i matematik och fysik. En bilmekaniker har genomfört validering mot intyg i fordonskurser, medan en lastvagnsmekaniker fick avbryta sin validering på grund av otillräckliga yrkeskunskaper. Samarbete inom Skåne Nordost - Samverkan på politiker- och tjänstemannanivå inom såväl Skåne Nordost som Kommunförbundet Skåne har under året påbörjats inför kommande gymnasiereform. Fyra olika arbetsgrupper har tillsatts, där Hässleholms gymnasieskolor är representerade. Grupperna arbetar med förberedelser inför gymnasiereformen, utbildningsinformation och intagning, analys av utbud och tomma utbildningsplatser med mera samt utarbetande av gemensam beräkningsmodell för interkommunala ersättningar. En gemensam webbsida för Skåne Nordost har publicerats med innehåll om gymnasieutbud, intagningsregler, studieekonomi med mera. - Det har pågått ett samarbete kring vuxenutbildningsfrågor inom Skåne Nordost under 2002 och 2003. En styrgrupp och tre arbetsgrupper har arbetat med utveckling av lärcentra, e-learning respektive validering i de sju kommunerna. Ett valideringsprojekt inom vård- och omsorgssektorn genomfördes under våren 2003. * Internationell samverkan Norrängsskolan deltar i följande EU-projekt: - TTS - Tailored Training Strategies (personal) Deltagande länder: Sverige, Tyskland, Spanien, Estland, Storbritannien och Lichtenstein. - Internationell integrering (elever och personal) Deltagande länder: Sverige, Polen, Tjeckien och Österrike. Programkontoret har beviljat ekonomiska medel till Norrängsskolan för deltagande i ett internationellt samarbetsprojekt med en skola i Estland. Internationell samverkan har även förekommit i form av - prao för 15 elever under två veckor vid Bugenhagen Berufsbildungswerk, Tyskland (Norrängsskolan). - besök av elever och personal från England under tre veckor (Norrängsskolan). - studieresa till Polen (personal på Norrängsskolan). - elev- och lärarutbyte med en skola i Ditzingen i Tyskland (HTS). - besök av elever och personal från Österrike under två veckor (Jacobsskolan). - samverkan med Polen (Jacobsskolan). - kontakter med skolor i Italien, vilket kan leda till olika samverkansprojekt (Linnéskolan). 11

* Elever som representerat sin skola - Elever från ES har deltagit i många konserter och utställningar. - Elever på NV har representerat sin skola vid Sonja Kovalevskydagarna i Lund och Brinelldagarna vid KTH. - En elev på HTS har belönats av Goethe-institutet med 7:e pris i en nationell uppsatstävling i tyska. - Fem elever från SP3 har gått till final i TCO:s nutidsorientering och placerat sig bland de tio bästa tävlande lagen i Sverige. - Sex elever på SP har avslutat sitt projektarbete, insamling av leksaker till ett barnhem i Polen, med en utställning på Hässleholm kulturhus. - Elever på Norrängsskolan har deltagit i ABI-olympiad i Polen. - Elever på Norrängsskolan har deltagit i idrottsarrangemang för handikappade i Sverige, Danmark, Norge och Holland. - Elever på Norrängsskolan har deltagit i elevriksdagen i Stockholm. - Inom Ung företagsamhet har Linnéskolans elever nått många framgångar under året. Helf UF fick bronsmedalj på Skånska UF-mässan i Malmö i kategorin Bästa utställningsmonter. UF Koll i kaos fick bronsmedalj på Skånska UF-mässan i kategorin Bästa vara. Helf UF och Duftab har gått vidare till den regionala finalen i kategorin Bästa årsredovisning och har därmed möjlighet till Bästa i Sverige. En elev i UF Koll i kaos fick Sydsvenskans entreprenörspris på 5 000 kr. Helf UF och Koll i kaos fick dessutom Rotarys entreprenörspris. 2.3.3 Lokaler och utrustning HTS - Stora resurser har lagts på uppgradering av datorer och uppdatering av programvara. - På språk- och svenskinstitutionerna har omflyttning av personal och material skett för att effektivisera verksamheten. - Arbetet med att införa Terminal Server har påbörjats, vilket har inneburit att all personal kan nå skolans nätverk från hemmet. Jacobsskolan - I stort har Jacobsskolan ändamålsenliga lokaler, även om några utrymmen är trånga och andra behöver rustas upp och förbättras. Skolans elever har utfört om- och tillbyggnader av olika lokaler. - Under året har om- och tillbyggnad av undervisningslokaler på EC och BF genomförts. - På EC har även en ny undervisningsmodul för elteknikutbildning uppförts. - Idrottshallen har fått ett nytt golv. - Cafeterian har flyttat från källarutrymme till nyuppförd lokal i centralhallen, vilket har inneburit ett verkligt lyft för hela skolan. Antalet elever och personal, som utnyttjar cafeterian, har ökat markant. - Målning av flera lokaler har genomförts. - Maskiner, som bland annat en klippmaskin och en styr- och reglermaskin, har inköpts till IP. - Till IP:s inriktning Textil och konfektion har flera symaskiner med nya datorprogram för mönster- och designkurser inköpts. Dessutom har kompletterande inköp av höj- och sänkbara arbetsbänkar gjorts. 12

- Flexibel ljudanläggning anpassad för elevuppsättningar har installerats i aulan. - Fortfarande saknas fungerande utrymningslarm och allanrop på Jacobsskolan. Säkerhetsmässigt saknas även rördragning och kulvertanläggning för transport av gas mellan två byggnader. Linnéskolan - Linnéskolan har fortsatt att låna ut klassrum och specialsalar till elever samt utrymmen för personal vid Röinge/Kyrkskolan. - Renoveringsbehovet kvarstår avseende Linnéskolans matsal. - Ventilation har säkerställts i laboratoriesalar. Norrängsskolan - Ett musikrum för obligatorisk och frivillig musik har iordningsställts. - En satsning på maskinparken vid Naturbruksprogrammet har genomförts och bland annat har en traktor inköpts. - Till inriktningen Fordonsservice på det individuella programmet Yrkesträning har bland annat en lyft införskaffats. Ungdomscentrum - Då det inte har funnits utrymme på UC för undervisning av nyanlända invandrare, har lokal lånats på Jacobsskolan. Behov av ytterligare en teorisal föreligger för att möta ett ökat elevtryck. - Idrott är en viktig del av den hälsofrämjande verksamheten på UC och under läsåret 2002/03 har idrottshallen på Jacobsskolan respektive HTS lånats. 13

3. EKONOMI Mål Det övergripande ekonomiska målet är att den nettobudget som Kommunfullmäktige fastställer för Barn- och utbildningsnämndens verksamheter ska hållas. De tilldelade medlen ska användas så effektivt som möjligt utifrån de prestations- och resultatmål som formuleras av Barn- och utbildningsnämnden. 3.1 Hässleholms gymnasieskolor Resultat Hässleholms gymnasieskolor uppvisar ett underskott på cirka 2,9 miljoner kronor för 2003. Underskottet beror främst på minskade interkommunala intäkter (1,2 Mkr), ökade kostnader för elever i andra kommuner och i friskolor (3,2 Mkr) samt nedskrivning av värdet på Jacobsskolans centralförråd (480 tkr). Underskottet har reducerats genom minskade kostnader för bland annat löner (på grund av minskad organisation för undervisning, särskilt statsbidrag för personalförstärkning samt sjukskrivning och tjänstledighet utan vikarier), skolmåltider (på grund av Kommunalarbetarförbundets strejk våren 2003) samt Barn- och utbildningsnämndens köpstopp hösten 2003. Efterfrågan på gymnasiesärskoleplatser har ökat, vilket har bidragit till högre interkommunala intäkter för Norrängsskolan. Antal intagna elever på olika program jämfört med Barn- och utbildningsnämndens mål På nationella och specialutformade program vid Hässleholms gymnasieskolor har 538 elever tagits in ht 2003, vilket kan jämföras med Barn- och utbildningsnämndens mål på 590 elever. Efter reservintagningen (2003-09-15) kan noteras en avvikelse från nämndens målsättning på totalt 52 elever. På det individuella programmet uppgår avvikelsen till +15 elever. HTS Intagna elever Nämndens mål Avvikelse ES-BD 11 16-5 ES-MU 16 16 0 NV 54 60-6 TE 49 60-11 TOTALT 130 152-22 JACOBSSKOLAN Intagna elever Nämndens mål Avvikelse BF 36 32 +4 BP 16 16 0 EC 33 32 +1 FP 28 32-4 HVTM 11 8 +3 IPIN 11 24-13 IPTK 23 24-1 OP 33 32 +1 TOTALT 191 200-9 LINNÉSKOLAN Intagna elever Nämndens mål Avvikelse HP 38 40-2 HR 48 48 0 SM 30 30 0 SP 101 120-19 TOTALT 217 238-21 NATIONELLA PROGRAM 538 590-52 IV 23 8 +15 TOTALT 561 598-37 14

Elever i friskolor och i kommunala gymnasieskolor utanför Hässleholm Det totala antalet elever, som studerar på friskolor och i kommunala gymnasier i andra kommuner, har ökat från 312 vt 2003 till 391 elever ht 2003. Ht 2001 Ht 2002 Vt 2003 Ht 2003 Friskolor 68 61 62 131 Kommunala gy-skolor 251 247 250 260 Totalt 319 308 312 391 Antalet elever, som studerar vid friskolor har ökat från 62 vt 2003 till 131 elever ht 2003. 47 elever har valt att gå på John Bauers gymnasieskola, som startade i Hässleholm ht 2003. 17 elever studerar på Johannes Hedbergs gymnasieskola i Helsingborg och lika många går på Perstorp Gymnasium. De flesta, som är inskrivna på en friskola, läser ett specialutformat program (44 elever vt 2003 respektive 98 elever ht 2003). 8 % av Hässleholms kommuns gymnasieelever är inskrivna i friskolor höstterminen 2003. Av det totala antalet elever i den svenska gymnasieskolan gick 8 % i fristående gymnasieskolor (25 365 elever), internationella skolor (218) och riksinternat (829) läsåret 2002/03 5). Antalet elever i dessa skolformer hade ökat med 40 % på ett år och med 73 % på två år. Av 250 elever, som var inskrivna vid kommunala gymnasieskolor vt 2003, studerade 179 i Kristianstads kommun. Motsvarande siffra är 180 elever av totalt 260 elever ht 2003. De flesta, som har valt att studera vid kommunala gymnasier i andra kommuner, går på MP, ES och NP. Elever från andra kommuner Program Vt 2003 Ht 2003 ES 46 43 FP 12 12 HR 20 18 HV 21 21 IB 9 18 MP 44 48 NP 45 43 Övriga 53 57 Totalt 250 260 Antalet elever från andra kommuner har minskat från 173 ht 2002 till 156 ht 2003. De flesta eleverna kommer från Perstorps kommun (45), Höör (30) och Osby (21). 41 elever på Industriprogrammets inriktning Textil och konfektion kommer från andra kommuner. Motsvarande siffor för Byggprogrammet är 18 elever, Hotell- och restaurangprogrammet 14 elever och Individuella programmet 8 elever. Kommuner Ht 1999 Ht 2000 Ht 2001 Ht 2002 Ht 2003 Perstorp 91 75 63 60 45 Höör 19 22 34 36 30 Osby 35 44 36 31 21 Markaryd 25 10 5 5 4 Övriga 43 46 49 41 56 Totalt 213 197 187 173 156 Under vårterminen 2003 kom 105 av Norrängsskolan elever från andra kommuner, medan antalet har ökat till 112 elever höstterminen 2003. 5) Skolverkets rapport nr 229, Barnomsorg, skola och vuxenutbildning, del 1, s 36 Skolverkets rapport nr 233, Barnomsorg, skola och vuxenutbildning, del 2, s 134 15

Måluppfyllelse Hässleholms gymnasieskolor uppvisar ett underskott för 2003. Resultatet beror i första hand på att den egna organisationen inte har kunnat minskas i motsvarande omfattning som elever har sökt utbildningar hos andra anordnare. Förslag till åtgärder - Fortsätta arbetet med att utveckla attraktiva gymnasieprogram. - Sträva efter att upprätta samverkansavtal med andra kommuner, för att därigenom öka interkommunala intäkter. - Utöka antalet gymnasiesärskoleplatser, då det finns en stor efterfrågan från andra kommuner. - Anpassa den egna organisationen genom överintag och reducering av tomma utbildningsplatser. Genom att införa ändrade svarsrutiner, som innebär att elever aktivt måste tacka ja till en utbildningsplats vid Hässleholms gymnasieskolor, underlättas möjligheten till anpassning av organisationen. 3.2 Vuxenutbildning Resultat Kommunal vuxenutbildning, Komvux Komvux uppvisar ett överskott på cirka 1,2 miljoner kronor för 2003. Överskottet beror på ökade interkommunala intäkter (+800 000 kronor) och högre statsbidrag än beräknat. Utfallet på Grundläggande vuxenutbildning för 2003 är lägre än Barn- och utbildningsnämndens målsättning (4 500 timmar jämfört med nämndens mål på 6 000 timmar). Under 2003 har cirka 100 årselever deltagit i Grundläggande vuxenutbildning, vilket kan jämföras med cirka 140 årselever 2002 och 190 årselever under 2001. Gymnasial vuxenutbildning har uppnått Barn- och utbildningsnämndens mål på 5 000 timmar för 2003. Studiernas omfattning varierar från enstaka kurser till heltidsstudier. Många elever kombinerar studier på grundläggande och gymnasial nivå. Under 2003 har 33 årselever deltagit i de båda påbyggnadsutbildningarna, vilket är lägre än Barnoch utbildningsnämndens mål på 60 årselever. Över 90 % av de, som läser på elinstallationsutbildningen, kommer från andra kommuner. Svenska för invandrare, SFI SFI uppvisar närmast ett nollresultat. Antalet elever på SFI har ökat under 2003 jämfört med 2002. 16

SFI vårterminen 2003 Kurs A Kurs B Kurs C Kurs D S:a Kommentar Antal studerande januari 14 21 30 19 84 Antal studerande juni 11 24 23 17 75 Minskning beroende av avflyttning, graviditet m m. Antal utdelade betyg 8 10 12 14 44 Andel klarat kursen 73% 42% 52% 82% Ant stud i behov av mer tid 3 14 9 3 29 SFI-studerande höstterminen 2003 SFI höstterminen 2003 Kurs A Kurs B Kurs C Kurs D S:a Kommentar Antal studerande augusti 10 27 41 21 78 Antal studerande december 14 24 40 20 98 Ökning beror på kontinuerlig antagning. Studerande har kommit sent på Antal stud i introd 031219 7 terminen. Placeras i grupper vt 2004. Antal utdelade betyg 7 10 22 12 51 Andel klarat kursen 50% 42% 55% 60% Ant stud i behov av mer tid 7 14 18 8 47 Alla har ej studerat under hela höstterminen. Kontinuerlig antagning. Särvux Särvux lämnar ett överskott motsvarande 18 000 kronor för 2003. 53 studerande har tagit del av kurser inom Särvux. Antalet studerande på Grundsärskolenivå har minskat, eftersom den obligatoriska särskolan har utvecklats under de närmaste 20 åren. Personer, som inte har fått tillräcklig grundskoleutbildning som barn, har hittills erhållit detta inom Särvux. Antal studerande Träningskolenivå 22 Grundsärskolenivå 0 Gymnasiesärskolenivå 31 Totalt 53 Uppdragsutbildning Uppdragsutbildningen svarar för ett nollresultat 2003. Uppdragsutbildningen i Hässleholm har tillsammans med LEIBO AB genomfört utbildning för cirka 190 nätverkstekniker inom Region Skåne. Även apoteksteknikerutbildning, datautbildningar för personal inom Hässleholms kommun samt elutbildningar har sålts. Måluppfyllelse Vuxenutbildningen uppnår målen med undantag för antalet årselever på påbyggnadsutbildningarna. Noteras kan dock att på påbyggnadsutbildningen i elinstallation kommer i stort sett samtliga elever från andra kommuner. Förslag till åtgärder - Fortsätta anpassningen av Vuxenutbildningen till de nya förhållanden som råder genom minskat statsbidrag. 17

4. ELEVER OCH FÖRÄLDRAR 4.1 Normer och värden Mål 6) Resultat Det pågår ett kontinuerligt arbete vid Hässleholms gymnasieskolor för att påverka ungdomars språkbruk och förhållningssätt gentemot varandra. Temadagar, som behandlar värdegrundsfrågor, anordnas årligen på skolorna. Att påverka och förändra attityder är en lång process och arbetet blir aldrig färdigt, men personalen vid Hässleholms gymnasieskolor visar ett stort engagemang i arbetet med värdegrundsfrågor. 375 gymnasieelever (79 %) på samtliga program i årskurs 3 deltog i en enkätundersökning avseende Barn- och utbildningsnämndens resultatmål hösten 2003. Enkäten omfattade 25 påståenden, där eleverna skulle ta ställning till i vilken utsträckning som de höll med om innehållet på en femgradig skala. Flertalet elever uppgav att de känner sig lugna och trygga i skolan (medelvärde 3,95), även om det råder skillnader både mellan program och skolor. De flesta eleverna svarade, att mobbing, våld och rasism är inget problem på skolan (medelvärde 3,48), men det förekommer stora variationer mellan program och skolor. De flesta elever uppgav, att män och kvinnor får samma chans att visa vad de kan i skolan (medelvärde 4,02). Fullständig resultatredovisning, se bilaga 1. Även studerande på Gymnasial vuxenutbildning deltog under hösten 2003 i en enkätundersökning, som var utformad på samma sätt som gymnasieelevernas. Flertalet studerande svarade, att de känner sig för det mesta lugna och trygga i skolan (medelvärde 4,19) och mobbing, våld och rasism är inget problem på skolan (medelvärde 4,25). De upplevde, att män och kvinnor får samma chans att visa vad de kan i skolan (medelvärde 4,40). Fullständig resultatredovisning, se bilaga 2. Även lärare vid Hässleholms gymnasieskolor deltog i en enkätundersökning hösten 2003. Deras enkät hade samma utformning med undantag för att den bestod av 19 påståenden. Lärarna upplevde i stor utsträckning att trakasserier och mobbing bland elever och personal motverkas på den egna skolan (medelvärde 4,1). Fullständig resultatredovisning, se bilaga 3. Ett omfattande elevvårdsarbete pågår vid gymnasieskolorna. Skolsköterskor och kuratorer deltar aktivt tillsammans med övrig personal både i förebyggande arbete och i elevvårdsarbete bland gymnasieungdomar. Skolhälsovårdens personal ger information och stöd till elever, föräldrar och personal och de ingår i elevvårdsteam. Två föreläsningar - Internetresan (Eduardo Rossel) och Ungdomars värderingar och attityder (Mats Trondman) riktade till såväl personal som föräldrar har arrangerats under året. Personalkontoret har anordnat en utbildningsdag för skolledare kring frågor som rör kränkande särbehandling. 6) Nationella mål anges exempelvis i SL 1:2 och Lpf94 kap 1.1, 2.2. Kommunala mål återfinns i Hässleholms kommuns Skolplan, s 6 18

Vad som anges här nedan ska endast ses som exempel på olika aktiviteter och åtgärder som har genomförts vid olika gymnasieskolor och liknande insatser kan ha gjorts på de övriga skolorna. På HTS har anordnats en temadag mot nazism och rasism och en temadag i sex och samlevnad (åk 3, halvdag). På Linnéskolan har lärare fortbildats när det gäller Aktiva värderingar och Hot och våldssituationer. Elever har haft temadagar om Omtanke och ansvar (åk 1, heldag), Relationer från negativa till positiva (åk 2, halvdag) och Kärlekens labyrinter (åk 3, halvdag). En överlevande från ett koncentrationsläger har föreläst i åk 2 på SP. Utvärderingar visar att elever är nöjda med de arrangerade temadagarna. All personal har genomgått en utbildning för att få ökad handlingsberedskap i hot- och våldssituationer. Fortbildning har även genomförts för lärare i Samhällskunskap, Naturkunskap och Idrott kring en ny metodik - Aktiva värderingar - som innebär att elever måste ta ställning i olika värdegrundsfrågor. På Norrängsskolan har en grupp dels arbetat med revidering av planen för arbetet mot mobbing och dels kompletterat innehållet i planen för hur arbetet mot våld, rasism, sexuella trakasserier och olämpligt språkbruk ska bedrivas. Hemmen informeras vid bland annat utvecklingssamtal och föräldramöten om skolans syn på värdegrundsfrågor för att uppnå samsyn. Eftersom en stor del av Ungdomscentrums elever upplever att de blev mobbade under sin grundskoletid, pågår ett intensivt arbete med att uppnå målen att ingen ska bli mobbad på Individuella programmet och att alla elever ska känna sig trygga på UC. All personal arbetar tillsammans för att förmedla skolans värdegrund till eleverna och för att förebygga och stoppa mobbing, rasism, kränkande tillmälen och våld. En enkätundersökning om mobbing och trivsel genomförs på hösten och en på våren. 40 % av eleverna uppgav att de hade blivit mobbade på grundskolan, medan 7 % svarade att de hade blivit utsatta för mobbing på UC. Målet för nästa läsår är att få ned antalet elever, som upplever att de blir mobbade på UC till noll. 93% uppgav att de trivs bra eller mycket bra på UC. Eleverna svarade att UC:s personal snabbare ser och ingriper om någon beter sig illa jämfört med vad som skedde på grundskolan. Omklädning i samband med idrottslektioner är för många elever förknippat med mobbing. För att undvika detta har UC två idrottslärare, en man och en kvinna, som byter om tillsammans med eleverna. Personalen betonar betydelsen av att få arbeta med små elevgrupper på det individuella programmet, för att nå målet att alla elever ska kunna känna sig trygga i skolan. På Ungdomscentrum arbetar man med ART, som står för Aggression Replacement Training. Det är en framgångsrik och väldokumenterad metod, som tränar upp beteenden hos framför allt aggressiva och asociala barn och ungdomar. Social färdighetsträning, ilskekontrollträning och moraliskt resonerande är tre hörnstenar. Genom ART får individen möjlighet att på ett aktivt och engagerande sätt öva alternativa beteenden och konfliktlösningar. Om dessa i sin tur belönas, ersätter de i många fall aggressiva beteendemönster. Under läsåret 2002/03 hade 20 elever ART-träning. En utvärdering visar att 90 % av dem upplevde ART som mycket bra eller bra. 79 % ansåg att de hade haft nytta av ART-träningen i olika sammanhang. 19

Måluppfyllelse Måluppfyllelsen bedöms vara god, men arbetet med att förhindra alla former av våld, hot och trakasserier i gymnasieskolan måste alltid fortsätta. Ingen elev eller medarbetare får utsättas för kränkande behandling i skolan. Det pågår ett ständigt arbete med värdegrundsfrågor i gymnasieskolorna. Temadagar anordnas för elever och föreläsningar arrangeras för medarbetare och föräldrar. Skolsköterskor och kuratorer deltar tillsammans med övrig personal både i förebyggande arbete och i elevvårdsarbete. På Ungdomscentrum har arbetet med ART stor betydelse för många elever. Av en enkätundersökning bland elever i årskurs 3 respektive studerande vid Vuxenutbildningen framgår det att flertalet elever känner sig lugna och trygga i skolan och att de upplever att mobbing, våld och rasism inte är något problem på skolan. UC:s elever svarade i en annan enkätundersökning, att personalen ser och ingriper snabbare om någon beter sig illa jämfört med vad som skedde på grundskolan. Även majoriteten av lärarna vid Hässleholms gymnasieskolor upplever att trakasserier och mobbing bland elever och personal motverkas på skolan. Årets resultat överensstämmer med föregående års utfall. Förslag till åtgärder - Fortsätta arbetet kring värdegrundsfrågor för att förhindra alla former av våld, hot och trakasserier i gymnasieskolan. - Fortsätta arbetet med ART (Ungdomscentrum). - Intensifiera värdegrundsarbetet i små elevgrupper för att förebygga mobbing och annan kränkande behandling (Ungdomscentrum). 4.2 Elevers ansvar och inflytande Mål 7) Resultat Genom individuella studieplaner ökar gymnasieelevernas ansvar för och inflytande över sina studier. I den kursutformade gymnasieskolan finns stora möjligheter att välja kurser utifrån intresse. Det finns ett stort utbud av kurser, som erbjuds som Individuellt val. Utvecklingssamtalen har en viktig betydelse för att öka ungdomars inflytande över och ansvarstagande för skolarbetet. Det pågår ett arbete med att utveckla innehållet i och utformningen av utvecklingssamtalen med elever. Elever får möjlighet att påverka skolarbetet och skolmiljön via klassråd och elevråd. På några skolor får elevrådets medlemmar genomgå en utbildning i elevdemokratiskt arbete. Många gymnasieelever i årskurs 3 uppgav i en enkätundersökning, som genomfördes under hösten 2003, 7) Nationella mål anges exempelvis i SL 4:2 och 5:2; Lpf94 kap 2.3 och GyF 4:3f. Kommunala mål återfinns i Hässleholms kommuns Skolplan, s 7. 20

att de inte upplever att skolledningen tar hänsyn till de synpunkter som framförs i klassråden (medelvärde 2,11 på en femgradig skala där Instämmer inte alls gav 1 poäng och Instämmer helt gav 5 poäng). De upplever inte heller att elevrådet kan påverka vad som sker på skolan (medelvärde 2,55). Det var stora skillnader både mellan program och skolor. Det var fler elever, som svarade att de har möjlighet att påverka och ta ansvar för planering och uppläggning av sina studier (medelvärde 3,16), medan antalet elever var färre, som instämde i att de har möjlighet att påverka och ta ansvar för vilka arbetsformer som används i olika kurser (medelvärde 2,91) eller vilka olika utvärderingsformer som används (medelvärde 2,80). Även här rådde det stora variationer både mellan olika program och skolor. Fullständig resultatredovisning, se bilaga 1. Studerande på Gymnasial vuxenutbildning deltog under hösten 2003 i en enkätundersökning, som var utformad på samma sätt som gymnasieelevernas. Resultaten överensstämde med gymnasieskolans, när det gällde frågor som berörde inflytande. Fler elever svarade att de har möjlighet att påverka och ta ansvar för planering och uppläggning av sina studier (medelvärde 3,32) jämfört med andelen som instämde i att de har möjlighet att påverka och ta ansvar för vilka arbetsformer som används i olika kurser (medelvärde 2,87) respektive vilka utvärderingsformer som används (medelvärde 2,75). Vad som anges här nedan ska endast ses som exempel på olika aktiviteter och åtgärder som har genomförts vid olika gymnasieskolor och liknande insatser kan ha gjorts på övriga skolorna. Utbildning av medlemmar i det tillträdande elevrådet har hållits på HTS. Elevrådet har fått nya lokaler på central plats i skolan, vilket gör att det blir mer synligt och får därigenom ökad möjlighet att engagera flera elever. Elever arbetar i så kallade basgrupper på vissa av Jacobsskolans program. På Linnéskolan finns ett aktivt elevråd som utbildas i skolans regi och som har regelbundna träffar med skolledningen. Elevrådet har miljöombud, som deltar i skyddsronder. Representanter från elevrådet deltar i anställningsintervjuer. Klasserna väljer elever, som deltar i matrådet. Ett tiotal elever arbetar i intern-tv-redaktionen, som anordnar dagliga sändningar med aktuell information. På Norrängsskolan utses genom omröstning elevrepresentanter till en beslutande församling, som i sin tur utser en elevrådsstyrelse. Under läsåret deltar elever i schemalagda klassråd. Elever deltar aktivt i utformning av skolans trivselregler. Under introduktionstiden på Ungdomscentrum gör elever upp egna studieplaner tillsammans med studie- och yrkesvägledare och teorilärare. Var och en av eleverna ansvarar för en egen budget för materialförbrukning i textil- och träverkstäderna. De flesta klarar av att planera, så att pengar för materialinköp räcker under hela läsåret. Det ger värdefulla kunskaper både i ekonomi och matematik. Elever, som får problem med att beräkna hur de ska kunna hålla sin budget, får hjälp av sina lärare. Måluppfyllelse Måluppfyllelsen bedöms vara relativt god, när det gäller elevers ansvar för och inflytande över skolan och dess verksamhet. 21

Skolledare försöker på olika sätt understödja elevinflytande. Det pågår ett utvecklingsarbete kring innehåll i och utformning av utvecklingssamtal med elever. Elever har stor möjligheter att välja kurser. Av en enkätundersökning bland gymnasieelever i årskurs 3 respektive vuxenstuderande framgår det att många upplever att de har begränsade möjligheter att påverka och ta ansvar för vilka arbetsformer och utvärderingsformer som används i olika kurser. Likaså upplever många ungdomar en begränsning i möjligheten att påverka skolarbetet genom klassråd och elevråd. Årets resultat överensstämmer med föregående års utfall. Förslag till åtgärder - Fortsätta arbetet med ett att utveckla former för ökat elevinflytande över skolan och dess verksamhet. - Fortsätta arbetet med att utveckla former för individuella studieplaner och utvecklingssamtal. 4.3 Enkätundersökning 4.3.1 Elever vid Hässleholms gymnasieskolor Mål Barn- och utbildningsnämndens resultatmål för 2003 Resultat 375 gymnasieelever (79%) på samtliga program i årskurs 3 deltog i en enkätundersökning avseende Barn- och utbildningsnämndens resultatmål hösten 2003. Enkäten omfattade 25 påståenden, där eleverna skulle ta ställning till i vilken utsträckning som de höll med om innehållet på en femgradig skala. Instämmer helt gav 5 poäng och Instämmer inte alls gav 1 poäng. Fullständig resultatredovisning, se bilaga 1. Följande iakttagelser kan göras: Det råder stora skillnader mellan olika program och resultaten varierar även inom skolenheterna. Årets resultat överensstämmer i stort med föregående års resultat. Majoriteten av eleverna på samtliga program uppger att de kan rekommendera elever i årskurs 9 att välja samma gymnasieprogram som de själva går på. (Se påstående 25) Svarsfrekvensen fördelades enligt följande: Instämmer inte alls Instämmer helt Övriga Medelpoäng (1) (2) (3) (4) (5) 7 % 6 % 15 % 23 % 46 % 3 % 3,98 22

Måluppfyllelse Som helhet uppvisar utvärderingen att Hässleholms gymnasieskolor i hög grad uppfyller Barn- och utbildningsnämndens resultatmål. Förslag till åtgärder Fortsätta arbetet med att utveckla former för - undervisningens anpassning efter enskilda elevers behov och förutsättningar - ökat elevinflytande över arbetsformer och utvärderingsformer - elevers möjligheter att påverka via elevråd och klassråd 4.3.2 Studerande vid Komvux gymnasieutbildningar Mål Barn- och utbildningsnämndens resultatmål för 2003 Resultat För sjätte året i rad har en enkätundersökning avseende Barn- och utbildningsnämndens resultatmål genomförts bland kursdeltagare vid Komvux gymnasieutbildningar. 126 studerande besvarade enkäten hösten 2003. Enkäten omfattade 22 påståenden, där eleverna skulle ta ställning till i vilken utsträckning som de höll med om innehållet på en femgradig skala. Instämmer helt gav 5 poäng och Instämmer inte alls gav 1 poäng. Fullständig resultatredovisning, se bilaga 2. Följande iakttagelser är värda att notera: Årets resultat överensstämmer i stort med föregående års resultat. Komvux uppvisar något högre medelvärden än gymnasieskolan. Svarsfrekvensen fördelas på följande sätt när det gäller följande påstående: Jag kan rekommendera andra att studera på Komvux. Instämmer inte alls Instämmer helt Övriga Medelpoäng (1) (2) (3) (4) (5) 5 % 2 % 15 % 27 % 48 % 2 % 4,2 Måluppfyllelse Som helhet uppvisar utvärderingen att Komvux gymnasieutbildningar i hög grad uppfyller Barnoch utbildningsnämndens resultatmål. Förslag till åtgärder - Fortsätta arbetet med att utveckla former för ökat elevinflytande över arbetsformer och utvärderingsformer. 23

5. VERKSAMHET 5.1 Kunskaper Mål 8) Resultat 5.1.1 Förstahandsval och betyg vid intagning till gymnasieskolan På nationella och specialutformat program togs 538 elever in vid Hässleholms gymnasieskolor höstterminen 2003. 82% av eleverna blev intagna på sitt förstahandsval ht 2003, vilket kan jämföras med cirka 83% av eleverna ht 2002 och 84% ht 2001. Det är stor skillnad, när det gäller medelbetyg vid intagning till olika gymnasieprogram i Hässleholms kommun. Av det totala antalet elever på nationella och specialutformat program i årskurs 1 i den svenska gymnasieskolan (15 oktober) 2002, togs 85% in på sina förstahandsval (Skolverkets rapport nr 236, s 69). HTS Första val Intagna 1) Betyg 3) Nämndens mål Behöriga Totalt Totalt Första val % 2) Lägsta Medel ES-BD 16 9 10 11 6 55% 90 196 ES-MU 16 19 20 16 15 94% 165 218 NV 60 46 46 54 42 78% 180 258 TE 60 48 50 49 42 86% 155 222 TOTALT 152 122 126 130 105 81% JACOBSSKOLAN Nämndens Första val Intagna 1) Betyg 3) mål Behöriga Totalt Totalt Första val % 2) Lägsta Medel BF 32 32 35 36 30 83% 100 160 BP 16 33 40 16 15 94% 180 204 EC 32 28 29 33 24 73% 90 180 FP 32 30 39 28 24 86% 40 163 HV-TM 8 9 10 11 9 82% 135 176 IP-IN 24 5 6 11 5 45% 60 115 IP-TK 24 30 31 23 17 74% 75 210 OP 32 35 39 33 31 94% 95 163 TOTALT 200 202 229 191 155 81% LINNÉSKOLAN Första val Intagna 1) Betyg 3) Nämndens mål Behöriga Totalt Totalt Första val % 2) Lägsta Medel HP 40 35 37 38 29 76% 70 174 HR 48 41 45 48 36 75% 100 177 SM 30 37 37 30 30 100% 180 228 SP 120 96 97 101 87 86% 120 218 TOTALT 238 209 216 217 182 84% NATIONELLA PROGRAM 590 538 442 82% IV 8 23 TOTALT 598 561 1) Efter reservintagning 2003.09.15 2) Antal första val/totalt antal intagna 3) Redovisningen avser de intagnas betyg 8) Nationella mål anges exempelvis i SL kap 5; Lpf94kap 1.3, 1.3, 2.1 och 2.5; GyF kap 7 och 8. Kommunala mål återfinns i Hässleholms kommuns Skolplan, s 8ff. 24

Under läsåret 2002/2003 har 169 elever varit inskrivna vid Ungdomscentrums individuella program, vilket kan jämföras med 187 elever läsået 2001/2002, 197 elever vt 2001, 174 elever vt 2000 och 181 elever vt 1999. Barn- och utbildningsnämndens mål är 150 elever. 5.1.2 Avhopp från gymnasieskolans nationella program 33 elever avbröt sina studier i årskurs 1 och 8 elever i årskurs 2 vid HTS, Jacobsskolan och Linnéskolan under läsåret 2002/2003. En elev avslutade sina studier vid Norrängsskolan, medan tre elever avbröt sina studier vid gymnasieskolor i andra kommuner. Andelen avbrott i årskurs 1 har minskat från 8 % 2001/2002 till 5% 2002/2003. Motsvarande siffra var 4% 2000/2001 och 7% 1999/2000. Alla elever, som lämnar ett gymnasieprogram, intervjuas om orsaken till avhoppet. 23 elever avbröt sina studier på grund av felval, 19 elever på grund av sociala skäl och 5 elever på grund av bristande förkunskaper läsåret 2002/03. Sociala skäl var den främsta orsaken till studieavbrott under 2001/2002, medan de flesta uppgav sociala skäl eller felval som orsak under läsåret 2000/ 2001. UC - individuellt program Aug Ht VT Pojkar Flickor Totalt Sökt Kom- Folkhög- Till Övrigt PRIV Kvar elever inskrivna läsåret 02/03 2002 2002 2003 nat progr vux skola arbete på UC Från åk 9 55 28 27 55 41 1 1 11 Kvar från UC 2001/2002 44 3 2 27 22 49 6 7 3 7 13 1 11 Studieavbr efter åk 1gymn 6 2 4 6 1 2 2 Avbrott från åk 9 2 2 1 2 Interkommunal elev 1 1 1 1 Inflyttad 7 5 2 7 4 3 Avhopp från komvux 4 2 2 4 4 Avhopp från Linnéskolan HP 1 3 1 3 4 2 1 1 HR 3 2 2 3 5 4 HR LIA 1 1 1 1 SP 3 1 2 3 3 SP åk 2 1 1 2 2 1 1 Avhopp från HTS ESBD 1 1 1 1 ESMK 1 1 1 1 ESMK åk 2 arbetat Ht 1 1 1 1 NV 0 TE 6 5 1 6 6 Avhopp från Jacobsskolan BF år 1 3 3 3 1 2 BF år 2 1 1 1 1 BP 0 BP åk 2 2 2 2 2 EC 0 FP 1 2 3 3 3 FP åk 2 1 1 1 1 HV 1 1 1 1 IPIN 1 1 1 1 IPIN åk 2 1 1 1 1 IPTK 0 OP 1 3 1 3 4 4 Avhopp från övriga utbildn. NP Osby Naturbr åk 3 1 1 1 1 ES-TA Ksd 1 1 1 1 Norrängsskolan 1 1 1 1 EN Wendesgymn Ksd 1 1 1 1 Summa avhopp gymn. 27 18 45 TOTALT antal elever UC 91 78 169 81 12 3 9 16 2 42 Ungdomscentrum Avslutat IV lå 2002/2003 11 1 6 12 6 18 5 5 25