EXAMENSARBETE. Nyckelfaktorer för mer framgångsrika byggprojekt

EXAMENSARBETE 2006:259 CIV Nyckelfaktorer för mer framgångsrika byggprojekt Magnus Johansson Joakim Mattsson Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi Institutionen för Samhällsbyggnad Avdelningen för Produktionsledning 2006:259 CIV - ISSN: 1402-1617 - ISRN: LTU-EX--06/259--SE

Förord Förord Denna rapport är resultatet av det avslutande examensarbetet på civilingenjörsutbildningen inom industriell ekonomi vid Luleå tekniska universitet. Arbetet som är utfört på avdelningen för produktionsledning under vårterminen 2006 omfattar 20 universitetspoäng. Under vår tid på universitetet har ett intresse för byggbranschen och byggprojekt växt fram. Vår förhoppning är också att verka inom byggbranschen efter avslutade studier. Därför har vi valt att skriva ett examensarbete som behandlar på vilket sätt dagens byggprojekt kan förbättras. Vår utbildning är inom industriell ekonomi, istället för den inom byggbranschen vanligare väg och vattenutbildningen. Det är vår förhoppning att kunna använda våra kunskaper för att belysa byggbranschen ur ett annat perspektiv och därigenom försöka hitta idéer till möjliga förbättringar. Vi vill rikta ett stort tack till alla som på ett eller annat sätt medverkat i denna undersökning och bidragit till denna rapport. Ett särskilt tack riktas till vår examinator professor Jan Borgbrant för mycket stöd och många goda råd under arbetets gång, samt tekn. lic. Anders Wennström för att han alltid tagit sig tid att svara på våra frågor. Vi vill också tacka NCC Constructions i Luleå för att de avsatt tid och resurser till vår undersökning, framförallt Fred Nyström, Johan Gustafsson och Johan Hjärtberg som har visat hjälpsamhet och stort engagemang. Slutligen vill vi tacka alla respondenter, yrkesarbetare och tjänstemän, som ställt upp på intervjuer och enkätundersökningar. Utan dessa skulle arbetet inte varit möjligt att genomföra. Luleå, maj 2006 Magnus Johansson Joakim Mattsson i

Sammanfattning Sammanfattning I dagens byggbransch kan det göras stora effektivitetsvinster. Detta påvisas framförallt av Josephson och Saukkoriipi (2005) som i en undersökning visar att 30 35 % av produktionskostnaden går till spillo. En stor del av detta härrör till dåligt utnyttjande av arbetstiden hos yrkesarbetarna; problem som väntan, omarbete, onödigt arbete och arbete i fel ordning är vanliga. Det finns troligen ett antal faktorer som har stor betydelse för effektiviteten i ett byggprojekt. Målet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som yrkesarbetare, arbetsledare och platschefer anser skulle göra störst skillnad vid en förbättring. Det vill säga vilka faktorer som de anser är mest lönsamma för företagen att förbättra. Som en mindre del av undersökningen har de faktorer som anses göra minst skillnad vid en förbättring också identifierats. Rapporten är begränsad till att bara behandla utförandeentreprenader efter att upphandlingsskedet är slutfört. Partnering och olika entreprenadformer behandlas således inte. I det inledande skedet identifierades 14 faktorer som har stor inverkan på de vanligaste problemområdena inom svensk byggbransch. Sedan identifierades de tre som ansågs göra störst skillnad vid en förbättring samt de tre som ansågs göra minst skillnad. Detta gjordes med hjälp av 22 enkäter som besvarades av tjänstemän och yrkesarbetare vid NCC Construction i Luleå. Med enkätresultatet som bas utfördes fem intervjuer inom respektive grupp angående de utvalda faktorerna. Resultatet av undersökningen, intervjuerna och analysen kan ses nedan: Faktorer som enligt respondenterna ansågs göra stor skillnad vid en förbättring: Planering då den berör alla delar av byggprocessen och har stor betydelse för den allmänna stämningen på byggarbetsplatsen. Planeringen bör göras noggrannare i det inledande skedet av byggprocessen. Yrkesarbetare och UE bör också involveras i större utsträckning. Arbetsledning då den har stor möjlighet att påverka hela byggprocessen. Arbetsledarna bör vara mer öppna och involvera yrkesarbetarna i större utsträckning. Förbättrad kommunikation mellan platschef och kalkylator är också önskvärd. Samarbete med UE då många krockar uppkommer på grund av brister i denna. Generalentreprenörerna bör utöka samarbetet med ett fåtal UE och inte alltid välja den billigaste. Faktorer som enligt respondenterna ansågs göra liten skillnad vid en förbättring: Logistik, mycket på grund av att den anses ingå i planeringen men också då dess betydelse verkar underskattad i byggbranschen. Tidmätningar, för att yrkesarbetare inte vill bli kontrollerade och för att behovet av tidmätningar anses mindre då NCC i Luleå har avskaffat ackordssystemet. Kvalitetssystem, då respondenterna hade svårt att se hur ett kvalitetssystem kan förbättra effektiviteten ii

Abstract Abstract In today s construction industry there are opportunities to make big improvements in efficiency. This is proved by Josephson och Saukkoriipi (2005) whose investigation shows that 30-35% of production costs go to waste. A big part of this is related to poor use of labor mostly due to unnecessary work, work done in the wrong order, truce and interruptions. There are most certainly a number of factors that have a big affect on efficiency. The purpose of this report is to investigate which of these factors that will make the biggest difference if improved. This means the factors that the construction companies would gain most from improving. This investigation is also answering the question of how these factors should be improved. As a minor part of the work, the factors from which the companies consider they would make the least benefit from improving are examined as well. The report is limited to only consider contracts with finished construction drawings that already have been bought. In the opening stage of the work, 14 factors with great influence of the efficiency was identified in collaboration with NCC Construction, Luleå (NCC is a big Swedish construction company with 21 000 employees worldwide). After that, a survey was made which consisted of a poll that was answered by 22 employees at NCC. The respondents were both construction workers and managers. The result of the poll was six factors; three that were considered very important to improve and three that were considered not so important to improve. To further analyze these factors interviews were conducted with five construction workers and five construction managers regarding each of the six factors. The results of the poll and interviews are presented below: Factors that would make a big difference if improved: Planning, because it affects every part of the building process. There should be a more accurate planning. In order to achieve that, the managers should allocate more time for planning and consult the workers more often. Management, because it has a big influence on the building process. The managers should be more open minded and consult the workers instead of deciding everything by them self. Cooperation with subcontractors, because many delays are related to bad cooperation. The head contractor should increase the cooperation with a limited number of subcontractors and not always choose the cheapest one. Factors that would not make a big difference if improved: Logistics, a lot due to the opinion that it is only a part of the planning. This factor is probably underestimated among people in the construction industry. Measuring of time, because the workers didn t like to be controlled. Quality management system, because construction workers can t see how it could improve efficiency. iii

Ordlista och förkortningar Ordlista och förkortningar Följande förklaringar gäller endast i denna rapport. I andra sammanhang kan orden ha en annan innebörd. Arbetsledare; Best.; Byggherre; Byggettan; Entreprenad; Entreprenör; GE; Generalentreprenör; Kalkylator; Lev.; Leverantör; Platschef; Totalentreprenad; UE; Underentreprenör; tjänsteman som verkar ute på byggarbetsplatsen. Arbetsledaren är underställd platschefen men överordnad yrkesarbetarna. Se nedan den som för egen räkning låter uppföra byggnad. Byggherren är beställare (best) av byggbranschens tjänster och produkter fackförening för byggnadsarbetare. åtagande från entreprenörens sida att enligt avtal utföra visst arbete, exempelvis byggnads- eller anläggningsarbete. företag som åtar sig och utför hela eller delar av en entreprenad. generalentreprenör. entreprenör, vanligen byggföretag, som ensam upphandlas av byggherren. GE upphandlar UE och är ansvarig för samordningen av de olika yrkesgrupperna på byggarbetsplatsen. tjänsteman, vanligen anställd av entreprenören, som utför kostnadsberäkningar för entreprenader. leverantör. de som levererar material och hjälpmedel till byggarbetsplatsen. den högsta chefen som är ute på byggarbetsplatsen. entreprenad där entreprenören är ansvarig för att konstruera och utföra byggnadsarbetet enligt byggherrens specifikationer. underentreprenör. entreprenör som utför delar av en entreprenad åt GE, exempelvis el- eller VVS-installationer i en byggnad. Utförandeentreprenad; entreprenad där byggherren har färdiga konstruktionshandlingar. Entreprenören utför byggnadsarbetet enligt de ritningar och beskrivningar som tillhandahålles av byggherren. iv

Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 INLEDNING...1 1.1 BAKGRUND...1 1.1.1 Presentation av NCC Construction Region Norrland...2 1.2 SYFTE...2 1.3 MÅL...2 1.4 AVGRÄNSNINGAR...3 1.4.1 Definition av ett framgångsrikt projekt...4 1.5 FORSKNINGSFRÅGOR...4 1.6 INTRESSENTER...5 2 METOD...6 2.1 INDUKTIV OCH DEDUKTIV FORSKNING...6 2.2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV FORSKNING...6 2.3 DESKRIPTIV UNDERSÖKNING...7 2.4 DATAINSAMLINGSMETODER...7 2.4.1 Dokument...7 2.4.2 Intervju och enkät...7 2.5 IDENTIFIERING AV NYCKELFAKTORER...9 2.6 HÄNDELSEFÖRLOPP...10 3 PROBLEMBESKRIVNING...11 3.1 BYGGARBETARENS UTNYTTJANDE AV ARBETSTID...11 4 FAKTORER FÖR EFFEKTIVARE BYGGPROJEKT...13 4.1 LOGISTIK...15 4.1.1 Definition...15 4.1.2 Tidigare forskning...15 4.2 LÖNESYSTEM INOM BYGGBRANSCHEN...18 4.2.1 Definition...18 4.2.2 Tidigare forskning...18 4.3 ERFARENHETSÅTERFÖRING...20 4.3.1 Definition...20 4.3.2 Tidigare forskning...20 4.4 SAMARBETE MELLAN AKTÖRERNA I BYGGPROCESSEN...21 4.4.1 Definition...21 4.4.2 Tidigare forskning...22 4.5 KVALITETS- OCH LEDNINGSSYSTEM...25 4.5.1 Definition...25 4.5.2 Tidigare forskning...25 4.6 PLANERING...27 4.6.1 Definition...27 4.6.2 Tidigare forskning...27 4.7 ORGANISATION...30 4.7.1 Definition...30 4.7.2 Tidigare forskning...30 4.8 ARBETSLEDNING...32 4.8.1 Definition...32 4.8.2 Tidigare forskning...32 4.9 HELHETSSYN FÖR ALLA INBLANDADE...34 4.9.1 Definition...34 4.9.2 Tidigare forskning...34 4.10 DELAKTIGHET...35 v

Innehållsförteckning 4.10.1 Definition...35 4.10.2 Tidigare forskning...35 4.11 MÄTNING AV TID...37 4.11.1 Definition...37 4.11.2 Tidigare forskning...37 4.12 BESLUTSVÄGAR...37 4.12.1 Definition...37 4.12.2 Tidigare forskning...37 5 RESULTAT AV ENKÄT...43 6 RESULTAT AV INTERVJU...46 6.1 FAKTORER SOM ANSÅGS GÖRA STÖRST SKILLNAD VID EN FÖRBÄTTRING...46 6.1.1 Samarbete med underentreprenörer...46 6.1.2 Planering...47 6.1.3 Arbetsledning...48 6.2 FAKTORER SOM ANSÅGS GÖRA MINST SKILLNAD VID EN FÖRBÄTTRING...49 6.2.1 Logistik...49 6.2.2 Kvalitetssystem...50 6.2.3 Mätning av tid...51 7 ANALYS...52 7.1 FAKTORER SOM ANSÅGS GÖRA STÖRST SKILLNAD VID EN FÖRBÄTTRING...52 7.1.1 Samarbete med underentreprenörer...52 7.1.2 Planering...54 7.1.3 Arbetsledning...56 7.2 FAKTORER SOM ANSÅGS GÖRA MINST SKILLNAD VID EN FÖRBÄTTRING...58 7.2.1 Logistik...58 7.2.2 Kvalitetssystem...59 7.2.3 Mätning av tid...60 7.3 ÖVRIGT...60 8 DISKUSSION...61 8.1 METOD...61 8.2 RESULTAT...62 8.3 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING...64 REFERENSFÖRTECKNING...66 TRYCKTA KÄLLOR...66 INTERNET...69 MUNTLIGA KÄLLOR...69 Bilaga 1, Enkät Bilaga 2, Diagram baserat på enkät från Skanska Bilaga 3, Intervjufrågor Bilaga 4, Diagram baserade på enkätsvar från NCC 1 sida 1 sida 1 sida 2 sidor vi

Inledning 1 Inledning 1.1 Bakgrund I Sverige finns i dagsläget mer än 2 500 byggföretag som tillsammans sysselsätter ca 240 000 personer. Det ekonomiska omfånget för svensk byggbransch uppgår till 192 miljarder kronor i total omsättning. Detta medför att denna bransch är en av de mest betydelsefulla för landets ekonomi. (Isaksson, 2006) Sveriges inträde i EU har medfört hårdare konkurrens inom byggbranschen då även utländska byggföretag kan vara med och fritt konkurrera på den svenska byggmarknaden. Detta har medfört att företagen måste effektivisera och förbättra sin verksamhet för att överleva. (Karlsson, 2006) Eftersom många större byggprojekt utförs mot en fast ersättning är det viktigt att arbetet sker kostnadseffektivt för att maximera vinsten. Låga kostnader innebär också att det blir möjligt att lämna lägre anbud vilket gör företaget mer konkurrenskraftigt. En kostnadseffektivare byggproduktion med lägre anbudspriser kommer förhoppningsvis inte bara byggföretagen tillgodo. Låga byggpriser leder till att fastighetsägarnas kostnader minskar med påföljden att deras vinst ökar. Minskade kostnader för fastighetsägarna medför också möjligheter till lägre hyror för såväl företag som privatpersoner. För att åstadkomma dessa kostnadsminskningar är det viktigt att veta vad som har störst påverkan på produktiviteten. Vi bedömer att det finns ett antal faktorer som har stor betydelse för om ett byggprojekt, ur entreprenörens perspektiv, kan betraktas som framgångsrikt. Därför har vi valt att undersöka vilka av dessa som har störst förbättringspotential, det vill säga vilka faktorer företagen skulle tjäna mest på att förbättra. Idén om att kunna öka effektiviteten genom att fokusera på ett antal nyckelfaktorer presenterades för ett antal byggföretag i Luleå. NCC visade stort intresse och ansåg att en sådan undersökning skulle vara till stor nytta för dem. Arbetet utfördes således i samarbete med NCC Construction i Luleå. NCC:s något otraditionella lönesystem, beskrivet nedan, gjorde också arbetet extra intressant. 1

Inledning 1.1.1 Presentation av NCC Construction Region Norrland NCC Construction Region Norrland är en del av NCC Construction Sverige vilket är verksamt inom hus- och anläggningsbyggande, bostadsbyggande, boendeutveckling samt service i Sverige. Omsättningen inom NCC Construction Sverige AB var under 2005 19,4 miljarder kronor och antalet anställda cirka 7 700. (NCC:s hemsida, 2006) NCC Region Norrland har en omsättning på ca 1 miljard kronor och sysselsätter 620 anställda. Dessa är fördelade på 120 tjänstemän och 500 yrkesarbetare. (Gustafsson, 2006) Detta arbete är utfört med utgångspunkt vid kontoret i Luleå, viss forskning har också bedrivits vid den Bodenbaserade verksamheten. 1.1.1.1 NCC:s lönesystem NCC i Luleå och Boden har frångått det inom byggbranschen traditionella ackordssystemet. Istället används en fast månadslön plus en bonusdel. Bonusen baseras på affärschefsgruppens ekonomiska resultat och utgör ca 10-15 % av den totala lönen. (Gustafsson, 2006) 1.2 Syfte Syftet med detta arbete är att utarbeta ett underlag för förbättringsåtgärder gällande byggföretagens effektivitet. Detta åstadkoms genom en undersökning av vilka faktorer som de anställda anser mest lönsamma att förbättra. Denna information kan förhoppningsvis användas för att öka effektiviteten, sänka kostnaderna och öka marginalerna. Det finns troligtvis möjligheter att förbättra samtliga uppräknade faktorer (se kapitel 4), men eftersom det inte är möjligt att göra allt på samma gång kommer studien att visa på de tre som anses viktigast. Dessa är troligtvis också relativt enkla att förändra då acceptansen hos personalen är hög då de själva har valt ut dem. Som en mindre del i undersökningen kommer de tre faktorer som anses göra minst skillnad vid en förbättring identifieras och undersökas. Detta är av intresse då det kan finnas faktorer som ges för lite uppmärksamhet. 1.3 Mål Målet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som yrkesarbetare, arbetsledare och platschefer anser skulle göra störst skillnad vid en förbättring. Det vill säga vilka faktorer som de anser är mest lönsamma att förbättra. Studien skall också redogöra för tidigare forskning samt de anställdas förslag på hur faktorerna kan förbättras. Som en mindre del av studien undersöks de faktorer som anses göra minst skillnad vid en förbättring och anledningen till detta. 2

Inledning 1.4 Avgränsningar Rapporten fokuserar på de faktorer som berör utförandeentreprenader efter att anbudsgivning och upphandling är slutförda (se svartmarkerad del i Figur 1). Dock är stora delar av rapporten tillämpbara även på totalentreprenader. Byggherre och konsult Projektering Upphandling Förvaltning Förfrågan Beställning Överlämnande Entreprenör Anbud Produktionsplanering Produktion Figur 1 Del av byggprocessen som behandlas i rapporten (markerad som svarta pilar). Att göra en exakt avgränsning för vad som hör till de utvalda delarna av byggprocessen är problematiskt. Vissa aktiviteter och faktorer kan överlappa flera steg i processen (se Figur 1). De finns också faktorer som kan kopplas mellan olika projekt, exempelvis erfarenhetsåterföring. I de fall tveksamhet förekommer avseende avgränsningarna behandlar rapporten företrädesvis ett större område framför ett mindre. Faktorerna som påverkar byggprocessen kan delas in i inre och yttre: - Yttre faktorer; faktorer som ligger utanför företaget och som är väldigt svåra att påverka. Exempel på sådana faktorer är marknad och konjunktur. - Inre faktorer; faktorer som ligger inom företaget och som är relativt lätta att påverka. Exempel på sådana faktorer är planering, organisation och logistik. Eftersom de inre faktorerna är de enda som företaget i större utsträckning kan påverka under ett pågående projekt har studien begränsats till dessa. Även samspelet mellan inre och yttre faktorer kommer delvis att behandlas, exempelvis samarbete med underentreprenörer. Vi har också valt att avgränsa oss till effektivitet gällande arbetskostnader. Materialkostnader och vad som påverkar dessa kommer följaktligen inte att behandlas. Figur 2 ger en överblick av byggproduktionen och beskriver den del av byggprocessen som kommer att täckas in i denna rapport. I figuren beskrivs samspelet mellan aktörerna i byggprocessen och leverantörerna. Bilden beskriver också den skiftande arbetsfördelningen mellan underentreprenören och generalentreprenören samt tjänstemännens involvering under hela processen. Produktionsplanen illustreras som en streckad avbild av den tänkta produktionen med de olika faserna utmärkta. 3

Inledning Leverantörer Beställning Leverans Förberedelser/ Planering Grundläggning Stombyggnad Stomkomplettering UE Markarbeten UE Vatten & avlopp UE Installationer UE Installationer & målning Tjänstemän Mark Grund Stomme Komplettering Överlämnande Figur 2 Överblick av byggproduktionen. 1.4.1 Definition av ett framgångsrikt projekt Ett framgångsrikt projekt, ur produktionssynpunkt, har vi definierat enligt följande; Ett projekt som utförts till så låg kostnad som möjligt utan förseningar. För att ett projekt skall anses framgångsrikt bör också grundförutsättningar såsom bra arbetsmiljö och utförande enligt gällande lagstiftning vara uppfyllda. 1.5 Forskningsfrågor Rapporten ska ge svar på följande frågor: - Vilka tre faktorer är enligt yrkesarbetare, arbetsledare och platschefer mest lönsamma att förbättra? - Hur anser yrkesarbetare, arbetsledare och platschefer att dessa tre faktorer kan förbättras? - Vilka tre faktorer anses av yrkesarbetare, arbetsledare och platschefer minst lönsamma att förbättra? - Varför anser yrkesarbetare, arbetsledare och platschefer att dessa är minst lönsamma att förbättra? 4

Inledning 1.6 Intressenter Intressenter är i första hand NCC Construction i Luleå och avdelningen för produktionsledning vid Luleå tekniska universitet. Övriga intressenter är andra företag i byggbranschen, Luleå tekniska universitet samt de som arbetar eller har för avsikt att arbeta med byggprojekt i framtiden. 5

Metod 2 Metod 2.1 Induktiv och deduktiv forskning Den induktiva forskaren följer upptäckandets väg. Det innebär att forskaren studerar det valda forskningsobjektet helt förutsättningslöst, det vill säga att forskaren ej har förankrat sin studie i tidigare skrivna teorier och format sin egen teori utifrån det. (Davidsson och Patel, 2003) Den deduktiva forskaren följer vanligen bevisandets väg, det vill säga att forskaren arbetar utifrån vissa principer och befintliga teorier som denne sedan sammanfattar i slutsatsen. När en forskare gör hypoteser ur den befintliga teorin och sedan prövar den empiriskt gentemot sitt specifika fall så är metoden hypotesiskt deduktiv. Objektivitet i det deduktiva arbetssättet är påtaglig då forskningen grundar sig på redan befintlig teori. (Davidsson och Patel, 2003) Forskningen i denna studie är huvudsakligen induktiv, detta eftersom teorier bildas utifrån de enskilda fall som studeras. Viss deduktivitet kan anses förekomma eftersom ett antal troliga nyckelfaktorer har valts ut. För att undvika att forskarnas förutfattade meningar ska få för stor betydelse finns det ett öppet svarsalternativ. 2.2 Kvalitativ och kvantitativ forskning Med kvalitativ forskning menas att fokus ligger på mjuka faktorer vilket ofta leder till kvalitativa intervjuer och tolkande analyser. Kvantitativ forskning bygger mer på statistiska bearbetnings- och analysmetoder (Davidsson och Patel, 2003). Inriktningen på denna studie är ett mellanting av dessa två. Inledningsvis gjordes en statistisk analys av vilka nyckelfaktorer som är mest lönsamma att förbättra. Analysen baseras på en undersökning där anställda på NCC i Luleå får ange vilka faktorer de anser har störst förbättringspotential. Målgruppen för denna undersökning är 22 personer, på skiftande nivåer inom organisationen. Det tre faktorer som bedömdes ha störst förbättringspotential utifrån den statistiska analysen behandlas närmare i en kvalitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen baseras på 10 personers beskrivningar av hur de utvalda faktorerna bör förbättras. Även de tre faktorerna som ansågs göra minst skillnad vid en förbättring behandlas under intervjuerna. 6

Metod 2.3 Deskriptiv undersökning Vid deskriptiva undersökningar begränsar sig forskningen till undersökning av några aspekter inom intresseområdet. Denna metod används främst då det redan finns mycket kunskap kring det undersökta området. (Davidsson och Patel, 2003) Teoridelen i denna undersökning består av en deskriptiv undersökning, där ett antal faktorer som är viktiga för ett lyckat byggprojekt beskrivs. 2.4 Datainsamlingsmetoder 2.4.1 Dokument Vad som betecknas som dokument är inte bara den information som nedtecknats eller tryckts. Filmer, bandupptagningar och fotografier är även de exempel på dokumenterad information. För att erhålla objektiva svar på frågor är det viktigt att använda dokument som beskriver problemet från flera olika synvinklar. Det är viktigt att inte enbart välja material som stödjer det forskaren vill bevisa eller tror. Om materialet är för endimensionellt finns risk att det bidrar till en vinklad och därigenom felaktig bild av verkligheten. Det är också viktigt att vara källkritisk i sitt arbete och ställa sig själv frågan om det som undersöks verkar sannolikt. För att kunna göra detta bör bakgrundsinformation angående de berörda dokumenten insamlas och bedömas. Här är det viktigt att ta sig tid och ifrågasätta informationen. Frågor som bör ställas är vem som är upphovsman till dokumentet och om han/hon är en person med god kännedom inom området? När, var och varför tillkom dokumentet och under vilka omständigheter? (Davidsson och Patel, 2003) Dessa frågeställningar har gjorts på samtliga i denna rapport använda källor. Fördelarna med dokument som datainsamlingsmetod är att informationen kan vara lättåtkomlig och tidsbesparande då någon redan investerat tid i att arbeta igenom materialet. Nackdelarna är att materialet kan sakna källa, vara vinklat, bristfälligt, felaktigt och historiskt. (Davidsson och Patel, 2003) Dokument har inte använts i någon större utsträckning i empiridelen då det inte finns några dokument som direkt behandlar det undersökta ämnet. Däremot har litteratur, vetenskapliga rapporter och artiklar i facktidskrifter använts för att bygga upp teorin och kunskapen kring ämnet. 2.4.2 Intervju och enkät Både intervjuer och enkäter är metoder för att erhålla information genom frågor. Intervjuer anses mer personliga eftersom forskaren träffar eller ringer till den som ska intervjuas. Enkäter bygger på ett frågeformulär som exempelvis kan skickas till målpersonen. (Davidsson och Patel, 2003) 7

Metod 2.4.2.1 Enkät Den kvantitativa delen i detta arbete består av en enkät (se Bilaga 1) som respondenterna har fyllt i. Enkäten skickades via E-mail till kontaktpersoner på de undersökta företagen. Kontaktpersonerna vidarebefordrade sedan enkäten till den utvalda målgruppen, samt samlade upp och återförde de ifyllda enkäterna. För att kontrollera att inga missförstånd uppstod på grund av att enkäten skulle vara felaktigt utformad har åtta enkäter gjorts under ledning. Svaren på dessa stämde väl överrens med de övriga enkäterna vilket tyder på att inga missförstånd har uppstått. Svaren från enkäterna sammanställdes sedan. Vid sammanställningen tilldelades svaren poäng, där en 1:a ger 8 poäng, en 2:a 7 poäng, en 3:a 6 poäng och en 4:a 5 poäng. De tre faktorer som fick flest poäng valdes ut för vidare undersökning i den kvalitativa analysen. Även de tre som fick minst antal poäng valdes ut för att kontrollera vad detta berodde på. Målgruppen för enkäten är 22 personer vid NCC i Luleå, fördelade på 14 yrkesarbetare och 8 tjänstemän. Urvalet gjordes av NCC med fokus på att representera alla yrkeskategorier som är involverade i byggprocessen och anställda på NCC. Det gjordes också en enkätundersökning på Skanska men på grund av att endast 6 personer hade möjlighet att svara har det inte utförts någon djupare analys av det materialet. Svaren från Skanska finns dock bifogade i Bilaga 2. Två respondenter missförstod hur faktorerna skulle väljas ut och numreras. I dessa fall fördelades totalt 26 poäng ut jämt på respektive faktor som respondenten hade valt. Detta för att säkerställa att alla respondenters åsikter värderades lika. 2.4.2.2 Intervju Den kvalitativa delen i denna undersökning består av intervjuer (se Bilaga 3) med tio anställda på NCC i Luleå. Fördelningen av intervjupersonerna är fem yrkesarbetare och fem tjänstemän. Respondenterna valdes ut beroende på deras svar i enkäten; de tio personer som hade lämnat svar vilka stämde bäst överens med de tre utvalda faktorerna kallades till intervju. För att undvika att intervjuerna bara gav svar på vad några enskilda individer anser gjordes en kontroll av informationsmättnad. Detta innebär att fyra intervjuer utfördes i vardera grupp, sedan jämfördes de med en femte i respektive grupp. Informationsmättnad ansågs ha uppnåtts om den femte inte tillförde något nytt vilket också var fallet i båda grupperna. 8

Metod 2.4.2.3 Konfidens Intervjuer kan göras konfidentiella eller ej. En konfidentiell intervju innebär att det bara är de som utför intervjun som får veta hur respektive respondent svarat. Enkäter kan även göras anonyma vilket innebär att inte ens de som utför undersökningen vet vem som har lämnat respektive svar. (Davidsson och Patel, 2003) Enkäten har gjorts konfidentiell eftersom det inte finns något behov av att redovisa vilken individ som har valt respektive faktor. Dock var det nödvändigt att separera de olika svarsenkäterna för att kunna välja ut respondenter till intervjuerna, varför en anonym enkätundersökning inte var möjlig. I denna rapport används den konfidentiella metoden vid den kvalitativa undersökningen eftersom den anonyma inte är genomförbar vid intervjuer och vi inte ser någon anledning att offentliggöra vilken individ som har sagt vad. Förhoppningsvis medför detta att de tillfrågade känner sig tryggare vid intervjun och därför vågar svara helt sanningsenligt, även om svaren kan tolkas som viss kritik mot företaget. För att få respondenterna att känna sig trygga genomfördes intervjuerna i enrum ute i barackerna på byggarbetsplatsen. Undantag gjordes för två tjänstemän som intervjuades på Luleå tekniska universitet respektive NCC:s kontor i Luleå. 2.4.2.4 Standardisering och strukturering Intervjuer och enkäter kan beskrivas med hjälp av deras grad av strukturering och standardisering. Strukturering anger vilket svarsutrymme som ges och därmed också hur väl det är möjligt att förutsäga vilka alternativa svar som kommer att lämnas. Graden av standardisering säger hur likalydande frågorna och dess inbördes ordning är mellan olika intervjuer. En helt ostandardiserad intervju skulle innebära att forskaren hittar på frågorna under tiden som själva intervjun genomförs (Davidsson och Patel, 2003). Vi har valt att använda oss av en standardiserad enkät och intervju. Enkäten är mycket strukturerad i frågeställningen medan intervjuerna har en lägre grad av strukturering. I intervjuerna finns ett antal grundfrågor, varpå följdfrågor ställdes baserade på de erhållna svaren. 2.5 Identifiering av nyckelfaktorer Brainstorming och tidigare forskning låg till grund för identifiering av ett antal nyckelfaktorer som ansågs ha stor betydelse för dagens byggprojekt. Fokus låg på att täcka in ett så brett område som möjligt med hjälp av ett begränsat antal faktorer. Nyckelfaktorerna kontrollerades i samråd med två personer från NCCs ledning. Dessa deltog inte i enkät- och intervjuundersökningen. Kontrollen resulterade i att avdrag och tillägg gjordes för att slutligen erhålla en lista som ansågs innehålla alla relevanta nyckelfaktorer (se kapitel 4). Dessa kom sedan att ligga till grund för identifiering av teorier och enkätutformning. 9

Metod 2.6 Händelseförlopp Nedan beskrivs händelseförloppet för arbetets utförande: 1. Initiering av examensarbete. 2. Inledande problemformulering och beskrivning av begränsningar. 3. Brainstorming för identifiering av möjliga nyckelfaktorer. 4. Sortering av faktorer. 5. Tillägg och avdrag av nyckelfaktorer i samarbete med NCC. 6. Inläsning och insamling av fakta för uppbyggnad av teoridel. 7. Utformning av enkät. 8. Utsändning av enkät. 9. Teoridel, beskrivning av faktorer. 10. Insamling och sammanställning av enkät. 11. Intervjuer angående valda nyckelfaktorer. 12. Analys av resultat. 13. Presentation. 10

Problembeskrivning 3 Problembeskrivning En kartläggning av slöseriet i byggbranschen visar att ca 30-35 % av produktionskostnaden går till spillo på grund av slöseri. Slöseriet kan indelas i olika problemkategorier: Fel i produkter. Lager med material och produkter som väntar på att behandlas. Väntan hos personal. Aktiviteter och delaktiviteter som inte behövs. Förflyttning av personal utan klart syfte. Varor och tjänster som inte uppfyller kundens krav. Överarbete, att göra mer än vad som krävs. Överproduktion, tillverka eller göra mer än vad som behövs. Omarbete. Transporter av material. Materialspill. Arbete utfört i fel ordning. För stor arbetsstyrka. (Josephson och Saukkoriipi, 2005) Alla dessa kategorier begränsar mer eller mindre hur effektivt arbetstiden tas tillvara och därmed hur hög produktiviteten är. 3.1 Byggarbetarens utnyttjande av arbetstid Hur väl yrkesarbetaren använder sin arbetstid är viktigt att ha kännedom om då detta kan ses som en spegling av hur väl projektorganisationen, produktionsledningen och produktionsplaneringen fungerar. Arbetstiden för en byggnadsarbetare kan delas in i tre huvudgrupper; direkt värdeökande arbete, förberedelser och rent slöseri. Direkt värdeökande arbete Förberedelser avser sådant som direkt tillför värde till produkten. innebär aktiviteter som är nödvändiga för att kunna producera men inte är direkt värdeskapande. Rent slöseri beskriver aktiviteter som kan elimineras utan att det påverkar produkten, dessa är således helt onödiga. Exempel på aktiviteter i denna grupp är väntan, omarbete och outnyttjad tid. Mätningar på byggprojekt har visat att det rena slöseriet kan uppgå till 35 % av arbetstiden (se Figur 3) (Josephson och Saukkoriipi, 2005) 11

Problembeskrivning Övrigt Avbrott Outnyttjad tid Väntan Omarbete Arbetsplanering Materialhantering Indirekt arbete Direkt arbete Arbetstidens användning 0 5 10 15 20 25 30 % av arbetstid Figur 3 Utnyttjande av arbetstid för byggnadsarbetare (Josephson och Saukkoriipi, 2005). I Figur 3 finns det direkt värdeökande arbetet beskrivet som direkt arbete. Förberedelser är uppdelat på arbetsplanering, materialhantering och indirekt arbete. Det rena slöseriet finns representerat som avbrott, outnyttjad tid, väntan och omarbete. (Josephson och Saukkoriipi, 2005) Liknande undersökningar har utförts för rörinstallatörer och andra underentreprenörer. Dessa har visat på liknande utnyttjande av arbetstiden, det vill säga 35 % rent slöseri. Sammanlagt uppgår detta slöseri till fem procent av den totala produktionskostnaden. (Josephson och Saukkoriipi, 2005) Med denna rapport är förhoppningen att kunna åstadkomma förbättringsförslag som kan leda till en minskning av slöseriet samt en effektivisering av det direkt värdeökande och förberedande arbetet. 12

Faktorer för effektivare byggprojekt 4 Faktorer för effektivare byggprojekt Vår bedömning är att kritiska delar och aktiviteter i ett byggprojekt kan indelas i ett antal nyckelfaktorer. En förbättring av dessa faktorer leder förhoppningsvis till att effektiviteten ökar och problemen under föregående rubrik undviks. Nyckelfaktorerna som identifierades i samarbete med två personer från NCC:s ledning är följande: - Logistik; materialbeställning, maskiner och transporter i rätt tid på rätt plats. - Bra ackordssystem. - Erfarenhetsåterföring; dra nytta av tidigare erfarenheter. - Samarbete med leverantörer. - Samarbete med underentreprenörer. - Samarbete med beställare. - Kvalitetssystem och ledningssystem; hur dokumentation läggs upp och avvikelser rapporteras (det som upplevs som kvalitetssystem bland de verksamma på byggarbetsplatsen). - Planering och arbetsberedning; före byggstart samt under arbetets gång. - Organisation; rätt man på rätt plats, bra ansvarsfördelning. - Arbetsledning; bra arbetsledare och platschef på byggarbetsplatsen. - Helhetssyn för alla inblandade; veta vad som ska ske härnäst, veta vad de andra arbetar med och undvika kortsiktiga och suboptimerande beslut. - Delaktighet; möjlighet för alla inblandade att vara med och påverka. - Mätningar av förbrukad tid under projektets gång. - Beslutsvägar; snabba eller inte. Alla dessa nyckelfaktorer har direkt koppling till en eller flera av de nämnda problemområdena under rubrik 3 (se Tabell 1). 13

Faktorer för effektivare byggprojekt Tabell 1 Faktorernas påverkan och koppling till respektive problemområde. Arbetsledning Organisation Planering Ackordsystem Problemområde \ Faktor Fel i produkter O O X O O O O O X X Lager av material och produkter O X O X O O O X O Väntan hos personal X X X O O X X O O X X O Onödiga aktiviteter och delaktiviteter X O O O O O O X Förflyttning av personal utan klart syfte X O O O Varor/tjänster som inte uppfyller kundkrav X X X O O O O X X X Överarbete X O O O O X O O O Överproduktion X O O O O X O O O Omarbete O O X O O O O X O O O X X Transporter av material O X O X O X O Materialspill O X X O O O O Arbete utfört i fel ordning X X X O O O X O O X X För stor arbetsstyrka X X X O O X Mätning av tid Erfarenhetsåterföring Logistik Kvalitetsystem* Beslutsvägar Helhetssyn Delaktighet Samarb. med leverantörer Samarb. med underentreprenörer Samarb. med beställare X = Direkt påverkan O = Indirekt påverkan *Med kvalitetssystem avses det som vi tror att yrkesarbetarna relaterar till när de hör ordet kvalitetssystem. Detta innebär framförallt dokumentation och rapportering av avvikelser. I denna rapport avser kvalitetssystem således inte den mer övergripande betydelsen av kvalitetssystemet som syftar till att täcka in hela organisationen och alla företagets processer. Ovanstående tabell är vår uppfattning om hur nyckelfaktorerna påverkar respektive problemområde. Den har ingen koppling till tidigare forskning. Huvudsyftet med tabellen är att åskådliggöra att varje faktor har en koppling till ett eller flera problemområden samt att varje problemområde är kopplat till en eller flera faktorer. I kapitel 4.1 till och med 4.12 ges en närmare beskrivning och sammanfattning av tidigare forskning angående respektive faktor. 14

Faktorer för effektivare byggprojekt 4.1 Logistik 4.1.1 Definition Den allmänna definitionen för logistik är enligt Nationalencyklopedins nätversion (2006) En vetenskap som studerar problem i samband med materialflöde inom företag eller organisationer vanl. med huvudsyftet att åstadkomma metoder för att rätt material skall finnas på rätt plats vid rätt tid. I denna rapport kommer detta mer specifikt att innebära lagerhållning och flöden av material, maskiner, hjälpmedel m.m. inom, samt till och från, byggarbetsplatsen. 4.1.2 Tidigare forskning För att få ett bra flyt i produktionen är det av största vikt att det finns ett understöd i form av maskiner, utrustning och övriga hjälpmedel. (Nordstrand och Révai, 2000) Då dagens byggarbeten utförs i allt större grad med hjälp av prefabricerade element ställs högre krav på behovsstyrda leveranser. Detta tillsammans med högt uppskruvat monteringstempo, internationella inköp och stora kvalitetskrav medför högre krav på logistiken inom byggbranschen. I dagsläget beställs ofta stora mängder material till produktionsplatsen. Följden av detta blir väsentliga indirekta kostnader för att få materialet till inbyggnadsplatsen. Exempel på sådana kostnader är lyft, förflyttningar och väderskydd (se Figur 4). En studie från 2005 har visat att en yrkesarbetare använder upp till sju timmar per vecka för att leta material, och ytterliggare upp till åtta timmar för att förflytta materialet till inbyggnadsplatsen. (Friblick, 2005) Flera studier visar stor utvecklingspotential på logistikområdet i byggindustrin. Traditionellt sett har transporter inte ansetts höra till själva byggandet. Detta motverkar ett genomarbetat förhållande till faktorer utanför själva byggarbetsplatsen. Genom att arbeta med logistiken kan många problem i byggandet undvikas. Många av dessa problem kan vara svåra att identifiera eftersom de ses som en del i den dagliga produktionen. För att kunna maximera utbytet av logistiksamordningen bör den prioriteras i inledningen av byggprojektet. (Brisvall och Olsson, 2001) 15

Faktorer för effektivare byggprojekt Leverans i rätt tidpunkt Leverans i tid Moment 1 Moment 2 Försenad leverans Försenad leverans Moment 1 Moment 2 Väntan För tidig leverans Lagerhållning/ Hämtning från lager För tidig leverans Moment 1 Moment 1 Moment 2 Figur 4 Materialflöde till arbetsplatsen. Figur 4 visar hur både försenade och för tidiga leveranser är kostsamma och medför förseningar. Arbetsstyrkans storlek representeras som pilarnas tjocklek. När en för tidig leverans anländer används arbetstiden för att frakta materialet till lagerplatsen, arbetsstyrkan som utför byggmomentet minskar således. Sedan används arbetstid för lagerhållning och för att frakta materialet från lagret till inbyggnadsplatsen. Vid försenade leveranser måste yrkesarbetarna vänta på materialet och kan därför inte påbörja arbetet. Enligt Jonsson och Friblick (2005) samt Brisvall och Olsson (2001) är kostnaderna för problem på grund av bristande logistik till stora delar okänd. Jonsson och Friblick (2005) hävdar också att omkostnaderna ofta överstiger inköpspriset på byggmaterialet. Detta på grund av produktionsstörningar, interntransporter och hantering. 16

Faktorer för effektivare byggprojekt Under en tid framöver kommer bygglogistiken att få allt större betydelse på grund av: Internationella inköp, då materialpriserna på den nordiska byggmarknaden har ökat markant väljer allt fler företag att undvika mellanhänder och handla direkt på den internationella marknaden. Lagerhållning med mera som grossisterna har ansvarat för måste då skötas av entreprenörer eller byggherrar. Separat upphandling av material och tjänst, detta blir påtagligt exempelvis vid upphandling av underentreprenörer då vissa generalentreprenörer väljer att dela upp köp av material och tjänst. Hårdare krav på arbetsmiljön vid exempelvis lossning, lastning, interntransporter, lyft och montage. (Jonsson och Friblick, 2005) 4.1.2.1 Logistikcenter I samband med byggnationen av Hammarby sjöstad i Stockholm inrättades ett logistikcenter. Logistikcentret bestod av en byggnad i nära anslutning till byggarbetsplatsen där logistiska funktioner samordnades. Syftet med denna lösning var att säkerställa tidplanen, förbättra materialhanteringen samt minska köer inom och utanför byggområdet. De tre huvuduppgifterna för logistikcentret var samlastning, temporär lagring av gods och trafikstyrning. Materialleveranser, mindre än fyra pallar, levererades först till logistikcentret. Leveranserna omlastades där och distribuerades sedan ut till byggarbetsplatserna. Denna samlastning medförde att nio lastbilar kunde ersättas med en. Produktiviteten ökade på grund av färre leveransmottagningar, dessutom minskade skaderisken på godset. Logistikcentret har ytor som är tilldelade de olika entreprenörerna för mellanlagring av gods. Mellanlagringen medför att de så kallade S-kostnaderna minskar (stöld, skador och spill). Leveransservicen ökar också i form av leveransprecision och leveransflexibilitet, då material kan levereras till produktionen på exakt klockslag. Alla leveranser går inte via logistikcentret. För dessa används istället en Internetbaserad leveranskalender som har till uppgift att förebygga leveranskollisioner. Speditörer, åkare och samtliga entreprenörer är positiva till logistikcentret. (Brisvall och Olsson, 2001) 4.1.2.2 Just in time Byggarbetsplatsernas inköpare har oftast fått bristfällig information om byggprojektets verkliga leveransbehov. De har därför ägnat stor del av sin tid till att förhandla fram låga inköpspriser på material som köps i stora volymer med lång framförhållning. Det verkliga behovet har i motsats till detta ofta varit mindre leveranser med kortare ledtider och högre leveransprecision. Detta behov liknar det som inom tillverkningsindustrin har lett fram till Just in time filosofin (JIT), där små leveransvolymer anländer med hög leveransfrekvens. JIT leder också till att lagren minimeras då materialet anländer i takt med produktionens behov. För att JIT skall fungera fullt ut krävs att samtliga aktörer aktivt arbetar med detta, det fungerar inte om bara hälften levererar Just in time och övriga fortsätter som tidigare. (Friblick, 2005) 17

Faktorer för effektivare byggprojekt 4.2 Lönesystem inom byggbranschen 4.2.1 Definition Ackordslön definieras som Löneform, huvudsakligen förekommande inom industrin, där lönens storlek är beroende av den enskilde arbetarens eller arbetslagets prestationer, genom en i förväg avtalad ersättning (Nationalencyklopedin, 1989). Det finns två huvudtyper av ackordslöner; rakt ackord då hela lönen baseras på ackord samt blandackord (premieackord) då en del av lönen är fast och resten baseras på ackord. Blandackord är den vanligast förekommande av dessa två (Kinnander, A et al. 2005 och Lundbäck, 2006). Det finns också en tredje typ av ackord kallat Rowansackord där ett förutbestämt löneintervall bestämmer undre och övre gräns. Denna ackordsform är dock ovanlig och förekommer mestadels vid extremt svårbedömda projekt. Alla dessa ackordstyper kan baseras på en individs eller en grupps prestation och kallas då individuellt- respektive gruppackord. (Lundbäck, 2006) 4.2.2 Tidigare forskning Under större projekt är blandackord den vanligast förekommande ackordstypen. Här finns det en fast del på ca 80 kr/h, resterande del utgörs av en rörlig del som baseras på arbetslagets prestation. Prestationen bedöms utifrån vad som byggs, exempelvis antal fönster, dörrar, löpmeter foder och m 2 vägg. Alla yrkesarbetare som arbetar för ett byggföretag inom samma bygge har lika grundlön och rörlig del. Dessa innefattar bland annat murare, betong- och träarbetare. (Lundbäck, 2006) Dagens ackordsystem tar bara hänsyn till prestationen. Andra saker så som mångkunnighet hos arbetare utelämnas. Systemet kräver också underhåll, alla nyckeltal som ackordet baseras på förfaller om mätningarna upphör. När ackordet ska sättas kan det lätt uppstå konflikter mellan ledning och yrkesarbetare. Detta innebär att ledningen måste klara av att ta diskussioner och konflikter. Ackordsystemen kräver betydligt mer administrativt arbete än månadslöner. Risken för förslitningsskador kan också öka om inte arbetsrotation finns. (Kinnander et al. 2005) Enligt SVR:s kompetensråd (2004) kräver ackordslönesystemet att det utförs kostnadsdrivande förhandlingar var tolfte vecka. De framhåller också att systemet fokuserar mer på att utföra arbetet snabbt än bra. Fördelen med ackordsystem är att det befrämjar produktivitet för yrkesarbetarna och därigenom lönsamhet för projektet. Meningen är också att det skall driva på utvecklingen av arbetsmetoder. Eftersom ackordsystemen bygger på prestation kan de anses mer rättvist då de som presterar bättre får mer betalt. Detta ger också de anställda möjlighet att tjäna mer pengar. (Kinnander et al. 2005) 18

Faktorer för effektivare byggprojekt NCC region hus i Norrbotten och Göteborg genomförde mellan 1997 och 2001 försök med en ny löneform. Som ett alternativ till ackord användes fast timlön med en projektknuten bonusdel. Bonusdelen baserades på det ekonomiska resultatet för hela projektet. Undersökningar i samband med den nya löneformen visade att yrkesarbetarna var nöjdare med sin arbetssituation och mer engagerade i sitt arbete. De kände sig mer delaktiga i hela byggprocessen istället för att bara fokusera på sina egna arbetsmoment som de hade gjort tidigare. (Änghammar, 2005) Försöket med den nya löneformen innebar att de tidigare förhandlingarna som skedde inför varje projekt kunde slopas (Forsgren, 2005). Åke Sparringsjö (2005) menar att detta också ledde till mindre tjafs och konflikter som ackordsmätningarna förde med sig. Senare bytte NCC i Göteborg tillbaka till ett vanligt ackordbaserat lönesystem, enligt Sven Frisk (2005) på grund av att det inte fungerade då NCC missbrukade systemet. Detta skedde genom att resultatrapporterna manipulerades så att resultatet framstod som lägre än vad det egentligen var. Skanska har liksom NCC försökt pröva alternativa löneformer. Ett försök liknade ackordslön där arbetade timmar jämfördes med en budget, men det ingick också en mjuk del i systemet. Den mjuka delen bestod av parametrar såsom miljöarbete och skyddsarbete, egenkontroll och att det ska vara noll fel. Lönesystemet blev populärt både hos Skanska och Byggettan men arbetarna var inte lika positiva. Missnöjet berodde dock mer på var lönenivån hamnade än hur systemet fungerade. (Karlsson, 2005) Bertil Sundström, personalchef på NCC Construction i Norrbotten (2003), menar att ackord är en förlegad löneform som leder till att yrkesarbetarna inte presterar fullt ut. Detta mycket på grund av att ackordsystemet inte tar hänsyn till arbetsrotation, god hälsa och samarbete mellan de olika yrkesgrupperna. Sedan 1997 används en alternativ löneform i Sundströms distrikt. Löneformen bygger på månadsvis grundutbetalning och en resultatlön. Undersökningar har visat på följande fördelar med det nya lönesystemet hos NCC: Koppling mellan affärschefsgruppens lönsamhet och medarbetarnas lön, Ingen kostnad för ackordsförhandlare, Bra teamkänsla på arbetsplatsen då alla drar åt samma håll, Flexibel organisation då byggarbetare är mer villiga att tillfälligt stötta andra projekt. Sundström framhåller också att denna typ av löneform inte är ett självspelande piano. Det krävs att platsledningen engagerar medarbetarna, utbildar lagbasarna och låter alla komma till tals gällande metoder, materialval m.m. Enligt Lundbäck (2006) är majoriteten av yrkesarbetarna och arbetsledarna nöjda med dagens ackordsystem men de är öppna för förslag om bättre alternativ skulle presenteras. Svårigheten med lön baserad på hela verksamhetens resultat har varit den ekonomiska kompetens som krävts för att erhålla en rättvis bild av resultatet och därmed lönen. Försöken har också visat på för lång tid mellan utfört arbete och utbetald belöning. 19

Faktorer för effektivare byggprojekt Kvalitetsforskaren Deming menar att det är fel att sätta upp ett mål och arbeta på ackord. Ackordet sätts efter genomsnittsprestationen vilket leder till att hälften av arbetarna ligger ovanför genomsnittet och resterande under. De som ligger ovanför kommer att hållas tillbaka samtidigt som de som ligger under måste kämpa en ojämn kamp. Detta medför att produktiviteten dras ner. Deming menar att det är de olika processerna i företaget som skall mätas och styras, inte medarbetarna. (Bergman och Klefsjö, 2001) 4.3 Erfarenhetsåterföring 4.3.1 Definition I denna rapport definieras erfarenhetsåterföring enligt följande; Uppsamling och lagring av information för användning i nuvarande och kommande projekt. Informationen innefattar erfarenheter av positiv och negativ karaktär gällande byggprojekt. 4.3.2 Tidigare forskning Allt fler företag i byggbranschen har insett att de har höga kostnader till följd av återkommande fel i byggprocessen. Detta har lett till ett ökat behov av erfarenhetsåterföring för att kunna ta till vara på den kunskap och de erfarenheter som de anställda har. Hur väl erfarenhetsåterföringen fungerar styrs till stor del av mötesrutiner, kontakt mellan anställda samt resurser för att arbeta fram material och återföra det som är viktigt. (Enqvist och Lidström, 2000) Erfarenhetsåterföringen kan förutom att undvika upprepning av tidigare problem även ge stöd vid användande av nya arbetsmetoder. Detta är viktigt inte minst vid en jämförelse av alternativa lösningar. (Persson, 1996) De områden som enligt Persson (1996) är viktigast att dokumentera vid arbetet med erfarenhetsåterföring är följande: Kapaciteter, Tekniska lösningar, Arbetsmetoder, Underentreprenörer, Leverantörer, Kontaktpersoner. Erfarenhetsåterföringen måste inte nödvändigtvis endast bestå av dokument. Alternativa sätt att föra vidare erfarenheter är att uppmuntra mentorprogram, fadderinförande, studiebesök och gästspel på andra arbetsplatser inom företaget (Persson, 1996). Det finns också en önskan bland tjänstemän att få träffa andra personer med samma yrkesroll för att utbyta och diskutera erfarenheter (Nässbjer, 2001). Från 50-talet och framåt har graden av uppföljning och erfarenhetsåterföring varierat kraftigt inom byggbranschen. Det finns också stora skillnader mellan avdelningarna för husbyggnad kontra väg och anläggning. Erfarenhetsåterföringen är vanligare vid 20