Policy för hållbar utveckling, miljömål och handlingsplan LUNDS UNIVERSITET



Relevanta dokument
Lunds universitets miljömål med handlingsplan för perioden

Arbetsmiljöpolicy FÖR LUNDS UNIVERSITET

Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier

Dnr SU FV Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2016 och 2017

ANVISNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER VID ÖREBRO UNIVERSITET

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET)

Förhandlingsprotokoll Sågverk. Förbundsförhandling. Föreningen Sveriges Skogsindustrier Unionen. Tid: den 12 december Alternativt löneavtal

Inköpsrapportering för Strängnäs kommun 2014

Förhandlingsprotokoll Massa/Papper. Förbundsförhandling. Föreningen Sveriges Skogsindustrier Sveriges Ingenjörer. Tid: den 10 april 2010

Handbok för LSG-ombud

Kompetensområden och kompetensnivåer. vid miljöförvaltningen

En annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på

Policy och riktlinje för upphandling och inköp inom Göteborgs Stad

Styrande dokument beslutat av GD. Kulturarv STATENS FASTIGHETSVERK

23 MAJ Kompetensprofil

RIKTLINJER. Riktlinjer för konkurrensutsättning

Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET

Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram

Regler för behandling av personuppgifter vid Högskolan Dalarna

Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO och EMAS Svensk Miljöbas 3:2013

Riktlinjer kring personalföreträdare i nämnder Dnr KS

Riktlinjer för intraprenad i Jönköpings kommun

Bilaga 8. Pilotkommunernas egna erfarenheter

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Kvalitetsprogram Gemensamma förvaltningen. Fastställd av förvaltningschefen , dnr:

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET

December Revisionsrapport Ansökan om ersättning för kostnader från Migrationsverket Östersunds kommun

Revisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård. Krokoms kommun

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Revisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland

Lönepolicy för Umeå universitet

ÖRESUNDSTÅG AB OCH REGION SKÅNE RAMAVTAL AVSEENDE UNDERHÅLLSDEPÅ

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Definition av uppdragsutbildning & regelverket

Ny utbildningsorganisation vid SLU

Revisionsrapport: Granskning av faktureringsrutiner

Miljöprogram. Hallands nation. Antaget: Senast ändrat: Dokumentansvarig: Quratelet, Hallands nation

Nationella jämställdhetsmål

Personal- och arbetsgivarutskottet

MILJÖPOLICY. Fastställd av styrelsen den 6 december 2013

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell

Lönepolitiska riktlinjer

BRF Reimer teknisk förvaltning FÖRSLAG

A, Individens delaktighet på arbetsplatsen B, Delaktighet i verksamhetens utveckling på arbetsplatsen C, Delaktighet på organisationsnivå

Riktlinjer gällande bisysslor vid Luleå tekniska universitet

IT-Systemförvaltningspolicy

Avtal om samverkan kring hjälpmedelsfrågor

Revisionsrapport Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende servicekontorets städavdelning.

Arbetsmiljöpolicy. Institutionen för medicin, Karolinska Huddinge

INFORMATION OM EGENKONTROLL

Miljöplan för Högbo Golfklubb

Miljöchefen NMC-enkäten 2010

Digital strategi för Strängnäs kommun

Socialt företagande. Tillsammans kan vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör

En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24

Resultat- och. utvecklingssamtal

Nationell strategi för inköp i offentlig sektor

Areims miljö och energiledningssystem 2015

Granskning av inköpsrutinen och köptrohet

Projekt Vårdhund. Palliativ vård och ASIH HANDLINGSPLAN Bilaga 2

Riktlinjer och Instruktion för klagomålshantering

KURSER HÖSTEN 2016 KVALITET MILJÖ HÅLLBARHET ARBETSMILJÖ

Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan

Miljöredovisning utdrag ur Årsredovisning 2007

Vikten av att satsa tid på relation och governance vid outsourcing Martina Svenfelt Chef System Bankgirot.

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden

Avtal mellan organisationerna:

Besluts- och handläggningsordning för konsistoriet vid Karolinska Institutet

Projektplan för Samverkstan

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan

Riskhanteringsplan för internkontroll synpunkts- och klagomålshantering för bättre resultat i verksamheten

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.

REMISSYNPUNKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGSFRÅGOR I EU- KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL MIFID II

Arbetsanpassning. Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen RIKTLINJER/RUTINER. Riktlinje KS :

Arbetsmiljöplan tekniska förvaltningen 2014

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

Yttrande över promemorian Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk identifiering. Dnr

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.

mot diskriminering och kränkande behandling Komvux Malmö Centrum likabehandlingsplan 2012

Revisionsrapport Granskning av investeringsverksamheten.

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång

RAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka Annika Lindstrand

Policy och riktlinjer för inköp vid SLU

AVTAL MELLAN ORGANISATIONEN OCH LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB

Rektorsprogrammet. Den statliga befattningsutbildningen för rektorer

REGLEMENTE SERVICENÄMNDEN I MORA, IS/IT

Kollektivtrafiknämnden

Kompetensförsörjning. Gemensamma metallavtalet

Instruktion för valberedningen

Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ

Ledningens genomgång och ledningens representant för miljöfrågor vid Lunds universitet

Syftet med denna policy är att

Idéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet

Revisionsrapport. Örebro universitets årsredovisning Sammanfattning. 2. Lagen om offentlig upphandling har inte följts

Transkript:

Policy för hållbar utveckling, miljömål och handlingsplan LUNDS UNIVERSITET

Lunds universitets policy för hållbar utveckling Lunds universitet ska förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor och ska därigenom vara en drivkraft för hållbar utveckling. Universitetet ska genom utbildning, forskning och samverkan med det omgivande samhället, tillhandahålla tillförlitlig kunskap idag och i framtiden. Studenter vid Lunds universitet ska under sin utbildning få insikter och kunskaper om ämnesrelevanta aspekter på hållbar utveckling. Studenterna blir därmed spjutspetsar i yrkeslivets arbete med att skapa en hållbar utveckling. Forskning och samverkan som processer och resultaten av dessa ska främja hållbar utveckling. Principen att leva som vi lär, att verka förebyggande, för ständiga förbättringar och att efterleva tillämplig lagstiftning, ska prägla den dagliga verksamheten vid Lunds universitet. Detta är en trovärdighetsfråga som förutsätter en aktiv medverkan från universitetets medarbetare och studenter.

Lunds universitets miljömål med handlingsplan för perioden 2015 2016 MÅL 1 Identifiera direkt och indirekt miljöpåverkan, lagkrav och organisation med mera, genom att genomföra en miljöutredning för Lunds universitet En miljöutredning innebär en kartläggning av vilken direkt och indirekt miljöpåverkan som universitetet har, vilken lagstiftning som påverkar oss och hur vårt miljöarbete är organiserat. Den innehåller också en värdering av miljöpåverkan. Utredningen ska omfatta universitetets kärnverksamhet; utbildning, forskning och samverkan. Ett syfte med miljöutredningen är att få ett underlag för prioriteringar i miljöarbetet. Miljöutredningen är en utgångspunkt för att arbeta fram mål och handlingsplaner för miljöförbättringar. Lunds universitet har för närvarande ingen sådan aktuell miljöutredning som täcker hela universitetets verksamhet. Lunds universitet utgör en stor, komplex och diversifierad verksamhet och därför är det motiverat att genomföra en miljöutredning för att få ett aktuellt nuläge.. Utredningen utförs av extern konsult med expertis inom området. Direktupphandling behöver ev. ske. Byggnadschefen, LU Byggnad (Miljöchefen/miljösamordnare är utförare). Upphandlingsförfarandet sker inom ramen för ordinarie verksamhet på LU Byggnad samt även på avdelningen för Inköp och upphandling. För LU Byggnads del innebär detta en tillfällig omprioritering av arbetsuppgifterna. Konsultkostnad för miljöutredning. Tidsåtgång för universitetets verksamheter för intervjuer och ev. annat underlag till utredningen. MÅL 2 Införa rutin för Ledningens genomgång och utse Ledningens representant Ledningens genomgång är ett eller flera mötestillfällen om året då universitetets ledning följer upp miljö- och hållbarhetsarbetet, utifrån det underlag som presenteras av miljöchefen. Ledningens genomgång ger universitetets ledning en möjlighet att leda och styra miljö- och hållbarhetsarbetet vid Lunds universitet. Det ger också ledningen en möjlighet att följa upp effektiviteten i miljöarbetet och är även ett forum för bearbetning av olika förslag. En representant från ledningen ska utses, den s.k. Ledningens representant, Denne ska tillse att miljöfrågor beaktas och diskuteras av universitetets ledning. Ledningens representant ska sätta sig in i frågeställningar om miljöfrågor ur ett strategiskt perspektiv. Ledningens genomgång är av central betydelse i universitetets miljö- och hållbarhetsarbete genom att ledningen kan verka för att det hamnar bland de prioriterade områdena inom myndigheten och får nödvändig uppmärksamhet samt att säkerställa att resurser finns för att sköta miljö- och hållbarhetsarbetet. Det är ett lagkrav för en myndighet att ha ett miljöledningssystem. En punkt i detta system är bland annat ledningens styrning och uppföljningsarbete. För att kunna arbeta på det sättet som lagen stipulerar behövs detta tillfälle för ledningen att leda och styra miljöarbetet vid Lunds universitet. Förslag på rutin för hur ledningens genomgång ska genomföras tas fram. Rutinen ska fastställas av rektor. Beslut ska tas av rektor om vem som ska utses till ledningens representant samt innehållet i uppdraget. Byggnadschefen, LU Byggnad (Miljöchefen/miljösamordnare är utförare). Tidsåtgång för universitetets ledning samt för ledningens utsedda representant. LU Byggnad. För LU Byggnads del innebär detta en omprioritering av arbetsuppgifterna.

MÅL 3 Inrätta ett hållbarhetsråd vid Lunds universitet Det finns ett behov av ett råd där miljö- och hållbarhetsfrågor av strategisk karaktär samt förslag till mål och handlingsplaner kan diskuteras, stämmas av och förankras. Hållbarhetsrådet ska utgöra ett stöd och vara en rådgivande funktion till miljöchefen och ledningens representant. Rådet ska vara utvecklingsorienterat och ha ett strategiskt fokus. Miljöchefen och ledningens representant deltar i rådet. Förslag på hur hållbarhetsrådet ska arbeta och vara sammansatt ska tas fram. fastställer rådets sammansättning och syfte. Byggnadschefen, LU Byggnad (Miljöchefen/miljösamordnare är utförare). Tidsåtgång för aktuella deltagare i hållbarhetsrådet. LU Byggnad. För LU Byggnads del innebär detta en omprioritering av arbetsuppgifterna. MÅL 4 Ökat samarbete med fastighetsägare för att uppnå energieffektiviseringar/besparingar genom ny avtalsmall Lunds universitet hyr i princip alla sina lokaler, där Akademiska Hus är den största hyresvärden. Av de hyresavtal universitetet har med Akademiska Hus finns de som inkluderar el och de där elen betalas separat. Oavsett detta betalar universitetet ca 8 % av den totalt använda elen i Lunds kommun vilket innebär att om åtgärder vidtas för att sänka dessa kostnader kan universitetet göra stora reella besparingar. Akademiska Hus första punkt i sina hållbarhetsmål är att samarbeta med sina kunder kring hållbarhetsinitiativ som kan engagera båda parter. Syftet är att skapa engagemang och synlighet kring hållbarhetsfrågor samt koppla samman lärosätenas kunskaper med deras ambition att ligga i framkant. Vad gäller de avtal där el betalas separat saknar fastighetsägaren incitament att göra investeringar i sina fastigheter för att sänka elkostnaderna. Motsvarande gäller för Lunds universitet i de fall där elen är inkluderad i hyresavtalet. Ett minskat användande av elen leder till minskad miljöpåverkan och ett fördjupat samarbete med fastighetsägaren på hållbarhetsområdet förväntas leda till incitament för bägge parter att göra besparingar inom miljö- och hållbarhetsområdet. Ett möjligt samarbete med fastighetsägare kan vara att komma överens om en avtalsform som skapar sådana incitament för båda parter. Avtalet skulle kunna vara utformat så att Lunds universitet gör investeringar i Akademiska Hus fastigheter i de avtal där elen är exkluderad och där Akademiska Hus genom beräkningar kan visa att besparingar är möjliga och att investeringen skulle återbetala sig på kort tid. Förslag till avtalsmall arbetas fram i samarbete med Akademiska Hus. Byggnadschefen, LU Byggnad (Avtalsjuristen är utförare). LU Byggnad. Avtalet ska som långsiktigt mål appliceras på alla hyresavtal med Akademiska Hus där elen är exkluderad. Betydande årliga besparingar förväntas därmed ske av universitetets energiåtgång.

MÅL 5 Förenkla källsortering och göra det lätt att göra rätt genom att i universitetets skyltprogram ha dekaler för källsortering Ett sätt att tydliggöra och förenkla för medarbetare, studenter och besökare att ta hand om sitt avfall på ett miljömässigt bra och säkert sätt, är att använda enhetliga dekaler för olika sorters avfall inom Lunds universitet. Universitetet investerar årligen i källsorteringsmöbler och -inredning i såväl byggprojekt som enskilda kompletteringar till befintlig möblering. För att investeringen ska vara meningsfull krävs anvisningar av hur källsorteringen ska gå till rent praktiskt, som genom dekaler med förklarande bilder eller symboler. Idag saknas ibland sådana anvisningar helt på möbler och ofta sätts felaktiga anvisningar upp då standardiserade dekaler saknas. Med sådana dekaler möts medarbetare, studenter och besökare av en enhetlig och tydlig skyltning som underlättar för alla. Den som vill göra sig av med avfall blir omedelbart hjälpt till rätt agerande, vår lokalvård slipper lägga onödig tid på felsorterat avfall och avfallet kan lämnas till renhållaren enligt deras och gällande regelverks anvisningar. Det är också en fördel för varumärket Lunds universitet med ett mer professionellt intryck. Både sorteringsmöbler, inredning och fristående kärl behöver märkas med vad som ska slängas, med eventuell text på både svenska och engelska samt eventuellt anpassa för funktionsnedsättning (synskadade). Att infoga dekalerna i universitetets befintliga skyltprogram säkrar enhetlighet, standardisering och administration. Universitetets mer detaljerade behov utreds och utifrån det tas dekaler fram, inom ramen för skyltprogrammet. Byggnadschefen, LU Byggnad (Ansvarig för skyltprogrammet och miljösamordnare är utförare). LU Byggnad. För LU Byggnads del innebär detta en tillfällig omprioritering av arbetsuppgifterna för ansvarig för skyltprogrammet. För avdelningen Arbetsmiljö, miljö och säkerhet innebär det förbättrade förutsättningar för miljöarbetet och en bättre arbetssituation. Ev. konsultkostnad för grafisk formgivning. Obetydligt ökad kostnad för skyltprogrammet.

Producerad av Media-Tryck Lunds Universitet Mars 2015 LUNDS UNIVERSITET Box 117 221 00 Lund Tel 046-222 00 00 www.lu.se