Sexuellt risktagande bland svenska ungdomar. Sexual risk-taking among Swedish adolescents. Författare: Karin Sjöberg, Johanna Östlund.

Bilaga 1 Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sjuksköterskeprogrammet, 180 HP Sektionen för omvårdnad Enheten för Folkhälsa och Omvårdnad i ett livscykelperspektiv Examensarbete C-nivå, 15 HP Höstterminen - 07 Sexuellt risktagande bland svenska ungdomar Sexual risk-taking among Swedish adolescents Författare: Karin Sjöberg, Johanna Östlund 1

Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sjuksköterskeprogrammet, 180 HP Sektionen för omvårdnad Enheten för Folkhälsa och Omvårdnad i ett livscykelperspektiv Examensarbete C-nivå, 15 HP Höstterminen - 07 Sexuellt risktagande bland svenska ungdomar Sammanfattning Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som påverkade svenska ungdomars syn på sex, och vikten av sjuksköterskans medvetenhet om dessa. Frågeställning: Vilka faktorer påverkar svenska ungdomars syn på sex, och hur kan medvetenheten om dessa faktorer hjälpa sjuksköterskan i hennes bemötande av ungdomar? Metod: Tio artiklar valdes utifrån vår frågeställning och analyserades genom att noggrant läsa igenom artiklarna och söka efter återkommande faktorer vilka analyserades enligt innehållsanalys. Resultat: Femton olika faktorer, kring vilka ungdomars sexliv kretsar, utmärkte sig i artiklarna. Dessa sorterades in under fyra teman; sexuellt risktagande, konsekvenser av sexuellt beteende, förebyggande åtgärder och fysisk och psykosocial mognad. En metod- samt resultatdiskussion fördes kring det vi kommit fram till. Diskussionen lades upp enligt SAUK-modellen där fynden knöts samman med några av SAUK-modellens centrala begrepp; Sympati, Accepterande, Upplevelse och Kompetens, vilka alla är relevanta i sjuksköterskans möte med ungdomar. Slutsatser: Ett behov av en förbättring i sexualundervisningen kunde påvisas. En liberal syn på sex fanns hos ungdomar, där oskyddat sex hade blivit en allt vanligare företeelse. Sjuksköterskan behöver få en betydande roll tidigt i ungdomars liv. De kan på så vis förebygga ett eventuellt framtida sexuellt risktagande. Sökord: reproduktiv hälsa, ungdomar, Sverige, preventivmedel, risktagande, sexualundervisning

Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sjuksköterskeprogrammet, 180 HP Sektionen för omvårdnad Enheten för Folkhälsa och Omvårdnad i ett livscykelperspektiv Examensarbete C-nivå, 15 HP Höstterminen - 07 Sexual risk-taking among Swedish adolescents Abstract Aim: The aim of this study was to describe what factors that influenced youth s view on sexuality and how the awareness of those factors could help the nurse in her perception of young people. Method: Ten articles were chosen regarding our issue and were analysed by reading the articles thoroughly to search for the most common factors and were analysed according to analyses of content. Results: Fifteen different factors were recognised in the articles. They were sorted into four themes; sexual risk-taking, consequences of sexual behaviour, contraceptives and physical and psycho-social maturity. A method- and result discussion was held concerning our results. The discussions are organized according to the SAUKmodel, where the findings were combined with some of the SAUK-model s main ideas; Sympathy, Acceptance, Experience and Competence, which all are relevant in the nurse s meeting with adolescents. Conclusion: A need for an improvement in sexual education proved to be necessary. A more liberal view upon sexuality among young people was obvious since unprotected sexual relations were a common feature among young people today. The nurse needs to play a more important role in young people s lives and educate them at earlier ages which can prevent young people from future risk-taking in their sexual habits. Keywords: reproductive health, adolescents, Sweden, contraceptive, risk-taking, sexual education

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 BAKGRUND... 1 Sexualundervisning... 1 Historia... 1 Idag... 2 Tonårsgraviditet och abort... 2 Abortmetoder... 2 Statistik... 3 Risker... 3 Sexuellt överförbara infektioner... 3 Klamydia...4 Syfilis... 4 Gonorré... 4 Herpes... 4 Humant papillomvirus... 4 Alkohol och droger... 5 Teoretisk referensram... 5 Problemformulering... 6 SYFTE... 6 Frågeställning... 6 METOD... 7 Litteraturstudie... 7 Datainsamling... 7 Tabell 1: Datainsamling... 7 Dataanalys... 8 RESULTAT... 8 Figur 1: Faktorer som påverkar svenska ungdomars syn på sex indelad i antal och teman... 9 1. Sexuellt risktagande... 9 One night-stands... 9 Alkohol... 10 2. Konsekvenser av sexuellt beteende... 10 Könssjukdomar... 10 Abort... 11 3. Förebyggande åtgärder... 11 Preventivmedel... 11 Kondomer... 11 4. Fysisk och psykosocial mognad... 12 Sexualundervisning... 12 Könsroller och normer... 13 Motstånd till föräldraskap... 13 DISKUSSION... 13

Metoddiskussion... 13 Resultatdiskussion... 14 Figur 2: Sjuksköterskans roll... 15 Sympati... 15 Accepterande... 17 Upplevelse... 17 Kompetens... 18 Slutsats... 19 Framtida forskning... 19 REFERENSLISTA... 20 Bilaga 1

INLEDNING Ungdomar och sexualitet är ett ständigt aktuellt ämne där vi som blivande sjuksköterskor behöver en fördjupad förståelse för vilka problem som ungdomar kan stöta på. Detta för att vi på ett bättre sätt ska kunna bemöta och förstå ungdomar. Förr i tiden var sex något privat, något man inte talade om. Idag är inställningen en annan. Dagens samhälle är väldigt sexualiserat och TV visar dagligen par som har sex eller pratar om sex. Även musikvideor samt låttexter handlar till stor del om just sex. Allt detta är medier som ungdomar påverkas av och det är därför inte konstigt att synen på sex har förändrats genom tiderna. Personer som dagligen möter ungdomar måste därför hela tiden hålla sig à jour med att samhället och ungdomars syn på sex är i ständig förändring. BAKGRUND Ungdomstiden definieras olika i olika länder. United Nations Populations Fund (UNFPA) definierar ungdomar som alla mellan 10-24 år (UNFPA, 2007a). Enligt Myers (2004) definieras adolescence/ungdom som livet mellan barndom och vuxenliv. Det startar med fysisk sexuell mognad, puberteten, och avslutas med den sociala självständigheten som vuxen. I de flesta länder inleder majoriteten av ungdomarna sitt sexliv när de är 15-19 år (UNFPA, 2007a). Sexualundervisning Historia I Sverige har ungdomar erhållit obligatorisk sexualundervisning sedan 1955. Sexualundervisningen skulle då innehålla information rörande pubertet, kroppsutveckling och samtidigt ge en etisk grund för ungdomar att stå på. Inställningen kring ungas sexualitet var förbjudande, men till viss mån även förstående eftersom ungdomar ställdes inför många svårigheter. Trots detta ville man att de skulle leva återhållsamt (Skolverket, 1995). I skolans sexualundervisning måste den ståndpunkten hävdas, att avhållsamhet från sexuellt samliv under uppväxtåren är det riktiga från såväl medicinsk och psykologisk som social synpunkt (Handledning i sexualundervisning 1956 se Skolverket 1995, s. 26). 1977 gjorde Skolöverstyrelsen en utredning där det fastslogs att skolan bör stötta både de som valt att avvakta med sex samt de som redan haft sin sexdebut. Båda grupperna skulle få den information och kunskap som efterfrågades. Med erkännandet av människans rätt att bestämma över sin egen kropp och hur hon vill leva sitt eget liv avslutades en moralisk kamp som pågått i över ett sekel. I och med detta lades grunden för vad som fortfarande idag är den etiska grunden för sexual- och samlevnadsundervisningen i Sverige (Skolverket, 1995). 1

Idag I en undersökning bland 17- och 18 åriga gymnasieelever i Borås, skriven av Johansson (1992) framkom det att 42 procent ansåg att sex- och samlevnadsundervisningen på högstadiet hade varit bra eller ganska bra. Samma tillfrågade ungdomar ansåg att sexoch samlevnadsundervisningen på gymnasiet varit bra. Skolkontoret hade i denna stad anställt en barnmorska som fick åka runt bland gymnasieskolorna och föreläsa i ämnet. 63 procent av ungdomarna upplevde att de hade fått för lite undervisning och kände att det behövdes en större satsning bland skolorna rörande sex- och samlevnadsfrågor. Detta för att det under denna period var många av ungdomarna som hade sitt första samlag och då dessa frågor började bli aktuella. De uttryckte även att klasserna skulle delas in i mindre grupper så attityder kunder bearbetas. Ungdomarna ansåg det viktigt att få chansen att tala med varandra om tankar kring sex och samlevnad samt om känslor. Det uppgavs att de i störst utsträckning fått sin kunskap om sex och samlevnad från lärare, föräldrar och vänner (aa). 1993 genomförde Per Blanck en undersökning om hur gymnasieelever upplevde den sex- och samlevnadsundervisning de haft under högstadietiden. Teman som togs upp var bland annat förälskelse, relationer, homosexualitet, onani, kondom, p-piller och abort. Hälften av eleverna ansåg inte att de fått den kunskap de eftersträvade, där tjejerna genomgående var mer kritiska än killarna. Undervisning om sex- och samlevnad i små grupper önskades, då detta gav tillfälle till diskussion, och för att bättre kunna anpassa undervisningen efterfrågades separata kill- och tjejgrupper. Ungdomarna vände sig helst till någon vuxen person när det gällde frågor kring sex- och samlevnad (Blanck, 1993). Tonårsgraviditet och abort Ens sexliv kan föra med sig mycket gott - nya upplevelser, relationer och experimenterande. Det är även en viktig milstolpe mellan att vara barn och vägen till att bli vuxen (Upchurch, Levy-Storms, Sucoff, & Aneshensel, 1998). Samtidigt kan ett sexliv leda till oönskade påföljder såsom sexuellt överförbara sjukdomar, där HIV och aids är inkluderat, oönskade graviditeter, skolavhopp samt illegala aborter (Mturi & Hennink, 2005). Abortmetoder I Sverige har kvinnan haft rätt till fri abort sedan 1975 när riksdagen antog en ny abortlag. En abort som utförs i ett tidigt stadium av graviditeten medför färre risker för kvinnan och är enklare att utföra. Till och med den nionde veckan genomför man en såkallad medicinsk abort. Antiprogesteron, som gör att progesteronets 1 effekt hämmas, intas av kvinnan. 48 timmar senare intar kvinnan ytterligare ett ämne, prostaglandin. Detta gör att livmoderns sammandragningar startar. Förloppet som följer liknar ett tidigt missfall där värkarbetet startar och fostret stöts bort. Blödningen som uppkommer påminner om en riklig och långvarig menstruation. Mellan vecka 9 och vecka 14 använder man sig av en såkallad vakuumaspiration där livmodern töms med en vakuumsug. Vid detta ingrepp är det viktigt att man ger kvinnan smärtlindring i form av lokalbedövning eller narkos. Komplikationer som kan uppstå är bland annat infektioner, blödning eller ofullständig tömning av livmodern. För 1 Ett graviditetsbevarande hormon. 2

att minska komplikationer kan man erbjuda en förbehandling av cervix. Detta ger en uppmjukning och vidgning av cervixkanalen (Socialstyrelsen, 2007a; Gottlieb & von Schoultz, 2004). Efter 18e graviditetsveckan krävs ett särskilt tillstånd av Socialstyrelsen för att utföra en abort. En mycket sen abort beviljas enbart om såkallade synnerliga skäl föreligger såsom sociala problem, psykisk sjukdom, kroppslig sjukdom, fosterskador eller missbildningar (Socialstyrelsen, 2007a). Statistik I Sverige genomförs varje år i genomsnitt 31 000 aborter, varav majoriteten (95 procent) i den första trimestern (Gottlieb & von Schoultz, 2004). Det senaste året har antalet aborter i Sverige ökat med 2,4 procent per 1000 kvinnor. Den största ökningen har skett bland kvinnor i åldrarna 20-24 år där ökningen är mer än sex procent. Stockholm och Göteborg har det högsta abortantalet bland tonåringar i Sverige (Socialstyrelsen, 2007a). Risker Som ung kvinna är riskerna med en graviditet stora. Varje år föder över 14 miljoner kvinnor i världen mellan 15-19 år barn. Samtidigt är det globalt sett ungdomsgraviditeter som är den ledande dödsorsaken bland kvinnor i den åldern. Även riskfyllda aborter är en bidragande faktor. Ser man till både sociala och psykologiska omständigheter har kvinnor över 20 år, i bland annat Afrika, Asien och Latinamerika, en större chans att överleva en förlossning. Kvinnor under 15 år har dessutom fem gånger så stor risk att dö av en förlossning än kvinnor i 20 års ålder (UNFPA, 2007a). Unga män och kvinnor i utvecklingsländer uppger att de känner en press från samhället att leva upp till de normer och förväntningar som finns. Män vill införliva förväntningen på hur en ung man skall vara. Detta leder både till att vissa män avsiktligt har oskyddat samlag för att göra kvinnor med barn samt att de bortser från riskerna för sexuellt överförbara infektioner. Allt för att visa samhället att de är dugliga för reproduktion. Denna nonchalans utsätter inte bara dem själva, utan även kvinnorna för en hälsorisk. Förväntningar från samhället pressar även unga kvinnor att exempelvis gifta sig och skaffa barn innan de egentligen är mogna. Ett tidigt äktenskap riskerar kvinnans hälsa och möjlighet till utbildning (UNFPA, 2007b). Sexuellt överförbara infektioner Gonorré, klamydia samt syfilis är alla bakteriella STI 2, medan genital herpes och genitala vårtor (HPV) är virusinfektioner (Lewis, Heitkemper & Dirksen, 2004). Enligt smittskyddslagen har man i Sverige skyldighet att uppsöka vård vid misstanke om smitta. Detta gäller vid de tre nedanstående infektionerna; klamydia, syfilis och gonorré. Vid en smitta är man även skyldig att uppge vilka man haft sexuellt umgänge med de senaste sex månaderna för att begränsa infektionens framfart. Dessa tre infektioner behandlas 2 STI står för sexually transmitted infections. 3

huvudsakligen med antibiotika Samlagsförbud råder tills antibiotikakuren är genomförd (Lewis et al., 2004; Smittskyddsinstitutet, 2007a). Klamydia Chlamydia trachomatis är en bakterie som finns i urinröret, och hos kvinnor även i slidan. Klamydia smittas genom vaginalt, analt eller oralt sex. Inkubationstiden är relativt kort, cirka en vecka och symtomen är främst sveda och klåda vid urinering vilket beror på en inflammation i urinröret. Dessvärre ger denna infektion sällan några symtom, vilket leder till att många under lång tid går med en obehandlad klamydia. En obehandlad smitta kan hos kvinnor leda till bestående skador på äggledarna vilket leder till en högre risk för sterilitet. Hos män kan smittan orsaka inflammation i bitestiklarna. Klamydia ökar ständigt i Sverige och under första halvåret 2007 ökade anmälningarna med 52 procent jämfört med samma tid 2006. Majoriteten av de klamydiasmittade personerna är kvinnor (Lewis et al., 2004; Smittskyddsinstitutet, 2007a). Syfilis Syfilis är en komplex infektion där många olika organ och vävnader i kroppen kan infekteras. Man omnämner ofta syfilis som den stora imitatören eftersom den kan te sig på många olika sätt och därför lätt misstas för andra infektioner. Under första halvåret 2007 rapporterades 131 fall av syfilis i Sverige (29 kvinnor och 102 män). Detta innebar en ökning med 75 procent jämfört med samma halvår 2006. Ökningen var störst bland homosexuella män (Lewis et al., 2004; Smittskyddsinstitutet, 2007a). Gonorré Anmälda fall av gonorré sjunker däremot. Vid en jämförelse av antalet rapporterade fall av gonorré mellan första halvåret 2006 och första halvåret 2007 sågs en minskning med tio procent i Sverige. Den största minskningen ses bland homosexuella män. Genom direkt fysisk kontakt; vaginalt, analt eller oralt, med en infekterad person kan man smittas av gonorré. Eventuella symtom liknar de vid klamydia. Skillnaden är dock att bakterien i vissa fall kan spridas ut i blodet och orsaka allvarligare sjukdomar (Lewis et al., 2004; Smittskyddsinstitutet, 2007a). Herpes Det finns två typer av herpes simplexvirus; HSV-1 och HSV-2. HSV-1 ger i de flesta fall munsår, medan HSV-2 i allmänhet ger upphov till sår på könsorganen, så kallad genital herpes. Virusinfektionen är kronisk och samlag bör därför undvikas då symtom föreligger. Sjukdomen är enlig smittskyddslagen inte anmälningspliktig och några särskilda smittskyddsåtgärder är inte befogade (Lewis et al., 2004; Smittskyddsinstitutet, 2007b). Humant papillomvirus Humant papillomvirus (HPV) är en virusinfektion som bland annat orsakar vårtor men hos de allra flesta ger en infektion som är knappt märkbar. Infektionen sprids väldigt lätt via sexuella kontakter. Vid en infektion kan en ökad risk för livmoderhalscancer ses och även 4

andra sällsyntare typer av cancer. HPV är en smittsam STI som syns frekvent hos unga sexuellt aktiva i Sverige. I 25 procent av fallen ses HPV tillsammans med en annan STI (Lewis et al., 2004; Socialstyrelsen, 2007b). En miljard människor i världen är mellan 15-24 år, och nästan två miljarder är barn under 15 år. Majoriteten av dessa barn lever i utvecklingsländer. Bristen på information, när det gäller sexuellt överförbara infektioner och sjukdomar, är ett allvarligt problem eftersom ungdomar är den grupp där risken att drabbas är störst. Sexuellt överförbara infektioner som går att behandla är bland annat gonorré, syfilis och klamydia, medan de sjukdomar som inte går att behandla är exempelvis herpes och kondylom (UNFPA, 2007a; Family Care International, 2007). Trots grundlig och obligatorisk undervisning i skolan, samt att det i Sverige finns möjlighet till subventionerade och i vissa fall till och med gratis kondomer, ökar de rapporterade antalen STI varje år. Man kan generellt säga att svenska ungdomar i första hand väljer preventivmedel som skydd mot oönskade graviditeter, och inte som skydd mot sexuellt överförbara sjukdomar (Folkhälsoinstitutet, 2006). Alkohol och droger I en undersökning av Santelli, Brener, Lowry, Bhatt, & Zabin (1998), har det visat sig att det finns ett starkt samband mellan alkohol och droger, och antalet sexpartners man har. Alkohol och droger ger även en ökad risk att drabbas av sexuellt överförbara sjukdomar eftersom kondomanvändandet i dessa situationer minskar på grund av ett försvagat omdöme. Till följd av olika individuella, ekonomiska och sociala faktorer kan alkohol- och droganvändning bland unga människor i Sverige och övriga världen influera det sexuella beteendet, samt tidigarelägga sexualdebuten. Det är även känt att dessa förutsättningar är starkt associerade med sexuella risktaganden. Exempel på detta kan vara berusning i samband med sex, att bortse från preventivmedel eller att utsätta någon eller att själv utsättas för sexuella övergrepp (Folkhälsoinstitutet, 2006). Teoretisk referensram I Barbro Gustafssons SAUK-modell (2004) står den bekräftande omvårdnaden i fokus. När man talar om bekräftande omvårdnad menar man hur människan själv ser på omvårdnad som i sin tur utvärderas efter kvaliteten. Denna bekräftelse ska dämpa människans negativa självbedömning men samtidigt förstärka dennes positiva självbedömning. Modellen grundar sig på att människan har avsiktliga motiv samt en specifik uppfattning om sig själv, alltså en sorts filosofi om människans existens, ansvar och frihet. Utifrån denna uppfattning skapar sedan människan sina egna mål. 5

SAUK står för sympati, accepterande, upplevelse samt kompetens. Modellen är i huvudsak uppbyggd i fyra faser. Faserna står i nära förbindelse med varandra för att skapa ett så bra bekräftande möte som möjligt. De fyra faserna är: S (sympati) patienten skall känna sig sedd. Personalen ska stärka patientens trygghet och säkerhet. Detta görs genom att bland annat dela patientens känslor. God omsorg av en annan människa går ut på att respektera dennes värdighet. A (accepterande) patienten skall känna sig hörd. Personalen ska genom god omvårdnad få patienten att känna den frihet att uttrycka relevanta tankar, förhoppningar, önskningar, känslor, frågor, föreställningar samt misslyckanden. Som personal är det ibland krävande att visa den respekt och ge den behandling som anses nödvändig, men patienten kan genom detta få nya möjligheter att återfå kontrollen över sitt liv. U (upplevelse) patienten skall känna sig förstådd. Som personal ska man under denna fas få patienten att själv kunna värdera sin livssituation utifrån den hon själv vill vara. K (kompetens) att stärka patientens handlingskunskaper. Patienten måste förstå sina resurser och sin potential. Genom att se sig själv som en resursrik person ökar man de krav och förväntningar man har på sig själv. I och med detta stärks jag-perspektivet och man finner mening med livet. Problemformulering Att ha sex för första gången är en viktig och omvälvande händelse i livet. Alkohol, skola, tidig sexdebut och hemförhållanden kan påverka ungdomars sexuella vanor. Ungdomar är missnöjda med sexualundervisningen som finns tillgänglig idag och för att sjuksköterskor bättre ska kunna bemöta och stödja ungdomar bör de veta kring vilka faktorer ungdomars syn på sex kretsar. Med denna kunskap kan sjuksköterskan förhoppningsvis i framtiden få en bättre förståelse för, och i större utsträckning kunna informera och hjälpa ungdomar. SYFTE Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som påverkar svenska ungdomars syn på sex, och vikten av sjuksköterskans medvetenhet om dessa. Frågeställning Vilka faktorer påverkar svenska ungdomars syn på sex, och hur kan medvetenheten om dessa faktorer hjälpa sjuksköterskan i hennes bemötande av ungdomar? 6

METOD Litteraturstudie En litteraturstudie är enligt Polit och Beck (2008) en kritisk granskning och en skriftlig sammanställning av befintlig forskning inom ett specifikt forskningsområde. Litteraturstudien bör ha en grundlig sammanställning av de aktuellt fastställda bevisen inom valt ämne samt vara objektivt skriven. Det primära i en litteraturstudie är att välja studier som är etiskt korrekta, samt att presentera resultat som både stödjer och inte stödjer frågeställningen. För att få ett så tillförlitligt resultat som möjligt bör man i en litteraturstudie, så långt det är möjligt, söka efter primärkällan. Datainsamling Sökningen gjordes i databaserna PubMed, SweMed, Cinahl (inga träffar) och Erik (inga träffar). Sökord som användes i datainsamlingen var: adolescents, sexual education, perceptions, attitudes, factors, Sweden, sexual health, teenage pregnancy, abortion, sexual risk-taking, sexual behaviour, contraception, contraceptives, reproductive health, sexualundervisning. Tabell 1: Datainsamling Datum Databas Sökord Antal Valda artiklar med träffar författare 070821 PubMed reproductive health AND 14 Nr. 4; Christianson M, adolescents AND Sweden Johansson E, Emmelin M, Westman G. Nr. 8 3 ; Andersson-Ellström A, Forssman L, Milsom I. 070821 PubMed attitudes; teenage pregnancy; 6 Nr.1; Thorsen C, Aneblom abortion; sexual risk-taking G, Gemzell-Danielsson K. Nr. 2; Ekstrand M, Larsson M, Von Essen L, Tydén T. 070822 SweMed Sexualundervisning 127 Nr. 9; Larsson M, Eurenius K, Westerling R, Tydén T. 070906 PubMed risk-taking AND Sweden 22 Nr. 6; Larsson M, Tydén T. AND sexual health 070906 PubMed contraceptives AND Sweden 44 Nr. 2; Sydsjö G, Selling KE, AND sexual health Nystrom K, Oscarsson C, Kjellberg S. 3 Nr: 8 valdes ut men användes ej i resultatet. 7

Denna tabell klargör ifrån vilken databas och genom vilka sökord vi fann sju av våra artiklar. Bland dessa artiklar valde vi även ut ytterligare tre artiklar som går att finna under related articles i PubMed. Den första relaterade artikeln Concepts of risk among young Swedes tested negative for HIV in primary care är relaterad till Nr. 4; Christianson et al. Den andra relaterade artikeln Sexual behaviour and early coitarche in a national sample of 17 year old Swedish girls är relaterad till Nr. 8; Andersson-Ellström et al. Den tredje relaterade artikeln Sexual behaviour and early coitarche in a national sample of 17-year-old Swedish boys är relaterad till föregående relaterade artikel skriven av Edgardh. Sammanlagt använde vi oss av tio artiklar. Utifrån våra inklusionskriterier valde vi ut de artiklar som presenteras ovan. De nummer de valda artiklarna har är även de nummer de har i sökresultatet. Siffran representerar inte det nummer artikeln har i vår matris (se bilaga 1). Artiklarnas inklusionskriterier: De ska röra sig om ungdomar adolescents De ska vara på engelska eller svenska De ska ha blivit publicerade under de senaste sju åren De ska ha en full text att tillgå De ska ha fokus på svenska ungdomars sexualvanor De bör ha en fördjupad fakta kring de ämnen som tagits upp i bakgrunden Dataanalys Analysen av våra artiklar var en process som gick ut på att i första hand skumma igenom artiklarna, sedan läsa dem noggrant och stryka under de viktigaste fynden. Därefter diskuterade vi tillsammans de olika fynden och utbytte tankar om under vilka begrepp de skulle passa in. Genom att använda färgkodning systematiserades vår analys och vi kunde då urskilja vilka av faktorerna som återkom flest gånger Detta gjorde att vi lättare kunde strukturera upp arbetet och sätta de underrubriker vi har i resultatet. Genom att göra analysen till ett stapeldiagram blev den mer överskådlig och lättförståelig. RESULTAT I figur 1 kan man utläsa (a) vilka faktorer som påverkar svenska ungdomars syn på sex och som (b) förekommer mest frekvent i artiklarna. De olika färgerna symboliserar begrepp som samlats under fyra teman som vi sedan kommer utgå från i vårt resultat. Från vänster: Rött symboliserar (1) Sexuellt risktagande, gult symboliserar (2) Konsekvenser av sexuellt beteende, blått symboliserar (3) Förebyggande åtgärder och vitt symboliserar (4) Fysisk och psykosocial mognad. 8

20 18 17 Anta 16 14 12 10 8 6 8 10 12 8 12 10 15 14 8 6 10 12 14 4 3 2 0 Riskfaktorer Sexuellt risktagande Oplanerat sex/ onenight stands Abort Graviditet STI HIV Kondomanvändande Preventivmedel Dagen efter piller Föräldraskap Fysiologi och anatomi Sexualundervisning Mognad Könsroller Sexuellt risktagande Konsekvenser av sexuellt beteende Förebyggande åtgärder Fysisk och psykosocial mognad Figur 1: Faktorer som påverkar svenska ungdomars syn på sex indelad i antal och teman. 1. Sexuellt risktagande One night-stands Det fanns en liberal attityd bland ungdomar gällande tillfälligt sex, enligt Ekstrand, Larsson, von Essen och Tydén (2005). Att ha ett one-night stand var inget uppseendeväckande, utan snarare ett vanligt förekommande fenomen i unga människors liv. Detta sexuella risktagande ansågs vara en stor anledning till det ökande antalet tonårsaborter i Sverige. Försummelse, tankspriddhet och oförsiktighet togs upp som vanliga orsaker till att inte använda kondom. Ungdomars sexuella beteende har förändrats och media tros vara en av källorna till ett sexuellt nytänkande hos ungdomar (a.a). 9

Alkohol Alkohol var en stor bidragande faktor till oskyddat sex (Thorsén, Aneblom & Gemzell- Danielsson, 2006). En ansvarslös attityd till sexualitet och dess konsekvenser var allmänt förekommande hos männen (Ekstrand, Tydén, Darj & Larsson, 2007). Det sexuella beteendet har blivit mer riskfullt de senaste åren, då allt fler har oskyddat sex med okända människor. Även sexdebuten har gått allt lägre ned i åldrarna och unga människor fann det allt svårare att skydda sig själva. Detta kunde bero på en bristande självkänsla, lågt självförtroende eller en svårighet att säga nej (Thorsén et al, 2006). Att ha sexdebuterat före 15 års ålder ansågs innebära en större risk för bland annat rökning, fylla, droganvändning, sexuellt utnyttjande, självmordstankar och ätstörningar. Att få mens tidigt, runt elva års ålder, karaktäriserade de kvinnor med tidig sexdebut. Dessa använde även kondom i lägre utsträckning. Männens sexdebut påverkades av en tidig pubertet, social mognad, rökning och alkoholintag (Edgardh, 2000; Edgardh, 2002). 2. Konsekvenser av sexuellt beteende Könssjukdomar De ungdomar som i en lägre utsträckning använder kondom, har en ökad risk att få en STI. Även det faktum att man haft en tidig sexdebut, ökar risken för STI. 15 procent av de flickor med tidig sexdebut har haft en STI i jämförelse med dem som haft en sen sexdebut, där endast fem procent haft en STI (Edgardh, 2000). De personer som smittats med en STI ansåg sig, trots detta, välinformerade och försiktiga. De kände alla till riskerna och hade enligt dem själva enbart samlag med personer de kände. I detta fall varierade vänskapen från månader till några enstaka timmar. Efter ett positivt klamydiabesked reagerade män och kvinnor olika. Männen reagerade med ett visst lugn, medan kvinnornas respons var skuld och oro över att ha fört sjukdomen vidare (Christianson, Johansson, Emmelin & Westman, 2003). I en studie av Sydsjö, Ekholm-Selling, Nyström, Oscarsson och Kjellberg (2006), var STI i större utsträckning känt hos kvinnor än hos män. Den mest kända infektionen var HIV, tätt följt av klamydia och gonorré. Endast 16,5 procent kände till kondylom, och 14,1 procent kände till syfilis. 23,7 procent trodde att HIV kunde orsaka sterilitet hos båda könen. 62,1 procent svarade att klamydia kunde orsaka sterilitet hos kvinnan, och 48,9 procent svarade att klamydia kunde orsaka sterilitet hos männen (a.a). Jämförelsen mellan STI och HIV gjordes och det framkom att STI sågs som ett mindre bekymmer, medan HIV kändes som något avlägset, något som inte kunde drabba dem själva. Därmed kände människor ingen oro för HIV. Personer som, enligt de intervjuade, levde med en ökad risk att drabbas av HIV var bland andra prostituerade, drogmissbrukare, invandrare och homosexuella. Olika anledningar för att HIV-testa sig kunde bero på oskyddat sex, många sexpartners, sex utomlands, spruckna kondomer, otrohet, stickskador och hypokondri. Många, speciellt kvinnor, testade sig av den enkla anledningen att de inte ville smitta en eventuell framtida partner. Anledningen till att män visade ett sådant motstånd till att testa sig, berodde på en underliggande rädsla för smärtsamma undersökningar, samt en rädsla för 10

att deras könsorgan skulle deformeras. Efter ett negativt HIV-test ansåg många att de fått ett green card att fortsätta i samma anda (Ekstrand et al, 2007; Christianson, Lalos & Johansson, 2007). Abort Trots vetskapen om att en graviditet var lätt hänt ansågs unga gravida kvinnor vara lösaktiga och oförmögna att ta hand om sig själva. Trots att de flesta skulle respektera och stödja en vän som blivit gravid ansåg majoriteten ändå att en graviditet i unga år vore en tragedi. Det fanns en genomgående positiv inställning till abort och de flesta skulle vid en eventuell graviditet därför genomgå en abort. Samtidigt ansågs det ändå vara något skamligt och tabubelagt, ett nödvändigt ont (Ekstrand et al, 2005). Kunskapen kring aborter var bristfällig, både när det gällde själva ingreppet samt vid vilka tidpunkter en kirurgiskrespektive medicinsk abort kunde ske. En stor missuppfattning var att en abort kunde orsaka sterilitet hos kvinnan. Rädslan för att vara steril uttrycktes starkt av de flickor som genomgått upprepade aborter, efter att ha haft oskyddat sex och inte blivit gravida (Thorsén et al, 2006). Orsaker till abort, som ansågs legitima, var bland annat vid graviditet efter en våldtäkt, låg ålder, låg inkomst, ett ostabilt förhållande eller en sprucken kondom. Det fanns även ett motstånd till den fria aborten, flera menade att man rubbade livets cykel, att man dödade ett barn (Ekstrand et al, 2007). 3. Förebyggande åtgärder Preventivmedel Det fanns en grundläggande kunskap om vilka olika preventivmedel som fanns tillgängliga, dock saknades mer detaljerad kännedom om exempelvis dess effektivitet och farmakodynamik. Nämnda fördelar med p-piller var vetskapen om vilket datum menstruationen skulle inträffa, hög effektivitet, lättanvändligt samt att det inte krävdes någon planering. Nackdelar som togs upp var att de inte skyddade mot STI samt att de var lätta att glömma bort. Risken för tromboser belystes även. Tillgången till preventivmedel ansågs vara bra, men det fanns saker som kunde förbättras. Exempelvis ansågs det att kondompriset var för högt. En större tillgänglighet till preventivmedel kunde dock samtidigt uppmuntra till en tidigare sexdebut. Kvinnor och mäns kunskaper kring preventivmedel var densamma, dock kunde man se att kvinnor som åt p-piller hade en större kunskap om anatomi och fysiologi än de kvinnor som inte åt p-piller (Sydsjö et al, 2006). Från 1999 till 2004 har användandet av dagen efter piller ökat med 100 procent (Larsson & Tydén, 2006). Dagen efter piller ansågs vara en ursäkt för att inte regelbundet använda andra preventivmedel, och det sågs även som en bidragande orsak till det ökande antalet tonårsaborter (Ekstrand et al, 2005). Kondomer Sextio procent hade vid första samlaget använt sig av kondom som preventivmedel. Detta beteende ändrades dock senare i livet då 42 procent använde sig av p-piller vid senaste samlaget. Kunskapen kring hur man använde en kondom var god och 96 procent hade hört talas om dagen efter piller. En mer detaljerad kunskap kring dagen efter piller var dock 11

begränsad. 86 procent ansåg att det var lätt att prata preventivmedel med sin partner (Larsson, Eurenius, Westerling & Tydén, 2006). En vanlig orsak till att bortse från användandet av kondom var oplanerat sex och det faktum att kondomen lätt glömdes bort i stundens hetta. 88 procent ansåg att sex var bättre utan kondom. Att ta upp frågan om kondom vid ett eventuellt samlag kändes som något oerhört generande och 60 procent av studenterna ansåg att kondomhanteringen störde kärleksakten. Kvinnorna kände att de redan tagit sitt ansvar till förebyggandet av en graviditet genom att äta p-piller. Därför kände de en ambivalens till att ta upp kondomfrågan eftersom de menade att detta var männens ansvar. Både män och kvinnor ansåg att, om hon använde p-piller, efterfråga kondom var ett tecken på misstro. Många män bortsåg från att använda sig av kondom då de förutsatte att sexpartnern var ren (Christianson et al, 2003; Ekstrand et al, 2005; Ekstrand et al, 2007; Larsson & Tydén, 2006). 4. Fysisk och psykosocial mognad Sexualundervisning Det fanns en allmän uppfattning hos svenska ungdomar att kvaliteten på sexualundervisningen kunde förbättras. Istället för att i sexualundervisningen lägga fokus på hormoner och menstruationscykeln ville ungdomarna fokusera på attityder och känslor (Thorsen et al, 2006). Undervisningen borde även ha större fokus på sexuellt överförbara infektioner, graviditet samt abort. Det fanns ett behov för separata tjej- och killgrupper där man i de olika grupperna kunde belysa ämnen närmare relaterat till sitt kön. Det poängterades även att undervisningen startade försent in i åldrarna och att personer utanför skolan, med erfarenhet av ungdomar, var bättre lämpade att hålla i sexualundervisningen. I skolan handlade det om att lära unga kvinnor mer om risker och mindre om njutning, medan unga män fick lära sig att det var accepterat att knulla runt (Christianson et al, 2007). I Sydsjö et al (2006) artikel framkom det att 57,5 procent hävdade att deras kunskaper gällande sexualitet var bristande. 32,3 procent ansåg att sexualundervisningen skulle vara återkommande under hela skoltiden, medan majoriteten, 54,7 procent ansåg att undervisningen skulle koncentreras till grundskolans sjunde till nionde år. Ungdomar som besökt en ungdomsmottagning hade en större kunskap om anatomi och fysiologi jämfört med ungdomar som inte besökt en ungdomsmottagning. Unga män upplevde en skillnad i sexualundervisningen, både gällande kvantitet och gällande kvalitet. Sexualundervisningen skiljde sig åt markant mellan olika skolor. Det var få förunnat att tillbringa tid på den lokala ungdomsmottagningen, och vissa hade till och med speciella temadagar i skolan om sexualitet. Skolan var den mest neutrala samt pålitliga källan att hämta sexualkunskap ifrån, de var dock missnöjda med hur utbudet i undervisningen såg ut. De ökande antalen tonårsaborter ansågs bero på en försummelse från skolans håll angående information kring preventivmedel. Det var därför viktigt att kunskap om preventivmedel blev en stående punkt i sexualundervisningen (Ekstrand, et al, 2007). 12

Könsroller och normer Ryktesspridning var vanligt förekommande bland både unga män och kvinnor. En man som hade ett sexuellt umgänge med många olika kvinnor, såg vännerna upp till. Han kom enbart att uppleva positiv respons för sitt promiskuösa beteende. För en ung kvinna däremot, räckte det med att hon hade på sig för provocerande kläder för att få stämpeln hora (Thorsén et al, 2006). Det ansågs vara kvinnans uppgift att skydda sig mot en eventuell graviditet. Många män bortsåg från att skydda sig vid ett samlag, eftersom de förutsatte att hon skyddade sig, antingen med p-piller, eller med det allt mer populära dagen efter pillret. Att skydda sig mot en oönskad graviditet bör vara ett ömsesidigt beslut. Dessvärre är kvinnor mer villiga att använda preventivmedel än män (Ekstrand et al, 2005; Ekstrand et al, 2007). Skillnader bland könen syntes tydligt när det handlade om att införskaffa en partner. Män förväntades ta initiativet och kvinnorna skulle vara lättsamma och tillmötesgående men inte för tillmötesgående. Skulle en kvinna mot all förmodan ändå ta initiativet till en flört, skulle mannen i fråga bli smickrad, men inte se det som något allvarligt. Det fanns en underton att initiativtagande kvinnor inbjuder till tillfälligt sex. I sin jakt var det gemensamma målet för män och kvinnor ändå en strävan efter kärlek. Vägen dit skiljde sig dock åt mellan könen. Redan som barn uppfostrades flickor till att visa omtanke, medan pojkar lärde sig detta i mindre utsträckning. Det var snarare så att en oansvarig pojke betraktades som normal eller till och med maskulin (Christianson et al, 2003; Christianson et al, 2007). Motstånd till föräldraskap Att bli tonårsförälder sågs av vissa som en katastrof och en omöjlighet. Många män var ändå överens om att man inte får påverka en kvinna som pendlade mellan att abortera sitt foster och att behålla det. Vissa ansåg dock att det till lika stor del var mannens beslut (Ekstrand et al, 2007). Ungdom, ekonomisk osäkerhet och svårigheter att slutföra sin utbildning sågs som orsaker till varför en ung kvinna inte skulle vara förmögen att ta hand om ett barn. En förnyad syn på kärnfamiljen, där kvinnan i högre utsträckning jobbar, tros influera unga kvinnor att vänta med att bilda familj (Ekstrand et al, 2007). DISKUSSION Metoddiskussion Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkade ungdomars syn på sex, samt vikten av sjuksköterskans medvetenhet i detta. I den mån det gällde att undersöka vilka faktorerna var kom vi att uppfylla vårt syfte. Vad gällde sjuksköterskans roll i det hela var det desto svårare. I de artiklar vi hittade nämndes aldrig, eller väldigt sällan, sjuksköterskan. Det nämndes vid ett fåtal tillfällen att det fanns en önskan om medicinskt kunnig personal på skolorna. 13

För att kompensera det faktum att sjuksköterskan fick ett så pass litet utrymme i vårt resultat valde vi att inkludera henne i diskussionen och hela tiden återkoppla våra tankar till hur Barbro Gustafsson och SAUK anser att en sjuksköterska bör agera i de olika faserna,sympati, Accepterande, Upplevelse och Kompetens. På så sätt använder vi oss av vår teoretiska referensram som en röd tråd, arbetet igenom. Det kan hända att vi, eftersom vi inte lyckades utreda sjuksköterskans roll, använde oss av fel sökord. Vi hade svårt att finna relevanta artiklar när vi använde sökord som nursing och caring. Detta gjorde att sjuksköterskans roll föll bort i vårt slutgiltiga sökresultat. SAUKmodellen tar bland annat upp begrepp som omvårdnad, kommunikation, känslor och makt. Vi valde att inte använda oss av dessa ord utan istället sökord som vi ansåg bäst lämpade för de artiklar vi ville få fram. Istället implementerade vi Barbro Gustafssons SAUK-begrepp i diskussionen. I slutändan använde vi oss enbart av två olika databaser; PubMed och SweMed. Anledningen till att enbart dessa databaser valdes ut var att vi fick fram den litteratur som behövdes till litteraturstudien. Vi kände att det räckte med dessa, samt att vi ändå täckt upp många fält genom att använda en rad olika sökord. I och med detta kan användbar och värdefull information ha gått förlorad. Vi valde dessutom att bara ta med de artiklar som gick att få fram i fulltextformat elektroniskt. Detta gjorde själva urvalet betydligt lättare, men kanske även snävare. Förutom detta hade vi en gräns på att artiklarna inte fick vara äldre än sju år. På grund av att det händer så oerhört mycket inom detta ämne hade artiklar äldre än så känts inaktuella. Det kändes som ett bra val eftersom artiklarna vi valde, rakt igenom, kändes väldigt dagsaktuella. Vår sökprofil strukturerades upp i en tabell (se tabell 1) där man kan urskilja databas, sökord, antal träffar, valda artiklar samt relaterade artiklar. Att vi var två personer som skrev arbetet tillsammans gjorde att vi lätt kunde diskutera resultatet sinsemellan och samtidigt validera den litteratur vi fick fram. Många av de faktorer vi fann i artiklarna var svåra att placera under enbart ett begrepp. Detta resulterade i att vissa faktorer figurerade under flera begrepp, dock bearbetade på olika sätt. Resultatdiskussion Resultatdiskussionen kommer att utgå från vad vi i litteraturstudien ansåg vara de mest förekommande faktorerna. Tillsammans med vår teoretiska referensram kopplar vi samman resultatet med hur sjuksköterskan, enligt SAUK, ska bemöta ungdomar. I Sympati behandlar vi fysiologi/anatomi, sexualundervisning, mognad, könsroller och föräldraskap som tas upp under huvudrubriken Fysisk och psykosocial mognad i resultatet. Under Accepterande tas abort, graviditet, STI och HIV upp. Dessa ligger i resultatet under huvudrubriken Konsekvenser av sexuellt beteende. Under Upplevelse tar vi upp riskfaktorer, sexuellt risktagande och one-night stands som behandlas under huvudrubriken Sexuellt risktagande i resultatet. Slutligen tar vi under Kompetens upp kondomanvändande, preventivmedel och dagen efter piller som i resultatet går att finna under huvudrubriken Förebyggande åtgärder. Vi kommer att strukturera diskussionen efter SAUK-begreppens naturliga ordning. 14

Sympati Emotion Stöd Trygghet Säkerhet Kompetens Livsplan Repertoar Inre miljö Yttre miljö Sjuksköterskans roll Accepterande Attityd Öppenhet Frihet Kompanjonskap Upplevelse Kunskap Validering Hälsoprocess Livssituation Figur 2: Sjuksköterskans roll En sjuksköterska bör alltid sträva efter: Att själv vara aktiv i mötet med ungdomar. Att hålla sig á jour med den senaste forskningen. Att, beroende på besöksorsak, alltid informera om de grundläggande fakta som finns kring det de söker för. Exempelvis att vid förskrivning av p-piller, alltid informera om dess verkan och biverkan. Att visa medkänsla så att ungdomarna känner förtroende. Sympati Sympati - patienten skall känna sig sedd. Personalen ska stärka patientens trygghet och säkerhet. Detta görs genom att bland annat dela patientens känslor. God omsorg av en annan människa går ut på att respektera dennes värdighet (Gustafsson, 2004). Trots att skolan är den mest neutrala kunskapskällan gällande sex och samlevnad, skiljer sig kvaliteten åt mellan olika skolor. Enligt SAUK-modellen ska man som sjuksköterska bygga upp en känsla av trygghet och säkerhet hos ungdomarna. Detta görs genom att erbjuda aktuell, meningsfull och ändamålsenlig information i skolor och på ungdomsmottagningar gällande sin sexualitet. Ett besök på ungdomsmottagningen ska kännas som ett naturligt inslag i deras vardag, där sjuksköterskan bemöter dem med respekt och värdighet (Gustafsson, 2004). Mötet mellan sjuksköterska och ungdomar utanför skolan kan ske på vårdavdelningar, inom den privata vården, öppenvårdskliniker eller mottagningar. Där kan sjuksköterskan sträva efter att alltid möta ungdomarna med ett öppet sinne och tala om sex 15

trots att detta ämne fortfarande är tabubelagt. Då sex är en viktig och central del i människors liv behövs en mer öppen och tillåtande attityd till sex. Att som sjuksköterska ha möjlighet att möta ungdomar, och preventivt arbeta för att förebygga bland annat STI, är en oerhört viktig del i sjuksköterskans arbete. Frågan om huruvida sexualundervisningen idag är acceptabel eller inte, har varit en återkommande fråga arbetet igenom. Vad man klart och tydligt ser i resultatet är att det tas upp fel ämnen i sexualundervisningen. Unga vill idag fokusera mer på de känslor och tankar som kan uppstå kring förhållanden och sexualitet. Exempel på dessa tankar kan vara kärlek, homosexualitet, otrohet eller sexuellt tillfredställande. Idag ser sexualundervisningen istället alldeles för klinisk ut. Detta är inte speciellt anmärkningsvärt då man som regel idag har sin naturkunskapslärare i även sexualkunskap. Detta är troligtvis besvärande för både lärare och elev. En lärare vill med rätt hög sannolikhet inte dela med sig av personliga sexuella erfarenheter till elever, och detsamma gäller elever till lärare. Däremot skulle en medicinskt kunnig person, en konsult skolan hyr in för just detta tillfälle, kunna fokusera undervisningen till just de tankar och känslor en lärare skulle känna vara pinsamt. I skolorna kan sjuksköterskan bland annat undervisa i sexualkunskap och vikten av att skydda sig vid samlag. Det har visats att ungdomar i Sverige föredrar en utomstående person i denna undervisningssituation och en sjuksköterska skulle av denna orsak vara en lämplig person. Skulle undervisningen sättas in tidigare i åldrarna samt följas upp och byggas på i äldre årskurser, skulle man förmodligen kunna minska tonårsaborter och könssjukdomar. En förbättrad kunskap om säkert sex och preventivmedel hos ungdomar skulle resultera i färre oönskade sexuella och reproduktiva konsekvenser. Det framkommer tydligt i artiklarna att den ålderdomliga synen på män och kvinnor fortfarande existerar. Det finns tydliga regler för vad kvinnligt respektive manligt beteende är. En man anses ha full frihet att ha sexuellt umgänge med många olika kvinnor, och samtidigt behålla sin anständighet. En kvinna däremot ska upprätthålla den typiskt kvinnliga bilden, genom att vara pryd och återhållsam både när det gäller klädstil och beteende. Man kan se liknande tendenser vad gäller preventivmedel, där det anses vara kvinnans ansvar att skydda sig. Att sudda ut könsgränserna kan vara en del av sjuksköterskans preventiva arbete när hon möter ungdomar. Hon måste lära ungdomar att det är bådas ansvar att skydda sig själv och sin sexpartner. Detta görs enligt SAUK-modellen genom att ge ungdomarna det stöd och den trygghet så de skapar och finner en säkerhet i sig själva (Gustafsson, 2004). Trots att vi idag lever en bit in på 2000-talet ses fortfarande tydliga skillnader i fråga hur män respektive kvinnor reagerar på ett positivt klamydiabesked. Att kvinnorna i studien känner en skuld och skam över att eventuellt ha smittat en annan person är möjligen en historisk rest som lever kvar sen kvinnan sågs som en sexuell varelse som lockade och lurade mannen in i frestelse. Det är möjligen även ett resultat från hur sexualundervisningen tidigare sett ut. Sexualundervisningens fokus har tidigare legat mer på själva samlaget, än på de känslor som kan uppstå vid denna akt. Kvinnor har även en större kunskap om könssjukdomar. Unga män har idag en väldigt skev bild av vad en STI är samt hur den smittar. Som sjuksköterska bör man därför vara extra uppmärksam på de unga män som uppsöker sjukvård, och ta tillfället i akt att informera samt undervisa dem om STI och HIV. 16

Accepterande Accepterande patienten skall känna sig hörd. Personalen ska genom god omvårdnad få patienten att känna den frihet att uttrycka relevanta tankar, förhoppningar, önskningar, känslor, frågor, föreställningar samt misslyckanden. Som personal är det ibland krävande att visa den respekt och ge den behandling som anses nödvändig, men patienten kan genom detta få nya möjligheter att återfå kontrollen över sitt liv (Gustafsson, 2004). En abort är en mödosam och känslomässigt påfrestande process för en ung kvinna att genomgå. Under abortprocessen behöver kvinnan därför allt stöd och uppmuntran hon kan få från personalen. I SAUK-modellen talar man om att när man stärker en kvinnas attityd till öppenhet och frihet, stärker man även hennes egen identitet. Detta kan göras genom att, från sjuksköterskans håll, visa medkänsla och medmänsklighet. En kvinna som känner förtroende för sjuksköterskan har lättare att visa hennes behov som patient, vilket i gengäld gör det lättare för sjuksköterskan att tillgodose dessa behov (Gustafsson, 2004). Mannen, pappan, kan lätt glömmas bort i ett sammanhang som detta, där fokus rätt naturligt hamnar på kvinnan. Detta kräver att man från sjukhusets håll tillhandahåller information och stöd även för männen. Det finns en genomgående positiv inställning till abort bland ungdomar i de artiklar vi läst. Detta kan bero på att ungdomar idag har en önskan om att komma någonstans i livet. En graviditet i unga år skulle vara ett uppenbart, men inte oöverstigligt hinder för framtida studier och arbete. Som tonårsförälder blir det en större kamp ekonomiskt och man hamnar lätt på efterkälken. Trots denna positiva inställning finns det en bristande kunskap kring aborter, något som vi sjuksköterskor bör känna till. Som ung utsätts man för påtryckningar från många olika håll. Man kan influeras av media, äldre vänner och bekanta. Det blir lätt att tro att alla i ens närhet har ett utsvävande och spektakulärt sexliv. Ett tidigt bemötande av ungdomar i skolorna där man som sjuksköterska talar om värdet av att skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar är därför av största betydelse. I SAUK talar man om vikten av en öppen och fri dialog mellan sjuksköterska och patient och accepterandet gentemot den andre. Detta medför att ungdomarna vågar uttrycka sina känslor, förhoppningar och farhågor (Gustafsson, 2004). Börjar man skydda sig redan från första samlaget är det sedan lättare att fortsätta i samma bana. Alla könssjukdomar går nämligen inte, som många ungdomar tycks tro, att bota med penicillin. Sjukdomar som genital herpes och genitala vårtor får man leva med i resten av sitt liv. Upplevelse Upplevelse patienten skall känna sig förstådd. Som personal ska man under denna fas få patienten att själv kunna värdera sin livssituation utifrån den hon själv vill vara (Gustafsson, 2004). 17