Kvalitetsredovisning 20010-11 Stenkulla förskola
Innehållsförteckning 1. FÖRUTSÄTTNINGAR - STRUKTUR 1.1 Inledning - Grundfakta om förskolan - Underlag och rutiner för årets kvalitetsredovisning 1.2 Förutsättningar - Volymer och nyckeltal - Styrning och ledning - Särskilt stöd - Modersmål - Kompetensutveckling - Lokaler och miljö - Förbättringsåtgärder 2. ARBETET I VERKSAMHETEN PROCESS 2.1 Normer och värden 2.2 Utveckling och lärande 2.3 Barns inflytande 2.4 Förskola och hem 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet 2.6 Hållbar tillväxt 2.7 Integration 2.8. Plan mot kränkande behandling 3. ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET. 3.1 Åtgärder för förbättring 4. SLUTORD - med beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen. 2
1. FÖRUTSÄTTNINGAR - STRUKTUR 1.1 Inledning Grundfakta om förskolan Stenkulla förskola öppnade i april 2006. Förskolan har två avdelningar: Tuvan med 15 barn i åldern 1-3 år Dungen med 22 barn i åldern 3-5 år Utomhusmiljön och utomhusvistelse: Förskolan ligger tillsammans med Stenkullaskolan vackert belägen i området Stenkulla. Under de allra senaste åren har det börjat märkas en tydlig generationsväxling i området och det bor idag väldigt många små barn där. Stenkulla är också ett område som präglas av en spännande mångkultur som även finns inom vår förskola. Vi har nära till skogen där vi tillsammans med skolan disponerar vår egen skolskog en iordninggjord samlingsplats till vilken vi fått bidrag och hjälp från Skogsstyrelsen med att ställa i ordning. Förutom förskolans gård med lekutrustningar anpassade för de små barnen kan vi också dra fördel av en hel del av det som finns på skolgården. Vi har också tillgång till Stenkullatorpet med underbar natur runt omkring. Allt detta ger oss stora möjligheter, och det inspirerar oss att vara ute mycket. Den dagliga utevistelsen är en viktig del i det pedagogiska arbetet. Planerade utomhusaktiviteter likväl som barnens egna spontana lekar bland stockar, träd och stenar stimulerar deras upptäckarglädje, fantasi och kreativitet. Naturen erbjuder barnen många möjligheter till att genom leken träna och utveckla sin motorik, sitt språk språkförståelse, grundläggande matematik Utemiljön är en lekplats, som ska locka och uppmuntra barnen till olika aktiviteter i en miljö med samma förutsättningar för flickor och pojkar. Vi har förutom tonvikt på ute verksamhet inte arbetat med någon direkt profil för förskolan utan serverar det smörgåsbord av aktiviteter som vår läroplan initierar. Vi vill erbjuda en välplanerad och dokumenterad verksamhet men också ge möjlighet till spontana upplevelser utanför de planerade ramarna. Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande och verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för dem som vistas hos oss. Vi lägger stor vikt vid att försöka skapa ett varmt och tillmötesgående klimat inom enheten. Underlag och rutiner för årets kvalitetsredovisning Underlag till den här kvalitetsredovisningen bygger bl.a. på: den dagliga kontakten med barnens vårdnadshavare barnintervjuer utvecklingssamtalen en gång per termin arbetslagens dokumentationer och utvärderingar om verksamheten genom varje barns egen portfolio, kan vi följa utvecklingen diskussioner på planeringsdagar och personalmöten 3
1.2 Förutsättningar Volymer och nyckeltal Antal årsarbetare i barngrupp Förskollärare Fritidspedagog Barnskötare Annan Lärarutbildning Annan utbildning Saknar utbildning Kvinna 3,90 2,90 1,00 0,25 Man Antal årsarbetare som inte arbetar i barngrupp Fskchef/ rektor Kokerska /kock Mottagningsbiträde Ekonomibiträde Vaktmästare Kvinna 0,50 0,50 Man 0,09 Annat Barngrupp Avdelningens namn Åldersfördelning Antal pojkar Antal flickor Antal barn Dungen Födda -07-05 11 9 20 Tuvan Födda -09-07 8 8 16 Personaltäthet Antal årsarbetare i barngrupp få Antal barn på Personaltäthet förskolan förskolan 7,05 36 5,10 Kompetensutveckling Ämne/Område Heldag Halvdag Kvartsdag 3 tim > Kvällstid Antal deltagare PIM 3 Sätta förskolan på x 9 kartan Våga förändra dig själv och din förskola x 9 4
Pedagogisk dokumentation Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskola x 9 6 ggr 1 Styrning och ledning En förskolechef på 50%. Det vi ägnat en stor del av detta läsår är att förbereda oss inför revideringen av vår läroplan. Detta har vi gjort genom de utbildningar som vår utredningssekreterare han anordnat åt oss och att sedan arbetat med utbildningarnas budskap tillsammans på studiedagar och persona möten för att genom egna diskussionsfrågor få fördjupa kunskap om de förtydligande som har gjorts. Vi har ett samarbetat med Sjösa förskola där vi har diskuterat läroplans frågor. Vi har informations och diskussions möte varannan fredag för att diskutera oss fram till gemensamma beslut och det gemensamma arbetet. Särskilt stöd Vi har en elevassistent för att stödja ett barn. Vi arbetar i största möjliga utsträckning med att barnet ska delta i den ordinarie verksamheten. För barnet är det viktigt med samspel och förebilder. Assistenten har också tid då hon och barnet går ifrån barngruppen och tränar olika saker. Träningen baseras på råd från Resursteamet och Logopedmottagningen. Assistenten har också kontakt med Lekoteket, där de kan låna material som stämmer överrens med det barnet behöver träna på. Vi arbetar med tecken som stöd. Man kan förklara det med att man samtidigt som man talar, så tecknar man de viktigaste orden som man säger. Modersmål Modermålsstöd har vi fått under hela läsåret. Barnen har fått arabiska inslag varje måndag. De arabiska barnen har fått höra sånger, böcker. Med ett stort antal barn från andra kulturer har vi möjligheter att arbeta med lik- och olikheter på förskolan, vilket vi inför nästa år måste fundera på hur vi kan utveckla vidare. Lokaler och miljö Inomhus Förskolans lokaler är ändamålsenliga och ger bra stöd för att bedriva en god pedagogisk verksamhet Vi försöker i möjligaste mån att anpassa våra olika avdelningar till de åldrar som finns där. Vi har material som finns tillgängligt för barnen på så sätt att det underlättar deras självständighetsträning. Vi har skapandeverkstad, ateljé, byggrum, hemvister m.m. Personalen har egna ansvarsområden för inomhusmiljön. Utomhus Förskolan har en stor bra gård med stor yta att springa, cykla och spela boll på. Ett vindskydd att leka och samlas vid. Lekstugor och pil koja som barnen kan leka rollekar i en stor och en mindre sandlåda. Vi har en enkel trädgårdsodling, som barnen gärna är delaktiga i. Vi utnyttjar även Stenkulla skolans skolgård med gungor och motorik bana. Närheten till skogen och vårt fina torp räknar vi som stora tillgångar till vår utemiljö. 5
Förbättringsåtgärder Vi har skapat ett lugnare klimat genom att barnen själva väljer den aktivitet som de vill göra. Vi har i förväg bestämt hur många barn som det är möjligt att vara i samma aktivitet. Vi har ännu inte förbättrat möjligheterna för vattenlek utomhus vilket vi gärna vill. Vi vill fortfarande ha fönster i våra innedörrar, för en bättre överblick. Vi har även önskat markiser mot solsidan. Vår motorik bana på förskolegården är i dåligt skick, den behöver förbättras avsevärt. Ge barnen mer möjlighet att klättra balansera och krypa. 2. ARBETET I VERKSAMHETEN PROCESS 2.1 Normer och värden Vi ska få barnen att visa hänsyn till varandra. Få utveckla sin identitet, självkänsla Barnen uppmuntras till ett eget ansvarstagande. Barnen ska kunna lyssna på varandra. Vänta på sin tur Eget ansvarstagande Vi arbetar mycket med tydlighet i vardagssituationer. Vid barnens konflikter har vi alltid diskussion om vad det var som gick fel och hur barnen upplevde det hela. Begreppet bra kompis är något som diskuteras med barnen. Ständiga diskussioner pågår i arbetslaget om hur vi som vuxna kan fungera som goda förebilder för våra barn, när det gäller etiska regler. Lyssnar på barnen och vägleder barnen. Vi låter barnen hjälpa varandra i olika situationer, tränar på turtagning Vi är lyhörda och flexibla och försöker väcka barnens nyfikenhet. Barnen uppmuntras mycket till att försöka göra saker själva, med stöd från en pedagog. Genom ett tydligt förhållningssätt visa barnen att allas tankar är viktiga. Vi uppmuntra dem när det fungerar bra. Vuxna och barn är viktiga förebilder. På samlingar, måltider försöker vi skapa en atmosfär där alla barn känner att de kan uttrycka sina tankar och funderingar. Vi har under läsåret delat in barnen i smågrupper, vid flera tillfällen i veckan. Allt för att ge varje barn en möjlighet att utveckla självkänsla, språk. Det ger också oss pedagoger ett tillfälle att se det enskilda barnets behov och utveckling. Har tydliga och återkommande rutiner, som ger barnen trygghet i dess vardag. Varje barn uppmuntras till eget val av t.ex. lek aktivitet. Genom att vi har delat in barnen i mindre grupper har barnen utvecklats utifrån sin egen nivå Det har varit lättare för oss pedagoger att se varje barns utveckling när det gäller språk, socialt samspel m.m. 6
Vi har även kunnat planera verksamheten så den passar gruppens intresse och behov. Analys Vi kommer att fortsätta jobba efter den modell vi har beskrivit ovan, vilket har visat sig att det har fungerat bra. Vi kommer att under hösten 2011 att påbörja arbetet med kompisträd. För att förtydliga för barnen hur man är en bra kompis. 2.2 Utveckling och lärande - Förskolor och skolor arbetar så att det främjar barns och elevers språkutveckling - Varje barns behov respekteras och barnet uppmärksammas utifrån sina unika möjligheter. Vi arbetar extra med språket i våra olika grupper. T.ex. rumsuppfattning i gymnastiksalen, benämna olika naturfenomen, mängd och formlära. Varje barn stimuleras till att använda sitt språk i alla vardagliga situationer. Dagligen har barnen tillgång till böcker, vi sjunger och läser, jobbar med rim, ramsor m.m. Vi har under det här läsåret valt att arbeta inom tre olika områden: Matematik, natur och rörelse. Varje pedagog har då fått tillfälle att tillsammans med en kollega från det andra arbetslaget, utveckla sitt intresseområde. Alla har träffat alla barn och alla pedagoger. Förskolans 1-2 åringar har varit i en liten grupp där två pedagoger har arbetat efter deras intressen och behov. Natur Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kratslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur.( LpFö98) Vi vill skapa en gemenskap, ge barnen möjlighet att upptäcka naturen och känna trygghet där. Ge rika sinnesupplevelser och stimulera barnens grovmotorik. Vi besöker samma plats varje gång. Där vi möter en kompis (en handdocka) som berättar om naturen i en samling. Vi sjunger och ramsar om naturen. Barnen på Tuvan bjuds på en frukt som vi har med från förskolan. 7
Dungens barn har med en liten matsäck hemifrån. Vi pedagoger har med sig luppar, uppdragskort, faktaböcker och lekar som stimulerar till barnens upptäckarlust i naturen. Vid varje besök i skogen utmanar vi dem även i olika grovmotoriska övningar Vi har väckt barnens intresse för naturen, tagit tillvara barnets egen nyfikenhet. När barnet har hittat en insekt, har vi vuxna visat intresse och varit medupptäckare. Vi tycker att våra barn har utvecklat en bra förståelse för omsorgen om naturen och en nyfikenhet för den. Det har även stärkt deras rörelsemönster. Analys Vi tycker att vårt arbetssätt har varit bra, men vi har saknat tid för att göra en bra grovplanering. Vi behöver mer tid för planering och reflektion. En tydlig plats där allt material är samlat, det spar tid, alla på förskolan har tillgång till materialet. Rörelse Förskolan skall sträva efter att varje barnutvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsutveckling samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.(lpfö98) Vi har erbjudit barnen planerad rörelselek i skogen, gymnastiksalen, samt på förskolan. Barnen har varit med och bestämt och varit delaktiga i planeringen. Vi har gett dem olika möjligheter till att utveckla sin motorik genom att få leka, dansa, använda olika typer av redskap, springa, hoppa, krypa mm. Vi har följt barnens utveckling och ökat svårighetsgraden successivt När vi haft fruktstund har vi tillsammans pratat om vad som är bra och nyttigt att äta. Barnen har visat framsteg i sin kroppsuppfattning och fått ett ökat självförtroende. De har även visat en förståelse för samarbete samt vikten av att äta rätt. Analys Vi känner att vi hittat ett bra arbetssätt, men inte haft tillräckligt med tid för dokumentation. 8
Matematik Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang (LpFö98). Vi uppmuntrar varje barns matematiska förmåga på ett lekfullt sätt. Vi ser till att fånga det naturliga lärandet i vardagen. Matematiken finns i de flesta situationer i det vardagliga arbetet och vi pedagoger har ett medvetet förhållningssätt och gör det synligt för barnen. Vi delar ofta in barnen i mindre grupper då vi arbetar särskilt med matematik. Vi har tillsammans med barnen utforskat olika mätmetoder, såsom att använda snören, pinnar och olika kroppsdelar (t ex fötter, armar) för att jämföra. Vi har även arbetat med begreppen hel delar vid fruktstunden. Vi har räknat på många olika sätt för att träna in talföljd och antal. Barnen har utvecklat sin förmåga att jämföra saker och sig själva storleksmässigt. De kan även ramsräkna och sortera på flera sätt och känner igen formerna cirkel, triangel, fyrkant/kvadrat/rektangel. Analys Vi tycker att vi har uppfyllt målen, men vi önskar bättre grovplanering och förvaring för materialet. Gemensam grovplanering inför starten av det nya läsåret, så att nytt material kan anskaffas innan verksamheten börjar och nya idéer kan prövas. Lilla gruppen et för den lilla gruppen har varit att få barnen att känna trygghet och gemenskap tillsammans med andra barn och personal. Vi vill anpassa verksamheten efter barnens egna förutsättningar. 9
Barnen i vår grupp är 1 till 2-åringar. Vi tycker att den fria leken är viktig i den här åldern, så barnen har mest fått lekt efter sina egna förutsättningar. Vi känner att målet för att barnen ska känna sig trygga är uppnått. Vi ser också att barnen leker bra tillsammans. Vi behöver mer tid till planering och reflektion, för att kunna utveckla gruppen ytterligare. 2.3 Barns inflytande Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. (LpFö98). Barnen får själva till viss del bestämma sina aktiviteter, vem de vill leka med och tar då ansvar för det val dem gjort allt efter ålder och egen förmåga. Vi respekterar och lyssnar på vad barnen säger och försöker att tillmötes gå deras önskemål. Vi har intervjuat barnen om vad de vill göra på förskolan och sedan har vi försökt att förverkliga det. Vi känner att barnen är delaktiga i verksamheten och att de får vara med att bestämma sin vardag. Utökat samarbetet mellan avdelningarna för att hjälpa varandra mer och på så sätt utöka barnens möjligheter att välja fler aktiviteter. Vi känner att vi borde göra fler barn intervjuer för att säkrare kunna svara på vad de tycker om sitt inflytande. 2.4 Förskola och hem Arbetslaget bygger upp en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. Vi har dagliga samtal med föräldrar vid hämtning och lämning. Vi erbjuder två utvecklingssamtal per År, där vi har en diskussion om barnets utveckling och lärande. Vi informerar föräldrar på vår witheboard tavlan i våra hallar och med bilder på fotoram i hallen. Vi har upplevt att våra föräldrar är nöjda utifrån våra utvecklingssamtal. Vi har inte haft någon formell enkät till föräldrarna detta läsår. Vi behöver ge bättre information genom månadsbrev. 10
2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Samarbeta för att berika barnens mångsidiga utveckling och lärande och en trygg övergång till förskoleklass och fritidshem. Vi har bildat ett nätverk med en pedagog från varje enhet och de förskolechefer och rektorer som har ansvar för enheterna. De enheter som deltagit är Bryngelstorpsskolan, Ängstugan, Malmbrukshagen, Stenkulla skola och förskola, Östra skolan, Tessin, Korvetten och Rosenkälla skolan. Detta för att kunna diskutera övergångarna, ge tips och idéer till varandra. Eftersträva att barn som är i detta område får likartade övergångar. Barnen har på ett konkret sätt fått information om hur deras skolor ser ut och vem som kommer att ta emot dem på skolan. De har också genom brev till mottagande pedagog fått informera om sig själva. Vi har vid flera tillfällen besökt varandra. Analys Vi tror att detta har bidragit till att barnen har känt sig trygga i sin övergång till förskoleklass och fritidshem. Arbetsledarna i området behöver diskutera en samsyn vad det gäller tidpunkten för överskolning från förskola till fritidshem. 2.7 Integration Vår modersmålsstödjare i arabiska som arbetar hos oss en dag i veckan har regelbundna aktiviteter med våra arabisk talande barn. Det finns bilder för barnen uppsatta på väggarna med siffror och ord på arabiska. Vi behöver en grovplanering för modersmålsstödjarens arbete här på förskolan. Modersmålsläraren önskar mer planering för att kunna planera sin verksamhet bättre. Vi har flera andra språk än arabiska på vår förskola som vi kan erbjuda t ex sagor på deras eget språk som vi kan ladda hem på Internet och skriva ut på cd-skiva. 2.8. Plan mot kränkande behandling Vi vill stärka varje barns självkänsla, så att de själva kan sätta upp sina individuella gränser. 11
Vuxna och barn visar empati mot varandra. Vi vuxna ska följa upp varje konflikt och låta barnen få tala om hur de upplevde det. Det är viktigt att barnen lyssnar på varandra, för att få förståelse och träna sin empatiska förmåga. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa och trösta varandra. Vi uppmuntrar barnen att säga nej. Vi läser sagor och uppmuntrar till rollekar där empati ingår. Vi pedagoger finns närvarande så att vi ser när något inträffar. Vi förklarar med enkla ord när en konflikt har uppstått, så att barnen själva förstår vad som hände. Vi är goda förebilder och visar omtanke om varandra och barnen. Vi upplever att barnen har stärkt sin självbild och har fått en förståelse för att hjälpa varandra. Vi tycker att barnen sätter egna gränser. Analys Vi har haft framgångar men vi är inte färdiga med vårt arbete. Detta är ett arbete som hela tiden måste utvecklas och diskuteras i arbetslaget. 3. ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET Vår förskola har fått ett förbättrat samarbete genom att vi har tagit tillvara pedagogernas specifika kunskaper, natur, matematik och motorik. Vi har under detta läsår haft en förskolechef som har fått sin tjänst omgjord från tillfällig till tillsvidaretjänst. Det har gjort det möjligt att ha en långsiktig plan för vårt arbete. Det har även varit positivt att samarbeta med Sjösa förskola. 3.1 Åtgärder för förbättring All pedagogisk personal tillsammans med förskolechefen ska ha gemensamma träffar för reflektion av vårt arbete Ytterligare utveckla arbetet med våra tre arbetsområden, natur matematik och rörelse. Ytterligare utveckla arbete med olika aktivitetsstationer på avdelningarna. 4. SLUTORD med beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Vi har under detta år ökat samarbetet mellan avdelningarna vilket jag ser som mycket positivt. Att arbeta med motorik, natur och matematik har stärkt hela förskolan. Det vi nu måste ta tag i är att skapa reflektionstid och att arbeta med pedagogisk dokumentation. Att börja med systematiskt kvalitetsarbete är viktigt och att använda oss av Skolverkets utvärderings metoder. Nyköping den 17 oktober 2011 Lena Åkeson Förskolechef 12