Tillägg till ÖP 2002 på temat Vindkraft Tanums kommun ANTAGANDEHANDLING 2009-11-18 Antagen av kommunfullmäktige 2009-12-21, 110 Beslutet vann laga kraft 2012-02-29
1. Inledning... 5 1.1 Sammanfattning... 5 1.2 Bakgrund... 6 1.2.1 Omvärldsläge och Internationella mål... 6 1.2.2 Vindkraftsutbyggnaden i Sverige... 6 1.2.3 Vindkraftsutbyggnaden i Tanum en vindrik kommun... 6 1.2.4 Tidigare vindkraftsplanering och utredningar... 8 1.3 Planeringsprocessen... 9 1.3.1 Vindkraftsplanens syfte och roll i den kommunala planeringen... 9 1.3.2 Giltighetstid, aktualitetsförklaring och översyn... 9 1.3.3 Planprocessen... 9 1.3.4 Tidigare beslut... 10 1.3.5 Förändringar efter samråds- respektive utställningsskedet... 10 1.4 Lagstiftning & tillståndsprocessen... 12 1.4.1 Plan- och bygglagen... 13 1.4.2 Miljöbalken... 13 1.4.3 Miljöeffekter, samråd med berörda, överklagan, uppföljning etc... 14 1.4.4 Mer information om tillståndsprövning och lagstiftning... 17 1.4.5 Handläggningsprocessen för vindkraftsärenden/ansökningar... 17 1.4.6 Hantering av redan inkomna bygglovsansökningar och intresseanmälningar... 18 1.4.7 Anslutning till kraftledningsnät...19 2. Kunskapsunderlag och planeringsförutsättningar... 21 2.1 Grundläggande information och fakta om vindkraft... 21 2.1.1 Vindkraften som energikälla... 21 2.1.2 Teknik och utveckling... 22 2.1.3 Buller, skuggrörelser och reflexverkan... 22 2.1.4 Landskapsbild & kulturmiljö... 24 2.1.5 Naturmiljö... 25 2.1.6 Upplevelsevärden, turism och friluftsliv... 28 2.1.7 Luftfart och hindermarkering... 30 2.1.8 Totalförsvaret... 31 2.1.9 Vägar, järnväg och sjöfart... 31 2.1.10 Transporter av vindkraftverk... 32 2.1.11 Telekommunikation... 32 2.1.12 Jord- och skogsbruk... 33 2.1.13 Risk- och skyddsavstånd... 33 2.1.14 Återställande och efterbehandling av markområden... 34 2.2 Genomförda utredningar... 35 2.3 Nuläge för vindkraft i Tanum 2009... 37 2.3.1 Befintliga vindkraftverk... 37 2.3.2 Nya verk på gång... 37 2.3.3 Energiläget i Tanum... 37 2.3.4 Kraftledningsnätet i Tanum och norra Bohuslän/Dalsland... 38 2.4 Övergripande landskapsanalys... 41 2.5 Vindkartering... 43 2.6 Riksintressen och andra betydande allmänna intressen... 45 2.6.1 Riksintressen... 45 2.6.2 Riksintresse vindkraft... 46 2.6.3 Tanums världsarv (Tanumsslätten Kalleby Oppen - Fossum)... 46 2.6.4 Natura 2000-områden och naturreservat... 46 2.6.5 Stora opåverkade områden... 47 2.6.6 Tysta områden... 48 2.5.7 Rekreations- / friluftsområden... 48 2.7 Samordningsfrågor... 49 2.7.1 Mellankommunala frågor... 49 2.7.2 Nya E6:an... 51 2.7.3 Samordning med 3G eller andra master/sändare...51 2
3. Vindkraftsplanering i Tanum... 53 3.1 Tidigare skeden och ställningstaganden... 53 3.2 Vindkraftsplan... 57 Tillägg till ÖP 2002 på temat vindkraft... 57 Läsanvisning... 57 3.2.1 Översiktlig beskrivning av planen... 58 3.2.2 Allmänna riktlinjer vid etablering av vindkraft i Tanum... 60 3.2.3 Befintliga vindkraftsområden... 62 3.2.4 Nya vindkraftsområden i Tanum (A:1-7)... 63 Detaljkartor, Avgränsning, förutsättningar, överväganden och riktlinjer... 63 A:1... 63 A:2... 68 A:3... 72 A:4... 76 A:5... 82 A:6... 86 A:7... 90 3.2.4 Vindkraftsfria områden (C:1-20)... 93 Områdesvisa överväganden och ställningstaganden... 93 3.2.5 Småskalig vindkraft... 116 Teknik... 116 Anslutning... 117 Placering... 117 Riktlinjer... 118 3.2.6 Vindkraftstilläggets förhållande till gällande översiktsplan, ÖP 2002... 120 3.2.7 Planförslagets förhållande till Riksintresse för vindkraft... 121 4. Miljökonsekvensbeskrivning... 123 4.1 Miljöbedömning... 123 4.2 Avgränsning av MKB... 124 4.3 Arbetsprocessen... 124 4.3.1 Programskede... 124 4.3.2 Planskedet... 125 4.4 Alternativen... 125 4.4.1 Nollalternativ... 125 4.4.2 Huvudalternativ nya vindkraftsområden... 125 4.4.3 Alternativ riksintresse för vindbruk... 126 4.5 Samlad bedömning av miljökonsekvenser... 126 4.5.1 Nollalternativet - konsekvenser... 126 4.5.2 Huvudalternativet sammantagen bedömning... 128 4.5.3 Alternativ riksintresse för vindbruk sammantagen bedömning... 129 4.5.4 Sammanfattning - jämförelse... 130 4.6 Uppfyllande av miljömålen... 134 4.7 Åtgärder för att minimera negativ miljöpåverkan... 135 4.8 Åtgärder för uppföljning... 136 4.9 Sociala och ekonomiska konsekvenser... 136 Politisk styrning: En parlamentarisk styrgrupp med samtliga partier representerade har utgjort politisk styrgrupp för vindkraftsplaneringen. Medverkande tjänstemän: Handläggare: Robert Engblom, planeringsarkitekt Martin Kvarnbäck, plan- och byggchef Ingvar Olofsson, kommunbiolog 3
4
1. Inledning 1.1 Sammanfattning Denna handling utgör ett tematiskt tillägg till ÖP 2002 på temat vindkraft. I handlingen finns även en miljökonsekvensbeskrivning av vindkraftstillägget infogad. Möjlighet att lämna synpunkter på vindkraftstillägget samt miljökonsekvensbeskrivningen har givits under samrådskedet samt under utställningen av vindkraftstillägget. Möjlighet att i ett tidigt skede lämna synpunkter gavs även under genomfört programsamråd. För att nå de uppsatta planeringsmålen för vindkraftsutbyggnaden i Sverige på 30 TWh till år 2020 behövs det byggas ca 5000-6000 nya vindkraftverk i landet. Energimyndigheten pekade i maj 2008 även ut riksintressen för vindkraft i hela landet. Vi står med andra ord för inför en påtaglig utbyggnad av vindkraften i Sverige. I Tanum finns många goda vindlägen. Samtidigt finns det i Tanum även många starka bevarandeintressen vars värden kan komma att påverkas vid en allt för kraftig utbyggnad. Detta gör dem till i olika grad motstående intressen till vindkraft. Tanums kommun har en i grunden positiv inställning till vindkraft och 37 verk finns redan uppförda i kommunen. Både före och under planprocessen med vindkraftstillägget har det visade intresset för att få uppföra vindkraftsgrupper i Tanums ökat i rask takt. Totalt uppgår de påtalade intressena till ca 160-200 verk. Om alla dessa verk skulle byggas innebär det en mer eller mindre sammanhängande vindkraftsetablering över en sträcka på totalt ca 25 km enbart i Tanums kommun. Planen anger totalt 7 områden som lämpliga för vindkraft, A:1 till A:7. Den totala arealen uppgår till ca 19 km 2. Planen innebär att förhållandevis få intrång sker i områden med riksintressen och andra allmänna intressen av bevarandekaraktär samt bekräftar riksintresseområdena för vindkraft där så bedömts lämpligt i avvägningen mot övriga utpekade intressen, så som Tanums världsarvsområde. Samtidigt medför förslaget att en dryg fördubbling av antalet verk i förhållande till vad som finns idag kan bli möjligt i Tanums kommun och att uppskattningsvis ca 3 gånger mer vindkrafts-el kan produceras i kommunen. Vindkraftsutbyggnaden föreslås i huvudsak ske i tydligt åtskilda grupper, vilket bedöms bidra till en god hushållning med mark och kommunens landskapsvärden. I Tanums kommun finns även många andra platser med goda vindförutsättningar, men där vindkraftsetableringar i olika grad innebär större intrång i områden med motstående intressen. Därför har de i planen pekats ut som vindkraftsfria områden. De befintliga vindkraftverken för stöd i planen med nuvarande antal verk och utformning. 5
1.2 Bakgrund 1.2.1 Omvärldsläge och Internationella mål Klimatförändringen är ett av de största hoten mänskligheten står inför under de kommande åren. Frågan om långsiktigt hållbar utveckling står högt upp på agendan inom samtliga nivåer i samhället. En av de frågor som fått ökat fokus är hur vi ska kunna minska vår klimatpåverkan. Vid klimatmötet på Bali i december 2007 enades världens stater om att omfattande förändringar är nödvändiga. På detta följde ett energi- och klimatpaket där EU medlemsländerna måste öka sin andel av förnyelsebar energi radikalt. I denna omställning är vindkraften en mycket viktig del. 1.2.2 Vindkraftsutbyggnaden i Sverige Sverige har mycket goda förutsättningar för vindkraft, med sin stora yta, glesa befolkning och långa kuster. År 2002 beslutade riksdagen om en årlig produktionskapacitet av vindkraft på 10 TWh till år 2015 som ett nationellt planeringsmål. Ett nytt mål på 30 TWh vindproducerad el, varav 20 TWh landbaserad, till år 2020 har under år 2009 antagits av regeringen efter förslag från Energimyndigheten. I Sverige producerades år 2007 ca 1,4 terawattimmar (TWh) vindkrafts-el och 2008 kom siffran upp till 2,0 TWh, vilket innebär en ökning med ca 38 %. I december 2008 fanns drygt 930 verk i Sverige och vindkraften utgör ca 1,4 procent av Sveriges elproduktion. För att nå de uppsatta planeringsmålen för vindkraftsutbyggnaden i Sverige behövs det byggas ca 5000-6000 nya vindkraftverk i landet. Energimyndigheten pekade i maj 2008 även ut riksintresseområden för vindkraft i hela landet. Vi står med andra ord för inför en påtaglig utbyggnad av vindkraften i Sverige. Detta kommer att innebära att vår import av t.ex. kolkraft från andra länder kan minska, men samtidigt så kommer vindkraftverken att påverka landskapsbilder och bli ett allt vanligare inslag i vår vardag. Den stora utbyggnaden kommer också att innebära stora investeringar och kan ge många nya arbetstillfällen. Det finns platser som lämpar sig bättre för vindkraft än andra, platser där vindens energi innehåll är särskilt stort. De största vindenergiresurserna i Europa finns i Storbritannien och Danmark samt längs kusterna i Sverige, Tyskland och Spanien. (Till kustzonen i Europa räknas landområdet ca 4-5mil in från strandkanten d.v.s. i princip hela Tanum). Detta faktum i kombination med Sveriges rikliga tillgång på vattenkraft, som genom sin möjlighet att magasinera energi kan balansera upp produktionsvariationerna i vindkraftselen, gör vårt land till ett särskilt bra vindkraftsland. I dagsläget ligger vi dock en bra bit efter många av Europas länder när det gäller antalet verk och andelen vindkraftproducerad el, inte minst i förhållande till den potential som finns i landet. 1.2.3 Vindkraftsutbyggnaden i Tanum en vindrik kommun Tanum är med sitt kustnära läge en kommun som fogar över en outtömlig förnyelsebar energitillgång av hög internationell klass. Tanums kommun har också en i grunden positiv inställning till vindkraft och 37 verk finns redan uppförda i kommunen. Ytterligare 1 verk har fått bygglov, men detta bygglov är dock överklagat. 6
Både före, under och efter programsamrådet har det visade intresset för att få uppföra vindkraftsgrupper i Tanums fortsatt öka i rask takt. Totalt finns ett intresse av att uppföra mellan ca 160 till drygt 200 verk. Både före och under planprocessen med vindkraftstillägget har det visade intresset för att få uppföra vindkraftsgrupper i Tanums ökat i rask takt. Totalt uppgår de påtalade intressena till ca 160-200 verk. Om alla dessa verk skulle byggas innebär det en mer eller mindre sammanhängande vindkraftsetablering över en sträcka på totalt ca 25 km enbart i Tanums kommun. Där till bör läggas att det i södra Strömstads kommun finns ett utpekat riksintresse för vindkraft samt beviljade ansökningar om att få bygga vindkraft. Om dessa realiseras skulle det innebära att den totala sträckan blir drygt 30 km, som tillsammans med de visade intressena i Tanums kommun skulle ha vindkraftsetableringar med relativt korta avstånd mellan grupperna. Etableringar av denna omfattning skulle påtagligt förändra landskapets karaktär för en relativt stor del av norra Bohuslän. De landskapliga helhetsvärdena är samtidigt av stor betydelse både kommunen och för regionen. Stora områden skyddas även av flertalet överlappande bevarandeförordnanden, bland annat i form av riksintressen både enligt 3 och 4 kap Miljöbalken (MB). De moderna verkens höjd samt faktumet att många av de bra vindkraftsförutsättningarna återfinns på bergshöjder över 100 m.ö.h. gör att verken blir påtagligt synliga även på långa avstånd. I Tanum finns många goda vindlägen. Samtidigt finns det i Tanum även många starka bevarandeintressen vars värden kan komma att påverkas vid en allt för kraftig utbyggnad. Detta gör dem till i olika grad motstående intressen till vindkraft. Vindkraftsetableringar på olika platser i kommunen innebär olika grad av konflikt med dessa bevarandeintressen. Hur stor en konflikt är bör bedömas utifrån ett helhetsperspektiv där hänsyn tas dels till energiläget och uppsatta nationella mål för vindkraften, dels till den totala påverkan från vindkraftsetableringar i kommunen och regionen samt dels till hur god förekomsten är av platser med likartade vindförutsättningar men mindre motstående intressen. En av de grundläggande planeringsprinciperna för denna vindkraftsplan är att i första hand peka ut områden som har goda vindförutsättningar samt med begränsade motstående intressen. En viktig faktor är även hur kapaciteten samt förstärkningsmöjligheterna i kraftledningsnätet ser ut. Bl.a. studier i den framtagna digitala landskapsmodellen (3D/VR-modellen) visar att det finns en stark koppling mellan hur stor påverkan på landskapsbilden blir och hur stor del av synfältet eller horisontlinjen som totalt täcks av vindkraft. Från de öppna siktlinjerna exempelvis vid Tanums världsarvsområde, i skärgårdsområdena och vid de större sjöarna blir effekten av långsträckta etableringar som mest påtaglig. I planeringsarbetet är det därför viktigt att försöka hitta avgränsningar på vindkraftsområdena som ökar möjligheten till att vindkraften upplevs som ett positivt inslag i landskapet, i stället för att stora områden övergår till ett mer industriellt präglat vindkraftslandskap. Bedömningen är att en avvägd utbyggnad i Tanum både väsentligt kan bidra till uppfyllandet av de nationella planeringsmålen för vindkraft och på sikt även till att öka acceptansen för vindkraft, samtidigt som en god hushållning med mark- och vattenområden vidhålls. 7
1.2.4 Tidigare vindkraftsplanering och utredningar Vindkraftspolicy 1998 och Översiktsplan 2002 (ÖP2002) En vindkraftspolicy för Tanums kommun antogs av kommunfullmäktige i 1998. Syftet med denna policy var att utarbeta en strategi för vindkraftsutbyggnaden i kommunen samt att klarlägga vilka områden som kan vara lämpliga för vindkraftsproduktion. Policyn gav, förutom en beskrivning av förutsättningar och restriktioner för vindkraft generellt och lokalt, även förslag på områden som ses som lämpliga för vindkraftsetableringar samt pekade ut vissa områden som ansågs direkt olämpliga för vindkraft. I arbetet med kommunens översiktsplan, ÖP 2002, ströks efter ytterliggare övervägningar några av de tidigare utpekade områdena på grund av sin närhet till världsarvsområdet. Några nya områden för vindkraft tillkommer även här och det utrycks att ytterliggare områden kan bli aktuella för vindkraft efter prövning. Kommunen finner också att havsbaserade vindkraftverk kan strida mot andra intressen, främst yrkesfisket. Dock säger ÖP 2002 att kommunen inte ännu tagit ställning till frågan om havsbaserade vindkraft utanför Tanumskusten. Både Vindkraftspolicyn från 1998 och i översiktsplanen från 2002 lämnas större delen av kommun okommenterad i avseende på lämpligheten av vindkraftsetableringar. Förutsättningarna för vindkraften har även förändrats påtagligt bara under de senaste åren. Större delar av kommunen än tidigare är nu intressanta för vindkraftsetableringar till följd av bl.a. nya metoder för vindkarteringar, teknikutveckling med allt högre verk, skärpta nationella och internationella mål samt ett ökat kommersiellt intresse i vindkraften. Flertalet av områden som utpekas som lämpliga för vindkraft i ÖP 2002 har även redan tagits i anspråk. Vindkraftsplaneringen i en kust kommun, Exemplet Tanum, 2001 I februari 2000 initierade Energimyndigheten, Boverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet ett metodutvecklingsarbete för att ta fram exempel på planeringsunderlag för vindkraft samt hur vindkraften kan behandlas i de kommunala översiktsplanerna. Nationella pilotprojekt för kunskapsuppbyggnad och metodutveckling utfördes därefter för fjällkommunen Härjedalen, inlands-/slättkommunen Svalöv och för Tanum i egenskap av kustkommun. Pilotprojektet förankrades inte politiskt och har därför inte heller varit föremål för samråd. Vissa grundläggande förutsättningar har även ändrats något sedan pilotprojektsarbetet genomfördes. Mycket av materialet i pilotprojektet utgör dock ett värdefullt kunskapsunderlag i framtagandet av en ny vindkraftplan. 8
1.3. Planeringsprocessen 1.3.1 Vindkraftsplanens syfte och roll i den kommunala planeringen Planen kommer att utgöra ett tillägg till kommunens ÖP2002 på temat vindkraft och ska möjliggöra en samlad bedömning av hur man inom planens tidsperspektiv på bästa sätt kan ta tillvara de möjligheter som finns för vindkraftsetableringar samtidigt som största möjliga hänsyn tas till övriga värden och intressen som finns i kommunen. För att uppnå detta är ambitionen att ta ställning lämpligheten av vindkraft för hela kommunens yta. Inom ramen för den översiktliga vindkraftsplaneringen kan inte alla frågor som skall föregå en vindkraftsetablering fullt ut behandlas. Mer detaljerade frågor, som t.ex. ett vindkraftsverks exakta placering i förhållande till bebyggelse, sker i den efterföljande tillståndsprövningen. Vidare bör nämnas att planarbetet tar sin utgångspunkt i den teknik, storlek och utformning av vindkraftverk som idag och inom bedömbar framtid är aktuell för byggnation, d.v.s. vindkraft verk med en totalhöjd upp till ca 150m med vingar med stående rotationsriktning (propellerverk), samt i den energisituation som nu råder. 1.3.2 Giltighetstid, aktualitetsförklaring och översyn Kommunens översiktsplan ska hållas levande genom att kommunfullmäktige, minst en gång under mandattiden, tar ställning till översiktsplanens aktualitet samt till fördjupningar och tematiska tillägg av denna. Denna vindkraftsplan utgör ett tematiskt tillägg till kommunens gällande översiktsplan, ÖP 2002. Så länge översiktsplanen aktualitetsförklaras är även ställningstagandena i det tematiska tillägget för vindkraft vägledande/gällande för kommunens bedömning av vindkraftärenden. I samband med aktualitetsförklaringen kan det beslutas om att en översyn av översiktsplanen eller enbart av det tematiska tillägget för vindkraft skall ske. 1.3.3 Planprocessen För att förankra och förbättra innehållet i den antagna vindkraftsplanen har det, i enlighet med vad som föreskrivs i Plan- och bygglagen, givits möjlighet att lämna synpunkter på planarbetet. Dels under samrådet av planförslaget och dels under det tidigare genomförda programsamrådet. Möjlighet att lämna synpunkter har även givits under utställning av planen som pågick under 2 månader, f.o.m. 090712 t.o.m. 090914. Dock är möjligheten att påverka mindre ju senare i processen som synpunkterna inkommer. Efter utställningen har endast mindre redaktionella ändringar och förtydliganden gjorts. Planen antas av kommunfullmäktige. När planen är antagen utgör den underlag för kommunens prövning av vindkraftsärenden samt är även vägledande för Länsstyrelsen och andra prövningsmyndigheters hantering av vindkraftsärenden i Tanums kommun. 9
1.3.4 Tidigare beslut Den 29 mars 2006 beslutade kommunstyrelsen att utse kommunstyrelsens arbetsutskott samt en representant från vardera Kristdemokraterna och Miljö- och vänsterlistan i Tanum som styrgrupp för översyn av kommunens vindkraftspolicy. Samhällsbyggnadsförvaltningen fick i uppdrag att ansvara för översynens genomförande. Den 28 februari 2007 beslöt kommunstyrelsen att upprätta en fördjupning av ÖP 2002 på temat vindkraft samt att söka bidrag för detta. Tidigare beslut kompletterades även så att även Folkpartiet finns representerat i styrgruppen. Arbetet med det tematiska tillägget, vindkraftsplanen, kom igång på allvar i slutet av 2007 början av 2008 då kommunen beviljades bidrag från Boverket. Ett relativt omfattande program för vindkraftsplaneringen framarbetades. Den 27 februari 2008 godkändes planprogrammet för samråd av kommunstyrelsen. En miljöbedömning fanns även inkluderad i programmet. Planprogrammet hölls utställt från den 10 mars till den 14 april 2008. Under samrådstiden hölls även ett för allmänheten öppet samråd samt två öppnahus kvällar där det fanns möjlighet att ställa frågor och diskutera programhandlingen. Under samrådstiden inkom ca 75 yttranden från myndigheter, politiska partier, organisationer samt från enskilda eller grupper av privatpersoner, vilka refererades och bemöttes i en programsamrådsredogörelse. Efter programsamrådet togs ett planförslag fram. Kommunstyrelsen beslutade den 4 mars 2009 att godkänna planförslaget och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för samråd samt att godkänna programsamrådsredogörelsen. Handlingar fanns sedan utställda för samråd mellan den 20 mars och den 27 april 2009 och ett informations-/samrådsmöte hölls den 30 mars 2009. Under samrådsskedet inkom drygt 60 yttranden. Efter samrådet bearbetades planförslaget och en utställningshandling för tillägget till ÖP 2002 på temat vindkraft togs fram. Kommunstyrelsen beslutade den 24 juni 2009 att godkänna vindkraftstillägget och miljökonsekvensbeskrivningen för utställning samt att godkänna samrådsredogörelsen. Beslut togs även på att planen skulle hållas utställd under två månader. Utställningen ägde rum mellan den 12 juli och 14 september 2009. Under utställningstiden inkom ca 35 yttranden. 1.3.5 Förändringar efter samråds- respektive utställningsskedet Efter samrådet bearbetades planförslaget i vissa delar. De mest väsentliga förändringar som skedde mellan samråd och utställning innebar mindre justeringar av tre av de utpekade nya vindkraftsområdena. De områden som ändrades var område: A:1 (mindre utökning åt öster) A:3 (strykning av områdets nordvästra del) samt område A:4 (begränsad utökning i och med viss justering av norra, östra respektive sydvästra gränsen) Banverket framförde synpunkter som kan komma att beröra placeringen av verk inom det nya vindkraftsområdet A:6 samt till viss del även inom A:5 och handlingen kompletterades avseende järnvägens intressen. De tre klassificeringskategorier som kommunen delas in i reviderades för att bättre stämma överens med kommunens intentioner och vindkraftstillägget förtydligades i sitt förhållande till 10
gällande översiktsplan ÖP 2002. (se under kapitel 3 Vindkrafts planering i Tanum, s. 45 och framåt) Efter samrådet har även regeringen tagit beslut om att anta förändringar i bl.a. Plan- och bygglagen samt Miljöbalken med syfte att underlätta prövning och utbyggnad av vindkraft. (prop. 2009:140), Förändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2009 och har i de avseenden de berör vindkraftsplanen i görligaste mån inarbetats i handlingen. I övrigt skedde i huvudsak mindre kompletteringar och justeringar, bl.a. av de allmänna riktlinjerna för uppförande av vindkraft i Tanum och informationen om kapaciteten i kraftledningsnätet. Efter utställningen har endast redaktionella justeringar och förtydligande av planhandlingen skett. I huvudsak är det följande justeringar som gjorts: Avsnitt 1.3.3. om planprocessen har uppdaterats till aktuellt skede, i avsnitten 1.4 om Lagstiftning och tillståndprocessen samt av avsnitt 2.1.5 om Naturmiljö och avsnitt 3.2.4. om Nya vindkraftsområden har förtydligande och vissa kompletteringar gjorts bl.a. enligt vad som framförts i Länsstyrelsens granskningsyttrande och i yttranden från enskilda samt med hänsyn till förändringarna i bl.a. PBL och MB som trädde i kraft den 1 augusti 2009. Även avsnitten om småskalig vindkraft har justerats med hänsyn till lagändringarna. Vidare så har sakuppgifter i avsnitt 2.1.7 Luftfart och hindermarkering korrigerats enligt Transportstyrelsens yttrande samt uppgifter om MSA-yta för Trollhättans/Vänersborgs flygplats. Uppgifter om att flygplatshållaren skall höras vid prövning av vindkraftsärenden inom MSA-ytan har även lagts till i detta avsnitt samt i beskrivningen av de nya vindkraftsområdena A:5 och A:6. Texten för de vindkraftsfria områdena C:7 samt C:15 har även kompletterats med uppgifter om befintlig bergstäkt. I miljökonsekvensbeskrivningen har avsnitten om uppföljning förtydligats genom omskrivning av ett par textrader. I övrigt har texten i planhandlingen generellt bearbetats redaktionellt samt vissa förtydliganden skett. 11
1.4 - Lagstiftning & tillståndsprocessen Det finns många lagar att ta hänsyn till inför och vid uppförande av vindkraftverk. Vissa lagar är dock mera centrala, som Miljöbalken (MB) och Plan- och bygglagen (PBL). Men tillståndsprövning eller samråd kan krävas även enligt annan lagstiftning. Om t.ex. fornminnen kan komma att ändras eller skadas krävs det tillstånd av länsstyrelsen enligt kulturminneslagen, och för att bygga elektriska starkströmsledningar krävs det tillstånd enligt ellagen. Vilka beslut som aktualiseras enligt olika författningar varierar beroende på det enskilda fallet: vindkraftsanläggningens utformning, lokaliseringen och ibland kommunens vilja att planlägga det aktuella området. (Boverket 2008, Manus till vindkraftshandboken) Även det som föreskriv i bl.a. förordningen om miljöfarligverksamhet och hälsoskydd (FMH) har betydelse för prövningen av vindkraftverk. Principiell översikt av prövnings-/anmälningskrav för vindkraftsanläggningar Vid oklarhet eller frågor tag kontakt med kommun eller länsstyrelse Krav på prövning/anmälan (instans) - Bygganmälan (Kommun) Typ av vindkraftsanläggning Vindkraftverk som ej omfattas av krav på - bygglov enligt Plan- och bygglagen eller - anmälan enligt Miljöbalken - Bygglov (Kommun) - Bygganmälan (Kommun) - Bygglov (Kommun) - Anmälan enligt Miljöbalken (Kommun) - Bygganmälan (Kommun) Vindkraftverk som - är högre än 20 meter över markytan - placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken - monteras fast på en byggnad - har en vindturbin med en diameter som är större än 3 meter. - Enstaka vindkraftverk högre än 50 meter inklusive rotorblad. - Två eller flera vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) - Tillkommande verk som står tillsammans med ett eller flera andra vindkraftverk. - Anläggningar med två eller flera vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) där vart och ett av verken inklusive rotorblad är högre än 150 meter. - Tillstånd enligt Miljöbalken* (Länsstyrelse) - Bygganmälan (Kommun) - Anläggningar med sju eller flera vindkraftverk som står till tillsammans (gruppstation) där vart och ett av verken inklusive rotorblad är högre än 120 meter. - Varje tillkommande verk högre än 150 respektive 120 meter som står tillsammans med en redan tillståndspliktig gruppstation eller som tillsammans med redan uppförda vindkraftverk innebär man kommer upp till tillståndsgränsen. - Om tillsynsmyndigheten bedömer att en anmälningspliktigt verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. (26 a FMH). * Kommunen måste lämna sitt tillstyrkande (godkännande) innan en ansökan kan beviljas. Det är kommunfullmäktige eller annan nämnd, t.ex. kommunstyrelsen, enligt delegationsbeslut som skall lämna tillstyrkandet från kommunen. 12
1.4.1 Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen (PBL) är den lag som reglerar hur den fysiska miljön ska utvecklas och innehåller bestämmelser kring hur mark och vattenområden ska användas och bebyggas. Lagen reglerar också innehåll i en översiktsplan liksom hur den planprocess och samråd ska genomföras innan planen antas av kommunen. Plan- och bygglagen, liksom miljöbalken, har nyligen ändrats i syfte att underlätta och effektivisera prövningen av vindkraftsärenden. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2009. Bygglov krävs för vindkraftverk som är högre än 20 meter eller har en rotordiameter över 3 meter. Bygglov krävs även för mindre verk om dessa monteras fast på en byggnad eller placeras närmare fastighetsgränsen än verkets höjd över marken. Kravet på bygglov har tagits bort för vindkraftverk som omfattas av tillstånd enligt 9 eller 11 kap. Miljöbalken genom ett tillägg i 8 kap. 2 andra stycket PBL. Avgörande för bygglovplikten är att det faktiskt finns ett miljötillstånd, inte att anläggningen är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Det är möjligt att söka ett frivilligt tillstånd enligt Miljöbalken, även om etableringen inte är tillståndspliktig. Detta innebär att även vindkraftsanläggningar som omfattas av s.k. frivilligt tillstånd är befriade från kravet på bygglov. Befrielsen från bygglov ska inte innebära någon försämrad kontroll av anläggningarnas placering och utformning. Regeringen betonar i förarbetena (prop. 2008/09:146 s. 36-37) att prövningen enligt miljöbalken omfattar alla de intressen och frågor som kommunen kunnat pröva enligt PBL. Detaljplan krävs endast när vindkraft avses att uppföras i områden där det finns en stor efterfrågan på mark för bebyggelse eller anläggningar. Bygganmälan krävs oavsett om vindkraftsanläggningen omfattas av krav på bygglov, anmälan-/tillståndsplikt enligt Miljöbalken eller inte. Bygganmälan skall göras av byggherren till byggnadsnämnden minst tre veckor innan arbetet påbörjas. 1.4.2 Miljöbalken Miljöbalkens syfte är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Beroende på storlek kan vindkraftverket vara anmälnings- eller tillståndspliktigt enligt miljöbalken. I 9 kap. 6 finns ett bemyndigande för regeringen att avgöra vilka verksamheter som ska omfattas av anmälnings- eller tillståndsplikt. Krav på tillstånd hos Länsstyrelsen gäller för anläggningar med två eller flera vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) där vart och ett av verken inklusive rotorblad är högre än 150 meter, anläggningar med sju eller flera vindkraftverk som står till tillsammans (gruppstation) där vart och ett av verken inklusive rotorblad är högre än 120 meter och för varje tillkommande verk högre än 150 respektive 120 meter som står tillsammans med en redan tillståndspliktig gruppstation eller som tillsammans med redan uppförda vindkraftverk innebär man kommer upp till tillståndsgränsen. 13
Krav på anmälan till kommunens miljö- och byggnämnd gäller för enstaka vindkraftverk högre än 50 meter inklusive rotorblad, för två eller flera vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och för tillkommande verk som står tillsammans med ett eller flera andra vindkraftverk. Det har även kommit nya regler om anmälningsförfarandet. En anmälan av en anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet ska enligt 25 första stycket i förordningen om miljöfarligverksamhet och hälsoskydd (FMH) innehålla de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att tillsynsmyndigheten ska kunna bedöma verksamhetens art, omfattning och miljöeffekter. Denna allmänt hållna bestämmelse har kompletterats med en ny bestämmelse - 25 a FMH - som förtydligar och utvidgar de uppgifter som ska ingå i en anmälan. Det handlar i korthet om kartunderlag, teknisk specifikation, vindförhållanden, påverkan på natur- och kulturmiljöer, befintliga vindkraftverk, behov av vägar, dragning av elnät, landskapsanalys, samt beräkning av buller, skuggning och reflexer. Undantag från dessa krav får medges för sådant som inte behövs för handläggningen. Det bör tilläggas att det kan krävas särskild prövning om etableringen föreslås i närheten av ett Natura 2000-område eller om arter berörs som är skyddade enligt artskyddsförordningen (2007:845). Om etablering är aktuell inom strandskyddat område eller inom biotopskydd krävs särskilda skäl för att få dispens. Om ett vindkraftverk placeras i ett vattenområde, så är det fråga om vattenverksamhet enligt reglerna i 11 kap. miljöbalken. Enligt 11 kap. 9 miljöbalken krävs som huvudregel tillstånd för att få bedriva en vattenverksamhet. Ett sådant tillstånd söks enligt 11 kap. 9b miljöbalken hos miljödomstolen. Tillståndsplikten för vindkraftverk i vattenområden gäller oberoende av tillståndsplikten för miljöfarlig verksamhet. Prövningen av vattenverksamheten omfattar i sådana fall också alla miljöaspekter. 1.4.3 Miljöeffekter, samråd med berörda, överklagan, uppföljning etc. Beskrivning av miljöeffekter och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Vid anmälan enligt Miljöbalken är det inte obligatoriskt med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Tillsynsmyndigheten, oftast den kommunala nämnden, har möjlighet att kräva de utredningar som man anser behövs, t.ex. en fullständig MKB med samrådsförfarande etc. som för större anläggningar eller en enklare MKB (25 FMH). Det åligger tillsynsmyndigheten att i anmälningsärendet bedöma om verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Om så är fallet ankommer det numera uttryckligen på tillsynsmyndigheten att förelägga verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd (26 a FMH). Ett formellt krav på upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning gäller för alla anläggningar som omfattas av tillståndsplikt eller har bedömts medföra betydande miljöpåverkan. Krav på samråd med berörda Innan en ansökan för en vindkraftsanläggning beviljas skall samråd hållas med bl.a. berörda boende och myndigheter. I ansökningar som omfattas av krav på bygglov avgränsar kommunen sakägarkretsen och hör grannar, övriga berörda samt myndigheter enligt vad som finns angivet i 8 kap 22 PBL. Även i anmälnings-/tillståndsärenden enligt Miljöbalken ska statliga och kommunala myndigheter samt organisationer och enskilda som kan ha ett särskilt intresse i saken på lämpligt sätt och i skälig omfattning få tillfälle att yttra sig över en anmälan. I Miljöbalkens 6 kap 4 anges att den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli 14
särskilt berörda, om verksamheten eller åtgärden kräver tillstånd eller beslut om tillåtlighet enligt denna balk eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. Vidare anges att krav på utökad samrådskrets innehållande ovan nämnda samt även övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, om a) verksamheten eller åtgärden till följd av föreskrifter som har meddelats med stöd av 6 kap 4 a MB ska antas medföra en betydande miljöpåverkan, b) tillsynsmyndigheten har förelagt den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden att ansöka om ett tillstånd som avses i 9 kap. 6 MB, eller c) verksamheten eller åtgärden till följd av länsstyrelsens beslut enligt 6 kap 5 MB andra stycket ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Samrådet ska genomföras i god tid och i behövlig omfattning innan en ansökan om tillstånd görs och den miljökonsekvensbeskrivning som krävs enligt 6 kap 1 MB upprättas. Samrådet ska avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Före samrådet ska den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden lämna uppgifter om den planerade verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Uppgifterna ska lämnas till länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som särskilt berörs. Verksamhetsutövaren väljer form för och kallar till samrådsmöte. Sökanden ska under samråden föra anteckningar som ställs samman i en samrådsredogörelse. I samband med samrådet anger länsstyrelsen inriktning av och omfattning på miljökonsekvensbeskrivningen. Samordning av bygglovhantering och anmälan enligt Miljöbalken Enligt en ny bestämmelse i 25 b FMH ska den tillsynsmyndighet som handlägger ett anmälningsärende som avser en verksamhet med vindkraftverk i lämplig omfattning samordna handläggningen med den bygglovhandläggning enligt PBL som avser samma vindkraftverk. Det kan t.ex. gälla kommunikationen med sakägare och berörda boende. Överklagan För överklaganden av översiktsplanen gäller bestämmelserna om laglighetsprövning enligt kommunallagen. Överklagandetiden är tre veckor efter det att kommunfullmäktiges beslut att anta planen kungjorts på kommunens anslagstavla. När överklagande tiden enligt kommunallagen löpt ut utan att någon överklagat eller när eventuella överklaganden har prövats slutligt och avslagits, har planen vunnit laga kraft. Laglighetsprövningen innebär att alla kommunmedlemmar har rätt att överklaga samt att överklagandena i huvudsak endast får grundas på brister i den formella hanteringen. Beslutet överklagas hos Länsrätten. Även efterföljande beslut om bygglov och förhandsbesked samt anmälan eller tillstånd enligt Miljöbalken kan överklagas. För mer information kontakta handläggande myndighet (kommun eller länsstyrelse) i det aktuella ärendet. 15
Ersättning och minskning av fastighetsvärde Frågan om ersättning på grund av minskning av fastighetsvärde på grund av verksamhet på angränsande fastigheter regleras i Miljöbalkens 31-33 kapitel. Vid tillståndsprövning av vindkraft är utgångspunkten alltid att vindkraft inte skall lokaliseras så att ett ersättningsanspråk uppstår. Detta oberoende om de har stöd av vindkraftsplanen eller ej. Uppföljning under driftstiden Om tillstånd getts till t.ex. vindkraftverk ska verksamhetsutövaren årligen lämna en miljörapport till Tillsynsmyndigheten. I miljörapporten ska redovisas de åtgärder som vidtagits för att uppfylla villkoren i tillståndsbeslutet (26 kap 20 miljöbalken). Det kan t.ex. gälla villkor om buller. Generellt gäller att den som bedriver verksamhet som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön fortlöpande ska planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar och genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om hur miljön påverkas (26 kap 19 miljöbalken). Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll (FVE) omfattar verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt 9 eller 11 14 kap. miljöbalken. Av 4 FVE framgår att det ska finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för frågor som gäller verksamheten. Av 5 FVE framgår att verksamhetsutövaren ska ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m.m. för drift och kontroll är i gott skick. Dessa rutiner ska dokumenteras. Driftinstruktioner som leverantören kan ha lämnat för drift och underhåll av anläggningen kan vara ett bra underlag för sådana rutiner, liksom för intervall för översyn och kalibrering av styr- och reglerinstrument. För att hålla utrustningen i gott skick behövs också rutiner för att undersöka utrustningen. Är anläggningen varken tillstånds- eller anmälningspliktig finns det inga formella krav på särskild dokumentation, men det kan ändå vara lämpligt att bevara och följa driftinstruktioner från leverantören. Rutinmässig översyn behöver också ske. Av egenkontrollansvaret följer också att verksamhetsutövaren fortlöpande ska bedöma vilken översyn och vilka åtgärder som behövs och utföra detta. Om exempelvis brister i egenkontrollen inte rättas till kan tillsynsmyndigheten begära att ett kontrollprogram upprättas. (Se Naturvårdsverkets allmänna råd NFS 2001:3 om tillsyn.) När kontrollprogram för undersökning av påverkan på miljön finns som tillståndsvillkor är det fråga om mycket omfattande program, och villkoren har i de flesta fall avsett vindkraftsanläggningar till havs, där det råder större oklarhet om hur vindkraftsanläggningen påverkar miljön. Det finns också fall när omfattande kontrollprogram av detta slag har krävts för stora anläggningar på land. Den som planerar och driver små anläggningar kan få kunskap om miljöpåverkan genom att ta del av resultat från sådana undersökningar som avser stora anläggningar. Vissa händelser, t.ex. haverier, ska rapporteras till den operativa tillsynsmyndigheten enligt 6 FVE. Det är viktigt att verksamhetsutövaren utreder och rättar till orsaken till händelsen eller haveriet för att förhindra en upprepning. Ändras ägarförhållanden ska den nya verksamhetsutövaren snarast möjligt meddela detta till tillsynsmyndigheten, se 32 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. (Boverket 2008, Manus till vindkraftshandboken) 16
1.4.4 Mer information om tillståndsprövning och lagstiftning I slutet av 2009 avses en ny webbplats publiceras; Vindlov.se, som riktar sig till företag och personer som vill investera i vindkraft och behöver information kring tillståndsprocessen. Här kommer pålitlig och aktuell information vara samlad på ett och samma ställe. Vindlov.se skapas och drivs av Energimyndigheten tillsammans med Boverket, Energimarknadsinspektionen och Naturvårdsverket. En rad andra myndigheter, organisationer och instanser kommer också att bidra med innehåll, synpunkter och kommentarer för att webbplatsen ska bli så heltäckande och informativ som möjligt. 1.4.5 Handläggningsprocessen för vindkraftsärenden/ansökningar Bygglovsansökning enligt PBL och anmälan enligt MB följer förenklat denna process: - Ev. ansökan om förhandsprövning/förhandsbesked om bygglov. (se även nedan under rubriken Förhandsbesked) - Ansökan om bygglov och anmälan enligt Miljöbalken skickas till Miljö- och byggnadsnämnden. Miljöanmälan (anmälan enligt MB) skall ske i god tid, minst 6 veckor, före den tänkta byggstarten. - Kommunen skickar anmälningsärendet till Länsstyrelsen på remiss - Bygglovsansökan och anmälan granskas av kommunen - Ev. begärs kompletterande uppgifter. Vid behov kan krävas Miljökonsekvensbeskrivning samt föreläggande från kommunen om krav på att miljötillstånd söks hos länsstyrelsen - Kommunen upprättar sakägarförteckningar och hör grannar, övriga berörda och myndigheter i enlighet med PBL, d.v.s. angående bygglovet. Hörandet/kommuniceringen/samrådet med grannar, övriga berörda och myndigheter kan samordnas med ev. samråd i anmläningsprocessen enligt Miljöbalken. - Beredning av ärendet/ärendena - Beslut om bygglov samt beslut i anmälningsärendet - Bygganmälan ska ske 3 veckor före byggstart - Kommunen kallar till byggsamråd Förhandsbesked En sökande kan även i ett tidigare skede välja att ansöka om förhandsprövning/ förhandsbesked om bygglov. I förhandsbeskedet görs en prövning av anläggningens/ byggnadens lokalisering. Även de villkor som ska vara uppfyllda för att kommunen ska vara bunden av förhandsbeskedet vid den slutliga prövningen av bygglovet kan anges i ett förhandsbesked. Kommunen kan samtidigt passa på att informera om hur handläggningen av anmälan enligt miljöbalken ska gå till. 17
Möjlighet att hänskjuta till länsstyrelsen Om det finns särskilda skäl får den kommunala nämnden hänskjuta en anmälan till länsstyrelsen. Möjlighet att söka frivilligt tillstånd Exploatören har också möjlighet att söka frivilligt tillstånd hos länsstyrelsen för en anmälningspliktig verksamhet, oavsett om den förväntade miljöpåverkan är betydande eller inte (9 kap. 6 miljöbalken). Handläggning av tillståndsärenden enligt Miljöbalken Det är Länsstyrelsen som handlägger ansökningar som omfattas av tillståndsplikt eller där frivilligt tillstånd söks. Länsstyrelsen handlägger även de anmälningsärenden som hänskjutits till Länsstyrelsen av kommunen. För mer information om hur handläggning och tillståndsprocessen för dessa ärenden går till hänvisas till Länsstyrelsen. Översiktligt kan tillståndsprövningen delas in i tre etapper: samråd, miljökonsekvensbeskrivning och ansökan om tillstånd. Inom dessa etapper finns ett antal steg i processen. Översiktligt följer stegen i processen denna ordning: Steg 1: Samrådsunderlag Steg 2: Samråd och samrådsredogörelse Steg 3: Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Steg 4: Ansökan Steg 5: Eventuellt behov av komplettering Steg 6: Kungörelse och remiss Steg 7: Kommunicering av inkomna synpunkter Steg 8: Offentligt sammanträde Steg 9: Tillståndsbeslut Steg 10: Eventuellt överklagande Prövningen bör inledas med ett möte med Länsstyrelsen om hur samrådet ska genomföras. Kommunen måste även lämna sitt tillstyrkande (godkännande) innan en ansökan kan beviljas. Det är kommunfullmäktige eller annan nämnd, t.ex. kommunstyrelsen, enligt delegationsbeslut från kommunfullmäktige som skall lämna tillstyrkandet från kommunen. 1.4.6 Hantering av redan inkomna bygglovsansökningar och intresseanmälningar Miljö- och byggnadsnämnden, som är den myndighet som prövar ärenden om bygglov, bedömer att förutsättningarna för att bevilja bygglov för nya vindkraftverk innan den kommunövergripande vindkraftsplanen är färdig, är mycket begränsade. Som princip gäller därför att ansökningar för nya vindkraftverk prövas först när vindkraftsplanen är färdig, vilket motsvarar den tidpunkt när beslutet att anta planen har vunnit laga kraft. Ansökningar som inkommer innan planen är färdig kommer regelmässigt och i samråd med sökanden, att förklaras som vilande i avvaktan på att vindkraftsplanen blir färdig. När vindkraftsplanen är färdig kommer samtliga ansökningar som avser samma område eller delvis samma område att prövas samtidigt och oberoende av när ansökan är inkommen. Om flera olika ansökningar konkurrerar om samma område, eller delvis samma område, och i övrigt uppfyller Plan- och bygglagens regler för bygglov, kommer den ansökan som bäst överensstämmer med vindkraftsplanens syfte och intentioner att ges företräde. 18
1.4.7 Anslutning till kraftledningsnät För att en vindkraftetablering skall bli av krävs tillstånd för anslutning från den som har nätkoncession i området, nätägaren. En avgörande fråga för detta är om det finns kapacitet i kraftledningsnätet, alternativt vilka möjligheter som finns till att bygga ut kapaciteten. Beroende på storlek hos vindkraftverket eller vindkraftsgruppen görs anslutningen antingen till lokalnätet eller till regionnätet. För dessa nät svarar det lokala elnätsföretaget. För riktigt stora vindkraftsparker görs anslutningar direkt till stamnätet, vilket Svenska Kraftnät ansvarar för. Det finns regelverk kring hur vindkraftverk ansluts till elnätet. Enligt 3 kap 7 i ellagen är det den som har nätkoncession i det aktuella området, de lokala nätbolagen, som i första hand ska ansluta nya produktionsanläggningar till ledningsnätet. De lokala nätbolagen i Tanum är i kommunens ostligaste delar Vattenfall Eldistribution AB och Fortum Distribution AB i övriga områden. Den avgift som nätbolagen har rätt att ta ut vid en elnätsanslutning motsvarar kostnaderna som elnätsföretaget har för åtgärder som krävs i nätet om vindkraftverken skall kunna anslutas. Exempel på detta är nya kablar, luftledningar, transformatorer, brytare etc. Det pågår arbete med att ta fram heltäckande guidande riktlinjer för alla storlekar på anläggningar, från mikrokraftverk till stora havsbaserade vindkraftsparker. Mer information finns att hitta bl.a. på www.energimyndigheten.se. (Se även under rubriken Kraftledningsnätet i Tanum) Ledningsnätet delas in i: Stamnätet omfattar kraftledningar för 220 och 400 kv och där tillhörande ställverk, transformatorstationer etc. Stamnätet ägs av staten och förvaltas av Svenska Kraftnät. Regionnät elnät med spänningsnivåerna 30 kv till 130 kv. Regionnätet som ägs och förvaltas av olika svenska elnätsföretag runt om i landet har till huvuduppgift att överföra effekt mellan eller inom olika regioner. I allmänhet krävs att större vindkraftsetableringar från 25 MW och uppåt ansluts till regionnät. Lokalnät normala spänningsnivåer för lokala nät är upp till 20 kv. Lokalnäten ägs och förvaltas även de av de olika svenska elnätsföretagen runt om i landet. 19
20
2. Kunskapsunderlag och planeringsförutsättningar 2.1 Grundläggande information och fakta om vindkraft Vilka störningar som accepteras står i allmänhet i relation till vilken nytta som förknippas med störningen. Bilden illustrerar principiellt och översiktligt den störning, påverkan och nytta (per installerad MW och år) som vindkraften kan ge upphov till. 2.1.1 Vindkraften som energikälla Vindkraften är förnybar och ur miljösynpunkt ett av de bästa alternativen idag för att utvinna energi. Utsläppen under ett vindkraftverks livscykel (livslängd 20-25 år) är mycket små. Den totala energin som går åt för att bygga ett vindkraftverk motsvarar med 20 års drift bara ca 3 % av vindkraftverkets totala energiproduktion. (Boverket 2008, Manus till vindkraftshandboken) Efter ca 8 månader har verket producerat lika mycket energi som det har gått åt för att tillverka det. Att använda vinden som energikälla är inget nytt. I århundraden har det funnits väderkvarnar som använts för att mala eller pumpa vatten. Väderkvarnarna placerades vanligtvis på de mest vindutsatta lägena; högt upp på backar, ute på fält eller vid havsstranden och de som fortfarande står Källa: Boverket 2007, Remissversion av vindkraftshandboken kvar är idag del av kulturlandskapet. 21
På senare tid har vi börjat utnyttja vinden även för att producera el. Idag är vindkraften den snabbast växande energikällan i världen och det finns tillräckligt med vind för att flera gånger om täcka våra energibehov. (Boverket 2008, Manus till vindkraftshandboken) 2.1.2 Teknik och utveckling Vindtillgången på en plats anges antingen som medelvinden meter/sekund (m/s) eller som vindens energiinnehåll kwh/m2. Normalt utvinner ett vindkraftverk energi i vindstyrkor på mellan 4 och 25 m/s med maximal effekt vid hastigheter på 12-14 m/s. Om det blåser för lite orkar vinden inte få bladen att rotera, medan om det blåser för mycket eller om vindarna är ovanligt turbulenta så stängs verket automatiskt av för att det ej skall skadas. Ett vindkraftverk består av fundament, torn, rotor med rotorblad och maskinhus. Rotorbladen, eller vingarna, är fästa på en horisontell axel, och när vinden sätter fart på rotorn, som är kopplad till en generator, alstras elektricitet. Längst upp i tornet finns ett girsystem som riktar in rotorbladen mot vinden för att få ut så mycket som möjligt av vindens energi. Tornet är konformat och tillverkat i stål och/eller betong och står på ett fundament som beroende på markförhållandena antingen består av en betongplatta eller är förankrat direkt i berget. Färgsättningen är vanligtvis vit/grå nyanser. Utvecklingen har gått mot allt högre, effektivare och tystare verk. Sedan början av 1980-talet har vindkraftverkens storlek ökat från effekter på ca 20kW och en totalhöjd på runt 25m till de landbaserade verk som byggs i Sverige idag med effekter på 2000-5000 kw (2-5MW) och totalhöjder på ca 150m. (Boverket 2008, Manus till vindkraftshandboken) Teknikutvecklingen går fort och det forskas och experimenteras på många håll för att ytterligare öka effektiviteten hos verken och minska de negativa konsekvenserna. Bl.a. finns det innovatörer som experimenterar med verk utan synbara vingar eller verk med rotorblad en liggande, horisontell, rotation. Dock ändrar detta inte det faktum att de storskaliga verk som finns ute på marknaden idag och som kommer att byggas de närmsta åren sannolikt är av den konventionella modellen. Storleken på verken kan dock komma att bli ännu större även om det finns en viss begränsning för storleken vad det gäller möjligheterna att transportera verken till uppförningsplatsen. 2.1.3 Buller, skuggrörelser och reflexverkan Buller, skuggrörelser och reflexverkan är ofta de störningar som gör att boende i närheten kan känna sig störda av ett vindkraftverk. Två typer av ljud alstras från ett vindkraftverk, mekaniskt ljud från växellådan och det svischande aerodynamiska ljudet från vingarna. Det mekaniska ljudet är dock sällan ett problem längre på grund av tekniska förbättringar. Den dominerande delen av ljudet från ett vindkraftverk är av aerodynamiskt ursprung och alstras vid bladens passage genom luften. Detta ljud är av bredbandig karaktär och upplevs vanligen som ett 22