Rapport angående kommunens arbete för ökad integration 2013 Ks/2013:487 026

Utredningsenheten Siv Hederos Integrationssamordnare ÅRSRAPPORT 2014-03-13 1 (18) Rapport angående kommunens arbete för ökad integration 2013 Ks/2013:487 026 Mål för kommunens integrationsarbete Mål för kommunens integrationsarbete finns i kommunprogrammet 2011-2014 och i majoritetens kommunalrådsyttrande, integrationsrapporten 2010 (Kf 2011-05-26/27). Kommunen ska bedriva ett aktivt, målinriktat, jämställt och varierat integrationsarbete. (Kommunprogrammet 2011-2014) Målet med integrationsarbetet i kommunens nämnder och bolag samt i de projekt som erhållit kommunala anslag ska vara att verksamheten ska leda till arbete, utbildning, trygghet, tillväxt och folkhälsa. Nämnder, förvaltningar och bolag har det huvudsakliga ansvaret för kommunens integrationsarbete. (majoritetens kommunalrådsyttrande, integrationsrapporten 2010 Kf 2011-05- 26/27) Bakgrund I Jönköpings kommun pågick mellan 1996-2005 en integrationssatsning med särskild inriktning på Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder. Kommunfullmäktige beslutade 2005-06-22 att nämnder och bolag skulle ta ett utökat ansvar och utforma konkreta och mätbara mål. Kommunstyrelsen gavs i uppdrag att ansvara för samordning av integrationsarbetet och förfogar över ett kommuncentralt anslag avsett för särskilda projekt. Årliga rapporter har lämnats till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige 2011-05-26/27 164 beslutade att kommunens nämnder och bolag ska i sina rapporter framöver särskilt redovisa hur man uppmärksammat flyktingars och anhöriginvandrares behov av stöd samt om man införlivat eller tänkt införliva framgångsrika integrationsprojekt i sina ordinarie verksamheter. Kommunfullmäktige 2012-04-26 118 beslutade att alla nämnder och bolag åläggs att senast 2012-12-31 ta fram konkreta och mätbara mål för sitt integrationsarbete, såväl avseende andelen anställda med utländsk bakgrund som andra mål. STADSKONTORET Besöksadress Rådhuset Rådhusparken 1 kommunstyrelse@jonkoping.se Fax diariet 036-10 57 04 Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn 036-10 50 00 (vxl) Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping www.jonkoping.se

2 (18) Kommunfullmäktige 2013-04-25 106 - Nämnder och bolag bör i sin ordinarie verksamhet arbeta för att öka tryggheten på Österängen, Öxnehaga, Råslätt och Huskvarna söder. - Nämnder och bolag ska intensifiera arbetet med att anställa fler chefer med utländsk bakgrund. De kommunala bolagen ska även intensifiera arbetet med att anställa fler medarbetare med utländsk bakgrund. - AB Bankerydshem, AB Grännahus, Bostads AB Vätterhem och Norrahammars kommunala Bostäder AB ska i sina rapporter framöver beskriva hur man samarbetar med socialförvaltningen avseende bostäder till flyktingar och anhöriginvandrare. Alla nämnder ska ta beslut om integrationsrapport 2013. Följande kommunala bolag ska skriva integrationsrapporter som också ska behandlas i bolagens styrelser: Elmia AB, Jönköping Energi AB, Jönköping Energi Nät AB, Jönköping Energi Biogas AB, Grennaskolans Riksinternat AB, Bostads AB Vätterhem, AB Bankerydshem, AB Norrahammars Kommunala Bostäder, AB Grännahus och Jönköping Airport AB. Kommunstyrelsens jämställdhets- och integrationsutskott har fem ledamöter samt ersättare. Utskottet har under 2013 haft elva sammanträden. Denna rapport består av följande delar: Stadskontorets samordningsarbete och beskrivning av de projekt som fått bidrag från anslaget för integration och delaktighet. Välfärdsindikatorer för Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder och jämförelse med hela kommunen. Utdrag och kommentarer utifrån integrationsrapporter från nämnder och bolag. Nämndernas och bolagens rapporter bifogas. Rapport anställda med utländsk bakgrund i Jönköpings kommun 2013. STADSKONTORETS SAMORDNINGSARBETE OCH BESKRIVNING AV DE PROJEKT SOM BEVILJATS BIDRAG FRÅN ANSLAGET TILL INTEGRATION OCH DELAKTIGHET Integrationsråd länsstyrelsen Länsstyrelsen har inbjudit länets kommuner att ingå i ett integrationsråd med en välfungerande integration i Jönköpings län som övergripande mål. I integrationsrådet representeras Jönköpings kommun av kommunalråd och stadsdirektör. Integrationssamordnaren är kommunens representant i beredningsgruppen. Under 2013 planerades för sex fokusgrupper: utbildning, arbete, social sammanhållning, barn och unga, bostäder och hälsa. I dessa fokusgrupper finns representanter från länsstyrelsen, migrationsverket, arbetsförmedlingen, kommunala verksamheter från hela länet, bostadsföretag och föreningsliv.

3 (18) Kommunens nätverk för mänskliga rättigheter MR-nätverket har representanter från socialförvaltningen, utbildningsförvaltningen, fritidsförvaltningen, kulturförvaltningen och stadskontoret. Från stadskontoret deltar integrationssamordnaren och jämställdhets- och mångfaldsstrategen, den sistnämnda som sammankallande. Syftet med MR-nätverket är att skapa en tydligare samordning mellan kommunens förvaltningar kring frågor om mänskliga rättigheter. Representanterna ska sprida kunskap om mänskliga rättighetsfrågor i respektive verksamhet och samverka med externa aktörer. Prioriterade bostadsområden Utifrån välfärdsindikatorer har stadskontorets utredningsenhet gjort jämförelser mellan olika kommundelar i Jönköpings kommun. Den grundläggande frågan är andel boende som förvärvsarbetar. För unga människor och personer som nyligen har flyttat till Sverige är det svårare att skaffa arbete. Med en anställning kan man sedan själv välja boendeform. Det är därför naturligt att det i bostadsområden med hyresrätter bor många invånare som är nyinflyttade till Sverige. I Jönköpings kommun är Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder prioriterade bostadsområden. Samverkan arbetsmarknadsavdelningen (AMA) Arbete är en av de viktigaste faktorerna för en god integration såväl för samhället som för den enskilde. I samverkan med kommunens arbetsmarknadsavdelning och arbetsplatser på Öxnehaga och Österängen utannonserades arbetsmarknadsanställningar via Jobbtorget. De tidsbegränsade anställningarna vände sig till boende på Öxnehaga och Österängen och var ett led i att skapa bättre service, den enskilde fick ett arbete och de sociala nätverken förstärktes. Arbetsplatser fanns inom Öxnehagaskolan, Öxnehagas bibliotek, Friluftsfrämjandet, Kungsporten Konferens och Friskvård, Bostads AB Vätterhem Öxnehaga och Willys Österängen. Flertalet av de anställda var födda i annat land. Andel förvärvsarbetande bland utrikes födda kvinnor i kommunen är 30 procentenheter lägre än för kvinnor födda i Sverige. Ett samverkansprojekt med arbetsförmedlingen och AMA har påbörjats. Projektet vänder sig till utrikes födda kvinnor över 25 år som har utbildning från annat land och bedöms stå nära arbetsmarknaden. AMA och arbetsförmedlingen avsätter vardera 25 procents tjänst för detta projekt. Företagarskolan Företagarskolan har sina lokaler på Öxnehaga och huvudman är stadskontorets näringslivsavdelning. Målgruppen för projektet är personer som bor i Öxnehaga, Österängen, Huskvarna söder eller Råslätt, eller som planerar att starta företag i dessa bostadsområden. Den första gruppen med deltagare startade i juni 2013. Ett trettiotal personer har tagit del av företagarskolans erbjudanden och ca 15 personer genomgår företagarskolans utbildning. Jönköpings kommun har anslagit 1 miljon kronor för 2013 och Regionförbundet har bidragit med 450 000 kr.

4 (18) Anslaget för integration och delaktighet 2013 Det centrala anslaget för integration och delaktighet för 2013 var 1 076 000 kr samt 300 000 kr som verksamhetsmedel för att stödja kommundelsutvecklingen på Österängen. I resultatfonden fanns 1 298 000 kr. Totalt har ca 1 200 000 kr beviljats till olika projekt under 2013. Riktlinjer för anslaget till integration och delaktighet Prioriterade bostadsområden är Råslätt, Öxnehaga, Österängen samt Huskvarna söder. Integrationsinsatser inom andra bostadsområden och kommunövergripande insatser bör också uppmuntras. Samverkan mellan olika aktörer är mycket viktigt. Via områdesgrupperna sker en god samverkan mellan kommunala förvaltningar, ideella föreningar, religiösa samfund, bostadsföretag och närpolisen. Projektansökningar från lokalt verksamma föreningar prioriteras. Projektanslagen är alltid tidsbegränsade. Enskilda personer beviljas inte bidrag. Kommunövergripande projekt Jönköpings läns museum och Vårsol SARA ABF internationell kvinnofest Föreningen mot tvångsäktenskap och könsstympning Jönköpings Islamiska församlingar/öppet Hus Öxnehaga bibliotek, författarbesök från Libanon 70 000 kr 3 000 kr 5 000 kr 5 000 kr 8 000 kr Jönköpings läns museum har i samarbete med Mullsjö folkhögskola och Frälsningsarméns boende för ensamkommande barn, Vårsol SARA ordnat gemensamma workshops med elever från folkhögskolan och ungdomar från Vårsol SARA. Arbetsgruppen har producerat en film, ett installationsbygge och måleri. Projektet har ingått i länsmuseets projekt 100 x kulturarv. Vid invigningen av länsmuseet den 8 mars hade projektet en utställningsmonter med temat relationer. ABF Jönköpings län anordnade den 16 mars en internationell kvinnofest som vände sig till alla kvinnor oavsett bakgrund. Festen anordnades i centrala Jönköping och det var ca 100 kvinnor och barn som deltog i festen. Föreningen mot könsstympning och tvångsäktenskap anordnade den 4 maj en seminariedag för att informera och sprida opinion mot könsstympning och tvångsäktenskap. Seminariet hade mer än 100 deltagare och där fanns en bred uppslutning från såväl somaliska grupper som lokalt verksamma organisationer. Föreningens ordförande utsågs under 2013 till Årets Smålänning. Jönköpings Islamiska församlingar i samverkan med studieförbunden Ibn Rush och NBV inbjöd den 1 juni till öppet hus vid moskén på Råslätt. Arrangemanget annonserades i JP och Jönköping NU. Antalet besökare uppskattades till 250 personer varav ca 150 personer var personer som inte hade någon koppling till de muslimska församlingarna. Öxnehaga bibliotek har under 2013 utsetts till årets mångspråkiga bibliotek av Botkyrka kommun som anordnar den internationella bokmässan vartannat år. Under barnboksveckan den 13 november fick Öxnehaga besök av Fatima Sharafeddine, känd barnboksförfattare och Sinan Hallak illustratör från Libanon. Arrangemanget var väl annonserat och besöktes av både barn och vuxna.

5 (18) Råslätt Områdesgruppen Råslätt leds av en lärare på uppdrag av Stadsgårdsskolans rektor. I den lilla områdesgruppen finns representanter från Stadsgårdsskolan, Råslättsskolan, Fritid Jönköping, familjecentralen, biblioteket, socialtjänsten, Bostads AB Vätterhem, Råslätts församlingsgemenskap och Råslätts Sportklubb. Vid ett tillfälle var det också möte med stora områdesgruppen som vänder sig till alla boende i området. Bidrag från anslaget för integration och delaktighet till Råslätt Råslätts församlingsgemenskap, samverkansprojekt med Fritid Jönköping, Underground 2013 ABF studiecirklar somaliska kvinnor Råslätt Äldreomsorgen, SenioRåslätt maj 2013 maj 2014 100 000 kr 3 500 kr 160 000 kr Råslätts församlingsgemenskap har sedan 2007 utvecklat samarbetet med Fritid Jönköping och har öppen fritidsgård lördags- och söndagskvällar i Stadsgården. Beviljat bidrag är verksamhetsbidrag och alla ledarinsatser är ideella. Basen i Underground är ledarskolan där ungdomar erbjuds ledarutbildning och studieresor. Ungdomarna söker själva till ledarskolan. Inom Underground finns ett övningskörningsprogram och nytt för 2013 är programmet Bygg ditt CV. Ungdomar i gymnasieåldern får hjälp med CV-skrivande och kontakter. Det är mycket positivt att av ca 100 besökare per kväll är fler än hälften av besökarna flickor. Långvariga trygga vuxenrelationer och positiva förebilder inom ledarskolan är viktiga delar i Undergrounds verksamhet. Äldreomsorgen har i samverkan med två kvinnor boende på Råslätt startat en verksamhet som vänder sig till pensionärer boende på Råslätt. SenioRåslätt heter nu Al Basma som betyder leendet på arabiska. Al Basma har öppen verksamhet två timmar i veckan och vänder sig i främsta hand till pensionärer som talar arabiska, assyriska, syriska eller kurdiska. Personalen som arbetar i projektet är flerspråkiga. Det är äldre kvinnor som bor i egen lägenhet i Råslätt som besöker träffpunkten. Programmet har förutom fika, mat och gemenskap också innehållit studiebesök på bibliotek och bad i simhallen. Det har tidigare varit svårt att nå denna målgrupp och detta projekt är ett försök att hitta nya modeller för att nå dessa kvinnor. Utvecklingen på Råslätt bedöms som fortsatt stabil. Jönköpingspostens lokalredaktion har under året skrivit flera intressanta artiklar om Råslätt. Det långsiktiga arbetet och samverkan mellan boende, föreningar, förvaltningar och Bostads AB Vätterhem skapar en stark sammanhållning och beredskap för nya situationer som kan uppstår. I bostadsområdet finns en väl uppbyggd kommunal service med skolor, förskolor, familjecentral, bibliotek, idrottshall/simhall, fritidsgård samt tre äldreboenden. Vårdcentralen, socialtjänst och apotek betjänar ett större geografiskt område och detta innebär att många kommuninvånare besöker Råslätt. Affärcentrum har ett brett utbud av affärer. Råslättsdagen firas den första lördagen i september och är idag ett välkänt arrangemang i kommunen.

6 (18) Österängen Österängens områdesgrupp leds av rektorn på Österängsskolan. Övriga representanter är Fritid Jönköping, fältsekreterare, familjecentralen, Hyresgästföreningen, ABF, Bostads AB Vätterhem och Österängskyrkan. Inom kommundelutvecklingen har följande åtgärdats under 2013: belysningen i området har förbättrats, upprustning av gångtunneln till Vättersnäs, uppsnyggningsarbete vid ravinen och centrumförnyelse i samarbete med Vätterhem har påbörjats. Kommundelsutvecklingen övergår nu i en mindre intensiv fas och leds via områdesgruppen. Bidrag från anslaget för integration och delaktighet Österängen Österängsskolan i samverkan med Fritid Jönköping områdesarbete Österängen 2013 Strategiskt områdesarbete i samverkan på Österängen med fritid, fältgruppen, Assyriska Turabdinföreningen och Jönköpings Somaliska förening 250 000 kr 370 000 kr Österängsskolan har sedan 2008 beviljats stöd till en projektanställning för att med Österängsskolan som bas arbeta med områdesarbete i bostadsområdet. Det är mycket positivt att många flickor som inte besöker fritidsgården har engagerats i detta arbete. Samverkan med fritidsgården Birkagården har utökats och under året har samtal förts med såväl förvaltningar som politiker om övergång till ordinär verksamhet. Dessa samtal har inte resulterat i förlängd verksamhet och projektet kommer att fasas ut under 2014. Under våren fördes samtal med Fritid Jönköping, fältgruppen, räddningstjänsten och polismyndigheten för att öka tryggheten på Österängen. Fritid Jönköping och fältgruppen sammankallade också till möten med förvaltningar, föreningar och näringsidkare med syfte att planera för kortsiktiga och långsiktiga insatser för att främja tryggheten i området. Bostads AB Vätterhem har anställt vakter som bl a besöker Österängens centrum. Integrationssamordnaren, Fritid Jönköping och fältgruppen inledde samtal tillsammans med Assyriska Turabdinföreningen och Jönköpings Somaliska förening och dessa samtal har resulterat i ett gemensamt projekt med Fritid Jönköping, fältgruppen, Assyriska Turabdinföreningen och Jönköpings Somaliska förening. Föreningarna har beviljats bidrag till 50 procents anställning och Fritid Jönköping och fältgruppen har beviljats bidrag till verksamhetsmedel. De personer som har anställts av föreningarna samarbetar med Birkagårdens personal samt ansvarar för vuxenvandring i centrum. Projektets styrgrupp med representanter från Fritid Jönköping, fältgruppen, föreningsrepresentanter och integrationssamordnaren träffas regelbundet. Österängsdagen den sista lördagen i augusti anordnades av Hyresgästföreningen, fritid, Bostads AB Vätterhem och ett stort antal föreningar som inbjöd till en föreningsmässa med många deltagande föreningar som fick möjlighet att visa upp sin verksamhet. Österängen är en stadsdel med många små lägenheter och detta leder till att omflyttningen är hög. Att främja mötesplatser och stödja de sociala nätverken är mycket angeläget. Inom området finns förskola och grundskola och ett

7 (18) stadsdelsbibliotek. Svenska kyrkan och Hyresgästföreningen är lokalt verksamma samfund/föreningar. Barnfamiljerna från området besöker familjecentralen på Öxnehaga och det skulle vara positivt med en mötespunkt för föräldrar och barn inom bostadsområdet. Affärscentrum är välbesökt och det är viktigt att det upplevs som lugnt och trevligt för alla åldrar. Nybyggnationen av ett nytt hyreshus i centrum är mycket positivt. Öxnehaga Öxnehagas områdesgrupp har delat ordförandeskap med rektorn på Öxnehagaskolan och verksamhetsansvarig på Öxnegården, Friluftsfrämjandet. Områdesgruppen har mycket bred representation från kommunala verksamheter, Bostads AB Vätterhem, närpolisen, Hyresgästföreningen, ABF, Öxnehagakyrkan, Kungsporten och Rädda Barnen. Under 2013 har områdesgruppen startat ett arbete för att utbilda och samtala om hur man kan tillämpa barnkonventionen inom olika verksamheter. Bidrag till Öxnehaga från anslaget till integration och delaktighet 2013 Fritid och Öxnehagaskolan, områdesarbete 70 000 kr IFK Öxnehaga projekt Handlingskraft, inspirationsträff 3 000 kr IFK Öxnehaga har sedan flera år samarbetat med Öxnehagaskolan och anställt en personal som har arbetat med rastaktiviteter och fotbollsprofil inom skolan. Detta samarbete har överförts till fritidsgården Forum. Fritid Jönköping ansvarar för anställningen och skolan och fritidsgården finansierar största delen av anställningen. Dessutom har samma person arbetat som tränare inom IFK Öxnehaga. Syftet med projektet är att främja trygga vuxenrelationer och förhoppningsvis övergår detta projekt i en ordinär anställning. Inom Öxnehagas bostadsområde bor många ungdomar som gärna träffas i centrum. Fritidsgården Forum är den ungdomsgård som har högst antal besökare i hela kommunen och det är positivt att det också är öppet två lördagarar i månaden. Inom området finns grundskola, förskolor, familjecentral, bibliotek och äldreboende. I centrum finns också närbutik, frisör och konditori. Socialtjänsten, vårdcentralen och apoteket betjänar ett större geografiskt område vilket innebär att bostadsområdet dagtid har många besökare. Det finns inte någon stor livsmedelsaffär vilket innebär att det inte är så många vuxna som är ute i centrum kvällar och helger. Engagemanget för att främja de sociala nätverken är stort. Öxnehagadagen har vuxit i omfattning och besöks av såväl hyresgäster som andra kommuninvånare. Det är positivt att det inom Öxnehagas bostadsområde finns både flerfamiljshus och småhusområden. Huskvarna söder Områdesgruppen Huskvarna söders ordförande är rektorn på Södergårdsskolan. Övriga som deltar är förskola, fritid, familjecentral, socialtjänst, närpolisen, Hyresgästförening och Husqvarna FF. Kommunledningen har initierat ett nätverk med de privata fastighetsägarna, branschorganisationen Fastighetsägarna, Huskvarna Javisst, Hyresgästföreningen, kommunalråd från majoritet och opposition, familjecentralen, socialtjänstens hyresrådgivning och försörjningsstöd. Syftet med nätverket är att främja en positiv utveckling i bostadsområdet.

8 (18) Bidrag från anslaget för integration och delaktighet till Huskvarna söder Läx- och lässtuga i samverkan Södergårdsskolan och Husqvarna FF 50 000 kr Brahe Basket, sommaraktiviteter Hva söder 40 000 kr LSG Rosenlund Hva familjeläger 50 000 kr Läxläsning har anordnats både på Södergårdsskolan och i Husqvarna FF:s klubbstuga. Efter avslutat projekt fortsätter Södergårdsskolan med läxläsningsstöd. Inom Husqvarna FF är erfarenheten att den som erbjuder läxläsningsstöd också bör ha en stark anknytning till klubben och god kontakt med ungdomarna som tränar. Brahe Basket har i flera år anordnat sommaraktiviter i bostadsområden på Huskvarna söder. Brahe Basket tar emot feriepraktikanter i gymnasieåldern och sommarpraktikanter i högstadieåldern. Tillsammans med en projektledare ansvarar dessa ungdomar för lek och spel i närområdet. Flera av ungdomarna som arbetar med Sommarkul med Brahe basket bor själva i området och har alltså goda kontaktnät. Sommaren 2013 bidrog också HSB, Svenska Bostadsfonden och Din bostad med finansiering. Familjeläger sker i samverkan med fritid, socialtjänsten och barn- och utbildningsförvaltningen. Cirka 20 familjer som av olika skäl inte hade möjlighet att åka på semester erbjöds att vara med på familjeläger i fem dagar på ön Senoren i Blekinge. Familjerna har olika bakgrund och det är ett bra tillfälle till vila och möten mellan familjerna. Verksamheten är mycket angelägen men bör på sikt finansieras med ordinarie verksamhetsmedel. Familjecentralen i Huskvarna har sedan flera år en lokal i bostadsområdet. Denna verksamhet har stor betydelse för de boende i området och via vuxenutbildningen erbjuds svenska för invandrare för föräldralediga. Förskollärare och socionom har samhällsinformation i dialogform tillsammans med familjecentralens besökare. Flertalet av de kvinnor och barn som besöker lokalen är födda i annat land. Utvecklingen på Huskvarna söder är positiv. Bostadsområdet består av både flerfamiljshus och småhus. Södergårdsskolan och familjecentralen är viktiga mötesplatser. Husqvarna FF:s och Brahe baskets ungdomsverksamheter är mycket betydelsefulla för områdets ungdomar. VÄLFÄRDSINDIKATORER RÅSLÄTT, ÖSTERÄNGEN, ÖXNEHAGA OCH HUSKVARNA SÖDER Uppföljning av utvecklingen i de fyra områdena Österängen, Huskvarna Söder, Öxnehaga och Råslätt görs årligen med hjälp av statistik för ett antal välfärdsindikatorer. Samtidigt görs jämförelser med genomsnittet för Jönköpings kommun. För Öxnehaga och Huskvarna Söder redovisas småhusområden för sig och flerbostadsområden för sig, och det är framför allt flerbostadsområdena som tas upp i beskrivningen nedan.

9 (18) Folkmängd i delområden, 2013-12-31 Kvinnor Män Totalt Österängen 1 553 1 824 3 377 Huskvarna Söder, flerbostadsområden 864 846 1 710 Huskvarna Söder, småhusområden 461 442 903 Öxnehaga, flerbostadsområden 1 844 1 750 3 594 Öxnehaga, småhusområden 885 902 1 787 Råslätt 2 551 2 468 5 019 Jönköpings kommun 65 869 64 929 130 798 Välfärdsindikatorer Befolkningsstruktur med uppdelning i åldersgrupper Andel utrikes födda och andel med utländsk bakgrund Andel förvärvsarbetande 20-64 år Andel öppet arbetslösa 18-64 år uppdelat i åldersgrupper (2 ggr/år) Andel i arbetsmarknadsåtgärder 18-64 år uppdelat i åldersgrupper (2 ggr/år) Andel med eftergymnasial utbildning 20-64 år Ohälsotal. Allmänt Generellt för de fyra områdena är förvärvsfrekvens, utbildningsnivå och inkomst lägre än genomsnittet för kommunen, medan andel öppet arbetslösa, andel i arbetsmarknadsåtgärder och ohälsotal är högre än genomsnittet. Andelen utrikes födda och med utländsk bakgrund är också betydligt högre. Det finns emellertid en del skillnader mellan områdena. Exempelvis är befolkningsstrukturen till stor del beroende av hur bostadsbeståndet ser ut. Råslätt och Österängen har en hög andel av befolkningen i åldersgruppen 19-29 år. På Råslätt beror detta på att det finns ett stort antal studentbostäder, och även på Österängen är andelen studenter relativt hög. Bostadsstrukturen på Österängen med många små lägenheter gör att många unga bosätter sig där. Den höga andelen unga/studenter i de båda områdena påverkar till viss del värdena för indikatorerna. Utrikes födda och utländsk bakgrund Med utländsk bakgrund avses personer som är födda utomlands samt personer som är födda i Sverige men som har båda föräldrarna födda utomlands. För kommunen är andelen med utländsk bakgrund 19,6 %. Sedan 2012 har andelen utrikes födda ökat med 0,5 procentenheter i Jönköpings kommun. I samtliga av delområdena i rapporten har ökningen varit större än för kommunen totalt. Mest har andelen ökat på Österängen med 1,9 procentenheter. Råslätt har fortfarande den högsta andelen med utländsk bakgrund, 68,4 %, men övriga områden närmar sig. För samtliga områden, även småhusområdena, är andelen med utländsk bakgrund större än för kommunen. Arbetslöshet Totalt sett minskade arbetslösheten i kommunen mellan oktober 2012 och oktober 2013. På Österängen och bland Huskvarna Söders flerbostadsområden

10 (18) ökade den marginellt medan den på Råslätt och bland Öxnehagas flerbostadsområden minskade något. Fortfarande är det Råslätt som har den lägsta öppna arbetslösheten. Ohälsa Ohälsotalet 1 ökade mellan 2011 och 2012, för de fyra delområdena såväl som för Jönköpings kommun i sin helhet. För Österängen, Öxnehagas flerbostadsområden och Råslätt är ohälsotalet nära dubbelt så högt som för kommunen i stort. Huskvarna Söders flerbostadsområden har ett något lägre ohälsotal än övriga tre områden, däremot ökar ohälsotalet snabbare här. Generellt är ohälsotalet i Jönköpings kommun ungefär 10 dagar fler för kvinnor än för män. Sett till de fyra delområdena är skillnaden mellan könen störst på Öxnehaga men även i de övriga områdena är skillnaden större än för kommunen totalt. Förvärvsfrekvens Sett till hela Jönköpings kommun var förvärvsfrekvensen konstant på 80 % mellan 2011 och 2012. På Råslätt ökade förvärvsfrekvensen medan den på Österängen och bland Öxnehagas och Huskvarna Söders flerbostadsområden minskade. Störst var minskningen i Huskvarna Söders flerbostadsområden med 4,1 procentenheter. Minskningen i kvinnornas förvärvsfrekvens har dock inte varit lika kraftig som för männen, och på såväl Österängen som Råslätt ökade andelen förvärvsarbetande kvinnor. Den lägsta förvärvsfrekvensen återfinns på Råslätt. Om studentboendena på Råslätt exkluderas stiger dock förvärvsfrekvensen med närmare 5 procentenheter. Noterbar är också den höga förvärvsfrekvensen i Öxnehagas småhusområden som klart överstiger den för kommunen i helhet. Andelen med utländsk bakgrund i Öxnehagas småhusområden är 35,9 %. Förvärvsfrekvens, 20-64 år, 2012-12-31 Andel (%) Kvinnor Män Totalt Österängen 53,0 63,7 59,0 Huskvarna Söder, flerbostadsområden 43,7 56,7 50,4 Huskvarna Söder, småhusområden 76,2 80,4 78,3 Öxnehaga, flerbostadsområden 52,6 66,7 59,5 Öxnehaga, småhusområden 83,0 84,0 83,5 Råslätt 44,3 54,7 49,7 Råslätt, exklusive studentboenden 47,3 60,6 54,1 Jönköpings kommun 77,7 81,7 79,7 En särskild studie har gjorts när det gäller förvärvsfrekvensen för kvinnor efter ålder och bakgrund med jämförelser mellan utrikes födda kvinnor och kvinnor födda i Sverige. I Jönköpings kommun är skillnaden i förvärvsfrekvens ungefär 30 procentenheter oavsett åldersgrupp. I Råslätt är skillnaden mindre, men förvärvsfrekvensen är där generellt mycket lägre, även bland kvinnor födda i 1 Ohälsotalet definieras som antalet utbetalda dagar med sjukpenning (inkl. förlängd och fortsatt sjukpenning), arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning från socialförsäkringen i åldern 16-64 år. Dagar med sjuklön från arbetsgivare, d.v.s. de två första veckorna av varje sjukdomsperiod, ingår inte i ohälsotalet.

11 (18) Sverige. I jämförelse med föregående studie för år 2010 har förvärvsfrekvensen bland utrikesfödda kvinnor ökat något. Förvärvsfrekvens för kvinnor efter ålder och bakgrund 2012. Jönköpings kommun Procent 100% 90% 80% 70% 65% 84% 92% 90% Födda i Sverige 86% 73% 60% 50% 40% 30% 20% 34% 50% 64% 65% Utrikes födda 53% 42% 10% 0% 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-59 år 60-64 år UTDRAG OCH KOMMENTARER FRÅN NÄMNDERNAS INTEGRATIONSRAPPORTER Flertalet av nämnder och bolag har i sina rapporter utgått från de frågor som ställdes i skrivelse Integrationsrapport 2013 2013-11-25 (Bilaga). I detta avsnitt hänvisas till respektive nämnds rapport. Integrationssamordnaren har valt att enbart betona några ämnen med beröringspunkter till aktuell invandrar- och flyktingsituation. Förvaltningarnas och bolagens arbete för att öka andelen anställda med utländsk bakgrund har också kommenterats. Kursiverad text innebär citat från respektive rapport. Barn- och utbildningsnämnden Skolinspektionen genomförde tillsyn i Jönköpings kommun under våren och hösten 2013. I rapporterna från utbildningsförvaltningen hänvisas till denna rapport. 2 Under läsåret 2012/2013 har det flyttat in 142 barn och ungdomar till Jönköpings kommun från andra länder. Under tiden augusti december var det 123 barn/elever som flyttade till Jönköpings kommuns förskolor och skolor från andra länder. Några barn kommer från lugna omständigheter, men många barn kommer tyvärr från krig och svåra upplevelser. För att dessa barn och ungdomar ska uppleva trygghet och skaffa sig en god utbildning krävs extra stöd från föräldrar, förskola och skola. Barn och utbildningsnämnden har beslutat om fyra mål 2013, varav två redovisas här. 2 Regelbunden tillsyn i Jönköping - Kommunbeslut 2013-10-30

12 (18) Mål: Nyanlända barn/elever får en god introduktion till förskola och grundskola och det svenska språket. Tiden i särskild mottagningsklass är kort. Resultat: Nyanlända pojkar stannade läsåret 2012/2013 i mottagningsgrupperna i snitt mellan åtta och tio månader och nyanlända flickor i snitt tio månader. Det fanns elever som stannade i mottagningsgrupperna längre tid än tolv månader. Alltså uppnåddes inte målet med integration i ordinarie grundskoleklass inom 12 månader. När eleverna efter cirka ett år kommer till sin hemskola behövs utökade resurser. Beredskapen att kunna ta emot nyanlända elever på hemskolorna behöver öka och Skolinspektionen påpekade vid sin tillsyn 2013 att inte alla rektorer anpassar utbildningen efter de nyanländas olika behov och förutsättningar. Inspektionen skrev i sitt beslut: Här kvarstår alltså behov att från huvudmannens sida utveckla arbetet så att utbildningen bättre utgår från de nyanlända elevernas behov och förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, i syfte att nå högre måluppfyllelse. Mål: Alla får förutsättningar att lyckas i sin grundutbildning för att därigenom komma vidare i en yrkeskarriär. Målfokus är att 100 procent av flickor och pojkar ska lämna grundskolan med nationell behörighet till gymnasiet. 3 Resultat: 88,7 % av eleverna är behöriga till gymnasieskolan (86,6 % av flickorna och 90,5 % av pojkarna). Av de kommunala grundskoleeleverna i årskurs 9 våren 2013 var det totalt 11,3 procent som saknade gymnasiebehörighet. Görs en jämförelse med riket var det där totalt 12,4 procent våren 2013 som sakande behörighet till gymnasieskolan. Andelen elever med utländsk bakgrund som uppnår nationell behörighet är lägre för elever oavsett om de är födda i Sverige eller i annat land jämfört med elever med svensk bakgrund. Skolinspektionen har påpekat brister och skriver: Jönköpings kommun måste därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med att i utbildningen ta hänsyn till elevers olika behov och sträva efter att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Studiehandledning på modermålet ges i huvudsak av modermålslärare som har utländsk lärarexamen. Skolinspektionen skrev i sitt beslut: Att alla rektorer ännu inte ser studiehandledning som den stödinsats som det är och därför inte heller fullt ut tar ansvar för att eleven får detta behov tillgodosett. Detta visar att det inom kommunens olika verksamheter finns behov av att fördjupa förståelsen kring flerspråkiga elevers lärande i flera avseenden. Barn- och utbildningsnämnden har i januari 2014 redovisat vilka åtgärder som kommer att vidtas för att rätta till de brister som skolinspektionen påvisade i sitt beslut beträffande tillsynen i Jönköping. Barn- och utbildningsnämnen har också tagit beslut om mål för integrationsarbetet 2014 och måluppfyllelsen för dessa kommer att redovisas i integrationsrapporten 2014. 3 Sid 7-8 BUN:s rapport och underbilaga 1, tabell 6.

13 (18) Integrationsrapporten från barn- och utbildningsnämnden är en mycket gedigen sammanställning av den aktuella situationen inom förskola och skola. Det är viktigt att de beslutade målen når ut i de olika verksamheterna och att synpunkter från de som arbetar närmast barnen tas tillvara. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har fastställt fyra integrationspolitiska mål, varav två redovisas här. Mål: Alla pojkar och flickor lämnar gymnasieskolan med en gymnasieexamen eller en yrkesexamen och har därmed grundförutsättningar för att studera vidare eller gå direkt ut i arbetslivet och är därmed delaktiga i vårt demokratiska samhälle. Målfokus 100 %. Resultat: Detta mål kan inte redovisas förrän våren 2014 eftersom gymnasieexamen och yrkesexamen finns i den reformerade gymnasieskolan som startade läsåret 2011/2012. Läsåret 2012/2013 flyttade det 41 flickor och 70 pojkar från andra länder till Jönköpings kommun och de studerade på det förberedande gymnasieprogrammet språkintroduktion. Mål: Nyanlända pojkar och flickor påbörjar snarast studier inom introduktionsprogrammet inriktning språkintroduktion och kan då direkt tillgodogöra sig det svenska språket. Målfokus: Andelen pojkar och flickor som studerar vidare på nationellt program efter ett år ska öka från nuvarande (2012) 16,7 procent. Resultat: I Jönköpings kommun börjar nyinvandrade elever oftast skolan inom tre veckor. 2013 var det 22,5 procent av eleverna inom språkintroduktionen som efter ett år gått vidare till ett nationellt gymnasieprogram. När eleverna har gått vidare till nationellt gymnasieprogram erbjuds modersmålsundervisning om de har godkänt grundskolebetyg i modermål. Rektorn beslutar om studiehandledning på modermålet. Skolinspektionen skriver: gymnasieskolorna behöver utveckla arbetet med att utforma undervisningen och det särskilda stödet efter elevernas förutsättningar och behov. I skolinspektionens rapport står under rubriken helhetsbedömning: Sammanfattningsvis bedriver Jönköpings kommun sina verksamheter med tydlig utgångpunkt ifrån de nationella målen. Kommunen behöver dock genomföra en fördjupad analys avseende hur arbetet med flerspråkiga barn och elever kan utvecklas i syfte att måluppfyllelsen i grund- och gymnasieskolan ska öka. Det är utbildningsförvaltningens ansvar att tillgodose en likvärdig utbildning för alla elever. I skrivelse till Skolinspektionen har utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i januari 2014 redovisat vilka åtgärder som kommer att vidtas. Arbetsmarknadsavdelningen (AMA) Arbete är en av de viktigaste faktorerna för en god integration såväl för samhället som för den enskilde. Arbetsförmedlingen har huvudansvar för arbetsmarknadspolitiken och kommunens arbetsmarknadsavdelning är en kompletterande verksamhet. Inom kommunens arbetsmarknadsavdelning (AMA) finns många deltagare som är födda i annat land. Arbetssökande med försörjningsstöd hänvisas till Jobbtorg och av andelen deltagare inom Jobbtorget är 50 60 procent födda i annat land. Praktik och arbetsmarknadsanställning är ofta den

14 (18) första kontakten med svensk arbetsmarknad. AMA har också medvetet arbetat för att anställa personal som har kunskap i de vanligaste invandrarspråken. Det är särskilt viktigt att i tidigt skede erbjuda utbildningsinsatser för personer med låg utbildning från hemlandet. Många högutbildade invandrare behöver också stöd med kompletterande utbildning och kontaktnät. Förvärvsfrekvensen hos utrikes födda kvinnor är 30 procentenheter lägre än för kvinnor födda i Sverige. Vuxenutbildningen Kommunens vuxenutbildning har upphandlat undervisningen i svenska för invandrare (sfi). Enligt uppgifter från vuxenutbildningen var det under 2013 654 män och 841 kvinnor som studerade sfi inom ABF Vux och Lernia. Den genomsnittliga sfi-eleven var lite över 30 år. Vuxenutbildningsenheten har anordnat 18 kurser med samhällsinformation med totalt 196 deltagare. Socialnämnden Under 2013 planerades för ett mottagande av 250 flyktingar. Den aktuella situationen i Syrien har naturligtvis påverkat Jönköpings kommuns flyktingmottagnade. I Jönköping bor sedan 1970- talet många kommuninvånare med bakgrund i Syrien eller närliggande länder. När det blir krig är det naturligt att man om möjligt söker sig till släktingar. Enligt uppgift från invandrar- och flyktingsektionen har 418 nyanlända flyktingar folkbokfört sig i Jönköpings kommun, varav 321 är från Syrien. På grund av bristen på bostäder har ingen kommunplacerats genom anvisning och de få lägenheter som invandrar och flyktingsektionen har fått under året har gått till redan anlända bostadslösa. Den övervägande delen av de nyanlända har bosatt sig hos släktingar, andra har skaffat sig andrahandskontrakt, vanligtvis icke godkända av hyresvärden. Dessutom är det 60 nyanlända som har folkbokfört sig i Jönköping efter ett mottagande i andra kommuner. Bostad är naturligtvis helt grundläggande för att den enskilde ska kunna planera för sitt nya liv i Sverige. Att vara trångbodd påverkar både studier och arbete. Under de första två åren har flyktingarna via arbetsförmedlingen sitt ekonomiska stöd från etableringsersättningen. Efter två år var det 79 procent som inte var självförsörjande och behövde stöd från invandrar- och flyktingsektionen. Under 2013 planerades för ett mottagande för upp till 20 asylsökande barn utan vårdnadshavare. Överenskommelsen med Migrationsverket om sex boendeplatser för asylsökande barn har uppfyllts. Men på grund av bland annat uppskrivning i ålder har färre beviljats uppehållstillstånd och därmed har tillströmningen till upphandlade platser hos Frälsningsarméns Vårsol SARA varit den lägsta sedan april 2007. Invandrar och flyktingsektionen har under 2013 haft kontakt med 27 nyanlända ungdomar med uppehållstillstånd mellan 18 21 år. Äldrenämnden I stadskontorets rapport Anställda med utländsk bakgrund 2013 framkommer följande information: Socialförvaltningen är den personalmässigt största förvaltningen inom Jönköpings kommun. Totalt arbetar 44 procent av kommunens anställda på förvaltningen, vilket motsvarar 5 100 personer. På ett år har antalet anställda ökat med 83 personer. Sammanlagt har 16 procent av de anställda utländsk bakgrund och andelen ligger kvar på samma nivå som föregående år. Äldrenämnden har 20 procent anställda med utländsk bakgrund. Av

15 (18) samtliga chefer inom äldreomsorgen har 11 procent utländsk bakgrund. Socialförvaltningen använder en kompetensbaserad rekryteringsprocess och ett av målen för 2014 är att fortsätta arbetet med att uppmärksamma mångfald, kompetensförsörjning och kravspecifikationer. Det har varit ett rekryteringsbehov inom äldreomsorgen och utbildning till undersköterska är en relativt snabb väg till arbete för många nyanlända. Arbetsmarknadsavdelningen har uppmärksammat detta och har genomfört vårdintroduktionskurser med en kombination av praktik inom äldreomsorg och studier med vårdinriktning. Fritidsnämnden Fritidsnämndens övergripande mål för 2013 kvarstår även 2014. Alla fritidsnämndens verksamheter syftar till att på olika sätt främja integration och delaktighet och motverka exkludering och utanförskap. Kulturell bakgrund och underrepresenterat kön ska särskilt beaktas. Det finns öppna fritidsgårdar på Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder och fritidsgårdspersonalen deltar aktivt i lokal samverkan. Andelen anställda med utländsk bakgrund var 16 procent. Fritid Jönköping tar emot många ungdomar som feriepraktikanter och sommarjobbare och många ungdomar väljer sedan att utbilda sig till fritidsledare. Inom Fritid Jönköping finns fyra föreningsutvecklare och en av dessa arbetar särskilt tillsammans med invandrarföreningar i kommunen. Samverkan med ideella föreningar skedde också på föreningsmässan i Österängen. Kulturnämnden Kulturnämndens ansikte utåt för nya kommuninvånare är biblioteken som är en möteplats för alla kommuninvånare och besökare. Det har genomförts ett större antal visningar av stadsbiblioteket där nyanlända får en orientering av vad vi erbjuder samt möjlighet att skaffa lånekort. Många passar på att låna våra datorer och på Råslätts bibliotek har erbjudits grundläggande datorkurser på fem språk. Öxnehaga bibliotek erhöll 2013 års hederspris för mångspråkiga bibliotek i samband med Botkyrka internationella bokmässa. Öxnehaga bibliotek har tillsammans med enheten för flerspråkighet gjort uppmärksammade program för att främja betydelsen av kultur, identitet och språk. Andelen anställda med utländsk bakgrund inom kulturförvaltningen har ökat och är nu 16 procent. Kulturförvaltningen utmärker sig genom att de har en hög andel chefer med utländsk bakgrund. Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadskontoret har målet att förbättra rekryteringsprocessen och nå nya målgrupper vid nyrekrytering. Sökande med utländsk bakgrund som uppfyller de formella kraven ska alltid kallas till intervju. Den underrepresenterade gruppen gynnas och den sökande som mest bidrar till mångfalden om jämbördig kompetens finns väljs till förvaltningen. 2008 var andelen anställda med utländsk bakgrund 2,4 procent och 2013 är denna andel 7 procent. När ärendet behandlades i stadsbyggnadsnämnden gjordes följande tillägg: Även om vissa tjänster på stadsbyggnadskontoret förutsätter mycket goda kunskaper i svenska finns det andra tjänster inom förvaltningen där kunskaper i svenska till en början inte måste vara perfekta och där samtidigt kunskaper i andra språk är en stor tillgång. Mötesplatser som är trygga och tillgängliga för alla är också ett pågående arbete som bland annat sker inom kommundelsutvecklingen. Utifrån den aktuella flyktingsituationen är stadsbyggnadskontorets arbete med planarbete för flerfamiljshus med hyresrätt på Ekhagen-Jära och Fagerslätt

16 (18) mycket angeläget. Räddningstjänstens mål för 2014 är att minst 10 procent av praoeleverna ska ha utländsk bakgrund. Ett annat mål är att vid rekrytering av deltidbrandmän 2014 ska minst en av de som rekryteras ha utländsk bakgrund. Räddningstjänsten deltar med information på Öxnehagadagen, Österängsdagen och Råslättsdagen. Det är positivt att räddningstjänsten under 2013 tillsvidareanställt en brandman och en deltidsbrandman med utländsk bakgrund. Att skapa förtroendefulla relationer med alla kommuninvånare är mycket viktigt för räddningstjänsten. Tekniska nämnden Tekniska kontorets mål för 2013 har varit att andelen anställda kvinnor och män med utländsk bakgrund ska öka från 14,5 procent till 15 procent. Enligt stadskontorets rapport Anställda med utländsk bakgrund 2013 är andelen 17 procent. Flertalet av de anställda med utländsk bakgrund är kvinnor och arbetar inom städ och konferens. Det är mycket angeläget att tekniska kontoret fortsätter kontakterna med Ingenjörshögskolan. Många av studenterna med utländsk bakgrund har inte upparbetade kontaktnät. Utökad samverkan med AMA är också viktigt för att erbjuda praktik och arbetsmarknadsanställning. Miljönämnden Miljönämnden har under 2013 anställt personal med utländsk bakgrund och har ambitionen att under 2014 fortsätta detta arbete. Miljöförvaltningens personal har genomgått en utbildning i interkulturell kommunikation. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden har tillsyn för god man för ensamkommande flyktingbarn och deltar också i ett nätverk tillsammans med socialtjänsten och migrationsverket för att diskutera hur handläggningen ska ske på bästa sätt. Mål för 2013 och även 2014 är att andelen förvaltare och god man med utländsk bakgrund ska öka. Under 2014 planeras för att besöka minst två invandrarföreningar för att informera om vad det innebär att vara god man och förvaltare. Valnämnden Vid valet 2010 engagerades cirka 600 personer som röstmottagare. Ordförande i varje valdistrikt rekryterar övriga valförättare. Andelen valförättare med utländsk bakgrund var mycket lägre än andelen kommuninvånare med utländsk bakgrund (19 procent). Valnämnden har fastställt följande mål: Andelen valfunktionärer med utländsk härkomst ska öka, och vid allmänna valet 2018 uppgå till 10 %. Andelen valfunktionärer med utländsk härkomst ska öka, och vid Europaparlamentvalet 2019 uppgå till 15 %. Andelen valfunktionärer med utländsk härkomst ska vid allmänna valet 2022 uppgå till 19 %.

17 (18) UTDRAG OCH KOMMENTARER FRÅN DE KOMMUNALA BOLAGENS RAPPORTER Jönköping Energi AB, Jönköping Energi Nät AB, Jönköping Energi Biogas AB och Huskvarnaåns Kraft AB Jönköping Energi presenterar integrationsarbetet utifrån arbetsgivarperspektiv och medarbetarperspektiv. Andelen av de anställda med utländsk bakgrund har minskat till 5,8 procent. Mål för 2014 är att öka andelen anställda med annan etnisk bakgrund till 6,2 procent 2014. Jönköping Energi arbetar med värdegrundsfrågor och dilemmaövningar. Utifrån kundperspektiv är det viktigast för kunderna att de har möjlighet att besöka kundservice och få personlig rådgivning. På hemsidan arbetar man medvetet med att utveckla bildkommunikationen för att göra informationen tillgänglig för alla grupper i samhället. Jönköping Airport AB Jönköping Airport strävar i första hand efter att ha samma andel anställda med utländsk bakgrund som kommunen i stort (för 2013, ca 15 %). 2013 uppgick andelen till 8,7 % (4 av 46 anställda). Information om lediga jobb på hemsidan, samarbete med Högskolan och samarbete med AMA är exempel på olika åtgärder för att internationalisera Jönköping Airport. Bolaget har en också en utsedd jämställdhets- och mångfaldssamordnare. Grennaskolan Riksinternat AB Av Grennaskolans 205 elever är 40 procent internatelever och representerar 20 olika länder. Bland externateleverna finns inte så många elever med annan bakgrund. Mål för 2014: Att generellt öka andelen medarbetare med annan härkomst i verksamheten samt att, i samarbete med AMA, erbjuda möjligheter att skapa arbete inom bolagets verksamhet för personer som står utanför arbetsmarknaden. Bostads AB Vätterhem Vätterhem skriver: För oss är det viktigt att behandla alla lika och inte i något sammanhang diskriminera i möten eller beslut. Vi vet genom våra årliga hyresgästenkäter att vår personal är uppskattad och arbetar enligt uppställda målsättningar ett boende för alla. Integrationsarbetet är idag en viktig del i vårt arbete och känns väldigt naturligt. I rapporten Anställda med utländsk bakgrund 2013 framgår att andelen anställda med utländsk bakgrund har ökat under 2013 och är nu 16 procent. Under sommarmånaderna anställer vi cirka 150 200 av bl a hyresgästernas ungdomar, varav ca 100 st sker i samarbete med AMA. Ett framgångrikt samarbete som har gett oss ett bra rekryteringsunderlag när vi söker nya medarbetare. Vätterhem är mycket delaktiga i lokal samverkan och är också sponsor till Råslätts Sportklubb och IFK Öxnehaga. Nytt för 2014 är att utöka integrationsarbetet till upphandlingarna. Under 2014 planerar vi därför att i kommande upphandlingar villkora att utvald entreprenör/leverantör skall inkludera x antal (varierar från fall till fall) arbetstillfällen/anställningar för att erhålla uppdrag. Utvärdering kommer att ske efter 2014 års utgång.

18 (18) Reflektioner Andelen anställda med utländsk bakgrund har ökat mycket marginellt och var 2013 14,1 procent jämfört med 13,9 procent 2012. Målet att andelen anställda med utländsk bakgrund skulle vara 15 procent 2013 har alltså inte uppnåtts. Många av kommunens verksamheter handlar om service i olika former till kommunens invånare. Det är mycket viktigt att vi har god kännedom om de personer som vi ska erbjuda stöd och service. Det har under 2013 flyttat in mer än 470 flyktingar/anknytningar till Jönköping varav flertalet kommer från Syrien. Jönköping har sedan 1970-talet haft en relativt stor invandring från olika länder i Mellan Östern. Flertalet av dessa kommuninvånare möter vi idag bland annat som företagare, industriarbetare, busschaufförer, lärare och vårdpersonal. När det är krig i hemlandet är det naturligt att man söker stöd hos släkten. Många flyttar också till Sverige från andra länder för att studera, arbeta eller har träffat en partner. Under 2013 är det ca 1400 personer med ett 70-tal olika språk som har studerat svenska för invandrare och medelåldern är lite över 30 år. Det är en utmaning för näringsliv, kommun och ideella sektorn att erbjuda plats och se våra nya kommuninvånare som en resurs för framtiden. Carl-Johan Korsås Stadsdirektör Siv Hederos Integrationssamordnare