REMISSVAR 1 (5) 2011-11-28 2011-03256 Sylvia Schwaag Serger Utrikesdepartementet 103 33 Stockholm Översyn av myndighetsstrukturen för Sverige- handels och investeringsfrämjandet Sammanfattning VINNOVA anser inte att utredningens analys och förslag ger en tillräcklig bas för att utveckla ett modernt och framåtblickade främjande. Den tar endast upp vissa organisatoriska frågor utan att adressera frågan att Sverige egentligen saknar en sammanhållen strategi för främjandet. VINNOVA menar att framtidens främjande kräver en gemensam och politikområdesöverskridande vision, målsättning och strategi. Det är inte uppenbart i betänkandet att den föreslagna organisationen kan erbjuda detta. Andra viktiga aktörer som övriga departement inom RK, förvaltningsmyndigheter, universitet och högskolor, regionala aktörer, m.fl. ges inget konkret utrymme i betänkandet. Myndigheten föreslår därför att frågan kring hur framtidens internationella främjande bör utformas utreds utifrån ett bredare perspektiv än i detta betänkande. VINNOVA väljer att ge ett samlat remissvar med fokus på de utmaningar vi ser framtidens främjande kommer att ha och går därför inte in på detaljerna i den föreslagna sammanslagningen. Bakgrund om VINNOVA VINNOVA stöder forskning och innovation med syfte att bidra till en långsiktigt hållbar tillväxt i Sverige. Inom dessa områden är den internationella dimensionen alltmer central. Svenska företags forsknings- och innovationsverksamhet utvecklas i en internationell kontext mot ett ökat fokus i nya kunskapsnoder och marknader runt om i världen. I VINNOVAs verksamhet har detta resulterat i ökat fokus på internationellt samarbete. VINNOVA har givits ansvar att koordinera implementeringen av forskningsavtal med Indien (Utbildningsdepartementet) och innovationsavtal med Brasilien (Näringsdepartementet). Vidare bedrivs program för forsknings- och innovationssamarbete med bl.a. Kina och Japan där myndigheten stöder svenska forskare och i vissa fall företag i bilaterala projekt. Myndigheten har också regeringens uppdrag att ansvara för V E R K E T F Ö R I N N O V A T I O N S S Y S T E M - S W E D I S H G O V E R N M E N T A L A G E N C Y F O R I N N O V A T I O N S Y S T E M S Post: VINNOVA, SE-101 58 Stockholm Besök/Office: Mäster Samuelsgatan 56 Fakturaadress: VINNOVA, FE 34, 833 26 Strömsund Leveranser/Deliveries: Klara Norra Kyrkogata 14 Tel: +46 (0)8 473 3000 Fax: +46 (0)8 473 3005 VINNOVA@VINNOVA.se www.vinnova.se Orgnr: 202100-5216 VAT-nr: SE202100-521601
2 (5) informationsverksamheten kring EU:s ramprogram för forskning och utveckling samt bistå regeringskansliet i frågor kring detta och andra relevanta EU-program. VINNOVA är den administrerade myndigheten för Sveriges deltagande i EUREKA och Eurostars programmen med en årlig budget om ca 90 miljoner kr. VINNOVA har ett växande besöksflöde från många länder vilka vill veta mer om innovation från policy till praktik. Denna verksamhet innefattar såväl program över flera dagar som kortare besök och möten. VINNOVA har samverkat med både Exportrådet och med Invest Sweden under åren och i samband med detta givit dessa organisationer bidrag eller annat ekonomisk ersättning, direkt eller indirekt. VINNOVAs syn på globaliseringens utmaningar och dess koppling till export- och investeringsfrämjande: Globaliseringen har under två decennier skapat en omfattande omstrukturering av det globala näringslivet. Samtidigt som enklare produktion försvunnit från höglöneländer genom rationaliseringar eller flyttning till låglöneländer har viktiga marknader för konsumtions-, insats- och miljöprodukter vuxit fram i de expanderande ekonomierna. Många svenska storföretag (varav en del numera är utlandsägda) har varit mycket framgångsrika med sina etableringar i Asien, Latinamerika och andra delar av världen och har numera en övervägande del av de anställda utanför Sverige 1. De bidrar inte längre till att öka sysselsättningen i Sverige och större delen av deras export sker idag från de länder där de etablerat sig. Överflyttningen av exportverksamhet från Sverige till andra produktions- noder har sammantaget bidragit till att Sveriges världsmarknads-andel andel av den sammanlagda varu- och tjänsteexporten sjunker snabbare än EUgenomsnittet. Det är de små och medelstora företag, som har sin bas i Sverige och som bär upp en stor del av den svenska sysselsättningen och det är bland dessa som framtidens tillväxt måste ske. I det sammanhanget måste deras förmåga att verka i internationella sammanhang stärkas jämfört vad de är kapabla till idag. Studier från bl.a. Swedbank och Kommerskollegium pekar på betydande kunskapsbrister hos små och medelstora företag kring förutsätt- ningarna för framgångsrik export. Vi ser nu tecken på att t orter, som tidigare baserats på framgångsrika underleverantörsföretag, nu förlorar denna bas och ökar arbetslösheten i takt 1 Andel av de anställda i Sverige för några företag är Securitas 2,9%, Autoliv 4,2%, Electrolux 4,5%, SKF 7,6%, H&M 9,1%,, Getinge 12,1%, Atlas Copco 12,5%, Ericsson 19,0%, Sandvik 23,3%, Volvo AB 25,0% osv.
3 (5) med att storföretagen finner nya partners utomlands. Företagen som i huvudsak agerat på en nationell marknad måste reda nu kunna knyta sig till andra eller helt nya värdekedjor för att överleva. En annan svårighet är att många av de små och medelstora företagens produktion endast utgör en mindre del av värdekedjan i de varor och tjänster som efterfrågas på exportmarknaden. Företag som enbart tillhandahåller komponenter får svårt att hävda sig när konkurrenterna erbjuder hela system. Erfarenheterna från regeringens miljötekniksatsningar visar att det stora arbetet för att göra små och medelstora företag mogna för internationalisering ofta handlar om samarbete i kluster och konsortier för att bredda värdekedjan. Framtidens främjande handlar därför lika mycket om samarbete på hemmaplan med nya aktörskonstellationer företagsgrupperingar, utvalda sektorer, kluster, myndigheter, utbildningssystemet som traditionellt export och investeringsfrämjande på valda marknader. Det finns ytterligare en aspekt som gör att export- och investeringsfrämjande behöver ses över för att anpassas till en ny omvärld. De nya tillväxtmarknader ofta kräver produkter och tjänster som är anpassade till lokala förhållanden och behov. Utvecklingen beskrivs av experter på följande sätt: Long gone are the days when global companies could charge Asians a premium to buy products designed for consumers in developed markets. It s not enough even to tweak existing product lines for Asian sensibilities. Success now requires the ability not only to understand regional and local tastes and preferences but also to design products and services in Asia (Todd Guild, Think regionally, act locally: Four steps to reaching the Asian consumer, McKinsey Quarterly 2009 Nr.9, p.31) Behovet att vara nära de nya strategiska kunderna är en förklaring till varför allt fler stora företag förlägger forskning och utveckling till länder som Kina och Indien. VINNOVA ser genom våra kontakter med svenska aktörer (företag, kluster, forskningsinstitutioner) och genom våra internationella samarbeten att framgång på dagens och morgondagens internationella marknader är på väg att förändras från att sälja diskreta produkter till att kunna erbjuda system, tjänster, kunskap, m.m. Konsekvensen är att ett framgångsrikt export- och investeringsfrämjande i sin tur kräver nära uppkopplingar till de nya marknader och innovationsmiljöerna redan när man utvecklar nya produkter eller tjänster. Alltmer kunskap måste också hämtas in från utlandet för att kunna ta fram nya produkter och tjänster som kan konkurrera på en global marknad. För att
4 (5) lyckas måste ett behovsanpassat exportfrämjande även omfatta innovationsprocesser- och aktörer istället för att bara fokusera på att främja exporten av redan existerande produkter, tjänster och företag som redan finns. VINNOVA menar därför att den mer traditionella främjandepolitiken för export respektive investeringar måste utvecklas mot ett mer integrerat och strategiskt främjande som är anpassat till de nya förutsättningarna. Främjandets syften, mål och medel har utretts vid flera tillfällen de senaste åren och lagt fram förslag som vi inte tror är kommer att bemöta framtidens behov och utmaningar. VINNOVAs ställningstagande: VINNOVA anser att varken utredningens analys eller förslag ger en tillräcklig bas för att utveckla ett modernt och framåtblickade främjande. VINNOVA menar att utredningens uppdrag att enbart se till konsekvenser för sammanslagning av två organisationer under samma departement endast adresserar delar av de framtida utmaningar för främjandet vi kan se. VINNOVA anser att framtidens främjande kräver gemensam och politikområdesöverskridande vision, målsättning och strategi. Det är inte uppenbart i betänkandet att den föreslagna organisationen kan erbjuda detta. Andra viktiga aktörer som övriga departement inom RK, förvaltningsmyndigheter, universitet och högskolor, regionala aktörer, m.fl. ges inget konkret utrymme i betänkandet. Framtidens främjande kräver ett utökat samarbete mellan svenska myndigheter och näringslivsorgan med utländska företag, forskningsinstitut, myndigheter, handelskammare m.m. för att anpassa svenskt kunnande till utländsk efterfrågan. Ett modernt främjande kräver slutligen samordning av bl.a. utbildning, forskning, innovation, investering och handel, ett faktum flera av våra konkurrentländer har anammat och implementerat. Närliggande exempel som Sverige bör titta närmare på är Finland (FinNode) och Danmark (Innovation Center Denmark). Ett annat mycket intressant och framgångsrikt exempel på en integrering av närings-, innovations- och främjandepolitik är organisationen Enterprise Ireland med såväl nationella som internationella funktioner integrerade under samma paraply. Myndigheten föreslår därför att frågan kring hur framtidens internationella främjande bör utredas utifrån ett bredare perspektiv än i detta betänkande.
5 (5) I detta ärende har generaldirektör Charlotte Brogren beslutat. Sylvia Schwaag Serger har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också Jan Edling och Henrik Fridén deltagit. Charlotte Brogren